Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2006/2276(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0209/2007

Ingivna texter :

A6-0209/2007

Debatter :

PV 19/06/2007 - 6
CRE 19/06/2007 - 6

Omröstningar :

PV 19/06/2007 - 8.28
CRE 19/06/2007 - 8.28
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2007)0265

Antagna texter
PDF 144kWORD 60k
Tisdagen den 19 juni 2007 - Strasbourg
En rättslig ram för åtgärder för att göra det möjligt att förena familjeliv och studier för unga kvinnor inom EU
P6_TA(2007)0265A6-0209/2007

Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2007 om en rättslig ram för åtgärder för att göra det möjligt att förena familjeliv och studier för unga kvinnor i EU (2006/2276(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 2, artikel 3.2 och artikel 141 i EG-fördraget,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna från 2000(1), särskilt artiklarna 9 och 14 i denna, om rätten att bilda familj och rätten till utbildning,

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser i Köpenhamn den 21–22 juni 1993, Lissabon den 23–24 mars 2000, Stockholm den 23–24 mars 2001, Barcelona den 15-16 mars 2002, Bryssel den 20–21 mars 2003, Bryssel den 25–26 mars 2004, Bryssel den 22–23 mars 2005 och Bryssel den 23–24 mars 2006 om Lissabonstrategin för sysselsättning och tillväxt,

–   med beaktande av de europeiska utbildningsministrarnas gemensamma deklaration av den 19 juni 1999 i Bologna,

–   med beaktande av Europeiska ungdomspakten som antogs av Europeiska rådet den 22-23 mars 2005,

–   med beaktande av rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 14 mars 2007 om barntillsyn,

–   med beaktande av kommissions meddelande av den 30 maj 2005, "Europeiska unionens ungdomspolitik – Ta tillvara ungdomarnas intressen i Europa – genomförande av Europeiska ungdomspakten och främjande av ett aktivt medborgarskap" (KOM(2005)0206), där det anges att ungdomar måste få tillgång till utbildning av hög kvalitet jämte bättre möjligheter att förena familjeliv och yrkesliv,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2003, "Effektiva utbildningsinvesteringar: en nödvändighet för EU" (KOM(2002)0779),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 februari 2003, "Universitetens roll i kunskapens Europa" (KOM(2003)0058),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 april 2005, "Att mobilisera Europas intellektuella resurser: skapa möjligheter för universiteten att lämna sitt fulla bidrag till Lissabonstrategin" (KOM(2005)0152),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2005, "Icke-diskriminering och lika möjligheter för alla – en ramstrategi" (KOM(2005)0224),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1672/2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet – Progress(2),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 mars 2006, "En färdplan för jämställdhet 2006–2010" (KOM(2006)0092),

–   med beaktande av kommissionens meddelande (grönbok) av den 16 mars 2005, "Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna" (KOM(2005)0094),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 oktober 2006, "Europas demografiska framtid – En utmaning som öppnar möjligheter" (KOM(2006)0571),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 oktober 2006 om första fasen av samrådet med arbetsmarknadens parter om möjligheterna att förena arbete och familj (SEK(2006)1245),

–   med beaktande av rådets rekommendation 92/241/EEG av den 31 mars 1992 om barntillsyn(3) där det anges att föräldrar som utbildar sig för att komma ut på arbetsmarknaden bör få tillgång till tjänster för barntillsyn,

–   med beaktande av sina resolutioner av den 9 mars 2004 om möjligheterna att förena yrkesliv med familje- och privatliv(4), av den 9 mars 2005 om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin(5), av den 16 januari 2006 om Lissabonstrategins framtid sedd ur ett jämställdhetsperspektiv(6) och av den 1 februari 2007 om diskriminering av unga kvinnor och flickor när det gäller utbildning(7),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0209/2007), och av följande skäl.

A.  Ansvaret och behörigheten för utbildnings- och familjefrågor ligger på nationell nivå.

B.  Utbildning är en grundläggande rättighet för alla och en förutsättning för individens personliga utveckling och möjligheter att delta i det ekonomiska och sociala livet.

C.  Inom utbildningsväsendet bör alla slags hinder för verklig jämställdhet avskaffas, och fullständig jämställdhet mellan könen bör främjas.

