Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2006/2292(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0149/2007

Ingivna texter :

A6-0149/2007

Debatter :

PV 22/05/2007 - 6
CRE 22/05/2007 - 6

Omröstningar :

PV 22/05/2007 - 9.11
CRE 22/05/2007 - 9.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2007)0196

Antagna texter
PDF 254kWORD 82k
Tisdagen den 22 maj 2007 - Strasbourg
EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter
P6_TA(2007)0196A6-0149/2007

Europaparlamentets resolution av den 22 maj 2007 om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter (2006/2292(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén: ett konkurrenskraftigt Europa i världen. Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (KOM(2006)0567),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen med titeln "EU i världen. EU:s handelspolitiska skyddsinstrument i en global ekonomi i förändring – Grönbok för offentligt samråd" (KOM(2006)0763),

–   med beaktande av sin resolution av den 28 september 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Indien(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2006 om kommissionens årliga rapport till Europaparlamentet om tredjeländers antidumpnings-, antisubventions- och skyddsåtgärder mot gemenskapen (2004)(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 4 april 2006 om bedömningen av Doharundan efter WTO:s ministerkonferens i Hongkong(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 oktober 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Mercosur i syfte att ingå ett interregionalt associeringsavtal(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om transatlantiska ekonomiska förbindelser mellan EU och Förenta staterna(5),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2005 om möjligheterna till handelsförbindelser mellan EU och Kina(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 6 september 2005 om textil- och konfektionsindustrins framtid efter 2005(7),

–   med beaktande av kommissionens interna arbetsdokument som åtföljde kommissionens meddelande med titeln "Economic reforms and competitiveness: key messages from the European Competitiveness Report 2006" (SEK(2006)1467),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets sammanträde i Bryssel den 23-24 mars 2006(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2006 bidraget till Europeiska rådets vårmöte 2006 med avseende på Lissabonstrategin(9),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet med titeln "EU-Kina: Närmare partner med ökat ansvar" samt kommissionens åtföljande arbetsdokument "Närmare partner med ökat ansvar: En rapport om handel och investeringar mellan EU och Kina – konkurrens och partnerskap (KOM(2006)0631 och 0632),

–   med beaktande av den deklaration som enhälligt antogs den 2 december 2006 inom ramen för mötet med WTO:s årliga parlamentariska församling,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel, och yttrandet av utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0149/2007) och av följande skäl:

A.  Handelspolitiken kan på ett avgörande sätt bidra till att stimulera tillväxt och skapa arbetstillfällen i linje med målen i den förnyade Lissabonagendan.

B.  EU måste anta en adekvat strategi för att möta globaliseringens utmaningar och möte den ökande konkurrensen från viktiga tillväxtekonomier samtidigt som man behåller den europeiska modellen med ekonomisk, regional och social sammanhållning.

C.  För att detta initiativ skall lyckas är det nödvändigt att den förnyade Lissabonagendans interna och externa aspekter stämmer överens.

D.  Nationella strukturreformer spelar en viktig roll för att förbättra de europeiska företagens interna och externa konkurrenskraft.

E.  När utvecklingsagendan från Doha den 24 juli 2006 sköts på framtiden efter nästan fem års förhandlingar, skapade det en ny situation som har gjort det nödvändigt för EU att tillfälligt anpassa sina prioriteringar och instrument inom handelspolitiken, samtidigt som multilateralism även i fortsättningen bör vara den huvudsakliga handelspolitiska prioriteringen.

F.  Handelspolitik är ett medel och inte ett självändamål, och bör därför utformas på ett sådant sätt att den bidrar till den allmänna välfärden för människorna i och utanför EU.

G.  Inom de flesta sektorer är EU redan en av de mest öppna ekonomierna i världen.

H.  Den gemensamma handelspolitiken integrerade karaktär är en viktig tillgång för EU och gör det möjligt för unionen att spela en framträdande roll i det internationella handelssystemet.

I.  Protektionism ger ineffektiva sektorer i ekonomin ett konstgjort skydd mot internationell konkurrens, leder bort resurser från mer produktiva sektorer, höjer priserna och leder slutligen till arbetslöshet.

J.  Ofta möts de upplösande effekter som öppnandet av nya marknader får i vissa regioner och ekonomiska sektorer med protester från allmänheten, medan de positiva effekterna för innovationer, konkurrenskraft och sysselsättning ofta negligeras.

K.  Marknadstillträde hindras i ökad utsträckning av olika typer av icke-tariffära handelshinder.

L.  Höga avgifter utgör fortfarande ett stort hinder för handeln, särskilt i förhållande till viktiga tillväxtekonomier.

M.  Multilaterala handelssystem, som förkroppsligas i WTO, är fortfarande det effektivaste systemet för att uppnå rättvis och likvärdig handel på global nivå, genom att utveckla lämpliga regler och se till att dessa efterlevs.

N.  EU:s engagemang är fortsatt starkt för att utvecklingsagendan från Doha skall nå framgång, och unionen har redan visat sina goda avsikter genom en rad meningsfulla erbjudanden inom alla förhandlingsområden.

