Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Barcelonaförklaringen av den 28 november 1995 som inrättade ett partnerskap mellan Europa och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och det arbetsprogram som antogs vid denna konferens,

–   med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2005 om den omgestaltade Barcelonaprocessen(1)

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – "Europa–Medelhavspartnerskapet tio år - ett arbetsprogram för att möta utmaningarna de kommande fem åren" (KOM(2005)0139) med bilagor av den 12 april 2005 (SEK(2005)0482 och SEK(2005)0483),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 11 mars 2003 – "Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder" (KOM(2003)0104), meddelandet från kommissionen av den 12 maj 2004 "Europeiska grannskapspolitiken – strategidokument" (KOM(2004)0373) , meddelande från kommissionen till rådet av den 9 december 2004 om kommissionens förslag till handlingsplaner inom den europeiska grannskapspolitiken (KOM(2004)0795), handlingsplanerna för Israel, Jordanien, Marocko, den palestinska myndigheten, Tunisien och Libanon, samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (fotnot) (2)(ENPI),

–   med beaktande av slutsatserna från ministerkonferenserna mellan EU och partnerländerna i Medelhavsområdet och de sektoriella ministerkonferenser som hållits sedan Barcelonaprocessen startades, särskilt slutsatserna från den sjunde utrikesministerkonferensen mellan EU och partnerländerna i Medelhavsområdet som ägde rum i Luxemburg den 30-31 maj 2005,

–   med beaktande av Euro/Med-associeringsavtalen mellan Europeiska gemenskaperna och dessas medlemsstater och Tunisien(3), Israel(4), Marocko(5), Jordanien(6), Egypten(7), Libanon(8) och Algeriet(9) och Euro Meds interima associeringsavtal om handel och samarbete mellan EG och PLO (till förmån för palestinska myndigheten)(10), med beaktande av beslut 1/95 fattat av associeringsrådet för EG och Turkiet av den 22 december 1995 om genomförande av den slutgiltiga fasen av tullunionen (96/142/EG)(11),

–   med beaktande av frihandelsavtalet, det s.k. Agadiravtalet, som undertecknades den 25 februari 2004 av Jordanien, Egypten, Tunisien och Marocko,

–   med beaktande av det strategiska partnerskap för Medelhavsområdet och Mellanöstern som rådet antog i juni 2004,

–   med beaktande av partnerskapet Meda mellan EU och länderna kring Medelhavets regionala strategidokument för 2002–2006 och regionala vägledningsdokument 2005-2006,

–   med beaktande av den konsekvensstudie om hållbarheten för frihandelsområdet för EU och länderna kring Medelhavet som utarbetats av Institutionen för politik och utvecklingsförvaltning vid Manchesters universitet,

–   med beaktande av sin resolution av den 17 november 1995 om de ekonomiska förbindelserna och handeln mellan EU och länderna kring Medelhavet(12),

–   med beaktande av sin resolution av den 30 mars 2000 om politiken för Medelhavet(13),

–   med beaktande av slutsatserna och rekommendationerna (inklusive kommissionens femåriga arbetsprogram) från Barcelonatoppmötet den 27–28 november 2005,

–   med beaktande av resolutionen av den 11 maj 2006 från EU-Medelhavsländernas parlamentariska församlings utskott för ekonomi, finansiella frågor, sociala frågor och utbildning om villkoren för omvandlingen av EU-Medelhavsländernas investerings- och partnerskapsinstrument till en investerings- och utvecklingsbank för EU-Medelhavsländerna,

–   med beaktande av EU-Medelhavsländernas parlamentariska församlings arbete,

–   med beaktande av sin ståndpunkt av den 14 december 2004 om förslaget till rådets förordning om finansiella och tekniska stödåtgärder (Meda) för reformering av ekonomiska och sociala strukturer inom ramen för partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet (kodifierad version)(14),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0468/2006), och av följande skäl:

A.  Vid Barcelonakonferensen den 27–28 november 1995 inleddes ett i sin genre mycket ambitiöst och unikt projekt: inrättandet av nya och tydligare politiska, ekonomiska, sociala och kulturella band mellan länderna norr och söder om Medelhavet. Detta projekt har möjliggjort viktiga framsteg i regionen, men det är ännu långt ifrån slutfört.

B.  De politiska villkor (Osloavtalet) som främjade Barcelonaprocessens tillkomst har under tiden förändrats radikalt och möjligheten till en fredlig lösning i Mellanöstern är mera osäker än någonsin.

C.  Det ligger i EU:s och medlemsstaternas intresse att Medelhavsregionen utvecklas inom ett integrerat ekonomiskt och socialt område som är ömsesidigt gynnsamt.

D.  Den kraftiga befolkningstillväxten i länderna i södra och östra Medelhavsområdet gör det nödvändigt att snarast vidta både ekonomiska och sociala politiska åtgärder.

E.  Såväl länderna i södra och östra Medelhavsområdet som EU har ett intresse av att minska arbetslösheten i regionen och ge befolkningen utsikter till ett drägligt liv, i synnerhet de unga och människorna på landbygden. Det behöver skapas 35 miljoner nya arbetstillfällen mellan 2000 och 2015 för att bibehålla arbetslösheten på de nuvarande nivåerna.

F.  Ekonomierna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet är kraftigt beroende av handelsutbytet och det sammanlagda värdet av exporterna och importerna motsvarar ungefär två tredjedelar av deras BNP. En betydande del av dessa handelsströmmar är riktade mot EU, men den utgör endast fyra procent av gemenskapens utrikeshandel. Exportstrukturerna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet är i mycket liten omfattning diversifierade och dessa förblir specialiserade inom sektorer som är av föga betydelse för tillväxten.

G.  Jämfört med andra ekonomiska områden, särskilt Sydostasien, har länderna i södra och östra Medelhavsområdet fått en klart försämrad ställning när det gäller såväl konkurrenskraft som social och industriell utveckling. Andelen för länderna i södra och östra Medelhavsområdet i världshandeln har gått tillbaka märkbart sedan 1980, trots en relativt stadig ekonomisk tillväxt. En sådan utveckling måste vara en källa till oro för EU och dess grannskapspolitik, i synnerhet när det gäller följderna för den sociala och politiska stabiliteten vid dess gränser.

H.  På handelsområdet har strukturen för handel mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet utvecklats mycket lite sedan Barcelonaprocessen inleddes och undertecknandet av associeringsavtalen har ännu inte lett till de resultat som förväntats.

I.  Det är nödvändigt med ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet som syftar till att utrota fattigdomen, skapa full sysselsättning, stärka demokratin och främja en hållbar utveckling. Detta frihandelsområde måste byggas på balanserade och väl målinriktade regler som är oundgängliga för att möjliggöra en bättre integrering i den internationella handeln för länderna i södra och östra Medelhavsområdet, garantera deras ekonomiska diversifiering, möta utmaningarna till följd av globaliseringen och tillse en rättvis fördelning av fördelarna av denna.

J.  Ökat ekonomiskt samarbete inom Medelhavsregionen erbjuder positiva framtidsutsikter också för ekonomierna i medlemsstaterna i Sydeuropa och därför en mer omfattande integrering av dem i EU:s inre marknad.

