Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna sedan 1996, särskilt resolutionen om resultatet av förhandlingarna om ett råd för mänskliga rättigheter och om det 62:a mötet i FN:s kommission för mänskliga rättigheter av den 16 mars 2006(1), samt resolutionen av den 29 januari 2004 om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Förenta Nationerna(2), resolutionen av den 9 juni 2005 om en reform av Förenta Nationerna(3), resolutionen av den 29 september 2005 om resultaten från Förenta nationernas världstoppmöte (14–16 september 2005)(4) och resolutionen av den 26 april 2007 om den årliga rapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2006 och EU:s politik på området(5),

–   med beaktande av sina brådskande resolutioner om mänskliga rättigheter och demokrati,

–   med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/251 om inrättandet av ett råd för mänskliga rättigheter,

–   med beaktande av tidigare möten i FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–   med beaktande av det kommande femte mötet,

–   med beaktande av resultatet av arbetet i människorättsrådets arbetsgrupper om överklagande, den allmänna återkommande utvärderingen, det framtida systemet med expertutlåtanden, agendan, det årliga arbetsprogrammet, arbetsmetoderna, arbetsordningen och översynen av de särskilda förfarandena,

–   med beaktande av resultatet från valet till rådet för mänskliga rättigheter den 17 maj 2007,

–   med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Respekten för och främjandet och bevarandet av, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet är en del av EU:s etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten.

B.  FN är, idag precis som tidigare, eventuellt en av de bäst lämpade organisationerna för att övergripande hantera de människorättsfrågor och människorättsutmaningar som mänskligheten ställs inför idag.

C.  Rådet för mänskliga rättigheter skulle kunna utgöra en effektiv plattform för att stärka skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna inom FN.

D.  Det femte mötet i rådet för de mänskliga rättigheterna kommer att vara avgörande i detta avseende, eftersom det kommer att slutföra översynen av mekanismer och mandat och utveckla arbetssätt för den allmänna återkommande utvärderingen.

E.  Trovärdigheten för rådet för mänskliga rättigheter är beroende av om dessa reformer och mekanismer antas på ett sätt som kommer att stärka dess möjligheter att motarbeta överträdelser av mänskliga rättigheter runt om i världen.

F.  En ad hoc-delegation från Europaparlamentet har tillsatts för Det femte mötet i rådet för de mänskliga rättigheterna, precis som man tillsatt en delegation för de tidigare årens möten och för rådets föregångare, FN:s kommission för mänskliga rättigheter.

1.  Europaparlamentet tar del av resultatet från första årets arbete i rådet för mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar det ambitiösa program som rådet för mänskliga rättigheter själv utarbetat och som omfattar en översyn av dess förfaranden och arbetsmetoder, särskilt utvecklingen och genomförandet av den allmänna återkommande utvärderingen och översynen av de särskilda förfarandena.

2.  Europaparlamentet välkomnar att särskilda möten anordnas som en reaktion på akuta kriser. Parlamentet är dock oroat över att rådet för mänskliga rättigheter inte vidtagit några åtgärder för att råda bot på många av de mest akuta människorättsproblemen i världen.

3.  Europaparlamentet beklagar särskilt att rådet för mänskliga rättigheters resolution om Darfur var mycket vag, samt det beslut som fattades enligt det konfidentiella förfarandet att avbryta behandlingen av klagomål om att Iran och Uzbekistan gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter enligt det s.k. 1503-förfarandet. Parlamentet noterar att sekretesskyddet enligt 1503-förfarandet inte har gett upphov till förväntat resultat i form av bättre samarbete med de berörda myndigheterna. Parlamentet kräver att öppnare förfaranden införs.

4.  Europaparlamentet välkomnar att konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden undertecknats bara ett år efter det att FN:s generalförsamling antog den. Parlamentet uppmanar samtliga FN-stater att ratificera konventionen och upprepar än en gång sitt starka stöd för kampanjen för undertecknande och ratificering av konventionen.

5.  Europaparlamentet tar del av resultatet av FN:s generalförsamlings val den 17 maj 2007 av 14 nya medlemmar till rådet för mänskliga rättigheter.

6.  Europaparlamentet välkomnar att Vitryssland inte blev vald till rådet för mänskliga rättigheter, med tanke på att FN:s generalförsamling fyra månader tidigare fördömde landet för överträdelser av mänskliga rättigheter och brist på samarbete inom de särskilda förfarandena.

7.  Europaparlamentet efterlyser fria val i samtliga regioner så att man kan göra ett verkligt val bland alla FN:s medlemsstater. Parlamentet beklagar att vissa länder med oroväckande konstaterade människorättsproblem har blivit valda till följd av att lika många kandidater som platser ställdes upp.

8.  Europaparlamentet upprepar än en gång att det är nödvändigt att medlemmarna i rådet för mänskliga rättigheter uppfyller sin skyldighet att till fullo samarbeta enligt de särskilda förfarandena för att understryka sin roll som bevarare av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar EU att fortsätta yrka på att medlemskriterier för inval i rådet för mänskliga rättigheter inrättas och att övervaka hur FN-medlemsstaterna i dagsläget uppfyller sina vallöften.

10.  Europaparlamentet betonar att rådet för mänskliga rättigheters trovärdighet och effektivitet när det gäller skyddet av de mänskliga rättigheterna är beroende av samarbete enligt de särskilda förfarandena och att dessa tillämpas fullt ut samt att reformerna och instrumenten antas så att rådet får ökad kapacitet att ta itu med överträdelser av mänskliga rättigheter runt om i världen.

Översyn av förfaranden och instrument

11.  Europaparlamentet anser att den allmänna återkommande utvärderingen utgör en möjlighet att förbättra allmängiltigheten av den övervakning som sker av åtaganden och förfaranden med avseende på mänskliga rättigheter runt om i världen genom att alla FN:s medlemsstater behandlas och granskas lika.

12.  Europaparlamentet betonar att detta mål endast kan uppfyllas om oberoende experter deltar i alla stadier av utvärderingen och om en effektiv, resultatinriktad uppföljning kommer till stånd. Parlamentet uttrycker djup oro över den nuvarande tendensen i denna fråga.

13.  Europaparlamentet uppmanar därför alla FN:s medlemsstater att se till att utvärderingen grundar sig på objektiv och tillförlitlig information samt på gemensamma normer för utvärdering såsom den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter och andra skyldigheter och åtaganden, inbegripet vallöften.

14.  Europaparlamentet efterlyser bestämmelser om uppföljning i utvärderingen och att de stater som granskats rapporterar till rådet för mänskliga rättigheter om hur rekommendationerna genomförts.

15.  Europaparlamentet understryker vikten av att alla deltagare och aktörer har insyn i processen och att icke-statliga organisationer aktivt deltar i hela processen.

16.  Europaparlamentet betonar att de särskilda förfarandena är centrala i FN:s arbete för mänskliga rättigheter och att de spelar en mycket viktig roll i skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna.

17.  Europaparlamentet uppmanar följaktligen alla FN:s medlemsstater att se till att de särskilda förfarandena fortsätter att stå fria från politiskt inflytande från regeringarna och säkerställa att rekommendationer till följd av ingripanden och de slutsatser som dras under dessa ingripanden utgör en väsentlig del av sakkunskapens kvalitet.

18.  Europaparlamentet uttrycker i samband härmed stor oro över förslaget till uppförandekod för de särskilda förfarandena som den afrikanska gruppen lagt fram, vilket avsevärt försvagar mekanismerna och deras förmåga att skydda.

19.  Europaparlamentet understryker att om en uppförandekod skulle antas bör den begränsas till yrkesetik och principer för mandatinnehavare samt ange staternas skyldigheter att samarbeta enligt de särskilda förfarandena, det vill säga genom att respektera deras oberoende och underlätta genomförandet av dem.

20.  Europaparlamentet uppmanar till kontinuerligt stöd till de särskilda förfarandena i form av finansiering och personal.

21.  Europaparlamentet betonar att översynen av mandaten för de särskilda förfaranden bör genomföras i samråd med olika mandatinnehavare i syfte att förhindra att förfarandenas skyddsförmåga försvagas. Parlamentet betonar särskilt att den allmänna återkommande utvärderingen tillsammans med särskilda möten bör bli ytterligare en möjlighet att ta itu med överträdelser av mänskliga rättigheter. De särskilda förfarandena bör inte ersättas med landsspecifika mandat.

22.  Europaparlamentet konstaterar att rådet för mänskliga rättigheter bör kombinera förutsägbarhet och flexibilitet för att kunna ta itu med uppkomna människorättskriser.

EU:s deltagande

23.  Europaparlamentet värdesätter EU:s och dess medlemsstaters aktiva deltagande under det första året av rådet för mänskliga rättigheters arbete och ser fram emot ett framgångsrikt ordförandeskap i detta råd för Rumänien.

24.  Europaparlamentet uppmanar EU att bekräfta och stärka sitt ställningstagande med avseende på de problemområden som nämnts tidigare, särskilt när det gäller den allmänna återkommande utvärderingen och översynen av de särskilda förfarandena, vilka är avgörande för att rådet för mänskliga rättigheter skall kunna verka effektivt i framtiden. EU uppmanas att avvisa alla kompromisser som skulle innebära en risk för att rådet för mänskliga rättigheter inte fullt ut skulle kunna skydda och främja mänskliga rättigheter runtom i världen.

25.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU att på ett effektivare sätt använda sitt bistånd och politiska stöd till tredje länder för att ge dem ett incitament att samarbeta med rådet för mänskliga rättigheter.

26.  Europaparlamentet anser att EU:s medlemsstater bör agera samstämmigt och på ett samordnat sätt för att bidra till framgång för rådet för mänskliga rättigheter.

27.  27 Europaparlamentet ser fram emot att få de undersökningar som underutskottet för mänskliga rättigheter beställt om situationen när det gäller mänskliga rättigheter i medlemmarna i rådet för mänskliga rättigheter och hur effektiva EU:s medlemsstater varit i detta råd.

28.  Europaparlamentet uppmanar länder som ingått avtal med EU som innefattar klausuler om mänskliga rättigheter att samarbeta med EU för att öka rådet för mänskliga rättigheters möjligheter att stärka de mänskliga rättigheterna runt om i världen. Parlamentet uppmanar Europaparlamentets interparlamentariska delegationer och församlingar att undersöka denna aspekt vid sina sammanträden.

29.  Europaparlamentet uppdrar åt sin delegation till det femte mötet i rådet för mänskliga rättigheterna att framföra den oro över de problemområden som uttryckts i denna resolution och uppmanar delegationen att rapportera till underutskottet för mänskliga rättigheter om sitt besök. Europaparlamentet bör fortsätta att sända delegationer till relevanta möten i regi av rådet för mänskliga rättigheter.

o
o   o

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 61:a generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter och EU-FN-arbetsgruppen som har inrättats av utskottet för utrikesfrågor.

(1) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 409. (2) EUT C 96 E, 21.4.2004, s. 79. (3) EUT C 124 E, 25.5.2006, s. 549. (4) EUT C 227 E, 21.9.2006, s. 582. (5) Antagna texter, P6_TA(2007)0165.