Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande inför Europeiska rådets vårmöte, med titeln " Dags att lägga in en högre växel: Ett nytt partnerskap för tillväxt och sysselsättning (KOM(2006)0030),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument med titeln "Gemenskapens Lissabonprogram: Teknisk genomföranderapport 2006 (SEK(2006)1379),

–   med beaktande av de 25 nationella reformprogrammen för tillväxt och arbeten som medlemsstaterna har lagt fram,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln "En strategisk översyn av programmet "Bättre lagstiftning" inom Europeiska unionen" (KOM(2006)0689),

–   med beaktande av gemenskapens strategiska riktlinjer för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, 2007-2013, kommissionens riktlinjer för genomförandet av strukturfonderna i linje med Lissabonstrategin,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln "Ett konkurrenskraftigt Europa i världen: Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi" (KOM(2006)0567),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionens ordförande i samförstånd med vice ordförande Verheugen och kommissionsledamöterna Almunia och Spidla om de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning 2005–2008 (KOM(2005)0141),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Lissabon den 23 och 24 mars 2000, i Stockholm den 23 och 24 mars 2001, i Bryssel den 22 och 23 mars 2005 och i Bryssel den 23 och 24 mars 2006,

–   med beaktande av sin resolution av den 14 december 2006 om kommissionens grönbok om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning(1),

–   med beaktande av rapporten om de makroekonomiska följderna av ökningen av energipriserna från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0001/2007),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europeiska rådet och Europaparlamentet om en energipolitik för Europa (KOM(2007)0001),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning från 2003(2).

–   med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(3),

–   med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens och medlemsstaternas ansträngningar att genomföra Lissabonstrategin på ett framgångsrikt sätt och konstaterar att denna strategi är svaret på hur Europa skall klara av den utmaning som globaliseringen utgör. Tillväxt och sysselsättning utgör tillsammans med ekonomiska, sociala och miljöreformer grundförutsättningar för att Lissabonstrategin skall kunna lyckas och för att kunna skapa en dynamisk och innovativ ekonomi och ett dynamiskt och innovativt samhälle. Det vore farligt att begränsa strategin till enbart ett fåtal prioriteter som syftar till att förverkliga den inre marknaden och införa bättre lagstiftning. Europaparlamentet uppmärksammar på att den nya strategin för en hållbar utveckling och Lissabonstrategin överlappar varandra på många punkter, såsom att de båda har ökad konkurrenskraft, skapande av nya arbetstillfällen av bättre kvalitet, bättre social integrering, miljöskydd och riskförebyggande som mål.

2.  Europaparlamentet välkomnar att Europeiska rådets möte våren 2005 blåste nytt liv i Lissabonstrategin och att man antog en förklaring om ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna och gemenskapen när det gäller genomförandet av enskilda åtgärder.

3.  I en värld med begränsade resurser och ett sårbart ekosystem är det nödvändigt, enligt Europaparlamentets uppfattning, att EU strävar efter att bli det mest resurs- och energieffektiva ekonomiska området i världen. Samtidigt bör det poängteras att avsaknaden av eller försenade åtgärder medför kostnader. Parlamentet betonar även den oerhörda ekonomiska potential till energieffektiv teknik och förnybara energikällor som finns på världsmarknaden och som EU har bäst förutsättningar att utnyttja.

4.  Europaparlamentet anser att innovation är av absolut avgörande betydelse för att EU på ett effektivt sätt skall kunna möta de utmaningar och dra fördel av de möjligheter som den globala ekonomi medför och för att kunna ta itu med andra stora utmaningar som klimatförändringarna.

5.  Europaparlamentet uppmärksammar på att för att kunna förverkliga Lissabonstrategin måste tillräckliga och välinriktade finansiella resurser fastställas i gemenskapens budget. Det är beklagligt att inga medel öronmärkts för att kunna genomföra målsättningarna i Lissabonstrategin.

6.  Europaparlamentet erkänner regionalpolitikens unika mervärde för uppnåendet av Lissabonmålen, vilket också återspeglas i "En sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning – Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013". Parlamentet påpekar att det begärs av EU-15 att de för innevarande programperiod öronmärker 60 procent av utgifterna för strukturfondernas konvergensmål och 75 procent av utgifterna för målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning, i syfte att uppnå Lissabonagendans mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka hur väl medlemsstaterna lyckas uppnå Lissabonmålen genom sina åtgärder för strukturfonderna.

Att förbättra styrningen av Lissabonprocessen för bättre lagstiftning
Bättre lagstiftning

7.  Europaparlamentet stöder alla de ansträngningar som gjorts av institutionerna för att genomföra agendan för bättre lagstiftning. Parlamentet bör även i fortsättningen hålla fast vid sin ledande roll när det gäller att främja bättre lagstiftning genom att säkra grundvalen för gemensamma förfaranden tillsammans med andra institutioner för oberoende konsekvensbedömningar av lagstiftningsförslag, större insyn i rådets beslutsfattande liksom förbättrad demokratisk kontroll av kommissionens antagande av delegerad lagstiftning. Bättre lagstiftning betyder inte avreglering eller minimal reglering.

