Europaparlamentets resolution om genomförande av EU:s handlingsplan avseende olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (2006/2225(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande "Gemensam handlingsplan för utrotande av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske" (KOM(2002)0180) och rådets slutsatser av den 11 juni 2002 om detta,
– med beaktande av parlamentets resolution av den 20 november 2002 om gemenskapens handlingsplan för utrotande av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske(1),
– med beaktande av de meddelanden som kommissionen utarbetar vart tredje år om uppföljningen av den gemensamma fiskeripolitikens tillämpning och parlamentets resolutioner om denna fråga,
– med beaktande av kommissionens årliga meddelanden och parlamentets resolutioner om ageranden som allvarligt bryter mot den gemensamma fiskeripolitikens regler och normer,
– med beaktande av FAO:s internationella handlingsplan om olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och de tekniska dokument som antagits därefter av FAO,
– med beaktande av förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske(2), särskilt artikel 3 h,
– med beaktande av parlamentets resolution av den 13 december 2001 om bekvämlighetsflaggornas roll inom fiskesektorn(3),
– med beaktande av grönboken "Unionens framtida havspolitik: En europeisk vision för oceanerna och haven" (KOM(2006)0275),
– med beaktande av parlamentets resolution av den 7 september 2006 om inledning av en debatt om en gemenskapsmodell för miljömärkningsprogram för fiskeriprodukter(4),
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A6-0015/2007), och av följande skäl:
A. Det olagliga, orapporterade och oreglerade fisket är ett stort problem runtom i världen. Det orsakar betydande miljöförstörelse, bidrar till uttömmandet av kommersiella och icke-kommersiella fiskbestånd och andra arter och leder till svårigheter i både utvecklings- och industriländer för samhällen som är beroende av fiske för sitt uppehälle.
B. Bekämpningen av det olagliga, orapporterade och oreglerade fisket har påverkats negativt av faktorer såsom utnyttjandet av bekvämlighetsflagg, omlastning på öppet hav, otillräcklig kontroll i hamnarna och svagt samarbete mellan tillsynsmyndigheterna.
C. Enligt FAO:s definition av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske avses med olagligt fiske verksamhet som utövas av fartyg som bryter mot lagar och förordningar i de stater som är parter i en regional fiskeriorganisation. Med orapporterat fiske avses verksamhet som inte rapporterats korrekt eller som inte alls rapporterats till den behöriga nationella myndigheten eller till den berörda regionala fiskeriorganisationen. Med oreglerat fiske avses verksamhet som utförs av fartyg som saknar nationalitet eller som flaggas av en stat som inte är part i en bestämd regional fiskeorganisation och som bryter mot denna organisations åtgärder för bevarande och förvaltning av fisket.
D. Även om det olagliga, orapporterade och oreglerade fisket är ett fenomen som kan förekomma i vilket flottsegment som helst förekommer det framför allt inom högsjöfisket, vilket i första hand bedrivs i internationella vatten och i kontinentalsockeln utanför utvecklingsländer med begränsade kontrollmöjligheter. Europeiska unionens åtgärder bör därför koncentreras på dessa områden och detta flottsegment.
E. De fartyg som gör sig skyldiga till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske bidrar till att försämra besättningarnas sociala villkor samt levnads- och arbetsvillkor.
F. Det olagliga, orapporterade och oreglerade fisket samt den saluföringsverksamhet som är relaterad till detta fiske utgör en illojal konkurrens för de fiskare och försäljare som följer reglerna, inklusive lagstiftningen i EU, dess medlemsstater och andra länder samt förvaltningsåtgärder som beslutats av regionala fiskeriorganisationer.
G. Europeiska unionen och dess medlemsstater bör i högre grad engagera sig i kampen mot alla former av olagligt fiske, men samtidigt måste man göra en åtskillnad mellan å ena sidan överträdelser som begås av gemenskapens fartyg mot gemenskapens regelverk och å andra sidan olagligt, orapporterat och oreglerat fiske enligt den internationella tolkningen av detta begrepp. Hänsyn måste tas till att den verksamhet som bedrivs inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken de facto är reglerad, vilket innebär att kampen mot de två verksamheterna i de flesta fall kommer att utmynna i olika förfaranden.
H. Kommissionen erkänner själv att det är svårt att skilja mellan lagliga och olagliga fångster, framför allt i vissa fall, exempelvis när den landade fångsten består av djupfryst fisk, eller när det förekommer triangelhandel med tredjeländer och fisken anländer i bearbetad form till den europeiska marknaden.
I. De regionala fiskeriorganisationerna utgör de bästa forumen för att på internationell nivå bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Gemenskapens deltagande i dessa organisationer gör det möjligt för den att fastställa gemensamma åtgärder och tala med en röst inför behöriga internationella organisationer.
J. Ett effektivt och enhetligt kontrollsystem utgör grundstenen i en hållbar politik för skydd och bevarande av resurser. Det handlar inte enbart om att vidta mer restriktiva åtgärder, utan även om att tillämpa befintliga åtgärder på ett bättre och mer rättvist sätt.
K. Utbyte av information och internationellt samarbete är mycket viktigt i kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.
L. Vinsterna från olagligt, orapporterat och oreglerat fiske kan i vissa fall bidra till att finansiera de organiserade brottsnätverkens verksamhet.
1. Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att bekämpa det olagliga, orapporterade och oreglerade fisket i alla dess former, i enlighet med parlamentets ovannämnda resolution av den 20 november 2002.
2. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts på internationell nivå och av Europeiska unionen när det gäller bekämpningen av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, men anser att företeelsen fortsätter att öka kraftigt och att det därför krävs ytterligare insatser.
3. Europaparlamentet anser att det olagliga, orapporterade och oreglerade fiskets omfattning, de olika faktorer som bidrar till det och det breda urval av rättsliga, logistiska och ekonomiska verktyg som krävs för att bekämpa det är sådana att det krävs samarbete på samtliga nivåer, inklusive mellan kommissionens olika generaldirektorat (särskilt, men inte begränsat till, fiske och sjöfart, handel, bistånd samt hälsa och konsumentskydd), rådet, de enskilda medlemsstaterna och det internationella samfundet. Parlamentet anser därför att grönboken om en ny havspolitik för unionen kan fungera som en samarbetsram utifrån vilken man mer effektivt kan ta itu med bekämpningen av detta fenomen.
4. Europaparlamentet anser att Europeiska unionens betydelse i världen, i dess olika roller som en fiskets stormakt och i egenskap av världens största fiskmarknad, förpliktigar oss att stå i förgrunden i kampen mot det olagliga, orapporterade och oreglerade fisket.
5. Europaparlamentet noterar att Europeiska unionen är ett av världens rikaste och tekniskt mest avancerade områden och att den grundar sig på rättsstatsprincipen, vilket medför en skyldighet för Europeiska unionen att vidga och intensifiera sina insatser för att bekämpa det olagliga, orapporterade och oreglerade fisket.
6. Europaparlamentet anser att Europeiska unionen endast kan agera trovärdigt på världsarenan om den redan har vidtagit trovärdiga åtgärder för att stoppa sin inblandning i det olagliga, orapporterade och oreglerade fisket, såväl i EU-vatten som med gemenskapsfartyg eller intressen utanför Europeiska unionen.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa utvecklingsländerna, framför allt de utvecklingsländer med vilka gemenskapen ingått fiskeavtal, att till fullo uppfylla åtagandena i den ovannämnda internationella handlingsplanen för att utrota det olagliga fisket, genom att införa konkreta åtgärder i de nya partnerskapsavtalen för att på detta sätt bidra till att öka de knappa resurser som dessa länder förfogar över.
8. Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att ett avgörande och självklart första steg för Europeiska unionen är å ena sidan att fullt ut genomföra de existerande bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken och andra relevanta gemenskapsbestämmelser på ett effektivt, rättvist och noggrant sätt för att minska orapporterat och olagligt fiske med gemenskapsfartyg och i gemenskapens vatten, och å andra sidan att hindra landning och saluföring av fiskeprodukter som erhållits genom olaglig fångst från platser utanför EU. Parlamentet noterar att dessa skyldigheter i första hand tillkommer medlemsstaternas regeringar, vid tillämpning av gemenskapens lagstiftning och i egenskap av hamnstater.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra mekanismer med avskräckande effekt (övervakning, kontroll, påföljder m.m.) och föreslå åtgärder som gör det möjligt att förebygga överträdelser och bättre tillämpa det befintliga regelverket.
10. Europaparlamentet noterar att den bristande spårbarheten för fisk leder till förvirring om dess ursprung, vilket gör det svårt eller omöjligt att skilja mellan lagligt och olagligt fångad fisk.
11. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt med ökat stöd och samarbete mellan medlemsstaterna för att förbättra kontrollerna och övervakningen och för att främja handelsreglerande åtgärder som gör det möjligt att fastställa ursprunget för de landade fångsterna.
12. Europaparlamentet anser att man måste stärka hamnstatens kontroll av landade fångster och omlastning av djupfryst fisk med ursprung i tredjeländer, samt öka samarbetet mellan medlemsstaterna och dessa länder.
13. Europaparlamentet påminner om sin ovannämnda resolution av den 7 september 2006 om miljömärkning, och upprepar sin övertygelse att den förbättring av spårbarheten på fisk, från nät till tallrik, som miljömärkningssystemen skulle kräva skulle göra det mycket lättare att identifiera fisk som härrör från olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och garantera att sådan fisk inte förs in på EU:s marknader. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram sitt förslag om miljömärkning senast juni 2007.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fördubbla sina ansträngningar för att lyckas genomföra de 15 åtgärderna i EU:s handlingsplan om olagligt, orapporterat och oreglerat fiske som antogs 2002, framför allt när det gäller att
i)
garantera likabehandling av ekonomiska aktörer genom att avskräcka de inom gemenskapen som har för avsikt att utnyttja bekvämlighetsflagg,
ii)
införa regler i gemenskapens lagstiftning för att förbjuda handel med fisk från olagligt, orapporterat och oreglerat fiske,
iii)
införa bindande regler på området för kontroll och inspektion inom en rättslig ram som är gemensam för hela Europeiska unionen,
iv)
utöka gemenskapens informationskampanj för att öka allmänhetens kunskap om omfattningen av och det allvarliga med olagligt, orapporterat och oreglerat fiske,
v)
främja en noggrann kontroll från och inspektionsplaner för varje regional fiskeriorganisation som Europeiska unionen tillhör,
vi)
arbeta för att garantera att ansvarsområdet för de regionala fiskeriorganisationerna utökas till att inkludera alla större fisken i världens hav, inklusive fångst av bottenlevande arter, små pelagiska arter och långvandrande arter,
vii)
bidra aktivt till upprättande och i förekommande fall granskning av listor antagna av regionala fiskeriorganisationer över fartyg som överträder bevarandeåtgärder, inklusive att bidra med iakttagelser; uppmuntra till att handelssanktioner genomförs mot de länder vilkas flagg fartygen för,
viii)
främja antagandet av enhetliga handlingsplaner för regionala fiskeriorganisationer genom att kräva så effektiva åtgärder som möjligt,
ix)
arbeta aktivt för att främja utvecklingen av dokumentationsplaner för fångster, inledningsvis för de arter som befinner sig i den sämsta situationen, och se till att den fisk som tillåts på EU-marknaden inte härrör från olagligt fiske,
x)
stärka det internationella samarbetet i nätverket för kontroll, inspektion och övervakning såväl som i de regionala systemen i syfte att under FAO:s ledning upprätta ett internationellt system för information om fartyg som fiskar på öppet hav,
xi)
definiera vad som avses med en "särskild länk" mellan ett fiskefartyg och den flagg fartyget för,
xii)
definiera hamnstaters rättigheter och skyldigheter,
xiii)
bistå utvecklingsländer med att övervaka fiskeverksamhet i deras vatten och att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.
