Index   Föregående   Nästa   All text

Förfarande : 2006/2130(INI)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång : A6-0036/2007
Ingivna texter : A6-0036/2007		Debatter : PV 28/03/2007 - 19 CRE 28/03/2007 - 19		Omröstningar : PV 29/03/2007 - 8.13 Röstförklaringar		Antagna texter : P6_TA(2007)0100

Antagna texter	154k  115k
Torsdagen den 29 mars 2007 - Bryssel
Framtiden för professionell fotboll i Europa	P6_TA(2007)0100 A6-0036/2007

Europaparlamentets resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för professionell fotboll i Europa (2006/2130(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution –   med beaktande av Helsingforsrapporten av den 10december 1999(1) och Nicedeklarationen av den 8 december 2000(2) om idrottens särart och dess sociala funktion i Europa, –   med beaktande av artiklarna 17 och III-282 i fördrag om upprättande av en konstitution för Europa (konstitutionsfördraget), –   med beaktande av det brittiska ordförandeskapets initiativ om den europeiska fotbollen, som resulterade i studien "Independent European Sport Review 2006", –   med beaktande av den rättspraxis som utvecklats av EG-domstolen och förstainstansrätten och genom kommissionens beslut i idrottsrelaterade frågor, –   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, –   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för rättsliga frågor (A6-0036/2007), och av följande skäl: A.  Kommissionen underströk i Helsingforsrapporten att det behövs ett partnerskap mellan fotbollens styrande organ och de offentliga myndigheterna för att man skall uppnå ett gott styre inom fotbollen som fullt ut respekterar den självreglerande karaktären hos professionell idrott. B.  Den europeiska idrotten, i synnerhet fotbollen, är en oskiljaktig del av den europeiska identiteten, kulturen och det europeiska medborgarskapet, och den europeiska fotbollsmodellen, som kännetecknas av öppna tävlingar inom ramen för en pyramidstruktur i vilken åtskilliga hundra tusen amatörklubbar och miljontals frivilliga och spelare utgör grunden för de professionella toppklubbarna, är resultatet av en långvarig demokratisk tradition och ett folkligt stöd i hela samhället. C.  Fotboll har en viktig social och fostrande funktion och är ett effektivt redskap för social integration och multikulturell dialog och bör spela en aktiv roll när det gäller att bekämpa diskriminering, intolerans, rasism och våld, eftersom flera incidenter med sådana motiv fortfarande äger rum på och kring fotbollsarenor. Professionella fotbollsklubbar och ligor har även en viktig social och kulturell funktion i sina lokala och nationella gemenskaper. D.  Professionell fotboll har både en ekonomisk och en icke-ekonomisk dimension. E.  De ekonomiska aspekterna av proffsfotbollen omfattas av gemenskapslagstiftningen, och rättspraxis erkänner idrottens särdrag och den sociala och fostrande funktionen hos fotbollen i Europa. F.  Därmed är det de politiska ledarna och idrottsledarna på nationell och europeisk nivå som måste se till att gemenskapsrättens tillämpning på den professionella fotbollen inte äventyrar fotbollens olika sociala och kulturella funktioner, vilket de bör göra genom att utarbeta en lämplig rättslig ram som fullt ut respekterar de grundläggande principerna för den professionella fotbollens särdrag, autonomin hos dess organ och subsidiaritetsprincipen. G.  Idrotten får allt större betydelse inom EU:s olika politikområden (rörelsefrihet, erkännande av kvalifikationer, konkurrens, hälsopolitik och audiovisuell politik), och i utkastet till konstitutionsfördrag har idrotten blivit en del av EU:s behörighetsområde (artiklarna 17 och III-282). Konstitutionsfördraget har emellertid inte ratificerats av samtliga medlemsstater, och Nicedeklarationen om idrotten i unionen är inte tillräcklig för att bemöta dagens problem, som sträcker sig bortom den nationella dimensionen och som därför kräver europeiska lösningar. H.  Den tilltagande professionaliseringen och kommersialiseringen av idrotten i allmänhet och fotbollen i synnerhet har kraftigt ökat gemenskapslagstiftningens relevans på detta område, vilket återspeglas i det ökande antal ärenden som tas upp av EG-domstolen och kommissionen.    – Därmed har problemet med osäkerheten om rättsläget förvärrats väsentligt, och de berörda sektorerna anser mer och mer att ett tillvägagångssätt som innebär att man gör bedömningar från fall till fall är inadekvat, vilket även framgår av den nyligen offentliggjorda rapport, Independent European Sport Review 2006, som några ministrar med ansvar för idrottsfrågor i EU:s medlemsstater beställt.    – Till exempel är det oklart om den för ungdomsverksamheten så viktiga Uefa (de europeiska fotbollsförbundnes union)-bestämmelsen om en minimikvot för egna produkter skulle anses vara förenlig med artikel 12 i fördraget vid en prövning i EG-domstolen.    I. Osäkerheten om rättsläget har fått till följd att det är oklart hur långt autonomin hos självreglerande organ som exempelvis Uefa, nationella förbund och nationella ligor sträcker sig och huruvida de i utövandet av sin rätt till självreglering och i utförandet av sin reglerande funktion måste respektera vissa gemenskapsrättsliga principer, som exempelvis fri rörlighet, icke-diskriminering och konkurrensregler.