8.  Europaparlamentet insisterar på att Europaparlamentets roll när det gäller kommittéförfarandet till fullo skall erkännas, vilket skulle bidra till att förenkla lagstiftningen genom att genomförandeåtgärder tas bort samtidigt som respekten för Europaparlamentets lagstiftningsbehörighet till fullo garanteras. Europaparlamentet fastslår att demokratiska bördor och kostnadsintensiva åtaganden inte bara uppstår till följd av lagstiftning utan framför allt också genom beslut inom kommittéförfarandet. Parlamentet kräver därför att det även måste göras en omfattande och oberoende bedömning av vilka följder besluten inom kommittéförfarandet har för lagstiftningen.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att minska bördan för företagen när det gäller administrativa kostnader. Parlamentet ber att få involveras mer påtagligt när det gäller att få fram en grundlig kostnads-nyttoanalys för att med stöd därav kunna fatta välgrundade beslut och ber därför kommissionen att utveckla metoder för en oberoende förhandsbedömning av administrativa kostnader. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att vid Europeiska rådets vårmöte 2007 förbinda sig att uppfylla ett gemensamt mål för kostnadsminskningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet överväga detta i samtliga åtgärdsinstrument, både när det gäller lagstiftning och icke-lagstiftning, för att uppnå de eftersträvade målen. Parlamentet insisterar på att alla förenklingsinitiativ till fullo skall vara förenliga med de principer och villkor som uppställts i resolutionen av den 16 maj 2006 om en strategi för förenkling av lagstiftningen(4).

10.  Europaparlamentet tror att en minskning med 25 procent av medlemsstaternas administrativa börda skulle leda till en ökning av den faktiska BNP:en med 1-1,4 procent. Parlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att fastställa kvantitativa och kvalitativa mål på detta område och att inom ramen för ett effektivare införlivande av lagstiftningen förenkla de befintliga bestämmelserna och införa förfaranden för konsekvensbedömning samtidigt med förfaranden för samråd och klagomål med de berörda parterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang den viktiga roll som de nationella parlamenten spelar och behovet av samarbetsstrukturer.

Snabbare och effektivare införlivande

11.  Europaparlamentet efterlyser, för att öka insynen och främja förståelsen för Lissabonstrategin och dess genomförande, ett utvecklande av gemensamma och enhetliga nationella reformprogram, som möjliggör både en bättre analys av resultaten av de föreslagna åtgärderna på medlemsstatsnivå och en öppen och konstruktiv dialog på europeisk nivå om uppnådda framsteg. Parlamentet stöder härvidlag idén om inrättandet av landsspecifika rekommendationer och ett rankingsystem för bästa praxis när det gäller reformplanerna inom de olika områdena. Parlamentet uppmanar alla nationella regeringar att offentliggöra och till kommissionen översända bestämmelsetexterna när EU-direktiv införlivas, så kallade jämförelsetabeller.

12.  Parlamentet efterlyser ett större engagemang från det civila samhället för att öka tillväxten och antalet sysselsättningstillfällen. Parlamentet påminner om att hur framgångsrika reformerna blir beror på hur aktivt och engagerat hela samhället är och parlamentet föreslår därför ett utbyte av bästa praxis när det gäller det civila samhällets deltagande i denna reformprocess.

Att förbättra styrningen av Lissabonprocessen och det nationella engagemanget

13.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaternas specifika rekommendationer måste diskuteras och antas av rådet så att man kan utveckla ett verkligt europeiskt ramverk och stärka samordningen inom ekonomi och sysselsättning och främja ett större nationellt engagemang.

14.  Europaparlamentet upprepar att EU:s problem när det gäller ekonomi och sysselsättning inte kan lösas utan engagemang från de nationella parlamenten och Europaparlamentet. Parlamentet stöder kommissionens begäran att medlemsstaterna skall verka för en vidare diskussion om sina nationella reformprogram och genomföranderapporter, inbegripet nationella rekommendationer, med sina nationella parlament och närmare föra samman debatten om de nationella reformprogrammen och debatten om den nationella budgeten.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att införa en övervakning i form av benchmarking genom att använda indikatorer för strukturpolitiken tillsammans med en väldefinierad länk till resultaten inom ekonomi och sysselsättning samt indikatorer som stöder den strukturella övervakningen och beaktar en politik som stimulerar innovation och skapande av sysselsättningstillfällen.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av att regeringsrepresentanter som är särskilt ansvariga för Lissabonstrategin tillåts spela en större roll i alla medlemsstater, på högsta politiska nivå, för att övertyga nationella beslutsfattare att förbättra policy mix-modellen i reformplanerna på både nationell och europeisk nivå.

17.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådets vårmöte 2007 har en styrningsroll när det gäller EU:s reformplaner för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att se till att alla berörda rådskonstellationer deltar i lika hög grad. Parlamentet betonar sin egen roll när det gäller att övervaka genomförandet av Lissabonstrategin i dess helhet.

Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft
Att skapa fler jobb och sysselsättningsmöjligheter

18.  Europaparlamentet anser att arbetsmarknadsreformen måste syfta till att förena industrins krav på ökad flexibilitet och arbetstagarnas krav på ökad säkerhet, exempelvis genom att skapa nya arbetstillfällen och nya säkerhetsformer. En kombination av flexibilitet och social trygghet kommer säkerligen att göra det lättare för arbetstagare, företag och små och medelstora företag att klara av de utmaningar som en dynamisk ekonomi och ett föränderligt samhälle medför. Europeiska rådet och medlemsstaterna uppmanas därför att fastställa klara och objektiva principer samt inleda en intensiv benchmarking och ett intensifierat utbyte av erfarenheter och bästa praxis för "flexicurity"-modellens utveckling och genomförande.

19.  Europaparlamentet vill se fler investeringar och arbetstagare som är bättre utbildade och mer kvalificerade så att man kan öka produktiviteten och sysselsättningsnivån för att kunna uppnå Lissabonstrategins målsättningar och för att EU skall kunna bemöta konkurrensen utifrån. Parlamentet påpekar att en modernisering av systemen för sysselsättning och social trygghet i alla medlemsstater, däribland genom arbetsmarknadsåtgärder (som i den danska modellen), är en politisk nödvändighet och att välstånd och solidaritet är målsättningar i Lissabonstrategin som ömsesidigt stöder varandra.