O.  Under vissa förutsättningar bör ingående av bilaterala och regionala frihandelsavtal övervägas på nytt. Parlamentet erinrar om att alltför många sådana avtal riskerar att förhindra stärkandet av multilateralismen, som EU önskar främja.

P.  Det är av avgörande betydelse att man hittar den rätta balansen mellan multilaterala, bilaterala och plurilaterala överenskommelser.

Q.  EU måste vara beredd att närhelst det krävs försvara sig mot överträdelser av överenskomna bestämmelser genom att utnyttja konfliktlösningsmekanismen, och mot otillbörlig konkurrens genom att utnyttja effektiva och lagliga handelspolitiska skyddsinstrument som ger omedelbar hjälp åt drabbade branscher.

R.  Handelspolitiken kan aldrig bli vare sig trovärdig eller legitim utan Europaparlamentets meningsfulla medverkan.

S.  Det är viktigt för parlamentet att i tid få tillgång till texten i de olika förhandlingsmandat som kommissionen har fått.

EU i den globala konkurrensen

1.  Europaparlamentet anser inte att handelspolitiken är en ofrånkomlig del av varje strategi för att stimulera tillväxt och skapa arbetstillfällen genom att förbättra Europas konkurrenskraft. Parlamentet välkomnar därför det ovan nämnda meddelandet från kommissionen "ett konkurrenskraftigt Europa i världen" som ett viktigt bidrag till den förnyade Lissabonagendan.

2.  Europaparlamentet anser att handelns utveckling inte är ett mål i sig utan att den bör bedömas utifrån dess effekt på ekonomisk tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling. Parlamentet påpekar att analysen av EU:s ekonomiska konkurrenskraft inte bara bör fokusera på handelssiffror utan även på de europeiska producenternas andel av den totala världsproduktionen och på sysselsättningstendenserna.

3.  Europaparlamentet påminner om EU:s åtagande att agera politiskt konsekvent och anser att detta åtagande förutsätter att EU:s mål i handelsförhandlingarna är förenliga med EU:s utvecklingspolitik. I detta sammanhang anser parlamentet också att särskild hänsyn måste tas till de minst utvecklade länderna och utvecklingsländerna.

4.  Europaparlamentet anser att det är av avgörande betydelse att en större extern konkurrenskraft föreligger för att tillväxt- och sysselsättningsmålen i Lissabonstrategin skall kunna uppnås. När yttre åtgärder vidtas måste EU uppmuntra till reformer och internationellt samarbete på det ekonomiska området, så att en gynnsam handelsmiljö skapas och en hållbar utveckling i hela världen främjas. För detta ändamål avser parlamentet att verka för större konsekvens och kompatibilitet i sin makroekonomiska politik och främja en förbättrad penning- och finanssäkerhet, samarbete i skattefrågor och avskaffande av orättvis skattekonkurrens.

5.  Europaparlamentet anser att det för det första är nödvändigt att bedriva en penningpolitik grundad på prisstabilitet för att kunna finansiera tekniska framsteg och stödja små och medelstora företag genom att låta dem komma in på marknader utanför euroområdet. För det andra är det nödvändigt att inrätta ett företagsvänligt beskattningssystem som kan öka antalet nystartade företag. I detta syfte är det dessutom nödvändigt att sänka skatter som undergräver effektiviteten och hindrar skapandet av arbetstillfällen, särskilt för samhällsgrupper såsom kvinnor, långtidsarbetslösa och äldre. För det tredje är det nödvändigt att öka konkurrensen på den inre marknaden och betänka att ju hårdare konkurrensen är inom EU, desto bättre kommer EU-baserade företag att kunna hävda sig utanför EU.

6.  Europaparlamentet är övertygat om att den sociala modell som ännu ligger till grund för relationerna mellan arbetsmarknadens parter inom EU har gjort det möjligt för EU att upprätthålla en hög grad av global konkurrenskraft gentemot sina huvudsakliga konkurrenter. Den största utmaningen som EU står inför är att upprätthålla denna sociala modell trots den rådande pressen på de alltmer konkurrensutsatta globala marknaderna att ytterligare sänka de sociala och miljömässiga produktionskostnaderna.

7.  Fördelarna med ett öppet handelssystem överväger dess eventuella upplösande effekter. Därför anser Europaparlamentet att EU bör fortsätta att arbeta för att fullborda den inre marknaden, fortsätta att främja ökad global liberalisering och fri och rättvis handel samt motstå protektionism. Parlamentet anser dock att man inte kan bortse från att systemet kan ha upplösande effekter på vissa sektorer, regioner och länder, t.ex. effekterna av flytt eller utflyttning av företag.

8.  Europaparlamentet anser att fördelarna med liberaliseringen till stor del tillfaller de länder som undanröjer tariffära och icke-tariffära hinder och öppnar sina marknader. Därför anser parlamentet att EU:s möjligheter att öka sin konkurrenskraft bland annat beror på unionens förmåga att ta itu med handelshinder på global nivå, se till att den inre marknaden fullföljs och öppna sina marknader för tredjeländer.

9.  Europaparlamentet stöder kommissionens strategi som går ut på att positivt påverka globaliseringsprocessen och hantera risker.

10.  Europaparlamentet beklagar att EU-medborgarna sätter likhetstecken mellan globaliseringen och den fallande europeiska produktionen samt de förlorade arbetstillfällena. EU måste anta en lämplig strategi för genomförandet av de reformer som behövs för att EU skall kunna dra fördel av globaliseringen och därmed öka produktionen och sysselsättningen.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bättre informera Europas medborgare om alla aspekterna av globaliseringen och de konkreta fördelar som följer av EU:s deltagande i det internationella handelssystemet.

12.  Europaparlamentet anser att konceptet om främjande av livslångt lärande är ett användbart redskap, men inte tillräckligt som svar på de prognosticerade förändringarna av de globala produktionsstrukturerna. Parlamentet kräver att genomförandet av EU:s nya strategi för global konkurrenskraft görs avhängigt av framstegen med att genomföra Lissabonagendan, vilken måste omorienteras för att bättre ta hänsyn till den legitima oron hos Europas medborgare att de inte kommer att kunna anpassa sig till förändringarna.

13.  Europaparlamentet anser att hårdare konkurrens borde få EU att öka ansträngningarna i samband med utbildning och forskning och utveckling för att behålla sin ställning på världsmarknaden för innovativa produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll samt förbättra sin ställning genom att skapa nya komparativa fördelar.

14.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att stödja en smidig integration av höginnovativa Europeiska högteknologiska företag i den globala handelsmiljön.

15.  Europaparlamentet betonar att det är ett strategiskt behov för EU att trots externt konkurrenstryck bevara en tillräckligt bred och diversifierad industriell bas. Därför bör öppnandet av handeln åtföljas av och stå i samklang med en solid industripolitik både på gemenskapsnivå och på nationell nivå.

16.  Parlamentet insisterar på att ryggraden i EU:s ekonomiska framgång är verksamheten i de små och medelstora företagen, vilka genom förbättrad tillgång till forskning och utveckling måste ges möjlighet att garantera tillverkning av högkvalitativa varor högt upp i värdekedjan.

17.  Europaparlamentet påminner om att EU inom de flesta sektorer redan är en av de mest öppna ekonomierna i världen och att unionen i hög grad har bidragit till och dragit nytta av den väsentliga ökningen av världshandeln under de senaste femtio åren.

18.  Europaparlamentet anser dock att EU:s resultat i förhållande till redan utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier påverkas negativt av både bristen på ömsesidighet i villkoren för marknadstillträde, otillräcklig efterlevnad av överenskomna handelsbestämmelser och spridningen av illojala handelsmetoder.

19.  Många länder i världen, inklusive viktiga tillväxtekonomier har fortfarande höga tariffära och icke-tariffära hinder för EU-export. Därför anser Europaparlamentet att en av de viktigaste prioriteringarna inom EU:s handelspolitik bör vara att eliminera eller minska dessa hinder och att samtidigt ta vederbörlig hänsyn till utvecklingsaspekterna.

20.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att världshandelssystemet inte längre är förbehållet OECD-länderna. Dock rekommenderar parlamentet att länder som Mexiko tas upp på listan över länder som kommissionen betraktar som tillväxtländer. Parlamentet påminner om att tillväxtländer som Kina, Brasilien, Ryssland, Indien och Mexiko redan står för mer än 18 procent av de globala handelsströmmarna.

21.  Europaparlamentet begär att EU:s externa politik skall garantera en rättvis ekonomisk utveckling i partnerländerna, bekämpa social dumpning och främja respekten för anständiga sociala och arbetsrelaterade villkor, som i enlighet med den internationella arbetsorganisationens (ILO) förslag skall garantera anständiga inkomster för arbetstagarna och deras familjer samt rätt till säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, socialt skydd och föreningsfrihet på det fackliga området.

22.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja uppförandekoder där det fastställs att företagen bör tillämpa rimliga arbetsvillkor och på annat sätt ta sitt sociala ansvar. Dessa uppförandekoder bör tillämpas av de EU-baserade företagens dotterbolag i tredjeländer, underleverantörer och leverantörer.

23.  Europaparlamentet noterar vidare det intresse som EU har i att föra och intensifiera bilaterala förhandlingar med sina huvudsakliga handelspartner, förutsatt att detta inte äventyrar EU:s miljö- och hälsostandarder och att man respekterar Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck av den 20 oktober 2005.

WTO

24.  Europaparlamentet anser att det multilaterala handelssystemet, såsom det förkroppsligas av WTO, fortfarandet är med god marginal det effektivaste systemet för att uppnå frihandel på global nivå. Parlamentet anser dock att WTO:s system i viss omfattning bör ses över så att det blir mer transparent och effektivt. Parlamentet välkomnar att formella förhandlingar om utvecklingsagendan från Doha har återupptagits och upprepar med kraft sitt stöd för ett framgångsrikt slutförande av dessa förhandlingar.

25.  Europaparlamentet anser att det är avgörande för europeiska företag att man når ambitiösa och väl avvägda resultat när det gäller förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha, och att EU:s förhandlare måste betrakta detta som en prioritet.

