Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet av den 20 september 1976(1),

–   med beaktande av artiklarna 3, 4 och 9 samt bilaga I i arbetsordningen,

–   med beaktande av den officiella kungörelsen från de behöriga myndigheterna i Italien om valet till Europaparlamentet av Beniamino Donnici,

–   med beaktande av den protest angående giltigheten av valet av Beniamino Donnici till Europaparlamentet som mottogs från Achille Occhetto den 25 mars 2007,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0198/2007), och av följande skäl:

A.  I artiklarna 7.1 och 7.2 i akten av den 20 september 1976 anges vilka uppdrag som är oförenliga med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet.

B.  I enlighet med artikel 9 och bilaga I i arbetsordningen skall ledamöterna i Europaparlamentet lämna detaljerade upplysningar angående yrkesmässig verksamhet och alla övriga relevanta uppdrag eller annan verksamhet som de utför mot ersättning.

C.  I artikel 3.5 i Europaparlamentets arbetsordning uppges följande: "Om en ledamot utnämns till följd av att en kandidat på samma lista har dragit sig tillbaka, skall utskottet med behörighet i frågor som rör valprövning kontrollera att mandatet har avståtts i enlighet med andan och bokstaven i akten av den 20 september 1976 och i artikel 4.3 i arbetsordningen."

D.  De nationella bestämmelserna om förfarandet vid val till Europaparlamentet måste vara förenliga med gemenskapsrättens grundprinciper, gemenskapens primärrätt och andan och bokstaven i akten från 1976. Därför får de behöriga nationella myndigheterna (dvs. de lagstiftande myndigheterna, förvaltningsmyndigheterna och de rättsliga myndigheterna) inte underlåta att beakta de gemenskapsrättsliga principerna i samband med val när de tillämpar och/eller tolkar sina nationella bestämmelser om förfarandet vid val till Europaparlamentet.

E.  Huruvida Achille Occhettos avstående är förenligt med andan och bokstaven i akten från 1976 måste utvärderas mot bakgrund av artikel 6 i denna akt där det uppges att ledamöterna av Europaparlamentet inte får "bindas av några instruktioner eller uppdrag", och att ledamöternas frihet och oberoende är en verklig nyckelprincip.

F.  I Europaparlamentets ledamotsstadga (i kraft från 2009) anges i artikel 2.1 följande: "Ledamöterna är fria och obundna". I punkt 2 anges sedan, såsom en tydlig konsekvens av punkt 1: "Alla överenskommelser om avsägelse av uppdraget före eller vid valperiodens utgång skall betraktas som ogiltiga".

G.  Dessa bestämmelser i ledamotsstadgan utgör enbart ett förtydligande av de principer om frihet och oberoende som redan finns i akten från 1976 och som ledamotsstadgan uttryckligen fastställer som en garanti för Europaparlamentet och dess ledamöter.

H.  Europaparlamentets ledamotsstadga träder inte i kraft förrän i början av nästa valperiod, som inleds 2009. På gemenskapsrättens nuvarande stadium är ledamotsstadgan dock en primärrättslig rättsakt som antas av Europaparlamentet med rådets förbehållslösa godkännande och i vederbörlig ordning offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

I.  Europaparlamentet och de nationella myndigheter som är ansvariga för att genomföra och/eller tolka de nationella bestämmelserna om förfarandet vid val till Europaparlamentet måste ta hänsyn till principerna och bestämmelserna i ledamotsstadgan och måste under alla omständigheter, i enlighet med bland annat den princip om lojalt samarbete som avses i artikel 10 i EG-fördraget, avstå från åtgärder eller bestämmelser som klart strider mot den stadgan.

J.  J Principerna och bestämmelserna i ledamotsstadgan ingår utan tvivel bland de principer som avses i artikel 6 i EU-fördraget, dvs. de principer som ligger till grund för Europeiska unionen (inte minst principen om demokrati och rättsstatsprincipen), och vilka unionen måste respektera dessa såsom allmänna gemenskapsrättsliga principer.

K.  Det rättsliga tillämpningsområdet för artikel 6 i akten från 1976 omfattar också de kandidater som formellt finns med på en lista över valda. Detta ligger i Europaparlamentets intresse eftersom dessa kandidater är potentiella ledamöter av Europaparlamentet.

L.  Achille Occhettos avstående hade sitt ursprung i en överenskommelse som föregick tillkännagivandet av de valda i valen till Europaparlamentet den 12–13 juni 2004, med den andra personen på listan "Società civile Di Pietro-Occhetto". Därför måste ett sådant avstående anses vara oförenligt med andan och bokstaven i akten från 1976 och följaktligen ogiltigt.

M.  Eftersom Achille Occhettos avstående från valet är ogiltigt upphäver det de faktiska och rättsliga element som krävs för att ett mandat skall föreligga och vara giltigt för hans efterträdare Beniamino Donnici.

N.  Den regionala förvaltningsdomstolen i Latium (förstainstansdomstol i detta ärende), fastställde i en dom den 21 juli 2006 att Achille Occhettos avstående, vilket gjordes före kungörandet av de valda, inte utgör ett avstående från platsen på listan, eftersom respekten för folkets vilja kräver att valresultaten inte kan ändras, och att det inte har någon verkan vid antagandet av eventuella ersättande akter i fall av oförenlighet, avsättande, ovalbarhet eller avstående från utnämning eller uppdrag från de behörigas sida. Därför har den kandidat som har avstått från sin plats rätt att, när förutsättningarna infinner sig för en ersättning, dra tillbaka det egna avståendet för att ta den plats som skulle ersättas.

O.  Den högsta förvaltningsdomstolen i Italien har med en slutlig dom som vunnit laga kraft ogiltigförklarat Achille Occhettos utnämning till ledamot av Europaparlamentet.

P.  Enligt artikel 12 i akten från 1976 är det Europaparlamentet och ingen annan som genomför en valprövning av sina ledamöter, som väljs genom allmänna val. Denna grundläggande befogenhet för Europaparlamentet får inte begränsas, än mindre upphävas, av en åtgärd från de nationella myndigheterna som vidtas helt i strid med de relevanta bestämmelserna och principerna i gemenskapsrätten. Detta bör även gälla i de fall då åtgärden slutgiltigt godkänts av en domstol i sista instans i den aktuella staten, vilket var fallet i frågan om domslutet från Italiens Consiglio di Stato. EG-domstolen har även i sin rättspraxis bekräftat parlamentets befogenhet, även i samband med slutgiltiga nationella domslut som avkunnas i strid med gemenskapsrätten, och fastställt statens ansvar.

Q.  Europaparlamentet kan legitimt förneka giltigheten hos Beniamino Donnicis mandat och samtidigt bortse från beslutet från högsta förvaltningsdomstolen i Italien eftersom detta strider mot andan och bokstaven i akten från 1976, och på så sätt säkra Achille Occhettos mandat.

1.  Europaparlamentet förklarar mandatet för Beniamino Donnici, vars val meddelades av de nationella myndigheterna, ogiltigt.

2.  Europaparlamentet bekräftar giltigheten hos Achille Occhettos mandat.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till de behöriga italienska myndigheterna samt till Beniamino Donnici och Achille Occhetto.

(1) EGT L 278, 8.10.1976, s. 5. Akten senast ändrad genom beslut 2002/772/EG, Euratom (EGT L 283, 21.10.2002, s. 1).