20.  Europaparlamentet påminner om att arbetslösheten är ytterst koncentrerad till särskilt sårbara grupper och i synnerhet bland personer med sämre kvalifikationer. En särskild ansträngning krävs därför för att driva på en aktiv arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa, som kanske har sämre kvalifikationer, och för att förbättra skolsystemet och minska antalet elever som inte fullföljer sin skolgång.

21.  Europaparlamentet anser att alla hinder som ligger i vägen för att skapa arbetstillfällen, däribland hindren för anställningar med förhållandevis blygsamma löner, måste avlägsnas. Parlamentet anser vidare att det är de arbetslösas ansvar att acceptera erbjudanden om arbete. Arbetstidsbestämmelserna måste vara tillräckligt flexibla för att svara mot arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov och för att göra det möjligt för arbetstagarna att skapa balans mellan arbets- och familjeliv.

22.  Europaparlamentet beklagar att andelen kvinnor på arbetsmarknaden fortfarande ligger långt ifrån målen i Lissabonstrategin och anser att äldre arbetskraft bör få kunna fortsätta att arbeta på frivillig basis med stöd av adekvat utbildning och hälsovård på arbetsplatsen. Förtidspensionering bör inte uppmuntras och arbetstagare bör tillåtas att om de så önskar arbeta längre än den gängse pensionsåldern, förutsatt att en överenskommelse kan uppnås mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Dessa åtgärder är nödvändiga för att stimulera den ekonomiska tillväxten och för att öka hållbarheten i de offentliga finanserna.

23.  Europaparlamentet betonar att äldre arbetstagare utgör en allt större andel av EU:s yrkesaktiva befolkning och ekonomiska produktionskapacitet. Medlemsstaterna uppmanas att öka ansträngningarna för att ändra skatte- och socialförsäkringssystem i syfte att främja ett längre aktivt yrkesliv, och att på ett effektivt sätt tillämpa lagstiftningen mot åldersdiskriminering.

24.  Europaparlamentet konstaterar att det råder brist på utbildad arbetskraft i EU och understryker vidare att livslångt lärande är en väsentlig del av målen i Lissabonstrategin. Medlemsstaterna uppmanas att i samarbete med arbetsmarknadens parter öka sina ansträngningar för att skapa fler arbetstillfällen och för att få ungdomar, kvinnor och äldre arbetstagare att delta i arbetslivet i större utsträckning genom

25.  Europaparlamentet understödjer principen om att universitet skall kunna privatfinansieras och uppmanar den privata sektorn att klargöra vilken typ av utbildning som marknaden behöver.

26.  Europaparlamentet påpekar att hälsoaspekterna av demografiska förändringar är synnerligen viktiga och erinrar om att ju längre människor är vid god hälsa, desto längre kan de och kommer de att förbli ekonomiskt aktiva och inte orsaka några eskalerande sjukvårdskostnader. Parlamentet är övertygat om att investeringar i åtgärder som förebygger kronisk sjukdom och långtidssjukdom är av särskild vikt. Samtidigt bör man arbeta för att enskilda människor som lider av dessa sjukdomar inte diskrimineras i arbetslivet.

27.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att göra en översyn av ineffektiva sociala modeller mot bakgrund av deras finansiella hållbarhet och mot bakgrund av förändringarna i den globala dynamiken och i befolkningsstrukturen, för att modellerna skall kunna göras hållbarare.

Undanröjande av kvarvarande brister på den inre marknaden

28.  Europaparlamentet framhåller att om den europeiska ekonomin skall vara globalt konkurrenskraftig behöver den också en dynamisk inre marknad. Parlamentet rekommenderar därför att åtgärder vidtas för att underlätta tillträdet till marknaden och främja innovationsfrämjande insatser, i enlighet med principerna om allmänt intresse och en hög nivå konsumentskydd, så att medborgarna kan dra full nytta av den inre marknaden. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ om att göra en översyn av den inre marknadens funktion och stöder helt dess ambition att fullborda detta projekt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa sig till EU:s inre marknad och etablera en samarbetskultur mellan varandra för att både vägleda och stimulera företag att delta i EU-främjande verksamhet. Parlamentet framhåller särskilt vikten av korrekt genomförande och tillämpning av gemenskapslagstiftning och betonar vikten av att ha välutbildade domare i detta sammanhang.

29.  Europaparlamentet konstaterar att en långsiktig förstärkning av den inre marknaden är central för att målen i Lissabonstrategin skall kunna uppnås och EU kunna slå vakt om sin långsiktiga konkurrenskraft i en globaliserad ekonomi. Parlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner och medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar att stärka denna viktiga del av integrationsprocessen.

30.  Europaparlamentet understryker att varors fria rörlighet är en av den inre marknadens hörnstenar och påminner om att artiklarna 28–30 i EG-fördraget förbjuder medlemsstaterna att behålla eller upprätta hinder för handel med varor inom gemenskapen när det gäller produkter som inte har blivit föremål för gemenskapens harmonisering. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att slutgiltigt undanröja alla hinder för den fria rörligheten för varor inom EU.

31.  Europaparlamentet konstaterar att det fortfarande föreligger stora hinder för den fria rörligheten för varor när det gäller ömsesidigt erkännande av icke-harmoniserade produkter. Parlamentet stöder därför kommissionens planer att genom en rättsakt göra EG-domstolens avgöranden inom detta område bindande i alla medlemsstater.

32.  Europaparlamentet noterar särskilt att efter antagandet av tjänstedirektivet har kommissionen skyldighet att ge medlemsstaterna vägledning och bevaka deras framsteg på detta område. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas ansvariga myndigheter att samarbeta för att åstadkomma ett enhetligt genomförande i hela EU. Parlamentet betonar att detta är viktigt för att EU:s ekonomi skall stå i överensstämmelse med fördragets bestämmelser och fortsätta att komplettera den inre marknaden.