26.  Europaparlamentet konstaterar att Doharundan är en utvecklingsrunda och därför måste EU:s nya handelsagenda återspegla utvecklingsmålen. Parlamentet noterar också att den nya handelsagendan också medför ett särskilt ansvar i samband med effektiviteten i EU:s utvecklingspolitik, särskilt när det gäller de fattigaste länderna i världen.

27.  En ordentlig reform av WTO:s institutionella struktur och beslutsprocesser är nödvändig för att kunna förbättra organisationens funktionssätt och möta de utmaningar som en ständigt större medlemskrets innebär. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt bidra till en övergripande reflexion angående denna fråga och att lägga fram konstruktiva förslag.

28.  Europaparlamentet anser att marknaderna skulle kunna bli mer öppna, bättre avvägda och mer effektiva om EU främjar grundläggande multilaterala konkurrensregler och om det internationella samarbetet inom detta område stärks.

Bilaterala och regionala frihandelsavtal

29.  Europaparlamentet betonar att WTO är det lämpligaste forumet för att säkerställa en rättvis fördelning av den ökande globaliseringens vinster. Därför måste EU:s främsta prioritet vara att få till stånd ett ambitiöst och utvecklingsorienterat resultat av förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha. Parlamentet anser att bilaterala och regionala frihandelsavtal är en suboptimal lösning och påminner om att sådana överenskommelser ofta leder till omläggning av handeln, ofta är dåligt avvägda, bidrar till att införa diskriminering i internationella handelsförbindelser och tenderar att minska engagemanget hos de länder som deltar i WTO.

30.  Europaparlamentet anser att nya bilaterala eller regionala frihandelsinitiativ bara bör tas när det är nödvändigt för att förbättra konkurrenssituationen för EU-exportörer på avgörande utländska marknader, särskilt när andra viktiga handelsmakter redan har slutfört eller är på väg att slutföra förhandlingar om sådana avtal med berörda länder eller regioner. Parlamentet kräver av kommissionen att få fullständig insyn i vilka kriterier som tillämpas vid val av nya frihandelsavtalspartner, och insisterar på att omfattande bedömningar av konsekvenserna för ekonomin och för en hållbar utveckling måste genomföras, med alla intressenter involverade, och att resultaten skall offentliggöras.

31.  Europaparlamentet anser att alla nya frihandelsavtal som EU ingår bör vara kompatibla med WTO, allomfattande, ambitiösa, leda till ömsesidigt marknadstillträde och dessutom säkerställa långtgående liberalisering av tjänster och investeringar som går längre än både nuvarande multilaterala åtaganden och de förväntade resultaten av en framgångsrik avslutning av utvecklingsagendan från Doha.

32.  Vid förhandlingar om frihandelsavtal måste kommissionen ta hänsyn till risken för att de minsta och svagaste handelsparterna utesluts från den internationella handelns vinster, och därför insisterar Europaparlamentet på att deras intressen beaktas under hela förhandlingsprocessen.

33.  Europaparlamentet uppmanar rådet att skilja på tillväxtekonomier och utvecklingsekonomier när man formulerar frihandelsavtal eller mandat för förhandlingar om associeringsavtal, och att se till att man är inriktad på utvecklingsbehoven när man förhandlar med utvecklingsländerna.

34.  Europaparlamentet är övertygat om att alla framtida frihandelsavtal måste vara av modern typ och innehålla de normer som ingår i ILO:s grundläggande konventioner.

35.  Europaparlamentet kräver att alla nya frihandelsavtal som EU ingår måste innehålla en mekanism som tillåter unionen att helt eller delvis sluta att tillämpa avtalet om det framkommer bevis för att den andra parten inte uppfyller förpliktelserna enligt frihandelsavtalet. Kommissionen bör samtycka till att ta sådana mekanismer i anspråk närhelst man blir uppmanad därtill genom en resolution från parlamentet.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med likasinnade medlemmar i WTO förhandla fram gemensamma bestämmelser för frihandelsavtal, t.ex. avseende preferensbestämmelser för ursprungsbeteckningar, med syftet att uppnå bättre samstämmighet mellan sådana avtal och förenkla deras tillämpning, till nytta för de ekonomiska aktörerna.

Plurilaterala/sektorsvisa förhandlingar

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att också överväga fördelarna med plurilaterala/sektorsvisa förhandlingar i vissa fall, enligt de förebilder som avtalen om civil luftfart (Civil Aircraft Agreement), offentlig upphandling (Governement Procurement Agreement) och informationsteknik (Information Technology Agreement) utgör.

Allmänt förhållningssätt i handelsöverläggningar

38.  Europaparlamentet insisterar på att EU:s erbjudanden gentemot sina förhandlingspartner måste matchas av erbjudanden från de berörda länderna, utom då de är tydligt motiverade av utvecklingshänsyn.

39.  Europaparlamentet erinrar om jordbrukets strategiska vikt och många funktioner inom EU. Parlamentet understryker dock att jordbruket inte bör utgöra EU:s enda källa till eftergifter inom ramen för handelsförhandlingarna och att handelspolitiken även fortsättningsvis måste stämma överens med de grundläggande beslut som fattats inom ramen för flera på varandra följande reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken.

