Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Att överbrygga bredbandsklyftan (KOM(2006)0129),

–   med beaktande av rapporten av den 15 juli 2005 från Digital Divide Forum om tillgången till bredbandsförbindelser och offentligt stöd till underförsörjda områden,

–   med beaktande av kommissionens meddelande inför Europeiska rådets vårmöte om genomförandet av den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning - Ett år av resultat (KOM(2006)0816),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om höghastighetsförbindelser i Europa: den senaste utvecklingen inom sektorn för elektronisk kommunikation (KOM(2004)0061),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om översynen av eu:s regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (KOM(2006)0334),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv)(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om i2010 – det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning (KOM(2005)0229),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om i2010 – första årsrapporten om det europeiska informationssamhället (KOM(2006)0215),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 854/2005/EG av den 11 maj 2005 om inrättandet av ett flerårigt gemenskapsprogram för att främja en säkrare användning av internet och ny online-teknik(2),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument om riktlinjer med kriterier och regler för införande av strukturfonder för att stödja elektronisk kommunikation (SEK(2003)0895),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en marknadsbaserad metod för spektrumhanteringen i Europeiska unionen (KOM(2005)0400),

–   med beaktande av förstainstansrättens dom av den 30 januari 2007 i målet France Télécom mot kommissionen (mål T-340/03), där France Télécoms talan mot kommissionens beslut från 2003 om underprissättning av ADSL-baserade internettjänster för allmänheten ogillas i sin helhet,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en framtidsorienterad radiospektrumpolitik för Europeiska unionen: andra årsrapporten (KOM(2005)0411),

–   med beaktande av sina resolutioner av den 14 mars 2006 om det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning(3), av den 1 december 2005 om EU:s lagstiftning och marknader på området för elektronisk kommunikation 2004(4) och av den 23 juni 2005 om informationssamhället(5),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för rättsliga frågor (A6-0193/2007), och av följande skäl:

A.  Internet- och bredbandsutvecklingen har förändrat den globala ekonomin, integrerat regioner och länder, skapat ett dynamiskt system där medborgare oberoende av var de bor har möjligheter av aldrig tidigare skådat slag när det gäller information, kommunikation, påverkan, deltagande, konsumtion, arbetsliv och företagande.

B.  Bredband kommer att bidra till att stärka integreringen och sammanhållningen inom EU.

C.  I gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen 2007–2013 prioriterar man att sörja för att en infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik upprättas där marknaden misslyckas med att tillhandahålla den till en rimlig kostnad och på en tillfredsställande nivå för att stödja de tjänster som behövs, särskilt i avlägsna områden, landsbygdsområden och nya medlemsstater.

D.  Betydelsen av internet och bredband växer exponentiellt för varje ny användare, något som är avgörande om Europa skall bli ett ledande kunskapsbaserat samhälle. En viss omfördelning av spektrum skulle ge områden med dålig täckning möjlighet att delta i det digitala samhället.

E.  Sett ur ett globalt perspektiv utgör de 500 miljoner EU-medborgare som deltar i den inre marknaden en enastående kritisk massa. En sådan krävs för att sporra utvecklingen av nya och innovativa tjänster, vilket i sin tur öppnar för utvecklingsmöjligheter runt om i hela unionen. Det är i ljuset av detta som allas tillgång till bredband skall ses som en gemensam tillgång för hela Europa.

F.  I förstainstansrättens ovannämnda dom i målet France Télécom mot kommissionen slås det fast att det faktum att bredbandssektorn växer mycket snabbt inte undanröjer konkurrensreglerna.

G.  Antalet bredbandsledningar har nästan fördubblats och antalet bredbandsabonnenter har nästan fyrdubblats de senaste tre åren. Utvecklingen har drivits fram av marknaden och förstärkts genom konkurrens, vilket visar hur viktigt det är att inte snedvrida marknaden.

H.  Medlemsstater med större konkurrens på bredbandsmarknaden och med konkurrens mellan olika tekniker har en större bredbandstäckning.

I.  Andra nättjänster som e-förvaltning, e-hälsovård, e-lärande och e-upphandling kan endast nå ut till alla och stärka sammanhållningen om EU:s medborgare och näringsliv har fri tillgång till dem genom bredbandsanslutningar.

J.  Bredbandsanslutningar för internet kan bidra till att göra en mer avancerad e-hälsovård som erbjuder distansdiagnos och -behandling tillgänglig i mindre utvecklade områden.

K.  Bredbandsanslutningar för internet kan bidra till utvecklingen av ett mer avancerat undervisningssystem med särskilda tillämpningar för distansutbildning i områden där den skolrelaterade infrastrukturen är otillräcklig.

L.  De långsammaste bredbandsanslutningarna räcker inte längre till för att man skall kunna använda mer krävande internet-anslutningar och ta del av videoinnehåll.

M.  Den snabba utvecklingen av internettjänster och -innehåll skapar ett behov av bredbandsanslutningar med hög hastighet.

N.  Anslutningen till bredband har inte skett i samma takt i alla medlemsstater eller i alla regioner i EU. Tillgängligheten till bredband i otillgängliga områden (öar, bergstrakter osv.) och i landsbygdsområden begränsas fortfarande av de höga kostnaderna för bredbandsnät och -tjänster. Eftersom efterfrågan är mindre utanför storstadsområdena investeras det också mindre i dessa områden. Detta kan verka avskräckande för leverantörer av bredbandstjänster eftersom det betyder sämre affärsmöjligheter.

O.  När det gäller installation av bredbandsnät råder det stora skillnader mellan storstadsområden och avlägset belägna områden, och mellan gamla och nya medlemsstater. Detta pekar på behovet att satsa på teknisk utveckling, ge nya operatörer bättre möjligheter att komma in på marknaden och utarbeta tydliga strategier för att öka innovationstakten och därmed göra det lättare för eftersatta avlägsna och lantliga områden att komma ikapp.

P.  Socialt missgynnade grupper bör ha tillgång till utbildnings- och stödåtgärder som ger dem bättre åtkomst så att lika möjligheter garanteras.

Q.  Funktionell bredbandsåtkomst är viktig för alla användare i gemenskapen, oavsett var de befinner sig rent geografiskt.

R.  Att den nuvarande ramen genomförs på rätt sätt och i rätt tid är en väsentlig förutsättning för en öppen, konkurrenskraftig och innovativ marknad för elektroniska kommunikationstjänster. Införlivandet och genomförandet av denna ram varierar emellertid kraftigt mellan medlemsstaterna vilket fragmenterar den inre kommunikationsmarknaden.

S.  Alla skolor bör vara anslutna till ett bredbandsnät så att man i framtiden kan se till att "inget europeiskt barn är off-line".

T.  Genom den digitala utvecklingen och övergången från analoga till digitala sändningar kommer flera hundra megahertz spektrum att upplåtas för användning, vilket möjliggör en omfördelning av spektrum och öppnar för ett gemensamt spektrum.

Bredbandets möjligheter

1.  Europaparlamentet betonar vilka möjligheter en marknad med nära 500 miljoner bredbandsanslutna människor skulle erbjuda; det vore en kritisk massa av användare utan motstycke i världen. Alla regioner skulle få nya möjligheter, varje användare ett mervärde och Europa skulle kunna bli en världsledande kunskapsbaserad ekonomi.

2.  Europaparlamentet anser att allmän tillgång till bredband är en viktig förutsättning för social utveckling och förbättrade offentliga tjänster, och att de offentliga myndigheterna bör göra allt som står i deras makt för att garantera att alla medborgare har tillgång till bredband, för att därmed göra det möjligt för alla delar av befolkningen att ta del av dess fördelar, i synnerhet i unionens mindre utvecklade områden.

3.  Europaparlamentet håller med om att utbyggnad av bredbandsnätverk med tillförlitlig uppkoppling och konkurrenskraftig bandbredd är av största vikt för företagstillväxten, samhällsutvecklingen och för att förbättra samhällstjänster.

4.  Europaparlamentet understryker att även om det inte går att förutse hur pass omfattande utvecklingen av eller planeringen för bredband kommer att bli, står det klart att sådana ansatser gynnas av en kreativ och öppen miljö.

5.  Europaparlamentet understryker att en mer omfattande utbyggnad av bredbandsnät skulle ha en stärkande inverkan på den inre marknaden som helhet.

Ett uppkopplat Europa

6.  Europaparlamentet understryker att det är mycket viktigt att bygga ut bredbandsnät i landsbygdsområden om alla skall ha möjlighet att delta i kunskapssamhället. Bredbandstjänster är även avgörande för de berörda regionernas ekonomiska utveckling och bör därför byggas ut i så stor omfattning som möjligt.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att varje skola, universitet och utbildningsanstalt i EU ansluts till bredbandsnätet och att distansutbildning införs, för att förverkliga visionen om en framtid där inget europeiskt barn och ingen som deltar i ett utbildningsprogram är off-line i Europa.

8.  Europaparlamentet konstaterar att en grundläggande struktur, såsom tillgång till datorer i hemmen och på offentliga institutioner, måste främjas för att överbrygga den digitala klyftan.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att kartlägga bredbandsinfrastrukturen så att det blir möjligt att mer exakt fastställa bredbandstäckningen.

Innovationens centrala roll

10.  Europaparlamentet anser att nyckeln till problemet med bredbandsklyftan är innovativ teknik, dvs. teknik som gör det möjligt att bygga bredbandsanslutningar med hög kapacitet, och påpekar att ny teknik har gjort det möjligt för eftersatta regioner att hoppa över många utvecklingsfaser.

11.  Europaparlamentet påpekar att utvecklingen av landsbygdens och andra glest befolkade och avlägset belägna områdens (öar, bergstrakter osv.) konkurrensfördelar, och lösningen på de svåra problem som dessa står inför, är beroende av innovativa nya sätt att använda informations- och kommunikationsteknik (IKT).

12.  Europaparlamentet framhåller att ny teknik i sig är mer långtgående och inkluderande och därigenom möjliggör mer avancerade tjänster. Parlamentet framhåller vidare att bredbandstjänster kommer att hjälpa i synnerhet de minst utvecklade regionerna att attrahera företag, göra det lättare att arbeta på distans, erbjuda nya medicinska diagnoser och vårdtjänster samt höja kvaliteten på utbildningen och offentliga tjänster.

13.  Europaparlamentet anser att ny teknik erbjuder intressanta och billigare lösningar för avlägsna och svårtillgängliga områden (öar, bergstrakter osv.) och för landsbygden eftersom trådlös förbindelse samt mobil- och satellitkommunikation kan ge områden som tidigare uteslutits från fasta linjenät tillgång till bredband. Hänsyn måste tas till dessa nya tekniker vid tilldelning av radiospektrum.

14.  Europaparlamentet betonar att utveckling av innovativ teknik måste uppmuntras på samliga nivåer och att en betydande insats krävs för att främja tillgången till marknaden och upprätthålla rättvis konkurrens på den.

15.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja IKT-forskning samt partnerskap mellan universitet, lokala förvaltningsenheter och företag inom IKT.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att betrakta bredbandslösningar och i synnerhet mobila bredbandslösningar som viktiga inslag i de arbetsprogram som ingår i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och i sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt sträva efter avsevärda synergieffekter mellan de egna sektorsprogrammen, t.ex. sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, samt efter bättre samordning med internationella program och satsningar från struktur- och landsbygdsutvecklingsfonder för bredbandsutveckling.

18.  Europaparlamentet betonar att bredband, mot bakgrund av den svindlande snabba utvecklingen av nya medier, erbjuder den enda tekniskt tillförlitliga tillgången till medieutbud som internet-tv eller internet-telefoni och således förhindrar att en klyfta uppstår mellan å ena sidan landsbygdsbefolkningen och å andra sidan befolkningen i stadsområden med garanterad tillgång till bredband.

19.  Europaparlamentet konstaterar att vissa personer endast har tillgång till bredband med låga uppkopplingshastigheter och låg kapacitet. Parlamentet anser att sådana uppkopplingar inte bör utgöra en ersättning för nyare och snabbare uppkopplingar och insisterar på att inget geografiskt område eller socioekonomisk grupp bör vägras investeringar i ny och snabbare teknik enbart på grund av att de redan har tillgång till uppkopplingar av sämre kvalitet.

20.  Europaparlamentet konstaterar att de nya trådlösa plattformarna är väl lämpade att tillhandahålla bredbandsåtkomst på landsbygden. Vidare understryker parlamentet vikten av teknisk neutralitet vid spektrumtilldelning och påminner om att kommissionen planerar en mer aktiv spektrumpolitik, vilket också parlamentet stöder i sin resolution "Mot en europeisk radiospektrumpolitik" av den 14 februari 2007(6).

21.  Europaparlamentet uppmanar gemenskapsinstitutionerna och medlemsstaterna att upprätthålla ett närmare samarbete i förvaltningen av radiospektrum för att underlätta användandet av spektrum för ett en stor mängd olika trådlösa och mobila tekniker (såväl markbundna som satellitburna).

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tilldela tillräckligt med spektrum åt bredbandstekniker.

Innehållets inverkan

23.  Europaparlamentet betonar att datakunskaper är en absolut nödvändig grundsten för att kunna utnyttja de möjligheter som ges. De allmänna utbildningssystemen har ett ansvar i detta sammanhang. Parlamentet understryker också att så många EU-medborgare som möjligt bättre måste ges tillgång till IKT och deras IKT-kunskaper måste förbättras.

24.  Europaparlamentet efterlyser konsumenttillvända åtgärder för att främja vidareutbildning och mobilisering av tekniska resurser inom IT-sektorn. Parlamentet förespråkar ekonomiska och skattemässiga incitament för sådana åtgärder.

25.  Europaparlamentet anser att investeringar i tillämpningar för e-hälsovård, elektronisk samhällsinformation och e-lärande kan spela en viktig pådrivande roll för konsumenternas efterfrågan på bredband och därmed skapa den kritiska massa som krävs för att stora marknader skall växa fram på dessa områden.

26.  Europaparlamentet menar att om offentliga myndigheter i samarbete med näringslivet främjar bredbandstillämpningar och bredbandstjänster kan det bidra till att offentliga tjänster kan erbjudas på ett effektivt sätt samtidigt som det skapas incitament att handla upp bredbandstillträde, vilket kommer att stimulera utbudet.

27.  Europaparlamentet lyfter fram de offentliga myndigheternas möjligheter att utnyttja förkommersiell upphandling för att stimulera en innovativ leverans av tjänster för alla bredbandsnätverk. Myndigheterna har också möjlighet att samordna efterfrågan mellan olika områden och tjänsteleverantörer för att se till att trygga den kritiska massa som behövs för nya investeringar i nätverk. Kommissionen uppmanas att främja medvetenheten om och användandet av dessa hjälpmedel.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera lösningar och teknik som bygger på bredbandsinternet vid datoriseringen av offentlig förvaltning, utbildningssektorn och små och medelstora företag (t.ex. programuthyrning och terminalservrar).

29.  Europaparlamentet hävdar att en kärna av europeiska e-tjänster kan leda till fortsatt integration och starkare sammanhållning och skapa en gemensam elektronisk marknad genom användning av bredband, och begär att detta område prioriteras vid användningen av struktur- och landsbygdsfonder. Vidare betonar parlamentet det stöd för regionerna som dessa utvecklingsfonder utgör i detta sammanhang.

30.  Europaparlamentet begär att EU och medlemsstaterna uppfyller sitt mål från Europeiska rådets möte i Barcelona 2003, dvs. att de europeiska medborgarna skall erbjudas relevanta offentliga bredbandstjänster.

31.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att se till att människor har så bred tillgång som möjligt till innehåll och tjänster av högsta kvalitet, oavsett var de befinner sig eller vilken teknik de använder. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av accessnät och uppkopplingsnät som kan användas av olika operatörer.

32.  Europaparlamentet uppmanar gemenskapens institutioner och medlemsstater att främja tillgången till innehåll on-line, i första hand genom att se till att det skyddas i den digitala miljön.

Marknadsdynamiken

33.  Europaparlamentet konstaterar att en snabb bredbandsutveckling är avgörande för utvecklingen av den europeiska produktiviteten och konkurrenskraften och för uppkomsten av nya småföretag som kan bli ledande på olika områden, t.ex. sjuk- och hälsovård, tillverkning och finansiella tjänster.

34.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt med privata investeringar för större bredbandstäckning och högre anslutningsgrad. Parlamentet understryker att privata investerare måste kunna skörda frukterna av sina investeringar om konkurrensdynamiken skall främjas och om bättre tjänster och mer innovation och valmöjligheter skall komma konsumenterna till godo.

35.  Europaparlamentet understryker vikten av näringslivsdrivna, öppna, driftskompatibla standarder på teknisk, juridisk och semantisk nivå, så att stordriftsfördelarna kan utnyttjas, alla får samma öppna tillgång till informationssamhället och en snabb teknikutbyggnad främjas.

36.  Europaparlamentet uppmanar gemenskapens institutioner och medlemsstaterna att arbeta med näringslivet för att lösa problem (exempelvis i fråga om mikrobetalningar, säkerhet och pålitlighet, interoperabilitet och förvaltning av digitala rättigheter) som står i vägen för utvecklingen av nya affärsmodeller på bredbandsområdet.

En uppmuntrande och tydlig ram

37.  Europaparlamentet understryker att EU:s roll är att skapa en miljö där innovationsutveckling och ny teknik uppmuntras genom att det införs ett regelverk som inbjuder till konkurrens och privata investeringar och att lämpliga medel avsätts för att stimulera efterfrågan på bredbandstjänster och, där det är befogat, ge stöd till nödvändig infrastruktur.

38.  Europaparlamentet konstaterar att de offentliga myndigheterna har en viktig roll att spela genom att stimulera utbyggnaden av bredbandsnätet och att de bör överväga åtgärder för att uppmuntra efterfrågan på och investering i en fast infrastruktur. Det bör upprättas en tydlig ram för investeringar i infrastruktur som inte leder till en snedvridning av marknaden eller till orättvisa villkor jämfört med privata företag. Parlamentet ser positivt på att kommissionen klargjort reglerna för statligt stöd när det gäller offentliga myndigheters medverkan i program för bredbandsutveckling.

39.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaternas huvudsakliga uppgift när det gäller främjandet av bredbandsutbyggnaden är att skapa en miljö där det råder ett tydligt rättsläge som uppmuntrar till konkurrens och stimulerar till investeringar. För att detta skall kunna uppnås måste EU:s regelverk för elektronisk kommunikation tillämpas på ett effektivt sätt. Parlamentet påminner om vikten av att säkra konkurrenskraftiga marknadsförhållanden och av att alla medlemsstater införlivar och genomför regleringsramen för elektroniska kommunikationer i sin nationella lagstiftning samt att de har effektiva, oberoende tillsynsmyndigheter med egna resurser.

Konkurrensregler och konsumentskydd

40.  Europaparlamentet framhåller att marknaden spelar en avgörande roll för utbyggnaden och utvecklingen av innovativa tjänster. Det är emellertid absolut nödvändigt att de nationella tillsynsmyndigheterna, konkurrensmyndigheterna och nationella och lokala styrelseorgan samtidigt prioriterar såväl att främja ökad konkurrens och investeringar i bredbandsmarknader som att vidta åtgärder mot missbruk av dominerande ställningar och karteller och minska etableringshinder, så att marknaden kan skapa innovation.

41.  Europaparlamentet noterar den växande konkurrensen på den europeiska bredbandsmarknaden. Parlamentet erinrar om att den sektorsvisa regleringen av IKT-industrin ursprungligen var tänkt som en övergångslösning då marknaderna öppnades, och att denna industri på medellång sikt endast bör regleras genom de allmänna konkurrensreglerna.

42.  Europaparlamentet betonar att den kommande översynen av regleringsramen måste ha som mål att säkra fri tillgång och lojal konkurrens för samtliga operatörer.

43.  Europaparlamentet anser att man, för att påskynda utbyggnaden av bredbandsnät i landsbygdsområden, bör avstå från att hindra infrastrukturförvaltare från att på frivillig basis använda nät gemensamt. Parlamentet understryker att sådana överenskommelser mellan infrastrukturförvaltare är ett effektivt sätt att vidga bredbandsnäten i regioner som saknar tillräcklig bredbandsuppkopplingsinfrastruktur och där den framtida efterfrågan inte räcker till för fler än ett nät.

44.  Europaparlamentet understryker behovet att bygga ut bredbandsinfrastrukturen på lokal nivå i enlighet med principen om partnerskap mellan offentliga och privata aktörer och med hänsyn tagen till behovet att säkra lika tillgång.

45.  Europaparlamentet understryker att konkurrens samt effektiva och lämpliga bestämmelser om öppnandet av bredbandsmarknaden är det mest verkningsfulla sättet att främja installationen av bredband, mätt i spridning, hastighet och tjänsteutbud.

46.  Europaparlamentet betonar att det behövs teknikneutralitet och att man måste undvika fragmentering, samtidigt som hänsyn måste tas till såväl tekniktrender som användarnas behov, något som kommer att driva de europeiska tillsynsmyndigheterna till att skapa både möjligheter för nya lösningar och stabila förutsättningar.

47.  Europaparlamentet understryker att den funktionella uppdelningen mellan marknadsdominerande aktörers accessnät och deras operativa verksamhet kan ha positiva fördelar och kan fungera som garant för att alla operatörer behandlas lika och rättvist.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin kommande grönbok undersöka tillgången till internettjänster till rimliga och överkomliga priser i hela EU för alla invånare, även för låginkomsttagare och människor som bor på landsbygden eller i områden där det är dyrt att leva, samt att undersöka om det finns behov av att anpassa de befintliga kraven på samhällsomfattande tjänster. Grönboken bör också ta upp konsumenternas intresse av att kunna använda bredband på ett tillförlitligt och säkert sätt.

Offentlig finansiering vid behov

49.  Europaparlamentet understryker att offentliga medel endast bör användas där utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur inte är ekonomiskt hållbart för privata företag, och bör inte innebära en dubblering av befintlig infrastruktur som redan har kapacitet att erbjuda bredbandstjänster.

50.  Europaparlamentet poängterar att offentlig finansiering från medlemsstaterna och gemenskapen måste vara helt opartisk och bidra till kommersiellt hållbara investeringar. Offentliga upphandlingskontrakt bör tilldelas genom öppna, insynsvänliga, konkurrenskraftiga och icke-diskriminerande anbudsförfaranden.

51.  Europaparlamentet understryker även att offentligfinansierad infrastruktur bör tillhandahållas på grundval av principen om lika tillgång och inte gynna vissa tjänsteleverantörer.

52.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna och i synnerhet deras regioner och kommuner utöver marknadskrafterna bör skapa incitament för att stimulera bredbandsmarknaden i missgynnade regioner. Parlamentet betonar vikten av struktur- och landsbygdsutvecklingsfonder för regionerna när det gäller att stärka efterfrågesidan av informationssamhället.

53.  Europaparlamentet anser att det måste vara möjligt inom ramen för EU:s konkurrensbestämmelser att investera offentliga medel i bredbandsinfrastruktur.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla tjänsteleverantörer har lika tillgång till bredbandsnät som finansierats med struktur- och landsbygdsfondsmedel. För att säkra att detta efterlevs anser parlamentet vidare att tillsynsmyndigheterna bör ges befogenhet att förordna att gällande regelverk skall omfatta krav på insyn och att säkra uppfyllandet av dessa krav.

55.  Europaparlamentet understryker vikten av att kombinera regional utveckling med en europeisk bredbandspolitik, inbegripet användning av regionala fonder och landsbygdsfonder, för att utveckla mobila bredbandslösningar eller bygga ut nödvändig infrastruktur.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla och se över riktlinjerna för hur struktur- och landsbygdsfonder skall användas för att främja installeringen och användningen av bredband samt, i synnerhet, att ge mer exakta riktlinjer för hur strukturfonderna skall användas för inrättandet av bredbandstjänster i fall då det redan förekommer ett visst tillhandahållande av sådana tjänster.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge riktlinjer och sprida god praxis i fråga om hur bestämmelserna om statligt stöd skall tillämpas på offentligt ekonomiskt stöd till bredbandsprojekt.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillåta att EU-medel även används för att uppgradera eller ersätta bredbandsnät som inte tillåter anslutningar med lämplig kapacitet.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla relevant information och statistik och att utvärdera struktur- och landsbygdsfondernas effekter på bredbandsutbyggnaden i regioner som får stöd samt att främja utbytet av bästa praxis mellan EU:s olika regioner.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant undersöka om regelverket genomförs fullt ut och om bestämmelserna om statligt stöd tillämpas i samband med att struktur- och landsbygdsfonder används för bredbandsinvesteringar. Kommissionen uppmanas även att säkerställa att EU-medel används för att öka införandet av IKT-teknik i hela EU utan att vissa aktörer eller tekniska alternativ, utan bara de mest effektiva lösningarna, förmånsbehandlas. Parlamentet konstaterar vidare att sådan användning av EU-medel endast bör tillåtas för investeringar i eftersatta områden och där det är uppenbart att investeringar i bredbandsinfrastruktur inte är att vänta från annat håll. Parlamentet understryker att det måste råda insyn i alla beslut och att dessa måste offentliggöras på såväl nationella som europeiska webbplatser kopplade till de behöriga konkurrensmyndigheterna.

61.  Europaparlamentet anser att offentliga insatser i form av lån eller bidrag, som ofta görs genom offentlig-privata partnerskap, bör utvecklas vidare i eftersatta områden.

62.  Europaparlamentet hävdar vidare att offentligt stöd till bredbandsinfrastruktur måste ges enligt principen om teknikneutralitet så att ingen teknik gynnas på förhand eller regionernas teknikval inte begränsas. Samtidigt måste en fragmentering av den tekniska infrastrukturen undvikas, varvid hänsyn måste tas till utvecklingstrender och användarnas framtida behov. Åtgärder bör även vidtas för att främja utbygganden av bredbandsanslutningar med högre kapacitet.

o
o   o

63.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 108, 24.4.2002, s. 33. (2) EUT L 149, 11.6.2005, s. 1. (3) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 133. (4) EUT C 285 E, 22.11.2006, s. 143. (5) EUT C 133 E, 8.6.2006, s. 140. (6) Antagna texter P6_TA(2007)0041.