33.  Europaparlamentet understryker att den fria rörligheten för tjänster är en av den inre marknadens hörnstenar. Parlamentet påpekar att tjänstsektorn svarar för inte mindre än 70 procent av bruttonationalprodukten och sysselsättningen. Parlamentet efterlyser bättre samarbete inom sjukvården, i synnerhet när det gäller patienternas rörlighet.

34.  Europaparlamentet understryker att tillämpningen och skyddet av immateriella rättigheter fortfarande är relativt dyrt och tidsödande i EU vilket är skadligt för innovationsrelaterad konkurrenskraft. Parlamentet konstaterar att frågan om standardisering inte har fått tillräcklig uppmärksamhet, varken på europeisk eller nationell nivå. Parlamentet upprepar sitt krav om förbättrade ramvillkor för att åstadkomma en bättre politik för immateriella rättigheter och patent, framförallt genom EU-standarder, bättre samarbete mellan nationella standardiseringsorgan och enklare förfaranden. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att vidta effektiva åtgärder mot förfalskning (förfalskning av mediciner) för att skydda patienters säkerhet.

35.  Europaparlamentet anser att det är mycket beklagligt att man inte har lyckats uppnå några framsteg i fråga om den europeiska patentpolitiken och att det är oacceptabelt att man inte lyckats åstadkomma en enhetlig europeisk patentstrategi. Parlamentet pekar på resultatet av de överväganden som parlamentet gjorde vid den första behandlingen av en europeisk patentförordning, som innehåller en lösning på de problem som inte ännu lösts i rådet. Parlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart lägga fram förslag till en ny patentstrategi så att en ny grund för förhandlingarna i rådet kan skapas så fort som möjligt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta ett effektivt patentsystem som grundar sig på tidigare samråd, inklusive ett eventuellt deltagande i EPLA (processordning för europeiska patent), för att så fort som möjligt garantera framsteg och rättslig säkerhet i denna fråga.

36.  Europaparlamentet understryker vikten av ett effektivt, innovativt och välfungerande system för offentlig upphandling för att åstadkomma en konkurrenskraftig inre marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina reformer av regelverket för offentlig upphandling för att maximera antalet anbud och minimera byråkratin och undersöka de bästa sätten för att se till att små och medelstora företag får en rättvis möjlighet att få offentliga uppdrag.

37.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts genom genomförandet av den första handlingsplanen för finansiella tjänster och påpekar att en välfungerande finansiell marknad är av avgörande betydelse för den europeiska ekonomins tillväxtmöjligheter. Parlamentet kräver att medlemsstaterna och kommissionen ser till att EU:s lagstiftning för finansiella tjänster är korrekt genomförd i samtliga medlemsstater och att den till fullo efterlevs av våra internationella partner.

38.  Europaparlamentet påpekar att väl fungerande finansiella marknader är av avgörande betydelse för att den inre marknaden skall fungera. Parlamentet menar att utvecklingen av högkvalitativa finansiella produkter som fungerar över gränserna kommer att bidra till ett innovativt företagsklimat i Europa. Parlamentet anser att snabba innovationer och en ökning av internationella finanstransaktioner skapar nya utmaningar både för företagen och det internationella finanssystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka öppenheten och utarbeta effektivare bestämmelser och åtgärder för att främja finansiell stabilitet, tillbörligt konsumentskydd och marknadsintegritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka öppenheten och utarbeta effektivare övervakningsregler, särskilt för privata aktiefonder och hedgefonder.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förverkliga den fria rörligheten för kapital. Parlamentet beklagar de fall den senaste tiden där nationella regeringar försökt att hindra företagssammanslagningar inom EU och lovordar kommissionen för dess otvetydiga försvar av EG-fördraget i detta avseende. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, snarast möjligt och även på det bolagsrättsliga området, lägga fram nya lagstiftningsförslag för att underlätta rörligheten för företag och kapital inom EU, särskilt när det gäller det fjortonde direktivet om överförande av bolagssäte och europeiska privata aktiebolag.

40.  Europaparlamentet begär att större uppmärksamhet skall riktas mot andra åtföljande politiska åtgärder som bidrar till att få den inre marknaden att fungera bättre. Parlamentet anser att transporter särskilt bör prioriteras och likaså är det viktigt att visa på potentialen för bättre logistik och ett snabbare genomförande av de transeuropeiska nätverken. Parlamentet stöder det tyska EU-ordförandeskapets initiativ på detta område.

Stärkandet av EU:s externa konkurrenskraft

41.  Europaparlamentet erinrar om att en fri och rättvis handel ökar välståndet i Europa och i resten av världen. Parlamentet konstaterar att företagen inom den inre marknaden fungerar i en global miljö med oberoende marknader och globala aktörer. Parlamentet begär att medlemsstaterna avstår från protektionism. Parlamentet anser vidare att ytterligare global ekonomisk integration kan förbättra konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen i EU. Parlamentet pekar på betydelsen av ett internationellt lagstiftningssamarbete, särskilt när det gäller övervakning, reformering och förenkling av lagstiftningen. Parlamentet konstaterar emellertid att internationell handel också kan medföra nackdelar för de mest utsatta och minst kvalificerade arbetstagarna inom vissa sektorer.

42.  Europaparlamentet anser att marknadstillträde, ett mera balanserat regionalt synsätt och främjandet av ILO:s grundläggande arbetsnormer samt anständiga arbetsförhållanden i hela världen är synnerligen viktiga för att stärka EU:s yttre konkurrenskraft och undvikandet av miljödumpning är helt avgörande för rättvis konkurrens. Parlamentet är redo att överväga lämpliga handelsåtgärder mot snålskjutsåkande länder som inte drar sitt strå till stacken i kampen mot de globala klimatförändringarna och samtidigt beakta att våra handelspartners nått olika skeden i sin socioekonomiska utveckling.