K.  Medelhavets båda sidor fortsätter att präglas av en iögonfallande ekonomisk, social och befolkningsmässig snedfördelning och det föreligger stora skillnader när det gäller utvecklingsnivån mellan länderna i södra och östra Medelhavsområdet.

L.  Den ihållande ekonomiska och politiska fragmenteringen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och avsaknaden av en verklig integrationsprocess skulle kunna få mycket negativa effekter på Barcelonaprogrammet och i synnerhet inrättandet av ett frihandelsområde genom en ökning av effekterna av handelspolariseringen och alltså beroendet av gemenskapsmarknaden för vissa länder i södra och östra Medelhavsområdet.

M.  Inrättandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet skulle på lång sikt kunna ha övergripande positiva effekter, men på kort och medellång sikt även negativa konsekvenser för de Medelhavsländer som är medlemmar i EU och för länderna i södra och östra Medelhavsområdet.

N.  Det är ett gemensamt intresse att det vidtas effektiva åtgärder för att minska och kompensera för de negativa konsekvenserna av den pågående liberaliseringsprocessen i alla berörda regioner och länder.

O.  Till följd av den allt snabbare utvecklingen av informationstekniken i våra samhällen borde länderna i södra och östra Medelhavsområdet genomföra mer betydande kvantitativa och kvalitativa åtgärder inom området för teknisk och vetenskaplig forskning i syfte att minska den tekniska klyfta som skiljer dem från de mest utvecklade länderna på detta område, vilket på sikt skulle möjliggöra en stadigare och hållbarare ekonomisk tillväxt.

P.  Länderna i södra och östra Medelhavsområdet har nått uppseendeväckande framsteg när det gäller grundskoleutbildning och analfabetismen har minskat kraftigt även om den i vissa länder i regionen fortfarande är mycket utbredd. Tillgången till högre utbildning och universitetsutbildning är begränsad till en mindre del av befolkningen och skolsystemet har inte alltid resurser att utbilda yrkesmän eller tekniker på hög nivå för att det skall råda jämvikt mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaderna.

Q.  Samtidigt med den process som syftar till inrättandet av ett frihandelsområde mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet krävs det också att dessa länder avlägsnar de befintliga politiska och ekonomiska hinder som bromsar integrationsprocessen i hela området, i syfte att få till stånd ett mer lönsamt samarbete.

Ny kraft till Barcelonaprocessen

1.  Europaparlamentet beklagar att Barcelonakonferensens tre huvudmålsättningar (fastställande av ett gemensamt område för fred och stabilitet, skapande av område för delat välstånd med hjälp av ett ekonomiskt partnerskap och inrättande av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet samt samarbete på det sociala, kulturella och mänskliga området för att främja dialogen mellan kulturerna i regionen) långt ifrån har uppnåtts.

2.  Europaparlamentet påminner om att det är nödvändigt att det görs framsteg inom dessa tre områden för att integrationsprocessen för EU och länderna kring Medelhavet skall kunna lyckas och man skall kunna minska skillnaden i utveckling mellan Medelhavets båda sidor.

3.  Europaparlamentet betonar det faktum att förstärkningen av Barcelonaprocessen är en del i spridningen av EU:s värderingar och den europeiska ekonomiska och sociala modellen. Parlamentet påminner om att denna process pågått ett tag och till viss del institutionaliserats jämfört med andra senare regionala initiativ. Parlamentet betonar den stabilitet och det främjande av dialog som detta initiativ representerar.

4.  Europaparlamentet betonar att en framgång för Barcelonaprocessen och i synnerhet frihandelsområdet är beroende av en ständig och samordnad vilja från alla parters sida och en större medverkan av det civila samhället och befolkningarna på båda sidor av Medelhavet.

5.  Europaparlamentet efterlyser en tydligare definition av målsättningarna för EU:s grannskapspolitik som, utan att glömma länderna i Östeuropa, inte får försvaga Barcelonaprocessen eller främja en bilateral strategi på bekostnad av en multilateral och regional strategi. Parlamentet anser att en effektivare användning av grannskapsinstrumentet till förmån för regionala projekt skulle göra det möjligt att förbättra situationen i syfte att främja en verkligt integrerad ekonomisk region. Parlamentet anser att främjandet av ett ökat samarbete med de mest utvecklade partnerländerna med beaktande av deras specifika politiska, kulturella, religiösa och sociala förhållanden bör länderna i södra och östra Medelhavsområdet betraktas som en separat enhet.

6.  Europaparlamentet anser mot bakgrund av de upprepade förseningar och svårigheter som tillstött att även om viljan fortfarande finns så måste årtalet 2010 för inrättandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet antagligen omprövas för att ta hänsyn till de många strukturförändringarna i världsekonomin sedan 1995 och behovet av ett försiktigare synsätt på frihandel mellan parter som är jämbördiga. Parlamentet uppmanar kommissionen, EU:s medlemsstater och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att återstarta Barcelonaprocessen och prioritera upprättandet av ett verkligt socioekonomiskt område för EU-Medelhavsområdet med fördjupad integrering av de sociala delarna i partnerskapets ekonomiska program.

7.  Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att inte missa tillfället att åstadkomma en hållbar tillväxt som skulle göra det möjligt att bättre tillmötesgå de allt större behoven hos deras medborgare och effektivt kunna ta itu med de utmaningar som globaliseringen innebär.

8.  Europaparlamentet beklagar att det tekniska och finansiella stöd som EU beviljat, även om det inte varit försumbart, inte har nått målen och ambitionerna från Barcelona, i synnerhet när det gäller de sociokulturella kapitlen i Barcelonaförklaringen och stödet till lokala ekonomier.

9.  Europaparlamentet anser att ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet endast kan utgöra en verklig möjlighet till tillväxt för länderna i södra och östra Medelhavsområdet om det skapas samordnat och gradvis inom ramen för ett rationellt och förutsebart partnerskap som är anpassat till den sociala och ekonomiska verkligheten i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och främjar den ekonomiska utvecklingen och fördjupad regional integration. Parlamentet betonar med eftertryck betydelsen av ett större deltagande av partnerländerna och partnerskapets sporrande karaktär. Båda sidor av Medelhavet måste tillägna sig partnerskapets mål. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att länderna i södra och östra Medelhavsområdet tillerkänns rätten att själva bestämma över takten när deras handel skall öppnas och rätt till nationella strategier för ekonomisk och social utveckling.

10.  Europaparlamentet anser att de tätare institutionella förbindelserna mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet är en betydande fördel för en framgångsrik Barcelonaprocess. Parlamentet förespråkar en betydande ökning av de formella och informella mötena mellan gemenskapens myndigheter, medlemsstaterna, länderna i södra och östra Medelhavsområdet och behöriga lokala myndigheter. Parlamentet önskar att länderna i södra och östra Medelhavsområdet deltar som observatörer i gemenskapsorganens arbete och specialiserade EU-program av gemensamt intresse.

11.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av regional integration i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och av att länderna i syd förstärker sitt handelsutbyte. Europaparlamentet gläder sig åt undertecknandet av frihandelsavtalet i Agadir den 25 februari 2004 mellan Marocko, Tunisien, Egypten och Jordanien. Parlamentet anser att denna åtgärd är absolut nödvändig för inrättandet av ett frihandelsområde och uppmanar de övriga länderna i regionen att ansluta sig till detta avtal. Parlamentet anser dock att det är av grundläggande betydelse att den ekonomiska integrationsprocessen fördjupas och att hindren för handelsutbytet mellan dessa länder snarast tas bort för att möjligheterna med en utvecklad handel mellan länderna i syd skall kunnas utnyttjas fullt ut.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU att öka resurserna för tekniskt och ekonomiskt stöd till länderna i södra och östra Medelhavsområdet i enlighet med de ambitiösa Barcelonamålen och utifrån de faktiska framsteg som dessa länder gjort i fråga om respekt för de mänskliga rättigheterna, skydd för arbetstagarna, miljöskydd, regional integration samt kvalitetsförbättring på lokala offentliga tjänster samt tjänster på utbildnings- och kulturområdet.

13.  Europaparlamentet påpekar att skapandet av ett ekonomiskt och kommersiellt frihandelsområde för Medelhavsområdet måste åtföljas av politiska ansträngningar för att garantera fred, demokratisering, respekt för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet mellan kvinnor och män och främjande av en interkulturell och interreligiös dialog, samt av en ihärdig ansträngning för att den politiska dialogen och förtroendet mellan parterna verkligen skall kunna bidra till att befästa demokrati i området.

Handels- och tullpolitik

14.  Europaparlamentet framhåller att tullavgifter fortfarande utgör en viktig del av skatteintäkterna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Parlamentet menar därför att det är nödvändigt att man i tidtabellen för alla eventuella framtida sänkningar beaktar de ekonomiska framsteg som förverkligats i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och den tid som behövs för att genomföra skäliga skattreformer för att kompensera för de minskade intäkterna från tullavgifter.

15.  Europaparlamentet anser samtidigt att även icke-tariffära handelshinder bör bekämpas på ett effektivt sätt och framhåller i detta sammanhang betydelsen av att ge adekvat tekniskt stöd.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till en eventuell urholkning av förmånliga tullar avsedda för länderna i södra och östra Medelhavsområdet vilken orsakas av undertecknandet av frihandelsavtal mellan gemenskapen och vissa tredjeländer och förbättringen av allmänna preferenssystemet till förmån för utvecklingsländerna samt användningen av systemet med ursprungskumulering avseende vissa länder i Asien som är mycket konkurrenskraftiga i jämförelse med industrin i länderna i södra och östra Medelhavsområdet.

17.  Europaparlamentet begär att kommissionen skall inrätta ett kompensationsförfarande, inom ramen för Barcelonaprocessen och med respekt för WTO:s normer, i syfte att minska de negativa följderna som denna tariffära urholkning skulle kunna medföra för vissa länder i södra och östra Medelhavsområdet och, i framtiden, för inrättandet av ett frihandelsområde.

18.  Europaparlamentet gläder sig åt de framsteg som inregistrerats för att "underlätta handeln", bland annat inom tullområdet med harmoniseringen och förenklingen av tullförfarandena, automatiseringen och påskyndandet av förfarandena, den förbättrade insynen, användningen av system för information och elektronisk betalning och avskaffandet av vissa icke-tariffära hinder, bland annat inom området för standardisering och certifiering, som i dag tenderar att ersätta de traditionella tullhindren.

19.  Europaparlamentet påpekar ånyo att det, med tanke på den ökade internationella konkurrensen, är av största vikt att förstärka den politiska viljan att upprätta en mer påtaglig social och ekonomisk agenda som förbättrar ekonomins konkurrenskraft grundad på kunskap, stimulerar tillväxten, utbildningen, innovationen och forskningen, skapar nya arbetstillfällen och främjar välstånd genom gemensam utveckling.

20.  Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att genomföra ett förstärkt samarbets- och vänortssystem för att stödja en reformering av administrationen och affärsverksamheten i syfte att uppnå ett gott styre.

21.  Europaparlamentet framhåller behovet av att intensifiera och skärpa tullkontrollerna för att slå ner på företeelser som smuggling, förfalskning och piratkopiering av varor, som inte bara orsakar inkomstbortfall utan även utgör en allvarlig fara för invånarnas hälsa i de berörda områdena.

Konsekvensstudie av hållbarheten av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet

22.  Europaparlamentet välkomnar publiceringen av den andra fasen i ovan nämnda konsekvensstudie om hållbarheten av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet som utarbetats av Manchesters universitet. Parlamentet är mycket oroad över resultaten av denna studie med tanke på de förväntade negativa sociala och miljömässiga effekterna av ett frihandelsområde på kort och medellång sikt. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att ta med rekommendationerna i denna rapport i de framtida diskussionerna om genomförandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet, men att samtidigt låta förhandlingarna få en ny inriktning så att de kommer att handla om social sammanhållning och hållbar utveckling, något som förordas i denna studie.

23.  Europaparlamentet betonar för övrigt vikten av införandet av ett vägledningssystem för partnerskapet för en utvärdering av genomförda åtgärder i förhållande till eftersträvade mål. Denna vägledning skulle kunna bestå av att det inrättas ett verktyg för analys och utvärdering för Medelhavsområdet.

24.  Europaparlamentet uppmanar samtliga medverkande i Europa Medelhavspartnerskapet att på ministernivå diskutera resultaten från den ovannämnda konsekvensstudien om hållbarheten av ett frihandelsområde och att dra konsekvenserna för de pågående förhandlingarna om frihandelsområdet.

Tekniskt och ekonomiskt bistånd
Medaprogrammet och EU:s grannskaps- och partnerskapsinstrument

25.  Europaparlamentet beklagar att EU inte har varit i stånd att tillhandahålla medel i samma utsträckning som Barcelonaprocessens målsättningar vilket är ett av skälen för de upprepade förseningar som skett vid upprättandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet.

26.  Europaparlamentet konstaterar de goda resultaten av Meda II-programmet för perioden 2004-2006 jämfört med Meda I, särskilt när det gäller förmånsländernas förbättrade upptagningsförmåga och flexibiliteten i planeringen och genomförandet av Meda-projekten sedan 2000.

27.  Europaparlamentet ser med intresse fram emot skapandet av EU:s grannskaps- och partnerskapsinstrument, ett nytt instrument för att täcka budgetaspekterna av EU:s grannskapspolitik och kommissionens förslag om att höja finansieringen till 14 930 000 000 EUR för att bättre kunna svara mot behoven i de länder som är behöriga att söka medel, under förutsättning att det blir ett verkligt konvergensinstrument och inkluderar stöd för att kompensera för förlorade tullinkomster för Medelhavspartnerländer och andra kostnader för avregleringen av marknaden.

28.  Europaparlamentet anser att de anslag på 11 181 000 000 EUR som rådet beslutade om den 17 oktober 2006 är otillräckliga. Parlamentet kräver att man vid halvtidsöversynen av budgetplanen 2008–2009 skall frigöra större belopp för att integrationsprocessens mål skall kunna uppnås.

29.  Europaparlamentet önskar att detta finansieringsinstrument skall bli effektivare genom att en större vikt läggs vid en mer relevant och målinriktad planering och vid att parterna och det civila samhället deltar i samtliga etapper av projektens förvaltningscykel. Parlamentet uppmanar regeringarna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet att genomföra alla åtgärder som möjliggör en bättre användning av gemenskapsmedel, i synnerhet dem som är avsedda för forskning, yrkesutbildning, förstärkning av infrastrukturer och lokala offentliga tjänster samt för omorganisation av systemet för jordbruks- och industriproduktion. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att se till att jämvikten mellan grannarna i öster och i söder respekteras och att ge prioritet åt finansieringar av regional karaktär och särskilt syd-syd.

30.  Europaparlamentet bekräftar med eftertryck att EU:s grannskapspolitik, för inrättandet av frihandelsområdet och mer allmänt för att Barcelonaprocessen skall bli framgångsrik, inte får svika de legitima förväntningar som länderna i södra och östra Medelhavsområdet har, framför allt när det gäller den geografiska fördelningen av EU:s ekonomiska stöd och de närmare bestämmelserna för beviljandet av stödet.

FEMIP -finansieringsinstrumentet för investeringar och partnerskap i Medelhavsområdet

31.  Europaparlamentet välkomnar de goda resultat som uppnåtts med finansieringsinstrumentet för investeringar och partnerskap i Medelhavsområdet sedan det inrättades och anser att det är angeläget att stärka detta instrument för att Barcelonaprocessen skall lyckas. Parlamentet önskar att det görs om till en verklig investerings- och utvecklingsbank för Medelhavsområdet.

32.  Europaparlamentet noterar att verksamheterna under Meda-programmet och finansieringsinstrumentet för investeringar och partnerskap i Medelhavsområdet i stor utsträckning kompletterar varandra. Kommissionen och EIB uppmanas att inleda ett förfarande för förstärkt samarbete och samordning som kan öka effektiviteten i gemenskapsåtgärden på strategisk nivå liksom vid förvaltningen av konkreta projekt.

33.  Europaparlamentet anser, i väntan på en överenskommelse mellan EU:s medlemsstater, att projektet med en utvecklingsbank för EU och Medelhavsområdet redan kan inledas och i en första fas inbegripa berörda länder både från Europa och från Medelhavets södra kust.

Utländska direktinvesteringar

34.  Europaparlamentet konstaterar att den svaga ekonomiska dragningskraften starkt begränsar tillgången på utländska direktinvesteringar i länderna i södra och östra Medelhavsområdet vilket har negativa konsekvenser på regionens ekonomiska tillväxt.

35.  Europaparlamentet påminner om att effekterna till följd av investeringarna(15) är mycket betydande såväl när det gäller entreprenader, spridning av kunskaper och färdigheter, och uppfyllande av utbildningsbehov, i en region som genomgående är underindustrialiserad, när det gäller skapande av arbetstillfällen.

36.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att dessa länder åtar sig att driva en handelspolitik som kan uppmuntra utnyttjandet av inhemska privata investeringar, bland annat genom att modernisera finans- och banksystemen och underlätta tillgången till krediter för så många som möjligt.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av dialog mellan företagen på båda sidor om Medelhavet för att öka handel och investeringar.

Bestämmelser för gemensamt ursprung och kumulation

38.  Europaparlamentet välkomnar att det paneuropeiska systemet för kumulation har utsträckts till att omfatta samtliga länder i södra och östra Medelhavsområdet. Parlamentet anser att det kan ge länderna i södra och östra Medelhavsområdet tillträde till ett större ekonomiskt område som omfattar EU och Medelhavsområdet, men också EFTA-länderna och länderna i Central och Östeuropa. Parlamentet ber att den palestinska myndighetens begäran om att de varor som producerats i de ockuperade territorierna skall vara identifierbara inom ramen för ursprungsreglerna, skall respekteras fullt ut.

39.  Europaparlamentet uppmanar följaktligen länderna i södra och östra Medelhavsområdet att snarast anta de paneuropeiska-Medelhavsprotokollen om ursprungsreglerna inom ramen för respektive avtal med EU och de övriga paneuropeiska-Medelhavsparterna, i syfte att ge full effekt åt den paneuropeiska kumuleringen genom att den tillämpas för hela området.

40.  Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att snarast inrätta program för utbildning, information och medvetenhet om ursprungsreglerna och att garantera, med hjälp av kommissionen, en lämplig utbildning för ekonomiska aktörer och tulltjänstemän.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, enligt de kriterier som föreskrivs i meddelande "Ursprungsregler i förmånsordningar på handelsområdet Riktlinjer för framtiden" (KOM(2005)0100) och med hänsyn till de två studier som beställts av GD Handel och GD Bistånd sedan grönboken publicerades 2005, att noggrant undersöka omarbetningen (förenkling och uppmjukning) samt även nödvändigheten att utöva en effektivare kontroll av deras tillämpning för att undvika att förmånerna missbrukas. Parlamentet önskar framför allt att de nya reglerna skall garantera övervakningen av dessa regler liksom respekten för de åtaganden som ingåtts gentemot Europa Medelhavsområdet.

Jordbruk

42.  Europaparlamentet anser att jordbrukets avreglering bör fastställas gemensamt och genomföras stegvis och asymetriskt, eventuellt med ett visst antal undantag och tidtabeller, med beaktande av utsikterna för de gemensamma sektorerna i EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och de individuella särdragen i jordbrukssektorn i de olika länderna. Parlamentet understryker denna sektors ekonomiska och sociala betydelse för länderna i södra och östra Medelhavsområdet och nödvändigheten av att undvika utarmning av landsbygden vilken är en orsak till utflyttning och koncentration i redan överbefolkade stadsområden, i synnerhet i kuststäderna.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och regeringarna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet att prioritera alla initiativ som syftar till en modernisering av Medelhavsområdets primärsektor liksom till en hållbar utveckling för sektorn, i avsikt att möjliggöra en förbättring av livsbetingelserna och skapa nya arbetstillfällen inom och utom jordbruket på landsbygden.

44.  Europaparlamentet begär att det inrättas ett integrerat system för tekniskt bistånd och utbildning av personal. Parlamentet understryker nödvändigheten av att EU:s jordbruksåtgärder i regionen bidrar till ett fastställande en livskraftig vattenpolitik, till försvar för miljö och biologisk mångfald, till skydd för marken och dess bördighet, till garanti för livsmedelssuveränitet och till uppvärdering av typiska regional produkter. Parlamentet upprepar sitt stöd till de åtgärder som genomförts i länderna i södra och östra Medelhavsområdet för att diversifiera sin jordbruksproduktion.

45.  Europaparlamentet anser att ett lokalt anpassat jordbruk som främst bygger på småskalig verksamhet och som på ett positivt sätt bidrar till miljön och därmed till landsbygdsbefolkningens ekonomiska och hälsomässiga situation, inte kan främjas endast genom en avreglering av tillträdet till jordbruksmarknaderna.

46.  Europaparlamentet anser följaktligen att alla försök att öppna marknaderna mellan Europeiska unionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet måste göras stegvis, med beaktande av kvalitetsfrågor och på ett välavvägt sätt, och så att hänsyn tas till jordbrukens struktur, jordbrukspolitiken och reformerna på båda sidorna om Medelhavet. Parlamentet framhåller bl.a. att förhandlingarna om marknadstillträde under inga omständigheter får föras på ett övergripande sätt utan måste föras separat i varje enskilt fall och för varje enskild produkt och med hänsyn till behovet att skydda så kallade känsliga produkter som inte bör omfattas av en total avreglering för att de lokala producenterna inte skall åsamkas oersättliga skador.

47.  Europaparlamentet påminner om att många Medelhavsländer har uttryckt önskemål om att få behålla sin förmånsbehandling när det gäller gemenskapens marknad. Parlamentet anser att bevarandet av detta asymmetriska preferenssystem inte är förenligt med en allmän liberalisering av jordbrukssektorn. Parlamentet understryker bl.a. att samtliga Medelhavsländer har ett ömsesidigt intresse av att bibehålla vissa verktyg för att styra utbudet på sina marknader.

48.  Europaparlamentet uppmanar samtliga branschaktörer inom jordbrukssektorn i Europa Medelhavsområdet att främja samarbetsformer inom kompletterande sektorer genom att främja komplementaritet mellan produkter från båda sidorna om Medelhavet och mellan produkter från de olika länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Parlamentet framhåller som exempel vinsektorn och frukt- och grönsakssektorn där produktionen på båda sidorna om Medelhavet kan bidra till ett handelsutbud som är mer komplett och attraktivt för konsumenterna.

49.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av att man tillsammans utvecklar en gemensam politik för märkning i Europa-Medelhavsområdet, på grundval av kontrollerade ursprungsbeteckningar. Denna politik måste vara förenlig med Europeiska unionens gällande regler baserade på ursprungsbeteckningar och ekologisk certifiering och garantera spårbarhet och insyn i produktionsmetoderna.

50.  Europaparlamentet är övertygat om att liberaliseringen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet i första hand kommer att gynna stora mekaniserade jordbruksanläggningar som redan nu drar full nytta av kompensationskassasystemet. Parlamentet uppmanar de institutionella aktörerna i Europa-Medelhavspartnerskapet att förbättra de mindre produktionsanläggningarnas tillgång till krediter och att inrätta ett system för viktning av stöden till förmån för småbruken, vilka representerar den övervägande majoriteten av jordbruksbefolkningen i dessa länder och vilka kommer att bli de första offren för konkurrensen med EU. Parlamentet uppmanar vidare dessa aktörer att på längre sikt ersätta det gamla kompensations- och stödsystemet med ett nytt system för att stödja hållbara jordbruk och investeringar i småskaliga beredningsindustrier i syfte att förbättra landsbygdsekonomiernas konkurrenskraft genom diversifiering, lokal marknadsföring och produktion av särskild kvalitet.

51.  Europaparlamentet kräver att man åter betänker hur man skall genomföra en verkligt integrerad jordbrukspolitik för hela Medelhavsområdet, där tryggare livsmedelsförsörjning i länderna i södra och östra Medelhavsområdet prioriteras framför kommersiella överväganden, och en samordnad hantering av fiske- och vattenfrågorna.

Tekniska normer och förordningar, upphovsrättsskyddad egendom och konkurrens.

52.  Europaparlamentet menar att en harmonisering av bestämmelserna mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet skulle möjliggöra en ökning och befästande av handeln på en tydlig grund och bland annat främja ökad insyn och rättvisare konkurrens. Parlamentet anser att en harmonisering eller åtminstone tillnärmning av normer också är ett sätt att främja utvecklingen av handeln mellan länderna i syd.

53.  Europaparlamentet betonar vikten av att det införs ekonomiska incitament för och ett lämpligt tekniskt bistånd till små och medelstora företag som har svårigheter att internalisera kostnaderna för harmoniseringen av normer som föreskrivs i associeringsavtalen.

54.  Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att utarbeta och tillämpa en lagstiftning för upphovsrätt som är förenlig med internationell standard och som uppmuntrar till innovation och skapande samt är tillräckligt följsam för att tillmötesgå dessa länders behov och särdrag. När det gäller lagstiftningen om upphovsrätt uppmanas kommissionen att avstå från att begära att länderna i södra och östra Medelhavsområdet skall gå längre än de åtaganden som föreskrivs i de gällande TRIPS.

Tjänster

55.  Europaparlamentet anser att all liberalisering av tjänster inom ramen för ett inrättande av ett frihandelsområde för Medelhavsområdet endast kan ske samordnat med länderna i södra och östra Medelhavsområdet genom att man erkänner deras rätt att gå stegvis fram och själva styra öppnandet av ekonomiska sektorer som är känsliga och sårbara.

56.  Europaparlamentet betraktar tjänstesektorn som mycket viktig för att frihandelsområdet skall bli en framgång. Tjänstesektorn är avgörande för ekonomierna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och utgör ungefär 50 procent av BNP i Egypten, Marocko och Syrien, 60 procent av BNP i Tunisien och mer är 70 procent av BNP i Jordanien och Libanon.

57.  Europaparlamentet framhåller samtidigt att en successiv liberalisering av tjänstesektorn, som är av särskilt stor betydelse för ekonomin även i länderna i södra och östra Medelhavsområdet, kommer att vara positiv för deras ekonomiska utveckling och bidra till att förbättra infrastrukturen, främja överföring av teknik och know-how och höja tjänsternas kvalitet i medborgarnas intresse. Parlamentet anser därför att förhandlingarna om tjänstesektorn bör ske parallellt med förhandlingarna om varuhandeln.

58.  Europaparlamentet noterar med intresse den officiella starten av förhandlingarna om en liberalisering av handelsutbytet inom tjänste- och investeringsområdena i samband med den femte Euromed-konferensen med handelsministrarna i mars 2006 mellan EU och vissa länder i södra och östra Medelhavsområdet.

59.  Europaparlamentet ber kommissionen att fortsätta de förhandlingar som inleddes i Marrakech och att slutföra dem för tjänster med vissa länder i södra och östra Medelhavsområdet och detta genom att täcka samtliga produktionssätt och sektorer och i enlighet med vad som beslutats inom WTO:s GATS-ram och att svara på positiva erbjudanden genom att beakta EU-bestämmelserna avseende utökade möjligheter för fri rörlighet för anställda inom tjänstebranschen (Leveranssätt IV i GATS).

60.  Europaparlamentet menar att man måste skilja mellan kommersiella och offentliga tjänster. Parlamentet framhåller behovet av att hålla de offentliga tjänsterna utanför förhandlingarna, i synnerhet de som avser befolkningarnas grundläggande behov och som ger tillgång till grundläggande allmänna varor och tjänster som sjukvård, utbildning, rent vatten och energi och som spelar en viktig roll för den kulturella identiteten, t.ex. tjänster inom tv, radio och film.

Transporter

61.  Europaparlamentet anser att utvecklandet av ett transportnät för Medelhavsområdet som baseras på moderna tvärförbindelser och utarbetandet av en gemensam strategi för bättre samarbete, samordning och utveckling, är en viktig förutsättning för att ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet skall lyckas. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att länderna i södra och östra Medelhavsområdet får en större driftskompatibilitet med de transeuropeiska transportnäten och att de kan delta i fastställandet och genomförandet av framtida prioriterade projekt. Parlamentet ber i detta sammanhang att man skall överväga möjligheterna att modernisera sjötransportvägarna såsom en prioritering och att sänka kostnaderna i samband med sjöfrakttjänster.

62.  Europaparlamentet ber kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att ställa tillräckliga ekonomiska resurser till förfogande för moderniseringen av infrastrukturerna, med särskild uppmärksamhet riktad mot logistiken, och att genomföra nödvändiga reformer för att göra sektorn mer konkurrenskraftig och dynamisk med hänsyn till den speciella geografiska situationen för området som utgör en naturlig passage för trafiken med varor mellan Europa och Asien (Kina och Indien i synnerhet).

63.  Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att i samarbete med kommissionen effektivisera väg och hamnsektorn i avsikt att minska – de mycket höga – logistik- och transportkostnaderna vilka medför att exporten av regionens industri- och jordbruksprodukter blir mindre konkurrenskraftig. Parlamentet begär vidare att man utreder flygtransporterna, särskilt varutransporter med flyg.

64.  Europaparlamentet välkomnar med stort intresse det förestående antagandet av rådets meddelande om utbyggnaden av de stora transeuropeiska transportlederna mot Medelhavsländerna med tanke på nödvändigheten att vidta åtgärder för att balansera transportströmmarna till förmån för denna region.

Energi

65.  Europaparlamentet konstaterar att beroendet av externa energikällor, framför allt av olja och gas, ökar stadigt i de flesta av Barcelonaprocessens länder och att denna efterfrågeökning kommer att öka trycket på de aktuella försörjningskanalerna. Det kommer därför att vara viktigt med ett effektivt samarbete på energiförsörjningsområdet mellan Medelhavsländerna.

66.  Europaparlamentet kräver att upprättandet av en verklig energimarknad för Medelhavsområdet tilldelas en central roll. Parlamentet anser mot bakgrund av den höjning av priset på olja och gas som nyligen skett att det är mycket viktigt att EU och de länder söder och öster om Medelhavet som inte har egna energiresurser ger nytt liv till dialogen med de energiproducerande länderna, och detta på ett samordnat sätt och genom att så långt möjligt undvika bilaterala avtal som är till förfång för EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Europaparlamentet noterar med intresse kommissionens vilja, som uttrycktes i samband med forumet om den externa energipolitiken den 20 och 21 november 2006, att ge Nordafrika och Mellanöstern en viktig plats i sin externa energipolitik och önskar att dessa uttalanden skall åtföljas av konkreta åtgärder.

67.  Europaparlamentet gläder sig åt det praktiska genomförandet av energisamarbetet i Medelhavsregionen som går under plattformsbenämningen REMEP (Rome Euro-Mediterranean Energy Platform). Parlamentet anser att denna plattform kan tjäna som konvergenspunkt för ett förstärkt samarbete mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet, genom att garantera genomförandet av viktiga regionala initiativ liksom för andra åtgärder av gemensamt intresse som man kan komma att besluta om.

68.  Europaparlamentet gläder sig åt igångsättningen av viktiga underregionala projekt, exempelvis den stegvisa integreringen av Maghreb-ländernas elmarknad med EU:s elmarknad, integrationen av gasmarknaderna i Mashrek-regionen och byggandet av gasledningen Medgaz och den arabiska gasledningen.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, EU :s medlemsstater samt länderna i södra och östra Medelhavsområdet att utforska nya samarbetsformer, både bilaterala och multilaterala, inom energisektorn, bland annat när det gäller att genomföra åtgärder för att förbättra energieffektiviteten. Parlamentet ber också länderna i södra och östra Medelhavsområdet att inrätta åtgärder för att främja utvecklandet av förnybar energi och miljöskydd (raffinaderiverksamhet och risker i samband med transporter av oljeprodukter i Medelhavet).

70.  Europaparlamentet betraktar det som ytterst viktigt för EU och de länder i södra och östra Medelhavsområdet som saknar energikällor att delta i en strategisk dialog om möjligheterna att främja produktionen av förnybar energi i stor skala och att länderna i södra och östra Medelhavsområdet beviljas rätten att delta i EU programmen för forskning och utveckling inom området för förnybar energi.

71.  Europaparlamentet framhåller den roll som första generationens biobränslen kan spela som en alternativ bränsleform samt deras ökade konkurrenskraft i handeln på energimarknaderna.

Miljö och hållbar utveckling

72.  Europaparlamentet välkomnar initiativet "Horizon 2020" som drogs igång vid toppmötet i Barcelona 2005 och som syftar till att minska utsläppen i regionen genom att identifiera och angripa de viktigaste utsläppskällorna till 2020. Parlamentet understryker att detta initiativ skulle kunna komplettera och ge nytt liv till Medelhavsstrategin för hållbar utveckling som beslutades 1995.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att koncentrera sig på det främsta miljömålet, nämligen att få bukt med nedsmutsningen av Medelhavet (bland annat genom att minska de industriella utsläppen och tätorternas avfall), genom att förverkliga en bättre form av ekonomiskt och politiskt samarbete som i högre grad inkluderar de regionala och lokala myndigheterna samt även företrädarna för det civila samhället och den privata sektorn. Kommissionen uppmanas för övrigt att regelbundet genomföra utvärderingar av framstegen inom detta område.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som prioritering koncentrera sig på att Barcelonaprotokollet om landbaserade källor till föroreningar till havs tillämpas fullständigt av samtliga Medelhavsländer, i synnerhet genom ökad finansiering av programmet för miljötekniskt bistånd i Medelhavsområdet (METAP).

75.  Europaparlamentet anser att detta initiativ förtjänar en större synlighet och måste åtnjuta Europaparlamentets fulla stöd med tanke på dess betydande inverkan på inte bara regionens hållbara utveckling (turism, fiske, jordbruk, tillgång till vatten) utan också på livskvaliteten i kustregionerna.

Industri

76.  Europaparlamentet konstaterar med oro att länderna i södra och östra Medelhavsområdet har utvecklat en industri som är specialiserad på varor med enkel teknik och lågt mervärde som gör dem sårbara inför utländsk konkurrens. Parlamentet anser att en ökad konkurrenskraft för industrin i länderna i södra och östra Medelhavsområdet är nödvändig för att frihandelsområdet för EU och länderna i Medelhavsområdet ska bli en framgång och uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att besluta om direkta åtgärder för att hjälpa företagen att stärka sin konkurrenskraft gentemot tillverkarna i Europa och Asien.

77.  Europaparlamentet kräver att tidtabellen för liberalisering av industrisektorn anpassas till utvecklingen av de ekonomiska och sociala förutsättningarna (särskilt arbetslöshetens storlek) i varje enskilt land söder och öster om Medelhavet och dess konsekvenser för miljön.

78.  Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att inrätta en regionalpolitik inom industriområdet som i större utsträckning möjliggör stordriftsfördelar och en bättre utvecklingsstrategi som tar hänsyn till den roll som de mycket små och de små och medelstora företagen spelar i regionen. Kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet uppmanas att främja de mycket små och små och medelstora företagen, genom att utveckla välfungerande finansiella tjänster och genom att ge tekniskt och administrativt stöd som gör det möjligt för företagen att förbättra konkurrenskraften.

79.  Europaparlamentet uppmuntrar också kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att genomföra gemensamma åtgärder som syftar till a) en förenklad administration, b) en förstärkning av yrkesorganisationernas, arbetsgivarföreningarnas och fackföreningarnas representativitet, c) tillträde till affärsinformation, d) tekniskt stöd och stödtjänster till företagen och e) fortbildning.

Textilsektorn

80.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över konsekvenserna av utlöpandet av avtalet om textilier och kläder den 1 januari 2005 och avskaffandet av textilkvoterna för tekoindustrins resultat i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och i EU. Parlamentet påminner om att denna sektor är mycket viktigt i många av länderna i södra och östra Medelhavsområdet och i vissa EU-länder. Parlamentet påpekar att det vore lämpligt att med kommissionens stöd inrätta ett program som syftar till att förbättra konkurrenskraften på området.

81.  Europaparlamentet anser att de stora svårigheter som textilsektorn möter skulle kunna föra med sig oundvikliga, negativa följder för ekonomin i EU:s medlemsstater och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och, indirekt, för inrättandet av ett frihandelsområde. Parlamentet anser att man i samband med fastställandet av EU:s nya handels- och investeringsstrategi gentemot Kina, och mer allmänt den europeiska handelspolitiken mot Asien, skall ta hänsyn till eventuella följder för länderna i södra och östra Medelhavsområdet och EU:s medlemsstater.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna och den privata sektorn inrätta tillfälliga stödprogram för att förbättra textilindustrins konkurrenskraft i dessa länder och att stärka de traditionella banden med tillverkare inom gemenskapen.

83.  Europaparlamentet anser att de nuvarande svårigheterna skulle kunna övervinnas genom en omorganisation av sektorn som, samtidigt som den drar nytta av den geografiska närheten till de europeiska marknaderna, koncentrerar sig på en produktion av varor av medelgod eller mycket god kvalitet med snabbare leveranser (och påfyllning av lagren) och konkurrenskraftiga priser.

84.  Europaparlamentet stöder en konsolidering av ett produktionsområde för Europa-Medelhavet vilket är det enda sättet för södra men också norra Medelhavsområdet att möta konkurrensen från konkurrenskraftiga regionala enheter och garantera bevarandet av industriproduktionen och sysselsättningen. Parlamentet anser det nödvändigt att specifika EU-medel anslås som gör det möjligt att följa forsknings-, innovations- och samarbetsprogram i denna riktning.

85.  Europaparlamentet stöder ett partnerskap Europa-Medelhavet som främjar sektorns samarbete och konkurrenskraft genom en aktiv politik till stöd för utbildning, forskning-utveckling, teknisk innovation, spridning av goda metoder och utbyte av information på marknaderna. Parlamentet rekommenderar att det inrättas ett nätverk för Europa-Medelhavet av skolor, utbildningsinstitut och tekniska centra specialiserade inom textil- och klädesbranschen för att främja tekniska partnerskap samt gemensamma utbildningar och forskningsprogram.

86.  Europaparlamentet påpekar att svårigheten att få tillgång till finansiering och vissa finansiella instruments olämplighet fortfarande utgör ett viktigt hinder för de små och medelstora företagen inom sektorn. Kommissionen uppmanas att planera för egna insatser för att komma till rätta med denna brist och också för insatser som uppmuntrar till att bibehålla en del av produktionskedjan inom länderna i Europa-Medelhavsområdet.

Forskning och teknik

87.  Europaparlamentet är oroat över de upprepade förseningarna i majoriteten av länderna i södra och östra Medelhavsområdet inom utbildnings- och forskningssektorn. Parlamentet konstaterar att det trots en obestridlig ökning av utbildningsnivån i dessa länder saknas ett bestående samspel mellan arbetsmarknaden och utbildningssystemet, vilket har allvarliga konsekvenser för produktiviteten, arbetskraftens kompetens och över huvudtaget på utvecklingsperspektivet för regionen.

88.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att genomföra initiativ som syftar till att förbättra utbildningssystemet i allmänhet, att i större omfattning överväga de ungas roll samt att främja en ökning av utbyten mellan universitet och av kvinnornas möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden genom specifika pedagogiska program. Parlamentet betonar det faktum att en ökning av antalet kvinnor på arbetsmarknaden är en nyckelfaktor i den ekonomiska utvecklingen. Parlamentet gläder sig åt de initiativ som tagits av Europa Medelhavsstiftelsen Anna Lindh för dialog mellan kulturerna när det gäller Euromed-skolor, Euromed-lag av unga forskare, sommaruniversitet och utbytesprogram som gör det möjligt att fördjupa dialogen och samarbetet mellan medlemmar av Europa-Medelhavspartnerskapet.

89.  Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att i större utsträckning ge prioritet åt en utvecklingsmodell grundad på kunskapsekonomi och att avsevärt utöka procentandelen av BNP avsedd för vetenskaplig forskning. Kommission uppmanas att tillföra sitt ekonomiska och tekniska stöd.

90.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja universitetsnätverket Euromesco, att främja institutionaliseringen av partnerskapen mellan universitet, forskningscentra, laboratorier och skolor för doktorsexamina, att främja utbyte av forskare, lärare och doktorander vid dessa institutioner och utökningen av gemensamma forskningsprogram.

91.  Europaparlamentet ber kommissionen att utvärdera befintliga mekanismer för finansiering och planering i syfte att främja gemensamma projekt för EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och i syfte att göra det möjligt för dessa länder att i större utsträckning delta i EU:s ramprogram för forskning.

92.  Europaparlamentet betonar vikten av yrkesutbildning, en nyckelfaktor för utvecklandet av företagen. Medvetenheten om denna betydelse skall leda till att det inrättas program som är anpassade till den problematik och till de behov som företagen mött och uttryckt.

Handel och utveckling

93.  Europaparlamentet framhåller att EU:s handelspolitik inte strider mot dess utvecklingspolitik och politik för att bekämpa fattigdom utan kompletterar den. Parlamentet påminner om att mer än 30 procent av befolkningen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet lever på mindre än 2 US-dollar per dag. Parlamentet uppmanar EU att investera i en särskild handlingsplan för att bekämpa den absoluta och relativa fattigdomen i Medelhavsområdet, t.ex. genom en Medelhavsversion av millennieutvecklingsmålen, och att uppnå utveckling genom handel, Medelhavsversionen av stöd till handeln, tillsammans med andra åtgärder för att bekämpa fattigdomen.

94.  Europaparlamentet understryker att mikrokrediter, i synnerhet för de små ägarna inom jordbrukssektorn, är ett absolut nödvändigt verktyg i kampen mot fattigdomen och för hållbar ekonomisk och social utveckling med tanke på millennieutvecklingsmålen, och de är också en viktig emancipationsfaktor, i synnerhet för kvinnor. Det finns anledning att erkänna denna nya mikroekonomiska dimension inom ramen för frihandelsområdet och i vidare mening inom EU:s grannskapspolitik och Barcelonaprocessen. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i större omfattning stödja initiativen som syftar till att främja mikrofinansen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet, att stärka de befintliga programmen på ett betydande sätt samt att utveckla och främja nya system som möjliggör lättare tillgång till krediter för så många som möjligt.

95.  Europaparlamentet betonar vikten av grundläggande regler för arbetet och för drägliga anställningar vid utvecklandet av ett frihandelsområde. Parlamentet påminner om att en handel för utveckling och minskning av fattigdomen också är en handel som bidrar till sociala framsteg och drägliga arbetsförhållanden. Reglerna för handeln får inte inkräkta på de sociala normer och ramkonventioner som upprättats av ILO. Kampen mot alla former av utsugning i arbetet liksom respekten för fackföreningarnas rättigheter är av grundläggande betydelse vid organisationen av lojalt handelsutbyte i allas intresse. Kommissionen uppmanas att arbeta i denna riktning i nära samarbete med ILO, i synnerhet inför genomförandet av handlingsplaner inom EU:s grannskapspolitik.

96.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta ickehandelsrelaterade kriterier i de framtida förhandlingarna för att handeln inte skall öka genom att lokalbefolkningens arbetsvillkor försämras. Parlamentet önskar att frihandelsområdet för EU och länderna kring Medelhavet skall innehålla en agenda för drägligt arbete som utarbetas särskilt för länderna i södra och östra Medelhavsområdet och att EU åtar sig att ge all hjälp som behövs för att skapa en sådan agenda.

97.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten att främja förhållningsregler som förhandlats fram inom multinationella företag och då införa målen om drägliga arbetsförhållanden. Parlamentet rekommenderar att de företag som har sitt huvudkontor i Europa och dotterbolag i länderna i södra och östra Medelhavsområdet regelbundet utvärderar respekten för dessa förhållningsregler vid sina dotterbolag. Parlamentet begär att alla nya företag skall acceptera förhållningsreglerna och offentliggör denna information.

Slutanmärkningar

98.  Europaparlamentet påminner om beslutet vid Barcelonatoppmötet 2005 om att skapa ett ömsesidigt samarbete när det gäller migrationer, social integrering samt rättvisa och säkerhet. Parlamentet betraktar detta samarbete som en oundviklig följd av upprättandet av ett verkligt frihandelsområde för Europa och länderna vid Medelhavet.

99.  Europaparlamentet anser att även om villkoren inte är klara ännu så bör frihandelsområdet för EU och Medelhavsområdet kompletteras med ett gradvis och villkorat tillstånd för fri rörlighet för arbetstagare samtidigt som man beaktar situationen på arbetsmarknaden i EU. Parlamentet anser att man även bör beakta det internationella samfundets syn på sambandet mellan migration och utveckling. Parlamentet framhåller betydelsen av en nödvändig minskning av de transferkostnaderna för penningförsändelser som migranterna betalar, för att maximera användningen av dessa pengar i den lokala ekonomin. Parlamentet anser att det brådskar att skapa juridiska och administrativa ramar som kan underlätta utfärdande av visum, t.ex. för aktörer som verkar inom partnerskapet mellan EU och länderna i Medelhavsregionen, studerande, forskare och aktörer inom näringsliv och samhällsliv.

100.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över frånvaron av en tydligt fastställd EU-politik för Medelhavsområdet och långsiktig vision för regionens utveckling och stabilisering. Parlamentet framhåller att integrationsprocessen mellan EU och Medelhavsområdet åter måste bli en politisk prioritering på EU:s agenda.

101.  Europaparlamentet beklagar den systematiska förstörelsen av det ekonomiska systemet och infrastrukturerna i Libanon i samband med den senaste konflikten med Israel, vilket kommer att medföra förseningar i landets utveckling och i inrättandet av ett frihandelsområde. Parlamentet noterar resultaten från konferensen om Libanons återuppbyggnad den 25 januari 2007 och stöder ansträngningarna som syftar till att organisera internationellt bistånd till detta land på lång sikt. Parlamentet uppmanar EU att, inom ramen för den pågående fredsprocessen, bibehålla ett adekvat finansiellt stöd för att hjälpa libaneserna att möta den utmaning som den sociala och ekonomiska återuppbyggnaden av landet till följd av konflikten i juli 2006 utgör. Parlamentet är mycket oroat över situationen i de palestinska territorierna och uppmanar följaktligen rådet och kommissionen att, i samarbete med det internationella samfundet, lämna absolut nödvändigt humanitärt bistånd till den palestinska befolkningen. Parlamentet konstaterar att Israel har överfört en del av de palestinska skatte- och tullinkomster som det kvarhöll och uppmanar den israeliska regeringen att snarast genomföra utbetalningen av återstoden av dessa blockerade belopp. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att insistera på att klausulerna förbundna med Barcelonaprocessen efterlevs, särskilt den klausul om mänskliga rättigheter som ingår i associeringsavtalen och i de olika handlingsplanerna, i syfte att man skall uppnå ett verkligt område med frihet och säkerhet i regionen.

102.  Europaparlamentet anser, särskilt med tanke på nyligen vidtagna åtgärder inom ramen för EU:s grannskapspolitik och också med hänsyn till Kinas nya närvaro i Afrika, att målet för EU:s externa politik i Medelhavsområdet är att stödja och uppmuntra till politiska, demokratiska samt sociala och ekonomiska reformer i partnerländerna i syfte att tillsammans skapa ett område av gemensamt välstånd.

103.  Europaparlamentet vill gärna nämna den roll som den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet spelar inom partnerskapet såsom en demokratisk instans som runt Barcelonaprocessens tre pelare samlar parlamentsledamöter från Medelhavets båda sidor. Parlamentet uppmanar till en förstärkning av samarbetet mellan den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet, kommissionen och Europeiska unionens råd inom det ekonomiska området.

o
o   o

104.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till stats- och regeringschefer och parlament i medlemsstaterna och i länderna i södra och östra Medelhavsområdet liksom även till den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet.

(1) EUT C 272 E, 9.11.2006, s. 570. (2) EUT L 310, 9.11.2006, s. 1. (3) EGT L 97, 30.3.1998, s. 2. (4) EGT L 147, 21.6.2000, s. 3. (5) EGT L 70, 18.3.2000, s. 2. (6) EGT L 129, 15.5.2002, s. 3. (7) EUT L 304, 30.9.2004, s. 39. (8) EUT L 143, 30.5.2006, s. 2. (9) EUT L 265, 10.10.2005, s. 2. (10) EGT L 187, 16.7.1997, s. 3. (11) EGT L 35, 13.2.1996, s. 1. (12) EGT C 323, 4.12.1995, s. 5. (13) EGT C 378, 29.12.2000, s. 71. (14) EUT C 226E, 15.9.2005, s. 42. (15) Framför allt dem som går under benämningen greenfield eller investeringar på "rena landsbygden".