15. Europaparlamentet välkomnar att ett paket om olagligt, orapporterat och oreglerat fiske tas med i kommissionens arbetsprogram för 2007, inklusive ett meddelande från kommissionen och ett förslag till rådets förordning om att gradvis öka kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Parlamentet välkomnar återinförandet av kommissionens rådgivande grupp mellan tjänsteavdelningarna, som ursprungligen upprättades 2002.
16. Europaparlamentet uppmanar Gemenskapens kontrollorgan för fiske att bland prioriteringarna i sitt årliga arbetsprogram inbegripa bekämpning av olagligt fiske och samordning av medlemsstaternas verksamhet på detta område.
17. Europaparlamentet uppmanar alla dem som har intresse av att utrota olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, inklusive alla EU-institutioner, medlemsstaternas regeringar, de olika grupperna inom fiskesektorn, livsmedelsindustrin och detaljhandeln, icke-statliga organisationer och andra berörda parter att lägga fram förslag på vad Europeiska unionen bör göra under den diskussion som kommer att inledas med utgångspunkt i kommissionens kommande meddelande om olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.
18. Europaparlamentet anser att kommissionen bör inkludera följande åtgärder i sitt förslag till framtida EU-lagstiftning:
–
Alla fiskefartyg och fartyg som transporterar fisk som är registrerade inom Europeiska unionen eller som för flagg från tredjeland och som önskar anlöpa en EU-hamn måste vara lätta att identifiera med hjälp av märkning som ingår i FAO:s standardspecifikationer för märkning och identifiering av fiskefartyg.
–
Ett gemenskapsregister bör upprättas över fartyg som gör sig skyldiga till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, i vilket de fartyg som finns med på de regionala fiskeorganisationernas svarta listor införs. Ett sådant register skulle underlätta ett smidigt utbyte av information mellan medlemsstaterna och göra det möjligt att följa fartyg vid eventuella flaggbyten.
–
Gemensamma lägsta straffsatser för uppenbara överträdelser måste kunna tillämpas i alla medlemsstater och måste vara tillräckligt avskräckande.
–
Rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken(5) och rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter(6) måste förstärkas på ett sådant sätt att fisken är fullständigt spårbar från det att den tas ombord på ett fiskefartyg till den når slutkunden.
–
Alla svarta listor med fiskefartyg och fartyg som transporterar fisk, inklusive fartygets ägare eller operatörer, som antagits av regionala fiskeriorganisationer måste offentliggöras och införlivas direkt i gemenskapslagstiftningen. Icke EU-fartyg på de listorna måste oavsett skäl förbjudas angöra gemenskapens hamnar, med undantag av fall på grund av force majeure eller humanitära skäl. Alla fartyg med EU-flagg måste hindras från att ge service (bränsle, leveranser, omlastning etc.) åt dessa fartyg till havs.
–
Fiskefångstens rättsliga ursprung måste kunna bevisas innan den kan lastas av i EU:s hamnar eller importeras till EU. Sådana bevis måste inkludera, för såväl fångst som landas av fiskefartyg som fångst som omlastas
–
för fiskeprodukter som härrör från vatten som förvaltas av en regional fiskeriorganisation: handlingar som styrker att de fiskeriprodukter som skall landas har fiskats i enlighet med den berörda regionala fiskeriorganisationens regler och att man respekterat de kvoter som tilldelats den avtalspart vars flagg fartyget för,
–
för fiskeprodukter av fisk som fångats i tredjeländers exklusiva ekonomiska zoner: handlingar som styrker att fartyget har rätt att fiska eller innehar licens för fiske i dessa vatten och för de arter som skall landas.
–
Medlemsstaterna bör försöka hindra att fartyg flyttas från deras nationella register om de skall byta flagg till ett land som har identifierats av en regional fiskeriorganisation som ett land vars fartyg har fiskat på ett sådant sätt att effektiviteten i de bevarandeåtgärder som antagits av den regionala fiskeriorganisationen minskar.
–
Fartyg och producenter i tredjeländer med tillstånd att exportera fisk eller fiskeprodukter till EU, och som förts upp på de listor som har upprättats av tredjelandet och offentliggjorts av kommissionens generaldirektorat för hälsa och konsumentskydd, måste dubbelkontrolleras mot svarta listor över fartyg som utarbetats av regionala fiskeriorganisationer eller andra tredjeländer. Kommissionen bör utnyttja alla medel för att garantera att fartyg på sådana svarta listor inte tillåts exportera fisk eller fiskeprodukter till EU. I detta syfte bör man överväga en ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel(7).
19. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av det nya kontrollorganet och är övertygat om att detta organ kommer att spela en viktig roll i kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att inrätta en europeisk kustbevakningsstyrka.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förhindra fiske i gemenskapens vatten och inträde i gemenskapens hamnar för fartyg som enligt gällande lagstiftning gör sig skyldiga till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, samt att förbjuda import av fisk från sådana fartyg. Medlemsstaterna skall inte tillåta denna fartygstyp att segla under sin flagg, och skall uppmana importörer, transportörer och övriga berörda sektorer att varken omlasta eller handla med fisk som fångats av sådana fartyg.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att fysiska och juridiska personer som enligt gällande lagstiftning är involverade i olagligt, orapporterat och oreglerat fiske inte tilldelas någon form av stöd eller subventioner från gemenskapens fonder för någon del av sin verksamhet. Parlamentet ber även kommissionen att uppmana medlemsstaterna att handla på samma sätt när det gäller de olika nationella stöden.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra och presentera en undersökning om tullsatser och ursprungsregler, som skall innehålla en granskning om på vilka sätt dessa verktyg kan användas för att uppmuntra tredjeländer att garantera att deras fartyg håller sig till relevanta internationella förvaltningsåtgärder.
23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta och lägga fram en undersökning om gemenskapens lagstiftning på området för arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, samt om respekten för arbetstagarna sociala rättigheter på denna typ av fartyg, särskilt arbetstagarnas arbets- och levnadsförhållanden ombord.
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sitt betydande inflytande i regionala fiskeriorganisationer för att uppmuntra dem till att upprätta listor över fartyg som har tillstånd att fiska (vita listor) och över fartyg som har ertappats med att fiska olagligt (svarta listor). Sådana listor måste utarbetas på ett öppet och konsekvent sätt i enlighet med tydliga kriterier. Parlamentet uppmanar också kommissionen att uppmuntra regionala fiskeriorganisationer att fastställa vilka länder som inte kontrollerar vilken verksamhet de fartyg som för deras flagg utför, och att använda dessa listor i syfte att tillåta eller avvisa fiskefångsten.
25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även i fortsättningen ge högsta prioritet åt samarbetet med regionala fiskeriorganisationer, såsom Nordostatlantiska fiskerikommissionen, Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del eller Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis, som genom sina initiativ för bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske har visat sig vara de instrument som bäst kan garantera en god förvaltning på det öppna havet.
26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att förstärka de tilldelade resurserna för kampen mot korruption och organiserad brottslighet på alla nivåer.
27. Europaparlamentet är övertygat om att nyckeln till att minska och utrota det olagliga, orapporterade och oreglerade fisket ligger i full spårbarhet över hela kontrollkedjan, insyn i beslut, samarbete inom EU och i det bredare internationella samfundet och, allra viktigast, ett bevis på politisk vilja hos alla parter. Parlamentet upprepar att, om inte mer görs, kommer fiskbestånden att fortsätta att tömmas och fiskesamhällen i EU och på andra ställen kommer att få det mycket svårt.
28. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FAO:s fiskeriutskott samt sekretariaten i de regionala fiskeriorganisationer som EU tillhör.