43.  Europaparlamentet påpekar att företagens sociala ansvar inte bör ses som något som de unilateralt påtvingas av staten genom nya rättsliga bördor för företagen, vilket skulle skada konkurrenskraften och kapaciteten att skapa arbetstillfällen. Detta ansvar bör tvärtom förverkligas genom företagsinitiativ, till exempel skattemässiga eller andra initiativ, så att de frivilligt tar på sig en roll av socialt intresse.

44.  Europaparlamentet betonar behovet av att garantera bättre ekonomiska, arbetsrelaterade och skattemässiga villkor för små och medelstora företag, som utgör grunden för europeisk ekonomisk konkurrenskraft och som bidrar till att en ständigt pågående produktinnovation är möjlig. Parlamentet anser att genomförandet av en effektiv politik är av avgörande betydelse för att de utmaningar som globaliseringen innebär skall kunna mötas.

45.  Europaparlamentet pekar på betydelsen av ett internationellt lagstiftningssamarbete, särskilt när det gäller reformering och förenkling av lagstiftningen och anser att samarbetet bör förstärkas multilateralt och med demokratisk ansvarsskyldighet så att utländska marknader kan öppnas upp för de europeiska företagens produkter och tjänster på ett väl avvägt sätt. Parlamentet betonar i anslutning till detta behovet av att återupprätta balansen i WTO:s avtal om offentlig upphandling genom att garantera att uteslutningarna till förmån för små och medelstora företag, vilka kvarstår i flera undertecknande parters åtaganden, motverkas i europeiska åtaganden genom en motsvarande uteslutning eller en bestämmelse som tillåter de undertecknande parterna att ge små och medelstora företag förmånsbehandling, förutsatt att en sådan behandling, utan åtskillnad, kommer varje undertecknande parts samtliga små och medelstora företag till godo.

46.  Europaparlamentet anser att arbetet till förmån för ett ökat socialt ansvar hos europeiska företag runtom i världen måste kompletteras genom att EU bistår tredjeländernas regeringar med att genomföra bestämmelser på det sociala området och på miljöområdet, vilka överensstämmer med de internationella konventionerna, samtidigt som det måste finnas ett effektivt system för inspektioner och understryker att företagens sociala ansvar måste vara en del av företagsdialogen med andra marknader.

Främjandet av EU:s innovativa kapacitet

47.  Europaparlamentet betonar den avgörande betydelsen av att stärka EU:s satsning på forskning och utveckling, både när det gäller produkter och tjänster.

48.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av det sjunde ramprogrammet vars viktigaste mål är att stärka den vetenskapliga och tekniska grunden för gemenskapens industrier och därmed garantera en stark internationell konkurrenskraft på det globala planet. Parlamentet upprepar än en gång betydelsen av de 3 procentiga BNP-målet för forskningsanslag och uppmanar medlemsstaterna att omsorgsfullt uppfylla de åtaganden de ingick under Europeiska rådets vårmöte 2002 i Barcelona. Parlamentet betonar det övergripande målet för det sjunde ramprogrammet och dess bidrag till att EU utvecklas till världsledande på forskningsområdet. Parlamentet påpekar att det upprepade gånger har betonat vikten av forskning och utveckling och kunskapens allt viktigare roll för att främja ekonomisk tillväxt och social och miljörelaterad välfärd.

49.  Europaparlamentet stöder helhjärtat det arbete som utförs inom ramen för gemensamma teknikplattformar för att främja samordnad strategisk forskning inom områden som är centrala för den europeiska konkurrenskraften. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja små företags och forskningsorganisationers deltagande i dessa plattformar.

50.  Europaparlamentet lovordar kommissionen för att den styrt medel genom gemensamma teknikinitiativ för att hjälpa till att omvandla forskningsbegrepp till konkreta program. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja dessa program genom sina nationella innovationsinitiativ.

51.  Europaparlamentet noterar skillnaden i investeringar i IKT per anställd mellan Förenta staterna och EU och sambandet mellan IKT-investeringar och produktivitetsökning. Parlamentet uttrycker sitt stöd för behovet att upprätthålla och utveckla en mycket konkurrenskraftig IKT-sektor inom EU, i synnerhet genom att till fullo och i alla medlemsstater genomföra EU:s regelverk på området för kommunikation.

52.  Europaparlamentet betonar att det finns stora möjligheter att använda medel avsedda för offentlig upphandling för att främja innovation. Parlamentet konstaterar att upphandlingen av innovativa varor och tjänster före det konkurrensutsatta stadiet kan förverkligas inom de befintliga ramarna för offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja denna verksamhet inom sina egna offentliga myndigheter. Parlamentet konstaterar att en effektiv tillämpning av IKT på tillhandahållandet av offentliga tjänster kommer att ge konsumenterna bättre erfarenheter och hjälpa företag inom EU att framställa produkter som globalt är konkurrenskraftiga.

Att säkra en hållbar energipolitik

53.  Europaparlamentet är övertygat om att Lissabonstrategin endast kan bli framgångsrik om ytterligare ansträngningar görs för att upprätta en gemensam energipolitik. Parlamentet anser emellertid att en sådan politik inte skall leda till att man standardiserar nationell energipolitik och gör den till en gemenskapsfråga, utan snarare till att man ökar konkurrensen och skapar fördelar för konsumenterna. Parlamentet påpekar att diversitet både är Europas styrka och dess säkerhet inom området för energiförsörjning.