40.  Europaparlamentet påminner om att EU, som världens största marknad för varor och tjänster, är mycket attraktivt för exportörer i hela världen. Parlamentet vill fästa uppmärksamheten på viken avsevärd hävstångseffekt som detta ger EU:s förhandlare såväl i multilaterala som bilaterala och regionala sammanhang.

41.  Europaparlamentet anser att genomförandet av en politik för rättvis handel av EU och alla unionens handelspartner gradvis måste lägga ökad tonvikt på ett internationellt erkännande av miniminormer för miljön, vilket skapar lika villkor för alla parter.

42.  Europaparlamentet anser att man vid handelsöverläggningarna på multilateral, bilateral eller regional nivå måste sträva efter en anpassning av den internationella handeln till globala åtaganden avseende sociala villkor, miljön och mänskliga rättigheter och därigenom bidra till att ansträngningar görs även i andra sammanhang. Parlamentet insisterar på att de framsteg som görs i sådana frågor bör vägas endast mot EU:s handelsintressen, eftersom utrikeshandeln bara är en, om än en viktig, aspekt av en hållbar ekonomisk utveckling i EU.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra hur man uppfattar de sociala normernas och miljönormernas roll inom den internationella handelspolitiken, fastställa principerna och innehållet i det planerade kapitlet om sociala frågor och miljö i nya frihandelsavtal och associeringsavtal, och utarbeta en övertygande strategi för att främja godkännandet av ett sådant kapitel bland EU:s handelspartner.

Transatlantiska förbindelser

44.  Parlamentet anser att EU bör diversifiera sina ekonomiska förbindelser, upprätthålla sin politik i fråga om exempelvis folkhälsa och miljö, och förbättra sina ekonomiska förbindelser med andra regioner i världen på grundval av fred och självbestämmandeprinciperna, respekt för de medborgerliga friheterna, respekt för miljön, sociala normer, mänskliga rättigheter och utveckling.

45.  Europaparlamentet anser att stärkandet av de transatlantiska ekonomiska förbindelserna måste ske i överensstämmelse med EU:s miljö- och folkhälsovillkor och utan att äventyra konkurrenspolitikens oberoende ställning, reglerna för skydd av offentliga tjänster och den kulturella mångfalden i EU.

46.  Europaparlamentet rekommenderar insamling av pålitliga uppgifter som kan visa vilken betydelse integrationen av EU:s och Förenta staternas ekonomiska marknader har för Mexikos och Kanadas ekonomier och samhällen. Parlamentet uppmärksammar att utländska direktinvesteringar i Mexiko ofta kanaliseras genom europeiska dotterbolag som opererar från USA, vilket förklarar varför dessa operationer faktiskt inte återspeglas i uppgifterna för EU-Mexiko.

Kina

47.  Europaparlamentet hänvisar till sin ovannämnda resolution om utsikterna till handelsförbindelser mellan EU och Kina. Parlamentet betraktar Kina som en tydlig illustration av de positiva följderna av handelsliberalisering och ett aktivt deltagande på de globala och konkurrenskraftiga marknaderna när det gäller ekonomisk tillväxt och välstånd. Parlamentet är medvetet om de omfattande sociala och miljömässiga utmaningar som detta land står inför. Parlamentet påpekar att Kina måste leva upp till alla sina WTO-förpliktelser, t.ex. se till att de internationella arbetsnormerna respekteras och att immaterialrätten skyddas. Parlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelande och arbetsdokument om EU och Kina och stöder kommissionens ansträngningar att utarbeta en lämplig strategi för hantering av alla aspekter av förbindelserna mellan EU och Kina.

48.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med Kina bör gå hand i hand med en politisk dialog som inbegriper båda partners miljörelaterade och sociala ansvar. Parlamentet betonar att de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan EU och Kina måste grunda sig på respekten för rättvisa och jämlika handelsregler samt på tillämpningen av WTO:s regler.

49.  Europaparlamentet anser att en av de största utmaningar som EU står inför inom ramen för sina bilaterala förbindelser med de kinesiska myndigheterna är det otillräckliga skyddet för immateriella rättigheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att intensifiera sina insatser gentemot Kina för att se till att TRIPS-avtalen fullt ut respekteras och genomförandet av domstolarnas domar förbättras.

Regleringsfrågor

50.  Europaparlamentet betonar att regleringsfrågorna har blivit allt viktigare inom den internationella handeln och uppmanar till bättre samstämmighet mellan EU:s förfaranden och förfarandena hos våra viktigaste handelspartner. Parlamentet betonar att detta inte får medföra en harmonisering med mindre långtgående normer och bestämmelser, vilket skulle undergräva medborgarnas förtroende vad avser hälsa, säkerhet och miljö. Parlamentet betonar att man istället bör anstränga sig ytterligare för att se till att dessa normer och bestämmelser både erkänns och tillämpas av EU:s viktigaste handelspartner.

51.  Kommissionen bör systematiskt utvärdera hur EU:s interna politik och bestämmelser påverkar den globala konkurrensförmågan, och i sina beslutsprocesser lägga tillbörlig vikt vid konkurrenssituationen för Europas företag inom och utanför Europa.

52.  Europaparlamentet insisterar, inom ramen för WTO och de bilaterala frihandelsavtalen, på vikten av att snabbare avskaffa icke-tariffära handelshinder och harmonisera de tekniska reglerna, i synnerhet genom att tillämpa principen om ömsesidigt erkännande.

53.  Parlamentet anser att det effektivaste sättet att undvika skillnader i lagstiftning som leder till hinder för handeln är att utveckla övergripande regler och standarder. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att aktivt delta i arbetet i alla relevanta internationella organ och normgivande inrättningar.

54.  Europaparlamentet stöder plurilateralt och bilateralt lagstiftningssamarbete med viktiga partnerländer, så länge detta inte leder till otillbörlig diskriminering av andra eller gör det möjligt för de berörda parterna att på ett otillbörligt sätt blanda sig i EU:s interna beslutsprocesser.

Skydd för immateriella rättigheter

55.  Europaparlamentet begär att kommissionen fortsätter insatserna avseende forskning, utveckling och innovation samt erinrar om att respekten för patent och skydd för immateriella rättigheter utgör centrala frågor när det gäller Europeiska unionens externa konkurrenskraft. Parlamentet anser att EU bör ha en mer målmedveten inställning på detta område gentemot tredje länder.

56.  Europaparlamentet betonar att efterapningar och piratkopior leder till förlust av arbetstillfällen, underminerar innovation och berövar regeringarna skatteinkomster. Parlamentet betonar att adekvat skydd för immaterialrätten och effektiv tillämpning av densamma är ett fundament i en global ekonomi.

57.  Europaparlamentet anser att vederbörlig respekt för immateriella rättigheter av EU:s viktigaste handelspartner är ett absolut villkor när det gäller att upprätthålla och förbättra EU:s externa konkurrenskraft.

58.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens engagemang för att stärka de immaterialrättsliga bestämmelserna i internationella handelsavtal och genomföra existerande åtaganden.

59.  Europaparlamentet insisterar på att EU:s viktigaste handelspartner, t.ex. Kina och Ryssland tillämpar immaterialrätten i överensstämmelse med kraven enligt WTO/TRIPS.

60.  Europaparlamentet betonar att EU:s immaterialrättspolitik gentemot utvecklingsländer inte bör vara strängare än TRIPS-avtalets krav, utan i stället uppmuntra till utnyttjande av flexibiliteten i TRIPS.

61.  Europaparlamentet anser att skyddet av immaterialrätten och bevis för dess faktiska tillämpning genom lämpliga rättsliga och administrativa åtgärder bör vara ovillkorliga krav för anslutning till WTO.

62.  Europaparlamentet uppmanar rådet att anta kommissionens förslag till rådets förordning om obligatoriskt angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer (KOM(2005)0661), vilket parlamentet krävde i sin resolution av den 6 juli 2006 om ursprungsmärkning(10).

Strategier för marknadstillträde

63.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att se över sin marknadstillträdesstrategi och ser fram mot att anta kommissionens meddelande om ämnet i fråga under 2007. Parlamentet uppmanar kommissionen att involvera parlamentet djupt i detta initiativ.

64.  Europaparlamentet insisterar på att man måste koncentrera sig särskilt på de icke-tariffära handelshindren, vilka tenderar att bli de främsta hindren för den internationella handeln när avgifterna successivt minskas eller tas bort. Parlamentet riktar uppmärksamheten på de icke-tariffära handelshindrens stora variation, tekniska komplexitet och politiska känslighet, vilket gör dem svåra att behandla, och uppmanar kommissionen att anslå tillräckliga resurser till denna krävande uppgift.

65.  Det finns en allvarlig risk för att säkerhetsåtgärder håller på att bli det tjugoförsta århundradets främsta icke-tariffära handelshinder. Europaparlamentet uppmanar alla länder att hantera sina legitima säkerhetskrav genom åtgärder som i minsta möjliga grad begränsar handeln och att samarbeta med varandra – multilateralt, plurilateralt eller bilateralt – för att nå detta mål.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionens delegationer, medlemsstaternas ambassader och handelfrämjande organ, handelskammare och alla övriga offentliga och privata organisationer som representerar europeiska ekonomiska intressen utomlands att bättre samordna sina åtgärder för att marknadsföra EU:s varor och tjänster, öppna marknader och öka investeringsströmmarna.

Tjänster

67.  Europaparlamentet påminner om den ökande andelen av tjänster i det ekonomiska resultatet på global nivå och i EU:s BNP. Parlamentet riktar uppmärksamheten på att europeiska tjänsteleverantörers konkurrenskraft är god på marknader utanför EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att i alla handelsöverläggningar verka för både successiv och ömsesidig liberalisering av tjänster och en politik för att öka standardisering, transparens och förutsägbarhet när det gäller regler och bestämmelser för denna sektor, så att den mycket konkurrenskraftiga europeiska tjänstesektorn kan verka friare i tredje land. Parlamentet noterar dock att detta inte får leda till erbjudanden eller önskemål avseende den offentliga tjänstesektorn.

