Europaparlamentets resolution av den 26 september 2007 om produktsäkerhet, särskilt avseende leksaker
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av rådets direktiv 88/378/EEG av den 3 maj 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om leksakers säkerhet(1) (leksaksdirektivet),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001(2) om allmän produktsäkerhet,
– med beaktande av yttrandena från kommissionens vetenskapliga kommittéer och olika undersökningar som om leksakers säkerhet som gjorts av kommissionen,
– med beaktande av gällande internationella överenskommelser med tredjeländer på området produktsäkerhet, särskilt avseende leksaker,
– med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I augusti och september 2007 inleddes ett antal stora frivilliga kampanjer om att återkalla farliga leksaker som hotar barns hälsa, vilket har väckt oro bland allmänheten i EU.
B. Återkallandena har gjort oss medvetna om att det trots en bred produktharmonisering och en EU-omfattande marknadsövervakning fortfarande tillverkas, importeras och marknadsförs farliga produkter inom EU.
C. Ansvaret för ett gott konsumentskydd är en politisk och samhällelig prioritering och ligger hos lagstiftaren som måste garantera produktsäkerhet genom hela kedjan av ekonomiska aktörer (leverantörer, tillverkare och importörer).
D. De frivilliga återkallandena har dels kommit till stånd på grund av skador, dels tack vare effektiv övervakning av de berörda företagen, men inte tack vare en effektiv marknadsövervakning. Det finns en stark oro för att inte alla tillverkare och importörer följer reglerna.
E. Hela 48 procent av de farliga produkter som upptäcktes 2006 hade sitt ursprung i Kina, 21 procent var från EU-25, 17 procent var varor av okänt ursprung och 24 procent av alla farliga produkter som upptäcks är leksaker. En mycket stor andel av de leksaker som marknadsförs i EU har sitt ursprung i Kina.
F. Återkallanden när det gäller osäkra leksaker är fullt motiverade, men är bara en sista utväg som inte ger ett effektivt konsumentskydd. Bortsett från att återkallandena ofta sker i ett sent skede, lämnas vanligen en mycket liten andel leksaker tillbaka vid återkallanden, vilket innebär att de flesta farliga leksaker vanligtvis finns kvar hos konsumenterna.
G. Det är medlemsstaterna som ansvarar för att marknaden övervakas, kontroller görs vid införseln till EU och förbudet mot att marknadsföra defekta produkter följs.
H. Kommissionen har lagt fram ett förslag till ett beslut av Europaparlamentet och rådet om en gemensam ram för saluföring av produkter (KOM(2007)0053) samt ett förslag till förordning av Europaparlament och rådet om krav för ackreditering och marknadsövervakning i samband med saluföring av produkter (KOM(2007)0037).
1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga rättsliga och administrativa åtgärder för att se till att konsumentvaror som marknadsförs i EU helt och fullt uppfyller gällande EU-normer och inte utgör någon fara för konsumenternas hälsa och säkerhet.
Översyn av leksaksdirektivet
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram den planerade översynen av leksaksdirektivet före slutet av 2007, och se till att det ändrade direktivet innehåller verkliga och effektiva krav på produktsäkerhet. Folkhälso- och konsumentskyddsfrågor utgör en viktig del av leksaksdirektivet. Parlamentet anser därför att det krävs mycket mer detaljerade bestämmelser för att garantera produktsäkerhet och för att konsumenterna ska kunna ha förtroende för att leksaker kan användas utan risk.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av direktivet om leksakers säkerhet tillämpa strategin att särskilda genomförandeåtgärder för väsentliga krav ska antas i kommittésystemet enligt det föreskrivande förfarandet med kontroll, vilket ger parlamentet en viss kontroll över genomförandet av bestämmelser om leksakers säkerhet.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av leksaksdirektivet föreslå ovillkorliga förbud mot vissa farliga kemikalier, t.ex. alla cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen i kategori 1, 2 och 3 samt andra lika oroväckande giftiga ämnen, t.ex. endokrinstörande ämnen, sensibiliserande ämnen och doftämnen.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra åtgärderna för leksaksdirektivets genomförande, bland annat genom att föreskriva konkreta påföljder vid bristande överensstämmelse.
Kontroll av EU-märkning och annan märkning
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att CE-märkningen är en garanti för överensstämmelse med EU:s tekniska bestämmelser, och betonar att CE-märkningen mot bakgrund av den självreglerande karaktären hos systemet aldrig varit avsett att fungera som en EU-omfattande säkerhetsmärkning.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det finns ett mervärde i att för alla ekonomiska aktörer införa en gemensam europeisk konsumentsäkerhetsmärkning som kompletterar CE-märkningen och kan hjälpa konsumenterna att göra ett väl underbyggt produktval.
8. Europaparlamentet framhåller att den europeiska konsumentsäkerhetsmärkningen bör vara frivillig och ersätta eventuell nationell säkerhetsmärkning när en tillverkare beslutar sig för att använda den.
9. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna göra kraftfulla insatser för att försvara konsumenternas rättigheter, när det finns bevis för att utländska tillverkare och importörer gjort sig skyldiga till bedrägligt beteende och bedräglig eller vilseledande ursprungsmärkning.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge CE-märkningen stor trovärdighet genom att snabbt anta de framlagda förslagen till rättsakter om strängare obligatoriska kontroller och marknadsövervakning kompletterat med fungerande tullövervaknings- och tillsynsmekanismer.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga vilket ansvar tillverkare och importörer har om CE-märkningen missbrukas. Lämpliga påföljder för missbruk bör föreskrivas. Parlamentet kräver att även missbruk av annan frivillig märkning ska leda till påföljder.
Rapex-systemet
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra gemenskapssystemet för snabbt informationsutbyte (Rapex-systemet) effektivare så att medlemsstaterna kan upptäcka så många farliga produkter på EU-marknaden som möjligt och återkalla eller dra tillbaka dem från marknaden.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa övervakning och rapportering i Rapex-systemet så att det blir möjligt att mäta hur effektiva återkallanden av produkter är.
Produkters spårbarhet och åtgärder mot förfalskningar
14. Europaparlamentet anser att konsumenterna har rätt att informeras om varifrån produkter som importeras till EU kommer och att tillsynsmyndigheterna måste ha tillräckliga uppgifter för att kunna spåra produkternas ursprung.
15. Europaparlamentet kräver att rådet utan dröjsmål godtar kommissionens nuvarande förslag till rådets förordning om obligatoriskt angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer till Europeiska unionen (KOM(2005)0661).
16. Europaparlamentet konstaterar att förfalskade produkter utgör ett växande hot mot konsumenternas säkerhet, och kräver att rådet och kommissionen ökar informationsutbytet och det gränsöverskridande samarbetet för att kontrollera och förstöra importerade förfalskningar.
Förbud mot import av farliga konsumentvaror
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra hur importförbud tillämpas i enskilda fall om säkerhetsnormerna regelbundet överskrids.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja sin rätt att förbjuda konsumentvaror på marknaden om de visar sig vara farliga.
Samarbete med Kina och andra tredjeländer
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka samarbetet med berörda myndigheter i de tredjeländer som är stora exportörer av konsumentvaror till EU, särskilt med den kinesiska myndigheten för kvalitetsövervakning och karantän (AQSIQ), särskilt genom att ge tekniskt bistånd så att hälso- och säkerhetsnormerna kan tillämpas och tullsamarbetet förbättras.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge tekniskt bistånd till myndigheter i tredjeland så att hälso- och säkerhetsnormer kan tillämpas genom hela produktionskedjan samt kontroller och tullsamarbete förbättras.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för sin nuvarande handelspolitik när det gäller potentiellt farliga produkter i allmänhet och leksaker och textilier i synnerhet, och klargöra hur den avser att förena en restriktiv tillämpning av nuvarande regler och det överhängande behovet av att trygga EU-medborgarnas rätt till produkter som inte är hälsovådliga.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta upp gemensamma hälso- och säkerhetsnormer i förhandlingarna om nästa generations partnerskaps-, samarbets- och frihandelsavtal samt inrätta system för att kontrollera hur dessa normer efterlevs.
23. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt samarbeta med Förenta staterna och andra handelspartner om marknadsövervakning och produktsäkerhet. Transatlantiska ekonomiska rådet bör ta upp dessa frågor på sin dagordning.
Medlemsstaternas roll
24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att bestämmelserna om produktsäkerhet genomförs strikt, i synnerhet bestämmelserna om leksakers säkerhet, och att öka insatserna för att förbättra marknadsövervakningen och då särskilt de nationella kontrollerna.
25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta tillräckliga resurser så att omfattande och effektiva kontroller kan genomföras. Medlemsstaterna bör aktivt följa upp alla uppgifter om defekta produkter samt tester av misstänkta konsumentvaror.
26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i överensstämmelse med gemenskaprätten utnyttja alla lagliga möjligheter de har för att förhindra att farliga leksaker, eller leksaker som inte överensstämmer med normerna, släpps ut på marknaden och för att se till att de återkallas eller dras tillbaka från marknaden.
27. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.