54.  Europaparlamentet erinrar om den betydelse som de tre centrala energipolitiska målen, nämligen försörjningstrygghet, hållbarhet och konkurrenskraft, har för stabiliteten och tillväxten i Europeiska unionen. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att ständigt anpassa dessa tre mål till de ändrade omständigheterna och att finna en ny jämvikt mellan dem.

55.  Europaparlamentet erinrar om den grundläggande betydelse som en tillräcklig och prisförmånlig energiförsörjning har för konkurrenskraften och tillväxten inom den europeiska industrin.

56.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens grönbok om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning (KOM(2006)0105), men understryker behovet av att erkänna de ständigt förändrade villkoren på den globala energimarknaden och betonar vikten av att utsträcka producentperspektivet till ett systematiskt synsätt på produktion, distribution och konsumtion för att utveckla en europeisk energipolitik så att de europeiska företagen och de privata hushållen kan garanteras energi till överkomligt pris.

57.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att en viktig del av en gemensam energipolitik bör vara en ökad solidaritet mellan medlemsstaterna i syfte att kunna bemöta svårigheter i anslutning till den fysiska infrastruktursäkerheten och försörjningstryggheten. Parlamentet anser vidare att sådan ökad solidaritet kraftigt skulle stärka EU:s förmåga att tillvarata sina gemensamma intressen i energifrågor på internationell nivå.

58.  Europaparlamentet noterar att energipolitiken, och särskilt den säkra tillgången på energi, måste bli en integrerad del av utvecklingen av EU:s gemensamma utrikes-, handels-, utvecklings- och säkerhetspolitik och efterlyser därför en gemensam strategi för att säkra och diversifiera energitillgången och transiteringsvägarna och på så sätt visa solidaritet inom EU. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att i detta sammanhang se allvarligt på faran för brister i gasförsörjningen från Ryssland efter 2010, bland annat beroende på frånvaron av investeringar. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna och unionen i sina förhandlingar med Ryssland i energifrågor begär att transiteringsprotokollet undertecknas och ratificeras och att energistadgefördraget ratificeras. Parlamentet anser att partnerskaps- och samarbetsavtalen skall användas för att skapa en stabil men öppen lagstiftningsram i de länder som står för leveranser och att kommissionsledamoten med ansvar för energifrågor bör följa ett väl definierat mandat som fastställer en europeisk långtidsstrategi för energiplaneringen.

59.  Europaparlamentet betonar att erfarenheterna från vintern 2005/2006 och den drastiskt ökade efterfrågan på energi från snabbväxande ekonomier, såsom Kina och Indien, har gjort det uppenbart att ingen hållbar och säker energikälla får lämnas outnyttjad för att säkra en trygg energiförsörjning.

60.  Europaparlamentet välkomnar insatserna för att uppnå de i Kyoto överenskomna målen om minskning av koldioxidutsläppen. Europaparlamentet erkänner att kärnkraften är en viktig del av energimixen i ett antal medlemsstater och noterar den roll som kärnkraften för närvarande spelar i vissa medlemsstater för en trygg elförsörjning som en del av energimixen och för att förhindra koldioxidutsläpp. Parlamentet betonar emellertid att det finns risker i anslutning till kärnkraftsproduktionen och att det ännu inte finns några lösningar för återanvändningen av kärnavfall. Parlamentet understöder forskningen inom områdena reaktorsäkerhet och ny teknik. Parlamentet anser att beslut om huruvida kärnkraftsproduktionen också i fortsättningen skall spela en viktig roll i vissa medlemsstater endast kan fattas på medlemsstatsnivå inom ramen för subsidiaritetsprincipen.

61.  Europaparlamentet erinrar om det för EU:s allt större beroendet av import av olja och gas som 2030 skulle kunna uppgå till 94 respektive 85 procent, medan importberoendet av fasta bränslen blott kommer att stiga till 59 procent. Parlamentet påpekar att importen av olja och gas i allt större grad kommer att ske från politiskt instabila regioner, i vilka stora mängder pengar kommer att flyta in till följd av importen och över användningen av dessa pengar kommer Europeiska unionen inte att ha något inflytande.

62.  Europaparlamentet understryker att inflationstrycket beroende på höjda oljepriser ökar osäkerheten kring en eventuell åtstramning av penningpolitiken som skulle leda till en uppfattning om ökad risk, minskad global likviditet och en ökad flyktighet, särskilt på marknaderna för råvaror och värdepapper. Parlamentet varnar för de negativa följderna som spekulationen i oljepriserna kan ha på de finansiella marknaderna, vilket i sin tur kan förvärrat oljepriskrisen och uppmanar därför kommissionen och rådet att utarbeta en detaljerad plan för att minska EU:s beroende av oljeimport och ta initiativ till en övergång till renare energi. Parlamentet efterlyser en integrerad EU-mekanism för att garantera en tryggad energiförsörjning i krissituationer.

63.  Europaparlamentet betonar det faktum att en ny form av politisk dialog och politiskt samarbete bland förbrukarländerna har blivit oundgänglig, särskilt med Förenta staterna, Kina, Indien och Japan. Parlamentet noterar vidare en liknande dialog mellan de viktigaste förbrukar- och producentländerna också är nödvändig för att utveckla ett globalt synsätt på energi. Parlamentet tror att dessa nya former för en global energidialog bör inriktas på att göra energimarknaderna stabila, säkra och transparenta och samtidigt ge fortsatt vind i seglen åt rena energikällor och energieffektivitet.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att främja ett internationellt erkänt medlingssystem för konflikter och tvister som rör leveranser och distribution av energi. Parlamentet menar att EU skulle kunna ta initiativet till en sådan process genom att utveckla ett system med medlare som en del av sin grannskapspolitik och även tillsammans med andra viktiga leverantörsländer, samt genom att främja detta medlingssystem globalt. Parlamentet anser därför att EU bör utarbeta en modellstrategi för den internationella hanteringen av energidistributionen.

65.  Europaparlamentet välkomnar förslaget till fördrag om upprättande av en energigemenskap, vilket utgör ett betydande bidrag för stabiliseringen av Sydösteuropa, för öppnandet av energimarknader och för säkerheten för transitvägarna i Europa. Parlamentet uppmanar till en gradvis utvidgning av energigemenskapen till Norge och Turkiet och till alla länder som ingår i den europeiska grannskapspolitiken.

Att göra energipolitiken miljömässigt sund

66.  Europaparlamentet betonar att behovet av att ändra den nuvarande mixen för energiproduktionen inte skall ses som en börda utan en möjlighet. Användningen av sol- och vindkraft, biomassa, hydro- och geotermisk energi liksom energisnål teknik kommer att bidra till att åtagandena i Kyotoprotokollet och i FN:s ramkonvention om klimatförändringar kan fullgöras och också ge en ökad innovation, fler arbetstillfällen och en förbättrad konkurrenskraft i Europa.

67.  Europaparlamentet stöder därför ansträngningarna att utveckla förnybara energikällor för att främja en hållbar energiförsörjning. Parlamentet välkomnar den fortsatta tillväxten inom denna bransch och den positiva inverkan på sysselsättningen som följer av denna. Parlamentet upplever att det finns en stor potential när det gäller export av anläggningar för produktion av förnybar energi till tredjeländer.

68.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att vid sitt vårmöte 2007 stödja den av kommissionen föreslagna handlingsplanen för ökad energieffektivitet, som bör bestå av minst följande delar: konsumenterna, oavsett om de är hushåll eller kommersiella och industriella användare, bör placeras i centrum av energipolitiken, en färdplan på råds- och kommissionsnivå för att nå målet på 50 procent för förnybar energi år 2040, en 30-procentig koldioxidminskning inom EU till 2020, ett EU-mål för förbättringar av energieffektiviteten med minst 20 procent fram till 2020 och en 60–80-procentig minskning till 2050, en reform av EU:s system med utsläppsrättigheter (ETS) så att marknaden kan vägledas i att investera i en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, som skall drivas på av ett fastställt mål för koldioxidutsläpp till år 2020, inklusive ett mål till samma år att 25 procent av energin skall komma från förnybara energikällor och ett bindande mål för bilavgaser, en avgörande förbättring av energieffektiviteten, ett snabbare genomförande av befintliga gemenskapsbestämmelser i medlemsstaterna, eller om detta inte lyckas, konkreta förbättringar av regelverket, ett tydligare avskiljande av energiproduktion från energidistribution genom en starkare oberoende regelkontroll, som beaktar hela Europas intressen, en insats att ta itu med sammankopplingar som saknas, stimulera investeringar och innovation, bindande minimala riktlinjer som reglerande myndigheter skall följa, inklusive ett förfarande för utnämning av reglerande myndigheter (oberoende, insyn och ansvarsskyldighet), en ambitiös strategi för forskning kring och utveckling av ren energiteknik, inklusive en ökning med åtminstone 50 procent av sina årliga utgifter för energiforskning under de kommande sju åren, utvecklande av en effektiv solidaritetsmekanism för att hantera energiförsörjningskriser, en gemensam utrikespolitik på energiområdet för att i ökande grad tala med en röst till tredjeländer, en dubblering av insatserna för att få världen att agera för att bekämpa klimatförändringen eftersom EU inte ensam kan tackla problemet, samt ett fullständigt genomförande av all nuvarande gemenskapslagstiftning om energi. Slutligen uppmanar parlamentet kommissionen att föreslå ramar för valmöjligheter i fråga om harmoniserade stödsystem för förnybar energi, som en del av färdplanen för förnybar energi.

69.  Europaparlamentet betonar att klimatförändringen skapar allvarliga miljöproblem som kräver omedelbara åtgärder både inom EU och internationellt. Parlamentet anser att den övervägande andelen av EU:s energi år 2050 måste komma från koldioxidfria källor eller produceras med teknik som minskar utsläppen av växthusgaser och att en inriktning måste ske på energibesparing, effektivitet och förnybara energikällor och att det följaktligen behövs en tydlig färdplan för att uppnå detta mål. Parlamentet uppmanar enträget EU:s ledare att i slutet av 2008 enas om ett bindande mål för minskningen av koldioxidutsläppen fram till år 2020 och ett vägledande mål fram till år 2050. Parlamentet uppmanar kommissionen att ställa upp ambitiösa men realistiska mål för energiteknik med mycket små eller inga koldioxidutsläpp eller energiteknik som är neutral med avseende på koldioxid, som skall täcka 60 procent av elbehovet inom EU senast 2020 till stöd för de europeiska målen på klimatförändringens och försörjningstrygghetens områden.

70.  Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som förnybara energikällor spelar för att små och medelstora företag skall kunna förverkliga Lissabonstrategins mål. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att dessa åtgärder i synnerhet bör inbegripa åtgärder för att öka medvetenheten kring dessa frågor och att man bör underlätta tillgången på finansiering från till exempel strukturfonderna, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Europeiska investeringsbanken så att dessa företag kan göra investeringar för att minska energiförbrukningen.

71.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att garantera att EU blir den mest energieffektiva ekonomin i världen senast 2020 och att se till att åtgärder för energieffektivitet blir en horisontell prioritet för alla sektorer inom EU:s ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att EG-direktiven på det området genomförs inom tidsfristen. Parlamentet uppmanar vidare rådet att anta förslagen i kommissionens handlingsplan för ökad energieffektivitet i Europeiska gemenskapen (KOM(2000)0247) och uppmanar medlemsstaterna att låta bästa praxis ligga till grund för de nationella handlingsplaner för energieffektivitet som enligt direktiv 2006/32/EG skall lämnas in senast den 30 juni 2007. Parlamentet påpekar att om medlemsstaterna fullt ut genomförde EG:s befintliga lagstiftning, skulle målet för en 20 procentig energibesparing fram till 2020 redan ha uppfyllts till hälften. Parlamentet uppmanar kommissionens ordförande att verka för ett avtal om global energieffektivitet.

72.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådets vårmöte i mars 2007 att se till att den framtida europeiska energipolitiken får stöd av en ambitiös forsknings och utvecklingsstrategi för energi, inklusive bättre offentlig finansiering och kraftfulla incitament för att öka den privata finansieringen till forskning och utveckling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta en strategi för hur budgeten till energiforskningen skall kunna ökas, särskilt vid halvtidsöversynen av EU-budgeten i det sjunde ramprogrammet och i det särskilda programmet Intelligent energi och välkomnar därför kommissionens förslag om att EU bör öka sina årliga anslag för energiforskning med 50 procent under de närmaste sju åren. Parlamentet efterlyser en europeisk strategisk energiteknikplan och hoppas att den kommer att omfatta forskningsområden med fokus på ny energiteknik, inklusive förnybara energikällor såsom vågkraft och tidvattenkraft, kolförgasning och särskilt energilagring när det gäller medellång och lång sikt.

Att skapa en inre marknad för energi

73.  Europaparlamentet betonar att ytterligare åtgärder behövs för en fungerande inre marknad för energi genom att man tydligare avskiljer energiproduktionen från energidistributionen. Därför välkomnas kommissionens förslag om ytterligare åtgärder för att uppnå ett sådant avskiljande, åtföljt av en starkare oberoende regelkontroll som tar hänsyn till europeiska intressen som helhet. Parlamentet kräver att dessa åtgärder, tillsammans med nationella steg, måste leva upp till Europeiska unionens mål om sammankopplingsnivåer på minst 10 procent, genom att fastställa var flaskhalsar finns och utse samordnare. Det behövs tydliga och stabila politiska förutsättningar och en konkurrensutsatt energimarknad för att skapa en hög grad av konkurrenskraft, energioberoende, långsiktig stabilitet, effektivitet, miljökänslighet och försörjningstrygghet. Parlamentet uppmanar Europeiska rådets vårmöte 2007 att redovisa en bredare vision för Europas gemensamma intressen på energiområdet för att placera fullbordandet av den inre marknaden i ett tydligt politiskt ramverk, vilket för närvarande saknas.

74.  Parlamentet anser att den gränsöverskridande handeln kommer att leda till att de befintliga flaskhalsarna mellan de nationella marknaderna undanröjs. Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen och medlemsstaterna att främja ett förbättrat samarbete mellan operatörerna av transportsystem (TSO), särskilt på områden såsom kapacitet vid gränserna, insyn, intradagsmarknader, planering av nät och investeringar för att utveckla de regionala marknaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med operatörerna av transportsystemen utarbeta en nätkodex som skall garantera interoperabilitet mellan de nationella energinäten.

75.  Europaparlamentet lyckönskar kommissionen till genomgången av energisektorn och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att se till att lagstiftningen efterlevs, bland annat genom böter mot företag som bryter mot konkurrensreglerna, samt manar kommissionen att vidta åtgärder mot medlemsstater som på ett otillåtet sätt skyddar stora nationella energiföretag.

76.  Europaparlamentet anser att konsumenterna måste placeras i centrum för alla nya energiåtgärder och att energifattigdom skall framhävas tydligare i kommissionens förslag. Parlamentet påminner om att konsumenterna, i synnerhet offentliga myndigheter som måste vara ett föredöme inom detta område, också har skyldigheter när det gäller energisparandet. Parlamentet erkänner den centrala roll som en förnuftig mätning och fakturering kan spela för att öka konsumenternas medvetenhet om hur och varför energi används och därmed ändra konsumenternas beteende. Rådet och kommissionen uppmanas att föreslå åtgärder som kan hjälpa låginkomsthushåll att uppnå energibesparingar i sina hem och därigenom minska deras energikostnader och deras utsatthet när det gäller framtida prisökningar.

77.  Europaparlamentet erinrar om att energipolitiken behöver mera kostnadsintensiva och långfristiga investeringsbeslut med en hög grad av transparens och förutsebarhet. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att ge företagen rättssäkerhet och undvika att med korta mellanrum lägga fram nya lagstiftningsförslag, vilka leder till osäkerhet och fördröjer nödvändiga investeringar i energiinfrastruktur.

78.  Europaparlamentet uttalar än en gång sitt kraftiga stöd till förnybara energikällor. För att främja en diversifiering av energikällor, föreslår parlamentet att kommissionen fastställer en stabil och långsiktig politisk ram för att skapa det nödvändiga investeringsklimatet. Denna ram bör innehålla en målsättning för EU när det gäller en förbättrad energieffektivitet på minst 20 procent senast 2020. Parlamentet ber därför kommissionen att komma med förslag till en ram för olika enhetliga stödsystem för förnybara energikällor som ett led i en färdplan för förnybar energi.

79.  Europaparlamentet betonar att ytterligare åtgärder behövs för en fungerande inre marknad för energi genom att man tydligare avskiljer energiproduktionen från energidistributionen. Därför uppmanar parlamentet till en starkare oberoende regelkontroll, som tar hänsyn till den europeiska marknaden, liksom nationella åtgärder för att uppnå EU:s mål om sammankopplingsnivåer på minst 10 procent, genom att identifiera flaskhalsar och utse samordnare.

o
o   o

80.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P6_TA(2006)0603. (2) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1. (3) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16. (4) EUT C 297 E, 7.12.2006, s. 136.