68.  Europaparlamentet anser att man bör skilja på handelstjänster och offentliga tjänster. Parlamentet insisterar på behovet av att även i fortsättningen utesluta offentliga tjänster från samtliga förhandlingar, särskilt tjänster som avser befolkningens grundläggande behov och som ger tillgång till väsentliga allmänna tillgångar, såsom hälsa, utbildning, dricksvatten och energi, samt tjänster som är viktiga för den kulturella mångfalden, såsom audiovisuella tjänster.

69.  Europaparlamentet insisterar på att det behövs en garanti för att de minst utvecklade länderna får behålla politiskt handlingsutrymme för att kunna reglera tjänster som är viktiga för deras utveckling.

70.  Europaparlamentet vidhåller att EU måste främja spridning och erkännande av internationella redovisnings- och revisionsstandarder och tillhörande praxis. Syftet med detta skulle vara att se till att marknaderna blir mer stabila och transparenta och att se till att aktörer kan erhålla större säkerhet och att de är bättre informerade när det gäller deras verksamhet utanför EU.

71.  Europaparlamentet anser framför allt att EU, för att öka sin externa konkurrenskraft, måste vidta åtgärder inom ramen för handelspolitiken för att stärka säkerheten vid elektroniska transaktioner och elektronisk handel och förbättra uppgiftsskyddet.

72.  Europaparlamentet anser att ett öppnande av marknaden för finansiella tjänster och ett underlättande av rörligheten för kapital måste åtföljas av större transparens samt förbättrade åtgärder för bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och skattebedrägeri, särskilt i de fall där utländska finansiella centrum är inblandade.

Råvaror och energi

73.  Europaparlamentet anser att råvaror, särskilt energiresurser, förtjänar att behandlas i särskild ordning i EU:s nya handelsagenda.

74.  Europaparlamentet anser, med tanke på att klimatförändringarna också måste bekämpas genom mer hållbara handelsmönster, att tillgången till och användningen av energiresurser bör vara föremål för multilateralt formulerade bestämmelser som inte får undermineras av bilaterala handelsavtal där parterna konkurrerar om de förmånligaste villkoren för resurstillträde.

Offentlig upphandling

75.  Europaparlamentet anser att den stora öppenhet som kännetecknar EU:s marknader för offentlig upphandling på alla myndighetsnivåer inte motsvaras av en liknande tillgång för EU-leverantörer, särskilt små och medelstora företag, till utländska marknader för upphandling av varu- tjänste- och byggkontrakt. Parlamentet anser att kommissionen bör arbeta för ömsesidigt tillträde i förhållande till utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier inom denna viktiga ekonomiska sektor. Parlamentet håller med om att man i undantagsfall kan överväga att införa riktade restriktioner för tillgång till delar av EU:s marknad för upphandling, med syftet att uppmuntra till ömsesidighet, men är dock helt emot varje försök att stänga denna marknad av protektionistiska skäl.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att övriga deltagare i WTO:s avtal om offentlig upphandling gör meningsfulla åtaganden inom ramen för de pågående omförhandlingarna av detta avtal.

77.  Europaparlamentet betonar dock att det behövs bättre insyn, och begär att kommissionen avstår från att komma med överdrivna krav när det gäller offentlig upphandling, särskilt allmännyttiga tjänster, när detta skapar problem för de minst utvecklade partnerländerna.

78.  Europaparlamentet noterar det initiativ som några medlemsstater har tagit att införa en avvägning till förmån för små och medelstora företag i WTO-avtalen om offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen och rådet att insistera på att man i det omförhandlade WTO-avtalet om offentlig upphandling inför en klausul som gör det möjligt för EU att förmånsbehandla små och medelstora företag vid tilldelningen av offentliga kontrakt, i likhet med det system som redan tillämpas av andra stora avtalspartner, såsom Förenta staterna och Japan.

79.  Europaparlamentet anser att offentlig upphandling också bör ingå i alla bilaterala och regionala handelsöverläggningar som EU tar initiativ till i syfte att på ett balanserat sätt öppna de offentliga upphandlingarna.

Respekt för bestämmelserna

80.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att se till att EU:s handelspartner helt och fullt lever upp till de bestämmelser och förpliktelser som följer antingen av deras medlemskap i WTO eller av bilaterala eller regionala avtal med EU. Parlamentet understryker vilken avgörande vikt som WTO:s mekanism för tvistlösning har för det multilaterala handelssystemets trovärdighet och effektivitet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utnyttja denna mekanism varje gång som ett brott mot en överenskommelse negativt påverkar EU:s handelsintressen och en förhandlingslösning inte kan uppnås inom rimlig tid.

Handelspolitiska skyddsinstrument

81.  Europaparlamentet anser att strävandena att ytterligare avreglera handeln gör det ännu nödvändigare för EU att kunna skydda sig mot otillbörliga handelsmetoder. Därför betraktar parlamentet handelspolitiska skyddsinstrument som en ofrånkomlig del av EU:s strategi för extern konkurrenskraft.

82.  Europaparlamentet följer med stor vaksmhet kommissionens initiativ att inleda en övergripande översyn av de handelspolitiska skyddsinstrumenten och inleda ett offentligt samråd, grundat på det ovannämnda meddelandet från kommissionen om grönboken för offentligt samråd.

83.  Europaparlamentet påminner om att – som anges i kommissionens sammanfattning av "Utvärderingen av EG:s handelspolitiska skyddsåtgärder" som sammanställts av Mayer, Brown, Rowe och Maw LLP, presenterad i december 2005 – studien i fråga kom fram till att status quo är både rimligt och adekvat för att ta hänsyn till parternas alla grupper och deras intressen, och därför stöder parlamentet åsikten att det för närvarande varken finns något synligt eller angeläget behov av att se över eller ändra gemenskapens nuvarande handelspolitiska skyddsåtgärder.

84.  Europaparlamentet påminner om att det för närvarande pågår förhandlingar inom ramen för utvecklingsagendan från Doha om multilaterala frågor rörande handelspolitiska skyddsinstrument. Parlamentet välkomnar dessa förhandlingar, men beklagar det amerikanska motståndet mot reformer av WTO:s ramverk för handelspolitiska skyddsinstrument. Parlamentet menar att den globala upptrappningen av användandet av handelspolitiska skyddsinstrument, framför allt från avancerade industriländers sida, kräver ett nytt och striktare regelverk på WTO-nivå för att tillförsäkra en fortsatt fri och rättvis världshandel.

85.  Europaparlamentet stöder idén att anpassa dessa instrument till den globala ekonomins nya realiteter, men varnar för faran med att unilateralt avrusta EU till den grad att man inte kan motverka otillbörliga handelsmetoder i internationella sammanhang där sådana metoder snabbt ökar samt den intensiva, ofta missbrukande användningen av handelspolitiska skyddsåtgärder i tredje länder mot import från EU.

86.  Europaparlamentet stöder kommissionens ansträngningar att övervaka ansökningarna från tredjeländer om handelspolitiska skyddsåtgärder mot import från EU, att reagera vid eventuellt missbruk och att ge lämpligt stöd till drabbade företag.

Tullar

87.  Europaparlamentet betonar vilken viktig roll som tullbestämmelser och tullförfaranden spelar för ett korrekt genomförande av handelspolitiska åtgärder. Parlamentet anser att man vid utformning och tillämpning av sådana bestämmelser och förfaranden måste man finna en riktig balans mellan effektiv kontroll och underlättande av handelsströmmarna.

88.  Europaparlamentet påminner om att sådana överdrivet komplexa och betungande importförfaranden som många länder i världen tillämpar ofta medför väsentliga transaktionskostnader för EU:s exportörer och utgör viktiga handelshinder. Därför stöder parlamentet kommissionens ansträngningar att tackla denna fråga både inom den multilaterala ram som förhandlingarna om handelslättnader i samband med utvecklingsagendan från Doha utgör och genom bilaterala och regionala förhandlingar.

89.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att allvarligt överväga idén att inrätta en gemensam EU-tulltjänst för en effektivare tillämpning av tullbestämmelser och tullförfaranden inom EU:s tullområde.

Valutakurser

90.  Europaparlamentet noterar att valutakurser har stor betydelse i utvecklingen av den internationella handeln. Kommissionen uppmanas att komma med konkreta förslag om vilka åtgärder man skall vidta när växelkursnivåer undergräver EU:s konkurrenskraft. Kommissionen uppmanas också att överväga att beakta sådana åtgärder vid den kommande översynen av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument.

Institutionella frågor

91.  Europaparlamentet anser att den gemensamma handelspolitiken, som ett instrument för EU:s konkurrenskraft, förlorar i trovärdighet och effektivitet genom brist på legitimitet för den förda politiken, vilket har sin grund i att parlamentet inte involverats ordentligt.

92.  Europaparlamentet beklagar att viktig lagstiftning om handelsfrågor, t.ex. handelspolitiska skyddsåtgärder, fortfarande inte faller under medbeslutandeförfarandet och att osäkerhet råder om huruvida samtyckesförfarandet kan användas i samband med frihandelsavtal. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast rätta till denna otillfredsställande situation genom att genomföra de institutionella reformer som krävs, och särskilt att genomföra de bestämmelser i konstitutionen för Europa som rör den internationella handeln.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att tillfullo hålla parlamentet fullt informerat om och involverat i alla nya initiativ som tas för att följa upp meddelandet "EU i världen".

o
o   o

94.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, samt till medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P6_TA(2006)0388.
(2) Antagna texter, P6_TA(2006)0450.
(3) EUT C 293 E, 2.12.2006, s. 155.
(4) Antagna texter, P6_TA(2006)0419.
(5) EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 235.
(6) EUT C 233 E, 28.9.2006, s. 103.
(7) EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 110.
(8) Rådets dokument 7775/1/06.
(9) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 321.
(10) Antagna texter, P6_TA(2006)0325.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy