Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck,

–   med beaktande av kommissionens meddelande "Icke-diskriminering och lika möjligheter för alla – en ramstrategi" (KOM(2005)0224),

–   med beaktande av kommissionens grönbok "En modern arbetsrätt för att möta 2000-talets utmaningar" (KOM(2006)0708),

–   med beaktande av parlamentets resolution av den 22 oktober 2002 om betydelsen av och dynamiken i teater och annan scenkonst i ett utvidgat Europa(1),

–   med beaktande av parlamentets resolution av den 4 september 2003 om kulturindustrin(2),

–   med beaktande av parlamentets resolution av den 13 oktober 2005 om nya utmaningar för cirkusen som en del av Europas kultur(3),

–   med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen(4),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen(5),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 mars 1999 om konstnärers situation och roll inom Europeiska unionen(7),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter(8).

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter(9).

–   med beaktande av EG-domstolens dom av den 30 mars 2000 i mål C-178/97, Barry Banks m.fl. mot Théâtre royal de la Monnaie(10),

–   med beaktande av EG-domstolens dom av den 15 juni 2006 i mål C-255/04, Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike(11),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A6-0199/2007), och av följande skäl:

A.  Konstnärlig verksamhet kan också betraktas som ett arbete och ett yrke.

B.  Ovannämnda domar och direktiv 96/71/EG gäller alla först och främst olika former av scenkonst.

C.  För att utöva konst på högsta nivå måste man redan från tidig ålder intressera sig för konst- och kulturvärlden och ha möjlighet att ta del av de stora verk som ingår i vårt kulturarv.

D.  I flera medlemsstater tillerkänns vissa konstnärsyrken inte någon rättslig ställning.

E.  Flexibilitet och rörlighet är absolut nödvändigt för konstnärliga yrken.

F.  För alla konstnärer finns det under hela deras yrkesliv ett ständigt inslag av otrygghet.

G.  Konstnärsyrkets slumpartade och ibland osäkra karaktär måste kompenseras med ett säkert socialt skydd.

H.  Fortfarande är det praktiskt taget omöjligt för en konstnär i Europa att byta yrkesbana.

I.  Konstnärers tillgång till information om arbetsförhållanden, rörlighet, arbetslöshet, hälsa och pension måste underlättas.

J.  Konstnärliga anlag, naturbegåvning och talang räcker sällan för att öppna vägen för en konstnärlig yrkesbana.

K.  Lärlingskontrakt och/eller praktikplatser för artistiska yrken, som är anpassade till varje konstform, är fortfarande på ett utvecklingsstadium.

L.  Konstnärers möjlighet till omskolning bör uppmuntras.

M.  Den allmänna fria rörligheten för arbetstagare, däribland konstnärer från de nya medlemsstaterna, är fortfarande begränsad eftersom övergångsarrangemang får införas enligt anslutningsakterna.

N.  Konstnärliga produktioner för ofta samman konstnärer från EU med konstnärer från tredjeländer, vars rörlighet ofta hindras av att de har svårt att få visum för en medellång period.

O.  Konstnärer vistas ofta en kortare tid i en medlemsstat (mindre än tre månader).

P.  P Alla dessa problem som har med gränsöverskridande rörlighet att göra, som är ett av de konstnärliga yrkenas främsta kännetecken, visar hur viktigt det är att konkreta åtgärder tas på detta område.

Q.  Q Det är mycket viktigt att skilja mellan konstnärlig verksamhet på ett amatörmässigt plan och konstnärlig verksamhet på ett yrkesmässigt plan.

R.  R Man måste på ett effektivt sätt se till att undervisning i konstnärliga ämnen ingår i medlemsstaternas läroplaner.

S.  S Den ovan nämnda Unescokonventionen är en utmärkt grund för erkännande av betydelsen av konstnärers yrkesverksamhet.

T.  Enligt direktiv 2001/29/EG skall de medlemsstater som ännu inte gör det utge rimlig kompensation till upphovsmän med avseende på undantag eller inskränkningar av mångfaldiganderättigheter (repro, privat kopiering m.m.).

U.  I direktiv 2006/115/EG fastställs utövande konstnärers exklusiva rättigheter och deras rätt till skälig ersättning, och denna ersättningsrätt kan man inte avstå från.

V.  V Upphovsrätt och moraliska rättigheter för upphovsmän och utövande konstnärer utgör i detta avseende ett erkännande av deras kreativa arbete och deras bidrag till kulturen i allmänhet.

W.  W Konstnärligt skapande bidrar till kulturarvets utveckling och bygger på tidigare arbeten, som bevarats av staten, för inspiration i detta avseende.

Förbättring av konstnärernas situation i Europa
Avtalsförhållanden

1.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla eller genomföra en rättslig och institutionell ram som stöder konstnärligt skapande genom att anta eller tillämpa en uppsättning sammanhängande och övergripande åtgärder som gäller avtalsförhållanden, social trygghet, sjukförsäkring, direkt och indirekt beskattning och överensstämmelse med EU-regler.

2.  Europaparlamentet framhåller att hänsyn bör tas till konstnärers okonventionella arbetsmetoder.

3.  Europaparlamentet betonar dessutom att det är nödvändigt att ta hänsyn till den unika och ovissa karaktär som karaktäriseras alla yrken inom scenkonsten.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta utveckla lärlings- eller kompetenskontrakt för konstnärliga yrken.

5.  Europaparlamentet föreslår därför att medlemsstaterna främjar erkännande av konstnärers yrkeserfarenhet.

Konstnärsskydd

6.  Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, efter samråd med berörda konstnärsorganisationer, införa ett "europeiskt yrkesregister" i stil med Europass för konstnärer, som innehåller uppgifter om konstnärernas ställning, inriktning och deras avtals löptid samt adressuppgifter till deras arbetsgivare eller uppdragsgivare.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att förbättra samordningen och utbytet av god praxis och information.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående, i samarbete med den berörda sektorn, utarbeta en enhetlig och lättbegriplig praktisk handbok för europeiska konstnärer och berörda förvaltningsinstanser, med en översikt över alla gällande bestämmelser om sjukförsäkring, arbetslöshet och pension på både nationell nivå och EU-nivå.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, i enlighet med gällande bilaterala avtal, överväga möjliga åtgärder för att garantera överföring av pensionsrättigheter och sociala förmåner som förvärvats av konstnärer från tredjeländer när de återvänder till sina ursprungsländer och för att arbetserfarenhet från en annan medlemsstat skall beaktas.

10.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att inleda ett pilotprojekt i syfte att hitta ett sätt att införa ett särskilt elektroniskt europeiskt socialförsäkringskort för europeiska konstnärer.

11.  Europaparlamentet anser att ett sådant kort, med alla uppgifter om konstnären, skulle lösa vissa problem som hänger samman med konstnärsyrket.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av att skilja mellan den speciella rörligheten för konstnärer och den allmänna rörligheten för arbetstagare i EU.

13.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att se över de framsteg som gjorts när det gäller denna speciella rörlighet.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att formellt identifiera de kulturområden där risken för minskad kreativitet och talangflykt är uppenbar och uppmanar medlemsstaterna att genom stimulansåtgärder försöka få konstnärer att inte lämna EU eller att återvända till EU.

15.  Europaparlamentet uppmanar också medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma erkännandet på EU-nivå av utbildningsbevis och andra intyg som utfärdas av samtliga europeiska musik- och konsthögskolor och andra officiella dans- och scenskolor, så att innehavarna kan arbeta och studera i samtliga medlemsstater, i enlighet med Bolognaprocessen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att främja en formell konstutbildning genom att tillhandahålla en individuell yrkesutbildning av hög kvalitet. På så sätt kan de studerande, förutom att de utvecklar sina konstnärliga talanger, även förvärva allmänna färdigheter som gör att de kan söka sig till andra yrkesområden. Parlamentet betonar likaså vikten av att föreslå åtgärder på EU-nivå för att underlätta erkännande inom EU av utbildningsbevis och andra intyg som utfärdats av nationella konsthögskolor och konstskolor i tredjeländer för att på så sätt underlätta rörligheten för konstnärer som vill arbeta i medlemsstaterna.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en "europeisk stadga för konstnärlig verksamhet och villkoren för dess utövande" på grundval av ett initiativ liknande det som tagits av Unesco, för att bekräfta vikten av konstnärernas yrkesverksamhet och underlätta den europeiska integrationen.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att upphäva alla begränsningar för tillträde till arbetsmarknaden för konstnärer från de nya medlemsstaterna.

18.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gör det att, i enlighet med direktiv 2006/115/EG och direktiv 2001/29/EG, effektivt organisera betalning av alla rimliga ersättningar med avseende på mångfaldiganderättigheter och skälig ersättning till innehavare av upphovsrätter och närstående rättigheter.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att se till att innehavare av upphovsrätter och närstående rättigheter erhåller rimlig ersättning när det gäller de rättsliga undantag som tillämpas av medlemsstaterna i enlighet med direktiv 2001/29/EG och för rättsligt utnyttjande av deras rättigheter i enlighet med direktiv 2006/115/EG.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att öronmärka en del av inkomsterna från den utbetalning av rimlig ersättning som utgår till innehavare av upphovsrätter och närstående rättigheter för stöd till konstnärligt skapande och det sociala och finansiella skyddet för konstnärer, samt analysera de rättsliga instrument och verktyg som kan användas för att bidra till finansieringen av skyddet för aktiva europeiska konstnärer.

21.  Europaparlamentet anser att det vore önskvärt om medlemsstaterna kunde undersöka möjligheten att ge konstnärer ytterligare stöd utöver det som redan finns, exempelvis genom en avgift på handeln med originalverk och konstnärliga framställningar av dessa som inte skyddas av upphovsrätt.

Viseringspolitik: rörlighet och sysselsättning för medborgare från tredjeländer

22.  Europaparlamentet betonar vikten av att ta hänsyn till de svårigheter som vissa konstnärer i EU och tredjeländer möter när de ansöker om uppehållstillstånd för att få arbeta samt till den osäkerhet detta innebär.

23.  Europaparlamentet erinrar också om att villkoren för att få visum och arbetstillstånd är svåra att uppfylla för konstnärer som omfattas av korta anställningsavtal.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de gällande systemen för visering och arbetstillstånd för konstnärer och att föreslå EU-bestämmelser på detta område, som skulle kunna leda till ett införande av ett särskilt tillfälligt visum för konstnärer från EU och tredjeländer, något som redan finns i vissa medlemsstater.

Livslångt lärande och omskolning

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta särskilda strukturer för yrkesutbildning och lärlingskap för yrkesverksamma inom kultursektorn, i syfte att utveckla en verklig sysselsättningspolitik på detta område.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in alla befintliga forskningsresultat och publikationer och genom en studie utvärdera den rådande situationen i EU när det gäller att ta hänsyn till yrkessjukdomar som är specifika för konstnärliga yrken, såsom artros.

27.  Europaparlamentet erinrar om att alla konstnärer utövar sin verksamhet på permanent basis och inte bara i samband med framträdanden eller scenföreställningar.

28.  Europaparlamentet erinrar i detta sammanhang om att repetitionsperioder innebär heltidsarbete och att det är viktigt att alla dessa perioder tas i beaktande i karriärplaneringen, även under arbetslöshetsperioder och i samband med pensionen.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera den verkliga nivån på europeiskt samarbete och utbyte när det gäller yrkesinriktad utbildning inom scenkonst och att främja sådana åtgärder inom ramen för programmen för livslångt lärande och kultur 2007 samt det europeiska året för utbildning och kultur 2009.

Omstrukturering av det amatörmässiga utövandet

30.  Europaparlamentet framhåller vikten av att stödja all konstnärlig och kulturell verksamhet som bedrivs till förmån för en socialt missgynnad publik och som bidrar till integration.

31.  Europaparlamentet betonar att amatörer som bedriver konstnärlig verksamhet kan vara en central faktor för att svetsa samman lokala samhällen och skapa ett medborgarnas samhälle.

32.  Europaparlamentet framhåller att konstnärer som saknar formell utbildning, men som hyser förhoppningar om en konstnärskarriär bör upplysas om vissa aspekter av yrket.

33.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att uppmuntra och främja ständiga kontakter mellan amatörutövare och yrkeskonstnärer.

Att garantera utbildning i konstnärliga och kulturella ämnen redan från tidig ålder

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie av utbildningen i konstnärliga ämnen inom EU (utbildningens innehåll och karaktär – formell eller annan utbildning – nådda resultat och karriärmöjligheter) och att inom två år underrätta parlamentet om resultatet.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra och främja rörlighet för konststuderande i Europa genom att utöka utbytesprogrammen för studerande från musikhögskolor och nationella konsthögskolor både inom och utanför Europa.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bidra till finansieringen av åtgärder och pilotprojekt som framför allt gör det möjligt att utarbeta lämpliga modeller för konstnärlig utbildning i skolan genom införande av ett europeiskt system för utbyte av information och erfarenhet för lärare i konstnärliga ämnen.

37.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att förbättra utbildningen av lärare i konstnärliga ämnen.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka möjligheten att inrätta ett EU-program liknande Erasmusprogrammet för utbyte av lärare och unga konstnärer. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sin begäran att öka kulturanslagen i EU:s budget.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda en informationskampanj för att garantera den konstnärliga utbildningens kvalitet.

o
o   o

40.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas parlament och regeringar.

(1) EUT C 300 E, 11.12.2003, s. 156. (2) EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 459. (3) EUT C 233 E, 28.9.2006, s. 124. (4) EGT L 149, 5.7.1971, s. 2. (5) EUT L 166, 30.4.2004, s. 1. (6) EGT L 167, 22.6.2001, s. 10. (7) EGT C 175, 21.6.1999, s. 42. (8) EUT L 376, 27.12.2006, s. 28. (9) EUT L 372, 27.12.2006, s. 12. (10) REG 2000, s. I-2005. (11) REG 2000, s. I-5251.