J.  Osäkerheten om rättsläget är inte bara ett problem i ekonomiskt hänseende utan framför allt vad gäller fotbollens sociala, kulturella och fostrande roll, och minskar samtidigt supportrarnas intresse, idrottens kvalitet och principen om rent spel.

K.  I konstitutionsfördraget har idrotten blivit en del av EU:s behörighetsområde (artiklarna 17 och III-282) för att EU skall kunna utveckla idrottens europeiska dimension.

L.  Professionell fotboll fungerar inte som en typisk ekonomisk sektor, och professionella fotbollsklubbar kan inte verka under samma marknadsvillkor som andra ekonomiska sektorer eftersom konkurrenterna inom idrotten är beroende av varandra och eftersom det krävs konkurrensjämvikt för att matchresultaten skall bli oförutsägbara. De olika aktörerna inom fotbollen, bland andra supportrar, spelare, klubbar, ligor och förbund, agerar inte som normala konsumenter eller företag.

M.  Den europeiska proffsfotbollens framtid hotas av att det ekonomiska välståndet och den idrottsliga makten alltmer koncentreras till ett fåtal.

N.  Den ökade betydelsen av intäkter genom försäljning av sändningsrättigheter kan rubba konkurrensjämvikten mellan klubbar från olika länder eftersom sådana intäkter i hög grad är beroende av de nationella TV-marknadernas storlek.

O.  Under många årtionden har den professionella fotbollen i allt högre grad karakteriserats av en internationell dimension och även påverkats av olika internationella reglerings- och lagstiftningssystem.

P.  Skillnaderna i nationell lagstiftning och licensvillkor i Europa skapar olika ekonomiska och rättsliga villkor, och denna situation hämmar kraftigt en rättvis idrottslig konkurrens mellan olika lag i europeiska ligor och således även mellan olika landslag.

Q.  Kvinnors deltagande i idrott i allmänhet är alltjämt mycket mindre än mäns, och kvinnor är underrepresenterade i idrottens beslutsfattande organ. Det förekommer dessutom alltjämt könsdiskriminering i fråga om proffsidrottares löner.

R.  Bosmandomen från 1995 har haft positiva effekter på spelarkontrakt och spelarnas rörlighet (även om många anställningsrelaterade och sociala problem återstår att lösa) men har i övrigt på många sätt varit negativ för idrotten, bland annat genom att den ökat de rikaste klubbarnas möjligheter att köpa de bästa spelarna, stärkt kopplingen mellan ekonomisk styrka och sportslig framgång, bidragit till spelarlönernas inflationsspiral, minskat lokalt fostrade spelares möjligheter att ge uttryck för sin talang på toppnivå och minskat solidariteten mellan proffs- och amatöridrotten.

S.  Flera former av brottslig verksamhet (uppgjorda matcher, korruption m.m.) är resultatet av skenande utgifter, löneinflation och därpå följande ekonomisk kris för många klubbar.

T.  Kommissionen har genom formella beslut bekräftat att kollektiv försäljning av medierättigheter är förenlig med gemenskapens konkurrenslagstiftning.

Allmän bakgrund

1.  Europaparlamentet framhåller sitt engagemang för den europeiska fotbollsmodellen med dess symbiotiska förhållande mellan amatör- och proffsfotboll.

2.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av de nationella sammankopplade pyramidstrukturerna inom den europeiska fotbollen, vilka ger näring åt talanger och konkurrens på gräsrotsnivå eftersom nationella ligor och turneringar även är vägen till europeiska turneringar. Parlamentet anser även att man måste finna en balans mellan fotbollens nationella bas och den europeiska nivån för att möjliggöra ett effektivt samarbete mellan fotbollsligor och förbund.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs gemensamma insatser av fotbollens styrande organ och de nationella myndigheterna på flera nivåer för att motverka vissa negativa tendenser som överkommersialisering och illojal konkurrens och ge proffsfotbollen en positiv framtid med spännande tävlingar, en hög grad av identifikation mellan supportrar och klubb och omfattande tillgång till tävlingarna för allmänheten. Detta bör bland annat ske genom särskilda biljettpriser för ungdomar och familjer, i synnerhet till internationella stormatcher.

4.  Europaparlamentet välkomnar arbetet med rapporten Independent European Sport Review 2006 och studien "Professionell idrott på den inre marknaden" som beställdes av Europaparlamentet, och uppmanar medlemsstaterna, europeisk och nationell fotbolls styrande organ och kommissionen att i den kommande vitboken om idrott arbeta vidare med de insatser som det brittiska ordförandeskapet inledde för att utvärdera behovet av politiska åtgärder med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen, genom att ta fasta på principerna och de viktigaste rekommendationerna från rapporten.

5.  Europaparlamentet uttrycker en önskan om att framtidens proffsfotboll i Europa inte uteslutande skall behöva avgöras från fall till fall och att rättssäkerheten skall stärkas.

6.  Europaparlamentet håller med om den grundläggande principen att proffsidrottens ekonomiska aspekter omfattas av EG-fördragets tillämpningsområde, under beaktande av idrottens särart i enlighet med Nicedeklarationen. Parlamentet anser därför att de begränsande effekter som följer av en idrottsregel är förenliga med gemenskapslagstiftningen, förutsatt att regeln eftersträvar ett berättigat mål som står i relation till idrottens art och syfte och att dess begränsande effekter spelar en väsentlig roll när detta mål eftersträvas och att effekterna står i proportion till målet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta riktlinjer för tillämpningen av denna princip och att inleda samråd med de europeiska och nationella fotbollsmyndigheterna för att få till stånd ett formellt ramavtal mellan EU och den europeiska och nationella fotbollens styrande organ.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med parlamentet, medlemsstaterna, den europeiska och nationella fotbollens styrande organ och andra berörda införa principerna och rekommendationerna från denna resolution i den kommande vitboken och att ta fram en handlingsplan för den europeiska idrotten i allmänhet och fotbollen i synnerhet med de frågor som kommissionen skall behandla och de instrument som skall användas för att om rättsläget och lika villkor.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att föra en strukturerad dialog med fotbollens styrande organ, däribland nationella förbund och ligaföreningar, och andra berörda parter för att få bukt med problemet med osäkerhet om rättsläget.

10.  Europaparlamentet välkomnar framgångarna och det stora intresset för damfotbollen i Europa och understryker dess allt större sociala betydelse.

Styrelseformer

11.  Europaparlamentet uppmanar alla styrande organ inom fotbollen att bättre definiera och samordna sina befogenheter, skyldigheter, roller och beslutsprocesser för att öka demokratin, öppenheten och legitimiteten till gagn för hela fotbollssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta närmare riktlinjer för vilken legitim och adekvat självreglering som skall understödjas, under beaktande av nationell lagstiftning och det ekonomiska stöd som betalas till förbund och spelarföreningar för att utveckla och förädla unga fotbollsspelare och främja landslagen.

12.  Europaparlamentet uppmanar Uefa att involvera de organisationer som företräder spelarna, klubbarna och ligorna i beslutsprocessen.

13.  Europaparlamentet anser att förbättrade styrelseformer som leder till en mer samordnad självreglering på nationell och europeisk nivå kommer att minska tendensen att vända sig till kommissionen och EG-domstolen.

14.  Europaparlamentet erkänner idrottsrätternas expertis och legitimitet, eftersom de tar hänsyn till medborgarnas rätt till en rättvis rättegång i enlighet med artikel 47 andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

15.  Europaparlamentet anser att en hänvändelse till civila domstolar, även om den är obefogad i just det aktuella fallet, inte kan bestraffas genom disciplinära bestämmelser. Parlamentet fördömer i detta sammanhang de godtyckliga besluten från Fifa (Internationella fotbollsförbundet).

16.  Europaparlamentet uppmanar Uefa och Fifa att i sina stadgor acceptera rätten att pröva ett ärende vid de civila domstolarna, men erkänner samtidigt att principen om självreglering ligger till grund för den europeiska idrottsmodellens struktur och de grundläggande principerna för anordnandet av idrottstävlingar, inbegripet antidopningsregler och disciplinära sanktioner.

17.  Europaparlamentet vidhåller att proportionalitetsprincipen är av central betydelse för alla styrande organ inom fotbollen när de utövar sina självregleringsbefogenheter och uppmanar kommissionen att se till att denna princip tillämpas i idrottsrelaterade rättsmål.

18.  Europaparlamentet uppmanar Fifa att förbättra sin interna demokrati och insynen i sina strukturer.

19.  Europaparlamentet anser att Charleroimålet, som för närvarande är anhängigt i EG-domstolen, allvarligt kan komma att undergräva möjligheten för små och medelstora nationella fotbollsförbund att delta i internationella turneringar och hota de mycket viktiga investeringar som de nationella förbunden gjort i fotbollen på gräsrotsnivå. Därför anser parlamentet att klubbarna bör släppa ifrån sig sina spelare för landslagsspel utan rätt till ersättning. Parlamentet uppmuntrar Uefa och Fifa att tillsammans med de europeiska klubbarna och ligorna enas om villkoren för de spelare som drabbas av skador i förbindelse med landskamper och om ett system med kollektiva försäkringar.

20.  Europaparlamentet stöder Uefas system med klubblicenser, som syftar till att skapa rättvisa villkor mellan klubbarna och bidra till deras ekonomiska stabilitet, och uppmanar Uefa att ytterligare utveckla detta licenssystem i enlighet med gemenskapslagstiftningen för att trygga den ekonomiska insynen och ett gott styre.

21.  Europaparlamentet rekommenderar att de politiska myndigheterna och idrottsmyndigheterna på nationell och europeisk nivå tar krafttag för att förbättra insynen och ledningen inom den europeiska proffsfotbollen.

22.  Europaparlamentet stöder insatser som syftar till att skydda fotbollens integritet genom att omöjliggöra intressekonflikter bland aktörer med starka intressen i klubbar eller styrande organ.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samråd med fotbollens styrande organ, ligor och klubbar överväga att införa en europeisk rättslig status för idrottsbolag för att beakta de stora fotbollsklubbarnas ekonomiska verksamhet och samtidigt bevara deras idrottsliga särdrag. Med denna status skulle det vara möjligt att införa regler för kontroll av dessa bolags ekonomiska och finansiella verksamhet och för supportrarnas och samhällets deltagande.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och fotbollens styrande organ att aktivt främja den sociala och demokratiska rollen hos fotbollssupportrar som stöder principerna om rent spel genom att stödja inrättandet och utvecklingen av supporterfonder som (på grund av deras ansvar) skulle kunna involveras i ägandet och ledningen av klubbarna, genom att utse en fotbollsombudsman och särskilt genom att utveckla initiativet Supporters Direct på europeisk nivå.

25.  Europaparlamentet uppmanar UEFA att undersöka hur supporterorganisationer skulle kunna involveras som viktiga intressenter när de organiseras på europeisk nivå och att undersöka möjligheterna till ett organ för initiativet European Supporters Direct.

26.  Europaparlamentet anser att professionella fotbollsspelare, deras fackrepresentanter och deras klubbar och ligor bör göras mer delaktiga i fotbollens ledning genom en bättre social dialog.

Kampen mot brottslig verksamhet

27.  Europaparlamentet stöder insatserna från de styrande europeiska och nationella fotbollsorganen för att förbättra insynen i klubbarnas ägarstrukturer och uppmanar rådet att ta fram och anta åtgärder för att bekämpa den brottsliga verksamhet som hemsöker proffsfotbollen, exempelvis penningtvätt, olaglig vadhållning, dopning, uppgjorda matcher och tvångsprostitution i anslutning till stora fotbollsevenemang.

28.  Europaparlamentet betonar vikten av att aktörerna inom fotbollssektorn fullt ut respekterar befintlig lagstiftning om insyn och penningtvätt.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta mekanismer som främjar samarbete mellan klubbarna, ordningsmakten och supporterorganisationerna för att bekämpa våld, huliganism och andra former av brottsligt beteende före, under och efter fotbollsmatcher och att utbyta bästa metoder.

30.  Europaparlamentet uppmanar rådet att stärka samordningen av förebyggande åtgärder och sanktioner mot huliganer, även i samband med nationella matcher. Rådet uppmanas i detta sammanhang att genomföra sitt beslut 2002/348/RIF om säkerhet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension och om det behövs vidta ytterligare åtgärder till följd av de våldsamheter på och utanför fotbollsarenor som inträffat på senare tid.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, de europeiska fotbollsmyndigheterna samt förbund och ligor att genomföra en stor europeisk upplysningskampanj bland fotbollsanhängare i syfte att dämpa våldet på och utanför fotbollsarenorna.

Fotbollens sociala, kulturella och fostrande roll

32.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av fostran genom idrott och fotbollens potential att hjälpa socialt utsatta ungdomar att återanpassas och uppmanar medlemsstaterna, de nationella förbunden, ligorna och klubbarna att utbyta bästa praxis på detta område.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att även stödja fotbollsklubbars projekt till förmån för social integration.

34.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till de Uefa-åtgärder som syftar till att uppmuntra utbildning av unga spelare genom att kräva ett minsta antal egna produkter i proffsklubbarnas trupper och genom att begränsa truppernas storlek. Parlamentet anser att dessa stimulansåtgärder är proportionerliga och uppmanar proffsklubbarna att strikt tillämpa denna regel.

35.  Europaparlamentet är övertygat om att ytterligare åtgärder krävs för att se till att initiativet med egna produkter inte leder till handel med barn där klubbar erbjuder mycket unga ungdomar (under 16 år) kontrakt.

36.  Europaparlamentet understryker att de unga spelarna jämte sina klubb- och träningsaktiviteter måste ges en möjlighet att få en allmän och yrkesinriktad utbildning och att klubbarna skall tillse att unga spelare från tredjeländer återvänder hem på ett säkert sätt om de inte lyckas etablera sig i Europa.

37.  Europaparlamentet framhåller att invandringslagstiftningen alltid måste efterlevas i samband med att unga utländska talanger värvas och uppmanar kommissionen att ta itu med problemet med handel med barn i samband med rådets rambeslut 2002/629/RIF av den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel(3) och/eller i samband med genomförandet av rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet(4). Parlamentet understryker att de unga spelarna jämte sina klubb- och träningsaktiviteter måste ges en möjlighet att få en allmän och yrkesinriktad utbildning så att de inte blir helt beroende av klubbarna. Parlamentet efterlyser insatser för att förhindra social marginalisering av ungdomar som i slutänden inte blir utvalda.

38.  Europaparlamentet uppmanar fotbollens ledningsorgan och klubbarna att engagera sig i kampen mot människohandeln genom

39.  Europaparlamentet understryker utbildningscentras viktiga sociala och fostrande roll och den mycket viktiga funktion de fyller när det gäller klubbars välbefinnande och den framtida utvecklingen av fotbollstalanger. Parlamentet stöder ekonomiska incitament till klubbar med utbildningscentra, förutsatt att sådana incitament är förenliga med föredragets bestämmelser om statligt stöd, och uppmanar kommissionen att beakta denna mycket viktiga roll när den utarbetar riktlinjer för statligt stöd.

40.  Europaparlamentet understryker att unga proffsfotbollsspelare måste garanteras lämpliga förutsättningar för sin utveckling och även fostras i en anda av hederlighet och kännedom om principerna för rent spel.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av idrottspolitiken för att ytterligare minska de bestående skillnaderna mellan män och kvinnor, såväl i fråga om deras representation i idrottsorgan och deras löner som i fråga om deras faktiska deltagande i idrott, och för att på så vis jämna ut den personliga och sociala nyttan av idrott.

Anställningsrelaterade och sociala frågor

42.  Europaparlamentet beklagar de stora skillnaderna i medlemsstaternas social- och skattelagstiftning, vilket skapar obalans mellan olika klubbar, liksom medlemsstaternas bristande vilja att lösa detta på europeisk nivå.

43.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att tillämpa ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer förvärvade i andra medlemsstater för att möjliggöra fri rörlighet för arbetstagare.

44.  Europaparlamentet anser att spelaragenternas ekonomiska verklighet gör det nödvändigt för styrande organ på alla nivåer inom fotbollen att i samråd med kommissionen förbättra bestämmelserna för spelaragenter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja Uefas ansträngningar att reglera marknaden för spelaragenter, om nödvändigt genom att lägga fram ett förslag till direktiv om spelaragenter, vilket bör omfatta stränga normer och krävande prov innan man får lov att verka som spelaragent inom fotbollen, insyn i spelaragenternas transaktioner, harmoniserade miniminormer för spelaragentavtal, ett effektivt system för övervakning och disciplinära åtgärder som skall skötas av de styrande organen på Europanivå, införande av ett "agentlicensieringssystem" och spelaragentregister samt ett stopp för "dubbel representation" och avlöning av spelaragenter genom spelarens försorg.

45.  Europaparlamentet uppmanar Uefa och kommissionen att intensifiera arbetet med att stärka den sociala dialogen på europeisk nivå i frågor om kontraktstid, definition av transferperiod, möjlighet att bryta ett kontrakt i förtid samt betalning till den klubb som utbildat spelaren, eftersom detta kan förhindra och avhjälpa spänningar mellan spelare och arbetsgivare.

46.  Europaparlamentet välkomnar insatserna av FIFPro, Uefa och EPFL (den europeiska ligaföreningen) för att stärka spelarnas rättigheter genom att se till att de alltid får skriftliga kontrakt med vissa minimikrav.

47.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att arbetslagstiftningen tillämpas på ett effektivare sätt i alla medlemsstater för att proffsspelarna skall kunna tillerkännas de rättigheter de är berättigade till och uppfylla sina skyldigheter som anställda.

48.  Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt stödja initiativ och kampanjer mot barnarbete i fotbollsrelaterade industrier och att undersöka alla politiska och rättsliga möjligheter för att se till att rättigheterna för alla arbetstagare, även barn, respekteras.

Kampen mot våld och rasism och andra former av diskriminering

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och alla berörda parter inom proffsfotbollen att ta sitt ansvar för att fortsätta och intensifiera kampen mot rasism och främlingsfientlighet genom att fördöma alla former av diskriminering på och utanför arenorna, eftersom även fotbollsspelare har en lagstadgad rätt att slippa rasism och andra former av diskriminering på arbetsplatsen. Parlamentet efterlyser hårdare straff för alla former av diskriminerande handlingar inom fotbollen och uppmanar Uefa och de nationella förbunden och ligorna att tillämpa sina disciplinära bestämmelser på ett konsekvent, bestämt och samordnat sätt, utan att bortse från klubbarnas ekonomiska situation.

50.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang även kommissionen, Uefa och andra berörda parter att följa upp Europaparlamentets förklaring av den 14 mars 2006 om bekämpning av rasism inom fotbollen(5). Parlamentet uttalar sin erkänsla för att Uefa och Fifa infört strängare sanktioner i sina stadgar och för de åtgärder de vidtagit och ser fram emot ytterligare åtgärder från alla berörda parter inom fotbollen.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Uefa och andra berörda parter att inte heller låta några andra former av diskriminering, såsom diskriminering på grundval av kön, ursprung, sexuell läggning eller annat, ostraffat förekomma på och utanför fotbollsarenorna.

52.  Europaparlamentet fördömer alla typer av våldsamt beteende på fotbollsarenorna, uppmuntrar medlemsstaterna att vidta strängast möjliga åtgärder för att minska och eliminera alla typer av våld i samband med idrottsevenemang och uttrycker sitt stöd för UEFA:s åtgärder för att få bukt med detta våld.

Konkurrenslagstiftningen och den inre marknaden

53.  Europaparlamentet är fast övertygat om att införandet av ett modulerat kostnadskontrollsystem skulle kunna bidra till att förbättra den ekonomiska stabiliteten och konkurrensjämvikten mellan olika lag, exempelvis genom att ett sådant system integreras i ett uppdaterat klubblicenssystem.

54.  Europaparlamentet anser att fotbollen måste slå vakt om konkurrenternas ömsesidiga beroende och om oförutsägbarheten i matchresultaten, vilket skulle kunna fungera som motivering för idrottsorganisationer att införa en särskild ram för produktion och försäljning av idrottsevenemang på marknaden. Dessa särskilda förhållanden utgör emellertid inget skäl att automatiskt undanta all sådan ekonomisk verksamhet som initieras via den professionella fotbollen från gemenskapens konkurrenslagstiftning, med tanke på att idrottsevenemang får allt större ekonomisk betydelse.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta klara riktlinjer för hur reglerna för statligt stöd skall tillämpas och att i detta sammanhang ange vilket slags offentligt stöd som är tillåtet och berättigat för att fotbollen skall kunna fylla sin sociala, kulturella och fostrande funktion, exempelvis ekonomiskt eller annat stöd som beviljas av offentliga myndigheter för uppförande eller modernisering av olika typer av fotbollsanläggningar.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla ett nära samarbete med fotbollens styrande organ på internationell, europeisk och nationell nivå för att tänka igenom konsekvenserna av en eventuell liberalisering av spelmarknaden och överväga olika mekanismer för att säkra finansieringen av idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet samt att undersöka åtgärder som kan skydda nationella och europeiska fotbollsturneringars integritet.

57.  Europaparlamentet inser betydelsen av varumärken i idrottsbranschen, såvida de inte används för att hindra den fria rörligheten för varor.

58.  Europaparlamentet uppmärksammar att det ofta råder en obalans mellan tillgång och efterfrågan på biljetter till större fotbollsevenemang, vilket främjar sponsorerna men är till skada för konsumenterna. Parlamentet betonar att man fullt ut bör ta hänsyn till konsumenternas intressen vid biljettfördelningen och garantera en icke-diskriminerande och rättvis biljettförsäljning på alla nivåer. Parlamentet godtar emellertid att biljettfördelningen vid behov begränsas till att endast omfatta medlemmar i supporterklubbar, reseklubbar eller liknande sammanslutningar där medlemskap kan lösas utan risk för diskriminering.

Försäljning av TV-rättigheter och konkurrenslagstiftningen

59.  Europaparlamentet anser att kollektiv försäljning i alla tävlingar är av grundläggande betydelse för att skydda den europeiska fotbollens solidariska ekonomiska modell. Parlamentet ser gärna att det förs en offentlig debatt och att kommissionen ytterligare undersöker huruvida denna modell bör antas över hela Europa för både alleuropeiska och inhemska tävlingar, vilket föreslås i Independent Sport Review 2006. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ingående utvärdera de ekonomiska och idrottsliga konsekvenserna av sina beslut om medierättigheter och i vad mån de fungerat.

60.  Europaparlamentet understryker att försäljning av de europeiska nationella fotbollsligornas medierättigheter alltid bör vara fullt ut förenlig med gemenskapens konkurrenslagstiftning, under beaktande av idrottens särart, och att kontrakten bör framförhandlas och slutas på ett transparent sätt. Parlamentet anser dock samtidigt att en så stor del av befolkningen som möjligt bör ha tillgång till sändningar från fotbollsmatcher, bland annat genom okodade TV-kanaler.

61.  Europaparlamentet understryker att värdet av artikel 3a i det nuvarande direktiv 97/36/EG(6) om television utan gränser knappast kan överskattas.

62.  Europaparlamentet påpekar att det är av vital betydelse för proffsfotbollen att intäkterna från TV-rättigheter fördelas på ett rättvist sätt som garanterar solidariteten mellan proffs- och amatörfotbollen och mellan de deltagande klubbarna i alla tävlingar. Parlamentet konstaterar att den nuvarande fördelningen av intäkterna från TV-rättigheterna till Uefa Champions League i hög grad återspeglar storleken på de klubbarnas nationella TV-marknader. Detta gynnar de stora länderna och försvagar klubbar från mindre länder.

63.  Europaparlamentet uppmanar därför Uefa att tillsammans med kommissionen titta vidare på mekanismer som kan tillhandahålla större konkurrensjämvikt på detta område genom bättre omfördelning.

64.  Europaparlamentet konstaterar att de stora idrottsevenemangen allt oftare sänds på krypterade och avgiftsbelagda tv-kanaler och att ett stort antal konsumenter därmed inte kan följa dessa evenemang.

Dopning

65.  Europaparlamentet rekommenderar att förebyggandet och bekämpandet av dopningen görs till en viktig fråga i medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser en politik som syftar till att förebygga och bekämpa dopning och understryker att missförhållanden måste beivras genom kontroller, forskning, tester, fortlöpande längdsnittsstudier utförda av oberoende läkare samt genom upplysning tillsammans med förebyggande åtgärder och utbildning. Parlamentet uppmanar proffsklubbarna att göra ett frivilligt åtagande om att bekämpa dopning och att med hjälp av interna kontroller se till att det efterlevs.

o
o   o

66.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Uefa, Fifa, EPFL, European Club Forum och FIFPro.

(1) KOM(1999)0644. (2) Ordförandeskapets slutsatser, Europeiska rådet i Nice, 7-9 december 2000, bilaga IV. (3) EGT L 203, 1.8.2002, s. 1. (4) EGT L 216, 20.8.1994, s. 12. (5) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 143. (6) EGT L 202, 30.7.1997, s. 60.