D.  Tillgången till allmän och yrkesinriktad utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande är nödvändig för att unga kvinnor och män skall tillhandahålla den kompetens som Europa behöver, både i syfte att stimulera sysselsättningen och tillväxten, skapa solidaritet mellan generationerna och trygga befolkningens återväxt.

E.  Bättre möjligheter att förena familjeliv och studier på alla nivåer skulle göra det möjligt att utnyttja ungdomars potential fullt ut, särskilt unga kvinnors potential, och bidra till kunskapssamhället, ekonomins konkurrenskraft, den sociala sammanhållningen och förnyelsen av det europeiska samhället – samtliga utgör mål som fastställs i den reviderade Lissabonstrategin.

F.  EU:s framtid beror på dess förmåga att främja samhällen som välkomnar unga män och kvinnor. Att realisera en önskan att få barn eller ta hand om äldre anhöriga eller funktionshindrade får inte stå i motsats till valet av utbildning eller yrke eller utgöra ett hinder för upprätthålla eller uppta utbildning eller karriär.

G.  Högre utbildning och yrkesutbildning är en grundläggande förutsättning för verkligt tillträde till arbetsmarknaden och ett av instrumenten för att förebygga fattigdom som särskilt drabbar kvinnor, liksom för att utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

H.  Tillgången till högre utbildning för flickor och unga kvinnor från nationella minoritetsgrupper eller för flickor och unga kvinnor från invandrargrupper är särskilt begränsad och/eller kännetecknas i många fall även av diskriminering och segregering in skolorna.

I.  Längre studietider(8), bristande motivation att bli helt självständig och större svårigheter att få tillgång till sysselsättning kan leda till att ungdomar beslutar sig för att vänta med att bilda familj.

J.  Möjligheter till livslångt lärande och längre studietider medför högre genomsnittsålder för kvinnor och män som studerar eller går en utbildning(9).

K.  Den högre förväntade livslängden påverkar förhållandet mellan generationerna och i familjerna då antalet personer i beroendeställning ökar.

L.  L I det ovannämnda meddelandet från kommissionen av den 12 oktober 2006 erkänns det att familjepolitiken även bör omfatta unga män och kvinnor som genomgår en högre utbildning.

M.  Ekonomiska svårigheter och olika former av diskriminering innebär att det ofta är svårt att få tillgång till studier eller yrkesutbildning eller fortsätta med dessa. Svårigheterna är särskilt aktuella för unga män och kvinnor som utöver sina studier eller sin yrkesutbildning tar på sig ett familjeansvar och kanske även ett arbetsansvar(10).

N.  Även om medlemsstaterna inte skall påverka det individuella valet att påta sig ett familjeansvar bör de inrätta en social och ekonomisk miljö som är gynnsam för unga föräldrar och unga personer med ansvar för äldre anhöriga eller funktionshindrade, detta med tanke på det demografiska underskott som EU står inför.

O.  Det faktum att människor bildar familj och skaffar barn senare i livet påverkar den demografiska situationen i alla medlemsstater.

P.  Statistiken visar att EU-medborgarna inte har så många barn som de skulle vilja(11).

Q.  Det är kvinnorna som ofta i första hand ansvarar för personer i beroendeställning(12) och som i störst utsträckning riskerar att inte fortsätta en utbildning, avsluta den eller återuppta den. Detta leder ofrånkomligen till en livslång faktisk diskriminering i tillgången till och genomförandet av allmän och yrkesinriktad utbildning samt till bristande jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.

R.  I de flesta länder innebär det faktum att man har ett arbete under studietiden att man inte är berättigad till socialbidrag, eller att bidragsbeloppet minskas, och statusen som student – särskilt när det finns en person i beroendeställning – gör det betydligt svårare att få banklån eller krediter.

S.  Alltfler människor lever numera i alternativa familjebildningar som inte passar in på den traditionella bilden av en kärnfamilj bestående av en mor, en far och deras gemensamma biologiska barn.

T.  Familjeansvaret medför särskilda behov inom ett antal områden, särskilt i fråga om bostad, barntillsyn, tillsyn av personer i beroendeställning och flexibilitet i utbildningen.

U.  Studenter med familjeansvar behandlas på varierande sätt i olika länder och olika institutioner för högre utbildning och yrkesutbildning, vilket kan vara ett hinder för deras rörlighet och därmed för deras möjlighet att förverkliga sina mål i fråga om utbildning och karriär. Utbildningssystemen och kriterierna för studiebidrag beaktar studenternas behov på ett ojämlikt sätt.

V.  Det finns ytterst få statistiska uppgifter och indikatorer på medlemsstatsnivå och EU-nivå som belyser levnadsvillkoren för unga personer som studerar eller genomgår yrkesutbildning och samtidigt har ett familjeansvar.

1.  Europaparlamentet påpekar att allmän och yrkesinriktad utbildning är en mänsklig rättighet för flickor och kvinnor och en avgörande förutsättning för att dessa fullt ut skall kunna åtnjuta övriga sociala, ekonomiska, kulturella och politiska rättigheter.

2.  Europaparlamentet framhåller att följande rekommendationer gäller ungdomar som under studie- eller yrkesutbildningstiden har familjeansvar som förälder eller genom att ta hand om anhöriga eller funktionshindrade, eller önskar att göra det.

3.  Europaparlamentet påminner om att de alltför låga födelsetalen i EU enligt slutsatserna i den ovannämnda grönboken om befolkningsförändringarna delvis beror på att livets olika skeden inträder allt senare (studier, arbete, familj).

4.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sitt ovannämnda meddelande av den 12 oktober 2006 erkänner att politiken för att åstadkomma en bättre balans även bör riktas till unga kvinnor och män som fortfarande genomgår en högre utbildning, men beklagar samtidigt att det saknas konkreta förslag i detta avseende.

5.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att främja en politik som gör det lättare för unga att förena studier, yrkesutbildning och familj samt fördela familjeansvaret jämlikt i syfte att undvika all diskriminering i samband härmed och därmed göra det möjligt för dem att i största möjliga utsträckning bidra till tillväxten och konkurrenskraften i EU. Parlamentet påpekar att det inom utbildning och forskning är flest kvinnor som utexamineras (59 %), medan deras andel blir allt lägre ju högre upp man kommer på karriärstegen, från 43 % av filosofie doktorerna till endast 15 % av professorerna.

6.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i högre grad erkänna den situation som unga kvinnor och män med familjeansvar befinner sig i under studie- eller yrkesutbildningstiden, framför allt genom att ge dem tillgång till stöd som är anpassat till deras behov.

7.  Med tanke på att det i de flesta fall är kvinnor som tar hand om anhöriga och att detta kan vara till hinder för deras studier uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att inrätta samhällstjänster som skall främja personlig självständighet och omhändertagande av personer i beroendeställning.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att erbjuda "studentförsäkringar" till överkomligt pris, särskilt med socialt skydd och hälsoskydd, som kan utvidgas till att även omfatta de personer studenten har ansvar för.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kreditinstituten att göra det lättare att bevilja lån med fördelaktiga villkor för unga kvinnor och män som kombinerar familjeansvar med en studie- eller utbildningsperiod.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sänka eller avskaffa skatterna för unga kvinnor och män som kombinerar studier och arbete och som samtidigt har familjeansvar eller ansvar för personer i beroendeställning.

11.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i samarbete med de lokala myndigheterna och institutionerna för högre utbildning och yrkesutbildning vidta nödvändiga åtgärder för att studenter som är föräldrar skall kunna få tillgång till lämpliga bostäder och barntillsyn på samma villkor som arbetande föräldrar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja de möjligheter som erbjuds inom detta område via gemenskapsfonderna, särskilt Europeiska socialfonden.

12.  Europaparlamentet välkomnar ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Barcelona den 15-16 mars 2002, enligt vilka medlemsstaterna med kraft uppmanas att fram till 2010 ställa barnomsorgsplatser till förfogande för minst 90 procent av alla barn mellan tre år och skolpliktsåldern och för minst 33 procent av alla barn under tre år. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna ännu inte har efterkommit detta krav på ett tillfredsställande sätt.

13.  Europaparlamentet uppmanar institutionerna för högre utbildning och yrkesutbildning att införa barntillsyn i sin organisation och uppmanar medlemsstaterna att stödja denna typ av initiativ. Parlamentet betonar även äldre familjemedlemmars (mor- och farföräldrar) betydelse och de stora insatser de gör för barnens uppfostran och för att hjälpa studerande eller arbetande föräldrar.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla studenter som har barn får tillgång till och råd att använda sig av högklassiga kommunala/statliga förskolor.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla studenter som har äldre barn får tillgång till och råd att använda sig av högklassig fritidshemsverksamhet.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avlasta unga människor, särskilt kvinnor, från huvudansvaret för personer i beroendeställning, så att dessa kvinnor får möjlighet att studera.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med institutionerna för högre utbildning och yrkesutbildning föreslå en mer flexibel studieorganisation, till exempel genom ett ökat utbud av distansutbildningar och möjlighet till deltidsstudier, och göra det möjligt för flera vuxna att fortsätta utbilda sig som en del av ett livslångt lärande.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och institutionerna för högre utbildning och yrkesutbildning att i större omfattning använda flexibla utbildningsmetoder som möjliggörs av ny teknik och erbjuda dessa till alla unga under studie- eller yrkesutbildningstiden, särskilt unga som har familjeansvar eller ansvar för funktionshindrade personer.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och institutionerna för högre utbildning och yrkesutbildning att se till att gravida studenter och småbarnsmödrar behandlas lika och inte diskrimineras när det gäller att påbörja, fortsätta med eller återuppta sina studier, och att särskild hänsyn tas till deras behov.

20.  Europaparlamentet uppmanar institutionerna för högre utbildning och yrkesutbildning att informera sina lärare och övrig personal om de särskilda behoven hos studenter som tar hand om andra och vid behov införa stöd- och rådgivningstjänster för att göra det lättare för dessa studenter att påbörja, fortsätta med eller återuppta sina studier inom ramen för en högre utbildning eller yrkesutbildning.

21.  Europaparlamentet uppmanar institutionerna för högre utbildning och yrkesutbildning att ta hänsyn till den ekonomiska situationen för unga kvinnor och män med familjeansvar vid beräkningen av skolavgifter. Parlamentet uppmuntrar institutionerna att ge dessa ungdomar ett lämpligt stöd.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett nationellt certifieringssystem som gör det möjligt att identifiera vilka institutioner för högre utbildning eller yrkesutbildning som erbjuder möjligheter att förena studier och familj för att uppmuntra och underlätta för personer med familjeansvar att fortsätta eller återuppta studierna.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar arbetsgivare att inom ramen för företagens sociala ansvarstagande bevilja studiestöd som studerande med familjeansvar skall kunna ta del av, i syfte att främja sysselsättningen bland nyutexaminerade.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att uppmuntra till och underlätta livslångt lärande genom att bl.a. möjliggöra föräldraledighet eller tjänstledighet i syfte att utöva ett rättsligt vårdnadsansvar eller ta hand om anhöriga i beroendeställning eller funktionshindrade och genom att införa mer flexibla arbetsvillkor, särskilt med hjälp av ny teknik. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att inberäkna föräldraledighet under studieperiod i den sammanlagda tid en kvinna eller en man arbetat och i de pensionsrättigheter hon respektive han intjänat, i syfte att helt och fullt nå upp till målet om verklig jämställdhet.

25.  Så länge de tak som fastställts av medlemsstaterna inte överskrids uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att avskaffa begränsningarna för extra förvärvsverksamhet för studerande eller föräldralediga personer, utan att beröva dem rätten till familjebidrag, vilket skulle göra det möjligt för dem att upprätthålla kontakten med arbetsgivaren genom att arbeta hemifrån, och således underlätta för dem att återvända till arbetsmarknaden efter föräldraledigheten.

26.  Europaparlamentet påpekar att det oftast är unga kvinnor som ansvarar för personer i beroendeställning, vilket leder till diskriminering mellan kvinnor och män i utbildningar och i yrkeslivet. Parlamentet betonar att mäns ökade ansvar för hushållsarbete, barn och övriga personer i beroendeställning är en nödvändig grundförutsättning för att flera unga kvinnor skall kunna kombinera föräldraskap med studier. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att erkänna familjens värde och främja pappans roll samt en bättre ansvarsfördelning i familjen även under och efter studietiden, eftersom detta är ett viktigt steg för att uppnå lika möjligheter för kvinnor och män.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma föräldraförsäkringen på ett sätt som gynnar mäns deltagande i omsorgen om barnen.

28.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att genom den öppna samordningsmetoden och utbildningsministrarnas och socialministrarnas möten utbyta bästa praxis för att stödja studenter med familjeansvar och ta hänsyn till de innovativa möjligheter på detta område som införts i vissa EU-länder.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att man lättare skall kunna bevilja eller utvidga de sociala förmånerna även till studenter som kommer från andra medlemsstater och som har barn.

30.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna bör ta hänsyn till den särskilda situationen för studenter som har familjeansvar när de utformar och genomför gemenskapsprogram och nationella program för utbildning. Parlamentet uppmärksammar vikten av att dessa program omfattar övergripande åtgärder som gör det lättare att förena studier och familj. Parlamentet uppmanar att utbildningssystemet bör göras mer flexibelt, så att en mamma efter sin barnledighet kan fortsätta studera på samma nivå som tidigare.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvärdera sin nationella situation för att avgöra om en reform av utbildningssystemet i syfte att öka flexibiliteten och förvalta studietiden bättre skulle kunna påskynda ungas inträde i arbetslivet och göra det lättare för dem att förverkliga sin önskan om att få barn.

32.  Europaparlamentet uppmuntrar Eurostat och medlemsstaterna att anpassa befintliga indikatorer och samla in uppgifter som gör det möjligt att på såväl nationell nivå som EU-nivå avgöra dels hur många studerande som har familjeansvar och vilka villkor de lever under, dels i vilken mån familjeansvaret är en orsak till att särskilt unga kvinnor avbryter studierna.

33.  Europaparlamentet betonar att stimulansåtgärder för att få unga kvinnor att studera och bilda familj samtidigt kan minska på grund av att dessa kvinnor är rädda att senare bli diskriminerade i arbetslivet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att motverka arbetsgivares diskriminering av mödrar både vid anställning och befordring.

34.  Europaparlamentet uppmanar vetenskapliga och akademiska institutioner att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att män och kvinnor med familjeansvar ges lika möjligheter att göra vetenskaplig karriär och/eller forskarkarriär och därigenom uppmuntra dem att välja en sådan karriär och hålla dem kvar i den vetenskapliga gemenskapen.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta arbeta för att utveckla och främja yrkesutbildning riktad till personer med familjeansvar samt erbjuda utvägar för marginaliserade grupper eller minoritetsgrupper i syfte att ge dem möjlighet att undvika långtidsarbetslöshet och se till att de har lika möjligheter att få tillträde till arbetsmarknaden.

36.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att i enlighet med särdragen i sina nationella sjukvårdssystem, beakta vikten av tillgång till sjukvård för studenter som väntar eller har barn, och att inrätta nödvändig infrastruktur i nära samarbete med universiteten.

37.  Europaparlamentet hävdar att principen om delat föräldraansvar även skulle kunna tillämpas på unga kvinnor och män som lever tillsammans i andra former än officiellt äktenskap, former som är specifika för varje land.

38.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.
(2) EUT L 315, 15.11.2006, s. 1.
(3) EGT L 123, 8.5.1992, s. 16.
(4) EUT C 102 E, 28.4.2004, s. 492.
(5). EUT C 320 E, 15.12.2005, s. 164.
(6) EUT C 287 E, 24.11.2006, s. 323.
(7) Antagna texter, P6_TA(2007)0021.
(8) Francesco C. Billari, Dimiter Philipov, "Education and the Transition to Motherhood: a comparative analysis of Western Europe", European Demographic Research Papers, 2005.
(9) Enligt rapporten Eurostudent 2005, "Social and Economic Conditions of Student Life in Europe" är studenternas genomsnittliga ålder 28 år i Förenade kungariket, 25,3 år i Österrike, 24,6 år i Finland, 24,2 år i Nederländerna och 24,1 år i Irland.
(10) Rapporten Eurostudent 2005, "Social and Economic Conditions of Student Life in Europe": Av studenterna arbetar 91 procent i Nederländerna, 69 procent i Irland, 67 procent i Österrike, 66 procent i Tyskland och 65 procent i Finland.
(11) Kommissionens meddelande av den 16 mars 2005, Grönbok "Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna" (KOM(2005)0094).
(12) Rapporten Eurostudent 2005, "Social and Economic Conditions of Student Life in Europe": 13,8 procent av de kvinnliga studenterna i Lettland har ett barn jämfört med 5,3 procent av de manliga studenterna. I Irland är andelen 12,1 procent jämfört med 10,4  och i Österrike 11,5 procent jämfört med 10 procent.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy