(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0373),

–   med beaktande av artiklarna  251.2 och 175 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0246/2006),

–   med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor om den föreslagna rättsliga grunden,

–   med beaktande av artiklarna 51 och 35 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0347/2007).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 152.4 och 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag║,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1)  I överensstämmelse med artiklarna 2 och 7 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram(4) bör det, med hänsyn tagen till försiktighetsprincipen, upprättas en gemensam rättslig ram för att få till stånd en hållbar användning av bekämpningsmedel.

(2)  De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv bör komplettera och inte påverka åtgärder enligt annan närliggande gemenskapslagstiftning, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] [om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden](5), Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område(6), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung ║(7) samt livsmedelslagstiftningens bestämmelser som grundar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet(8).

(3)  För att underlätta genomförandet av detta direktiv bör medlemsstaterna använda nationella handlingsplaner i syfte att fastställa kvantitativa mål, riktmärken, tidsplaner och indikatorer för förebyggande av både hälso- och miljörisker, utarbeta tidsplaner och indikatorer för riskerna med och intensiteten av användningen av bekämpningsmedel, ange de ekonomiska resurserna och budgetposterna för genomförande av detta inom utsatt tid och främja och uppmuntra ibruktagandet av icke-kemiska växtskyddsmetoder. De nationella handlingsplanerna bör samordnas med genomförandeplaner enligt annan närliggande gemenskapslagstiftning och användas för att gruppera samman mål som ska nås enligt annan gemenskapslagstiftning om bekämpningsmedel.

(4)  Informationsutbytet om de mål som uppnåtts och de åtgärdsområden som medlemsstaterna fastställer i sina nationella handlingsplaner är en mycket viktig faktor för att nå målen för detta direktiv. Därför bör medlemsstaterna uppmanas att regelbundet lämna rapporter till kommissionen och övriga medlemsstater, särskilt om genomförandet och resultatet av nationella handlingsplaner och gjorda erfarenheter.

(5)  Det bör föreskrivas att utarbetande och ändring av nationella handlingsplaner ska ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG(9).

(6)  Det är önskvärt att medlemsstaterna inrättar system för utbildning och fortbildning av distributörer, rådgivare och yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel så att de som använder eller kommer att använda bekämpningsmedel är fullt medvetna om möjliga hälso- och miljörisker och om lämpliga åtgärder för att minska riskerna så mycket som möjligt. Utbildningar för yrkesmässiga användare bör samordnas med utbildningar som anordnas inom ramen för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)(10).

(7)  Användningen av olagliga (förfalskade) bekämpningsmedel äventyrar den hållbara användningen av bekämpningsmedel och utgör en avsevärd risk för miljön och för människors och djurs hälsa. Detta problem bör åtgärdas omedelbart.

(8)  Med hänsyn till riskerna med användningen av bekämpningsmedel, särskilt deras akuta och kroniska hälsoeffekter samt deras miljöeffekter bör konsumenterna och allmänheten, särskilt genom medierna, men även genom informationskampanjer, information som lämnas via detaljhandlare och andra lämpliga åtgärder, få information om såväl riskerna för hälsan och miljön som kort- och långsiktiga effekter som är förknippade med användning av bekämpningsmedel samt om icke-kemiska alternativ. Medlemsstaterna bör övervaka och samla in uppgifter om effekterna av bekämpningsmedelsanvändning, inbegripet förgiftningsfall, samt främja långsiktiga forskningsprogram om effekterna av användning av bekämpningsmedel.

(9)  Det kan bli nödvändigt att fastställa minimikrav för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i samband med hantering och spridning av bekämpningsmedel, omfattande de risker som uppstår genom arbetares exponering för dessa produkter samt allmänna och särskilda förebyggande åtgärder för att minska riskerna. Detta omfattas av rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet(11) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet(12).

(10)  I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner ║(13) anges regler för utsläppande av utrustning för spridning av bekämpningsmedel på marknaden, så att användare av bekämpningsmedel kan arbeta på effektivast möjliga sätt och därmed säkerställa att miljökrav uppfylls. För att ytterligare minska de negativa hälso- och miljöeffekter av bekämpningsmedel som sådan utrustning ger upphov till, är det lämpligt att införa system för regelbunden teknisk inspektion av utrustning för spridning av bekämpningsmedel som redan är i bruk.

(11)  Flygbesprutning av bekämpningsmedel kan ge betydande negativ påverkan på människors hälsa och på miljön, särskilt genom vindavdrift. Det bör därför införas ett generellt förbud mot flygbesprutning, med möjlighet att medge undantag om ▐lämpliga alternativ saknas, om den bästa tillgängliga tekniken används för att minska avdrift (t.ex. avdriftsreducerande munstycken) och om boendes eller andra närvarande personers hälsa inte påverkas.

(12)  Vattenmiljön är särskilt känslig för bekämpningsmedel. Det är därför nödvändigt att ägna särskild uppmärksamhet åt att undvika förorening av ytvatten och grundvatten genom lämpliga åtgärder, exempelvis att skapa buffertzoner eller plantera häckar längs ytvatten för att minska vattnets exponering för vindavdrift. Buffertzonernas omfattning bör bland annat avgöras av markförhållanden, geologiska och topografiska förhållanden, klimat, vattendragets storlek och det aktuella områdets jordbruksförhållanden. Användning av bekämpningsmedel i områden som används som dricksvattentäkt, på eller längs transportleder, t.ex. järnvägslinjer, på hårdgjorda eller mycket genomsläppliga ytor kan leda till högre risker för förorening av vattenmiljön. I sådana områden bör därför användning av bekämpningsmedel begränsas så långt som möjligt, eller eventuellt undvikas helt.

(13)  Användning av bekämpningsmedel kan vara särskilt farlig i mycket känsliga områden, exempelvis Natura 2000-områden som är skyddade enligt rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar(14) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter(15). De bevarandeåtgärder som är nödvändiga för att uppnå naturskyddsmålen bör vidtas i enlighet med de direktiven. På andra platser, exempelvis bostadsområden, allmänna parker, idrotts- och fritidsområden, skolgårdar och lekplatser för barn samt i närheten av anläggningar för allmän sjukvård (kliniker, sjukhus, rehabiliteringscenter, hälsohem, vårdhem), innebär det stora risker om allmänheten exponeras för bekämpningsmedel. Användning av bekämpningsmedel i dessa områden bör därför begränsas så långt som möjligt, eller eventuellt undvikas helt.

(14)  Hantering av bekämpningsmedel (inbegripet utspädning och blandning av kemikalier och rengöring av spridningsutrustning efter användning) och omhändertagande av kvarvarande sprutvätska, tomma förpackningar och oanvända bekämpningsmedel innebär särskilt stora risker för oönskad exponering av människor och miljön. Det bör därför införas särskilda åtgärder för dessa aktiviteter som komplement till de åtgärder som anges i artiklarna 4 och 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall(16) och i artiklarna 2 och 5 i rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall(17). Dessa särskilda åtgärder bör också omfatta icke yrkesmässiga användare, eftersom risken för olämplig hantering är stor i denna grupp på grund av bristande kunskap.

(15)  Om alla lantbrukare tillämpar allmänna och grödspecifika standarder för integrerat växtskydd skulle det leda till en mer riktad användning av alla tillgängliga bekämpningsmetoder, däribland bekämpningsmedel. Detta skulle därför bidra till att ytterligare minska riskerna för människors hälsa och för miljön och till att minska användningen av bekämpningsmedel. Medlemsstaterna bör främja jordbruk med liten användning av bekämpningsmedel, särskilt allmänna och grödspecifika standarder för integrerat växtskydd och en ökning av den andel mark som används för ekologiskt jordbruk, och skapa nödvändiga förutsättningar för tillämpning av integrerat växtskydd. Medlemsstaterna bör också tillämpa bindande grödspecifika standarder för integrerat växtskydd. Medlemsstaterna bör använda ekonomiska styrmedel för att främja integrerat växtskydd, för att tillhandahålla lantbrukarna rådgivning och utbildning och för att minska riskerna med användning av bekämpningsmedel. En avgift på bekämpningsmedel bör vara en av åtgärderna för att finansiera tillämpningen av allmänna och grödspecifika metoder för integrerat växtskydd samt ökningen av den andel mark som används för ekologiskt jordbruk.

(16)  Det är nödvändigt att mäta de framsteg som görs när det gäller att förebygga användningen av bekämpningsmedel och de risker och negativa effekter som användningen innebär för människors hälsa och för miljön. De harmoniserade användnings- och riskindikatorer som behövs för detta kommer att fastställas på gemenskapsnivå. Medlemsstaterna bör använda dessa indikatorer för att minska användningen av bekämpningsmedel och minska riskerna på nationell nivå och för rapportering, och kommissionen bör beräkna indikatorer för att utvärdera framsteg på gemenskapsnivå. Fram till dess att gemensamma indikatorer blir tillgängliga bör medlemsstaterna ha rätt att använda nationella indikatorer, som måste överensstämma med kraven i detta direktiv och avse både hälso- och miljörisker förknippade med användningen av bekämpningsmedel.

(17)  Som ett led i tillämpningen av principen om att förorenaren betalar bör kommissionen pröva i vad mån tillverkarna av bekämpningsmedel och/eller de verksamma ämnen som ingår i dem bör medverka vid behandling och avhjälpande av skador på människors hälsa och miljön som kan uppkomma till följd av att bekämpningsmedel används.

(18)  Medlemsstaterna bör fastställa regler om de sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i detta direktiv och se till att bestämmelserna genomförs. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(19)  Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att skydda människors hälsa och miljön från möjliga risker förknippade med användning av bekämpningsmedel, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(20)  Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som bland annat fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet är framför allt att främja att en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet integreras i unionens politik i enlighet med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(21)  De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(18).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

Genom detta direktiv upprättas en ram för att uppnå en mer hållbar användning av bekämpningsmedel genom att användningen av bekämpningsmedel och de risker och effekter som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och på miljön minskas i enlighet med försiktighetsprincipen och genom att främjandet och användningen av icke-kemiska bekämpningsmedel uppmuntras.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.  Detta direktiv ska tillämpas på bekämpningsmedel i form av

2.  Detta direktiv ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av annan närliggande gemenskapslagstiftning eller eventuella nationella skatteåtgärder som främjar användningen av mindre skadliga bekämpningsmedel.

3.  Medlemsstaterna får bevilja bidrag eller vidta skatteåtgärder för att främja användningen av mindre skadliga bekämpningsmedel. Detta får bland annat ske genom att en avgift införs för bekämpningsmedel, med undantag för icke-kemiska medel eller växtskyddsmedel med låg risk enligt artikel [50.1] i förordning (EG) nr …/... [om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden].

4.  Bestämmelserna i detta direktiv får inte hindra medlemsstaterna från att tillämpa försiktighetsprincipen vid begränsning av eller förbud mot användningen av bekämpningsmedel.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

Fritidsanläggningar såsom golfbanor, tennisbanor samt lokala myndigheter med allmänna parker och infrastrukturområden såsom parkeringsplatser, vägar, järnvägar och liknande ska också anses vara användare.

Artikel 4

Nationella handlingsplaner för att minska risker och användningen av bekämpningsmedel

1.  Senast den ...(20) ska medlemsstaterna i enlighet med bilaga III anta en bakgrundsrapport i syfte att fastställa nationella trender när det gäller användning av och risker med bekämpningsmedel samt de prioriterade områden och grödor som ska tas upp i den nationella handlingsplanen.

2.  Medlemsstaterna ska efter samråd med lantbruks-, vinodlar- och miljöorganisationer samt industrin och andra berörda sektorer, anta och utan obefogat dröjsmål genomföra nationella handlingsplaner för att fastställa mål, åtgärder och tidtabeller för minskning av risker, inbegripet faror, och beroendet av bekämpningsmedel. De nationella handlingsplanerna ska omfatta minst följande:

Medlemsstaterna får även välja att fastställa motsvarande mål för riskminskning i stället för mål för minskad användning. Riskminskning ska mätas med hjälp av de riskindikatorer som anges i artikel 15, och de medlemsstater som väljer riskminskning ska välja ett referensår från perioden 1995–2005.

De nationella handlingsplanerna ska omfatta integrerat växtskydd i den mening som avses i artikel 14, varvid icke-kemiska växtskyddsåtgärder ska prioriteras och lantbrukare som väljer att inte använda icke-kemiska växtskyddsmedel ska uppmuntras.

3.  Basåret ska vara den genomsnittliga användningen och de genomsnittliga riskerna under de tre sista kalenderåren före detta direktivs ikraftträdande.

4.  När medlemsstaterna upprättar och ändrar sina nationella handlingsplaner ska de ta hänsyn till de planerade åtgärdernas folkhälsomässiga, sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter, till särskilda nationella, regionala och lokala förhållanden och till alla berörda parter. Minimikrav för de nationella handlingsplanerna anges i det vägledande dokumentet i bilaga IV.

De nationella handlingsplanerna ska i nödvändig utsträckning innehålla information om de aspekter som anges i artiklarna 5–14. I dessa planer ska hänsyn tas till planer som upprättats enligt andra gemenskapsbestämmelser om användning av bekämpningsmedel, t.ex. åtgärdsplaner enligt direktiv 2000/60/EG.

Åtgärderna i de nationella handlingsplanerna får i synnerhet vara lagstiftningsåtgärder, skatteåtgärder eller frivilliga åtgärder som bör grundas på resultaten av relevanta riskbedömningar.

Medlemsstaterna ska införa en finansieringsmekanism för genomförandet av de nationella handlingsplanerna.

5.  Medlemsstaterna ska senast den ...(22) meddela sina nationella handlingsplaner till kommissionen och övriga medlemsstater.

De nationella handlingsplanerna ska ses över minst vart tredje år och uppdateras beroende på om målen uppnåtts. Översynen ska även omfatta en analys av om riskerna i handlingsplanen har beaktats på lämpligt sätt eller om de måste omprövas. Alla ändringar av de nationella handlingsplanerna och de viktigaste resultaten av översynen ska utan onödigt dröjsmål rapporteras till kommissionen.

Medlemsstaterna ska på en webbplats offentliggöra den information som rapporteras enligt denna punkt.

Kommissionen ska göra all ▐ information som meddelas i enlighet med denna punkt tillgänglig för tredjeländer och för allmänheten.

6.  Kommissionen ska vartannat år sammanställa en rapport med resultaten från genomförandet av de nationella handlingsplanerna.

Kommissionen ska upprätta en Internetportal genom vilken allmänheten informeras om de nationella handlingsplanerna, eventuella ändringar och väsentliga resultat av genomförandet.

7.  De bestämmelser om allmänhetens deltagande som anges i artikel 2 i direktiv 2003/35/EG ska tillämpas vid utarbetande och ändring av de nationella handlingsplanerna.

8.  Medlemsstaterna ska öka sina ansträngningar att övervaka och förebygga olaglig användning av bekämpningsmedel, i samarbete med berörda parter.

Medlemsstaterna ska regelbundet rapportera om befintliga kontroller avseende olaglig användning.

Kapitel II

Utbildning, informationsprogram och försäljning av bekämpningsmedel

Artikel 5

Utbildning

1.  Medlemsstaterna ska se till att alla yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare har tillgång till lämplig fristående utbildning eller fortbildning som inbegriper regelbunden uppdatering när det gäller ny tillgänglig information om hållbar och korrekt användning av bekämpningsmedel och som motsvarar de berördas ansvarsnivå och deras specifika roll inom integrerat växtskydd. Därför ska minimikrav för denna utbildning och fortbildning införas på gemenskapsnivå.

Medlemsstaterna ska se till att en person som vid ett lantbruk eller en vingård av mikroföretagsstorlek arbetar som yrkesmässig användare i den betydelse som avses i artikel 3.2 ges tillträde till denna utbildning.

Utbildningen eller fortbildningen ska vara utformad på ett sådant sätt att den ger tillräcklig kunskap om de ämnen som anges i bilaga I.

2.  Medlemsstaterna ska se till att yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare är medvetna om förekomsten av och riskerna med olagliga (förfalskade) växtskyddsmedel, och att de får lämplig utbildning för att kunna identifiera sådana produkter.

3.  Medlemsstaterna ska senast den ...(23) införa ett bedömningssystem. Lämpliga intyg ska utfärdas för att styrka tillräckliga kunskaper om innehållet i bilaga I. Genom systemet ska förutsättningarna för utfärdande av intyg samt giltighetstiden för och återkallandet av intyget fastställas.

Det intyg som utfärdas till en deltagare i utbildningen som är yrkesmässig användare vid ett lantbruk eller en vingård av mikroföretagsstorlek ska gälla för lantbruket eller vingården, särskilt mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 6.2.

4.  Kommissionen får, i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 20.2, ändra bilaga I för att anpassa den till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

Innehavarna av de intyg som avses i bilaga 1 ska delta i fortbildningsåtgärder när ansvariga nationella myndigheter anser detta vara nödvändigt.

Artikel 6

Krav för försäljning av bekämpningsmedel

1.  Medlemsstaterna ska se till att distributörer som säljer bekämpningsmedel ▐har minst en anställd person som har ett intyg som avses i artikel 5.3 och som är närvarande och tillgänglig på försäljningsstället för att ge kunder information om användning av bekämpningsmedel och om hälso- och miljörisker och möjliga negativa effekter. Intyget får vara högst 7 år gammalt.

2.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att begränsa försäljningen av godkända bekämpningsmedel så att den endast sker till yrkesmässiga användare som har ett intyg som avses i artikel 5.3 och som följer de råd som lämnas av behöriga rådgivare som försetts med adekvat utbildning och utses av medlemsstaterna.

3.  Medlemsstaterna ska ålägga distributörer som släpper ut bekämpningsmedel för icke yrkesmässig användning på marknaden att lämna allmän information om riskerna med och de möjliga negativa hälso- och miljöeffekterna av användning av bekämpningsmedel, särskilt om faror, exponering, korrekt lagring, hantering och spridning samt bortskaffande. Detta ska också vara tillämpligt på försäljning via Internet. Om köparen har ett intyg som utfärdats i enlighet med artikel 5.3 räcker det för inköp av bekämpningsmedel att intyget uppvisas.

De åtgärder som anges i punkterna 1 och 2 ska fastställas senast den ...(24).

4.  Medlemsstaterna ska se till att befintliga åtgärder för inspektion och efterlevnadskontroll genomförs fullt ut för att säkerställa att olagliga (förfalskade) bekämpningsmedel inte saluförs.

Artikel 7

Informationsprogram, övervakning och forskning

1.  Medlemsstaterna ska stödja informationsprogram ▐och underlätta allmänhetens tillgång till information om riskerna med användning av bekämpningsmedel och möjliga akuta och kroniska hälso- och miljöeffekter till följd av sådan användning. Allmänheten ska även förses med information om den roll som bekämpningsmedel spelar i jordbruk och livsmedelsproduktion, om ansvarsfull användning av bekämpningsmedel, om faror och om icke-kemiska alternativ.

2.  Medlemsstaterna ska upprätta bindande system för insamling av information om akuta och kroniska fall av bekämpningsmedelsförgiftning, särskilt bland bekämpningsmedelsoperatörer, arbetare, boende och alla andra befolkningsgrupper som riskerar att regelbundet exponeras för bekämpningsmedel.

3.  Medlemsstaterna ska regelbundet övervaka och samla in information om indikatorarter som exponerats för bekämpningsmedel och om bekämpningsmedel i miljön, såsom i söt-och havsvatten, mark och luft, och regelbundet rapportera om denna information till kommissionen.

4.  Medlemsstaterna ska genomföra långsiktiga forskningsprogram rörande specifika situationer där bekämpningsmedel har förknippats med effekter på människors hälsa och miljön, inbegripet studier om högriskgrupper, biologisk mångfald och kombinerade effekter.

5.  I syfte att öka informationens jämförbarhet ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna senast den ...(25) utveckla ett strategiskt vägledande dokument om övervakning och kartläggning av hur användningen av bekämpningsmedel påverkar människors hälsa och miljön.

Kapitel III

Utrustning för spridning av bekämpningsmedel

Artikel 8

Inspektion av utrustning i bruk

1.  Medlemsstaterna ska se till att utrustning och tillbehör för spridning av bekämpningsmedel i yrkesmässig användning blir föremål för obligatoriska inspektioner med jämna mellanrum, minst vart femte år.

Medlemsstaterna ska i detta syfte införa system för intyg som gör det möjligt att styrka inspektioner.

2.  Vid inspektionerna ska det kontrolleras att utrustning och tillbehör för spridning av bekämpningsmedel används i enlighet med de grundläggande hälso-, säkerhets- och miljökrav som anges i bilaga II.

Utrustning och tillbehör för spridning av bekämpningsmedel som uppfyller de harmoniserade standarder som utarbetas i enlighet med artikel 19.1 ska antas uppfylla de grundläggande hälso-, säkerhets- och miljökrav som ingår i en sådan harmoniserad standard.

3.  Medlemsstaterna ska, senast den ...(26)*, se till att all utrustning och alla tillbehör för spridning av bekämpningsmedel för yrkesmässig användning har inspekterats vid minst ett tillfälle, och att endast utrustning och tillbehör för spridning av bekämpningsmedel som har klarat inspektionen är i yrkesmässig användning. Obligatoriska inspektioner ska därefter äga rum minst vart femte år.

4.  Medlemsstaterna ska utse organ med ansvar för att utföra inspektionerna och ska informera kommissionen om detta.

5.  Kommissionen får, i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 20.2, ändra bilaga II för att anpassa den till den tekniska utvecklingen.

Kapitel IV

Särskilda metoder och användningar

Artikel 9

Flygbesprutning

1.  Medlemsstaterna ska förbjuda flygbesprutning, om inte annat följer av punkterna 2–6.

2.  Medlemsstaterna ska fastställa och offentliggöra för vilka grödor och områden, samt på vilka särskilda villkor för spridning, flygbesprutning kan tillåtas genom undantag från punkt 1.

3.  Medlemsstaterna ska utse de myndigheter som är behöriga att övervaka flygbesprutningar och ska informera kommissionen om detta.

4.  Undantag får medges endast om följande villkor är uppfyllda:

5.  En yrkesmässig användare som vill sprida bekämpningsmedel genom flygbesprutning ska lämna in en begäran till den behöriga myndigheten tillsammans med uppgifter som styrker att de villkor som anges i punkt 4 är uppfyllda. Anmälan ska innehålla information om besprutningstiden och om de mängder och typer av bekämpningsmedel som sprids.

6.  De behöriga myndigheterna ska föra register över de undantag som medges och göra dem tillgängliga för allmänheten.

Artikel 10

Information till allmänheten

Medlemsstaterna får i sina nationella handlingsplaner inkludera bestämmelser om information till grannar som kan exponeras för vindavdriften.

Artikel 11

Särskilda åtgärder för att skydda vattenmiljön

1.  Medlemsstaterna ska, om bekämpningsmedel används i närheten av vatten, särskilt förekomster av dricksvatten, se till att företräde ges åt

2.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att skydda vattenförekomster och särskilt se till att buffertzoner, där bekämpningsmedel inte får spridas eller lagras, inrättas på åkrar intill vattendrag, särskilt vid skyddsområden för dricksvattentäkter inrättade i enlighet med artikel 7.3 i direktiv 2000/60/EG.

Buffertzonernas omfattning ska fastställas på grundval av riskerna för förorening och det aktuella områdets jordbruks- och klimatförhållanden.

Medlemsstaterna ska dessutom se till att ytterligare åtgärder vidtas i skyddsområden för dricksvattentäkter i enlighet med artikel 7.3 i direktiv 2000/60/EG i syfte att förhindra att vatten förorenas av bekämpningsmedel, vilket vid behov inbegriper strängare begränsningar för användningen av vissa högriskprodukter, ökad användning av buffertzoner, specifik utbildning av och medvetenhet hos rådgivarna och de operatörer som utför besprutningar, samt strikt kontroll av att bästa praxis följs vid påfyllning, blandning och bortskaffande av bekämpningsmedel.

Medlemsstaterna får fastställa de buffertzoner med förbud mot spridning av bekämpningsmedel de anser nödvändiga för att säkra dricksvattentäkter. Sådana buffertzoner får omfatta hela medlemsstaten.

3.  Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder vidtas för att begränsa vindavdrift och långväga spridning av bekämpningsmedel, åtminstone i högväxande grödor, inbegripet odlingar av frukt, vin och humle, i direkt anslutning till eller i närheten av ett vattendrag, genom att se till att användningen av bekämpningsmedel i sådana områden begränsas i möjligaste mån och icke-kemiska alternativ används.

4.  Medlemsstaterna ska se till att spridning av bekämpningsmedel begränsas så långt som möjligt eller ▐undviks helt på och längs vägar, järnvägslinjer, genomsläpplig mark, sluttningar och annan infrastruktur nära ytvatten eller grundvatten, och på hårdgjorda ytor med hög risk för avrinning till ytvatten eller avloppssystem. I alla dessa områden bör användning av icke-kemiska alternativ främjas.

Artikel 12

Minskad användning av bekämpningsmedel i känsliga områden

1.  Medlemsstaterna ska, med hänsyn tagen till nödvändiga krav för hygien och allmän säkerhet, se till att följande åtgärder vidtas:

2.  Ett förbud eller en begränsning enligt b ska grundas på resultaten av relevanta riskbedömningar.

Artikel 13

Hantering och lagring av bekämpningsmedel samt deras förpackningar och rester

1.  Medlemsstaterna ska inom ramen för de nationella handlingsplanerna vidta de åtgärder som enligt relevanta riskbedömningar behövs för att säkerställa att följande arbetsmoment utförda av användare inte medför risk för människors hälsa eller säkerhet eller för miljön:

2.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att undvika farliga moment i hanteringen av bekämpningsmedel som är tillåtna för icke yrkesmässig användning.

3.  Medlemsstaterna ska inom ramen för de nationella handlingsplanerna vidta de åtgärder som enligt relevanta riskbedömningar behövs för att man ska kunna se till att lagringsplatser för bekämpningsmedel utformas på ett sådant sätt att oönskade utsläpp undviks.

Artikel 14

Integrerat växtskydd

1.  Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder, bland annat genom användning av ekonomiska styrmedel, för att främja jordbruk med små insatser av bekämpningsmedel, däribland integrerat växtskydd med företräde för icke-kemiska växtskydds- och odlingsmetoder, och för att säkerställa att yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel så snart som möjligt går över till en mer miljövänlig användning av alla tillgängliga växtskyddsåtgärder, företrädesvis lågriskalternativ om sådana kan användas och i annat fall produkter som, av de produkter som är tillgängliga för samma skadegörarproblem, ger minst påverkan på människors hälsa och på miljön.

2.  Medlemsstaterna ska främja användning av växtskyddsmedel med låg risk enligt artikel [50.1] i förordning (EG) nr …/... [om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden].

3.  Medlemsstaterna ska skapa eller stödja skapandet av alla nödvändiga förutsättningar för tillämpning av integrerat växtskydd och icke-kemiska växtskydds- och odlingsmetoder, och beskriva bästa praxis för integrerat växtskydd, varvid icke-kemiska växtskyddsåtgärder ska ges företräde.

4.  Medlemsstaterna ska särskilt se till att lantbrukare har tillgång till system, inbegripet utbildning enligt artikel 5, och verktyg för övervakning av skadegörare och för beslutsfattande samt till rådgivningstjänster om icke-kemiska växtskydds- och odlingsmetoder.

5.  Medlemsstaterna ska, senast den 30 juni 2011, rapportera till kommissionen om genomförandet av punkterna 3 och 4 och särskilt om huruvida de nödvändiga förutsättningarna för tillämpning av integrerat växtskydd finns.

6.  Minimikraven för utveckling av allmänna standarder för integrerat växtskydd fastställs i bilaga V.

7.  Medlemsstaterna ska, senast den 1 januari 2014, se till att alla yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel tillämpar de allmänna standarderna för integrerat växtskydd.

8.  Ändringar av bilaga V ska antas genom det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 20.2.

9.  Medlemsstaterna ska införa lämpliga incitament, också åtgärder för utbildning och finansiering, för att stödja användare när det gäller att tillämpa gröd- eller sektorspecifika riktlinjer för integrerat växtskydd vilka tar hänsyn till de allmänna kriterier som anges i bilaga V. Medlemsstaterna ska i sina nationella handlingsplaner enligt artikel 4 hänvisa till lämpliga riktlinjer.

10.  De allmänna standarderna för integrerat växtskydd ▐ska utarbetas i enlighet med det förfarande som avses i artikel [58] i förordning (EG) nr …/... [om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden] under offentligt deltagande från berörda parters sida.

11.  De grödspecifika standarder för integrerat växtskydd som avses i punkt 9 får utarbetas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster(27).

Kapitel V

Indikatorer, rapportering och informationsutbyte

Artikel 15

Indikatorer

1.  Kommissionen ska utarbeta harmoniserade risk- och användningsindikatorer i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 20.2. Medlemsstaterna får, fram till dess att indikatorerna har fastställts, fortsätta att använda befintliga nationella indikatorer eller fastställa andra lämpliga indikatorer.

2.  Medlemsstaterna ska använda statistiska uppgifter insamlade i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr [...] av den ... om statistik om växtskyddsmedel (28) i följande syften:

3.  Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och övriga medlemsstater resultaten av de utvärderingar som gjorts enligt punkt 2 och göra dem tillgängliga för allmänheten.

Resultaten ska offentliggöras via den Internetportal som avses i artikel 4.6.

4.  Kommissionen ska använda statistiska uppgifter insamlade i enlighet med förordning (EG) nr ... [om statistik om växtskyddsmedel] och den information som avses i punkt 3 för att beräkna risk- och användningsindikatorer på gemenskapsnivå, i syfte att bedöma risktrender för användning av bekämpningsmedel.

Kommissionen ska också använda uppgifterna och informationen för att bedöma framsteg mot uppnåendet av målen för annan gemenskapspolitik som syftar till att minska påverkan från bekämpningsmedel på människors och djurs hälsa och på miljön.

Resultaten ska göras tillgängliga för allmänheten via den Internetportal som avses i artikel 4.6.

5.  För de syften som anges i punkt 2 a och punkt 3 ska risk- och användningsindikatorer beräknas på grundval av uppgifter om fara och exponering, register över bekämpningsmedelsanvändning, uppgifter om bekämpningsmedels egenskaper, väderdata och markdata.

6.  Insamling av uppgifter får inte belasta gemenskapens lantbrukare och vinodlare med ytterligare dokumentationsskyldigheter eller orimliga anmälnings- eller rapporteringsskyldigheter.

Artikel 16

Bokföring och rapportering

1.  De som bedriver handel med bekämpningsmedel ska bokföra alla bekämpningsmedel och all utrustning för spridning av bekämpningsmedel som de mottagit, sålt, levererat eller på annat sätt avhänt sig under en tid av två år.

2.  Kommissionen ska vart tredje år lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om framstegen i genomförandet av detta direktiv och en utvärdering av de nationella handlingsplanerna, vid behov tillsammans med förslag till ändringar.

3.  Medlemsstaterna ska årligen rapportera till kommissionen om sina nationella handlingsplaner.

Artikel 17

Utbyte av information och bästa praxis

Kommissionen ska inrätta en plattform för utbyte av information och bästa praxis om hållbar användning av bekämpningsmedel och om integrerat växtskydd.

Kapitel VI

Slutbestämmelser

Artikel 18

Sanktioner

1.  Medlemsstaterna ska fastställa sanktioner för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2.  Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den ...(29) och ska utan dröjsmål anmäla alla senare ändringar som påverkar dem.

Artikel 19

Standardisering

1.  De standarder som avses i artikel 8.2 i detta direktiv ska fastställas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6.3 i direktiv 98/34/EG.

Anmodan om utarbetande av dessa standarder får utarbetas i samråd med den kommitté som anges i artikel 20.1.

2.  Kommissionen ska offentliggöra referenser för standarderna i Europeiska unionens officiella tidning.

3.   Om en medlemsstat eller kommissionen anser att en standard inte helt uppfyller de grundläggande krav som den omfattar, ska kommissionen eller medlemsstaten i fråga ta upp frågan och lägga fram sina argument inför den kommitté som inrättats enligt direktiv 98/34/EG. Kommittén ska lämna sitt yttrande utan dröjsmål.

Mot bakgrund av kommitténs yttrande ska kommissionen besluta att offentliggöra, att inte offentliggöra, att offentliggöra med begränsning, att bibehålla, att bibehålla med begränsning eller att dra tillbaka referenserna till den harmoniserade standarden i fråga i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 20

Kommitté

1.  Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa som inrättats enligt artikel 58 i ║förordning (EG) nr 178/2002.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

▐

Artikel 21

Utgifter

Artikel 22

Införlivande

1.  Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den ...(30). De ska genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 23

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft ║dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 24

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ║ den ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 161, 13.7.2007, s. 48. (2) EUT C 146, 30.6.2007, s. 48. (3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 23 oktober 2007. (4) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1. (5) EUT L (6) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet ║ ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1). (7) EUT L 70, 16.3.2005, s. 1. Förordningen ║ ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 178/2006 (EUT L 29, 2.2.2006, s. 3). (8) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 575/2006 (EUT L 100, 8.4.2006, s. 3). (9) EUT L 156, 25.6.2003, s. 17. (10) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2012/2006 (EUT L 384, 29.12.2006, s. 8). (11) EGT L 131, 5.5.1998, s. 11. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/30/EG (EUT L 165, 27.6.2007, s. 21). (12) EUT L 158, 30.4.2004, s. 50. Rättad i EUT L 204, 4.8.2007, s. 28. (13) EUT L 157, 9.6.2006, s. 24. Rättad i EUT L 76, 16.3.2007, s. 35. (14) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/105/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 368). (15) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/105/EG. (16) EUT L 114, 27.4.2006, s. 9. (17) EGT L 377, 31.12.1991, s. 20. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1). (18) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11). (19) EGT L 123, 24.4.1998, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2007/47/EG (EUT L 247, 21.9.2007, s. 21). (20) * Ett år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (21) EGT L 200, 30.7.1999, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1). (22) * Tre år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (23) * Fem år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (24) * Fyra år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (25) * Tre år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (26) ** Sju år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (27) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 2006/96/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 81). (28) EUT L (29) * 3 år efter det att direktivet har trätt i kraft. (30) Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

Utbildnings- och fortbildningsprogram

Hälso-, säkerhets- och miljökrav i samband med inspektion av utrustning för spridning av bekämpningsmedel

Inspektionen av utrustning för spridning av bekämpningsmedel ska omfatta alla aspekter som är viktiga för att uppnå en hög hälso- och miljöskyddsnivå och få full effekt av spridningen; detta ska i tillämpliga fall ske genom kontroll av att följande anordningar och funktioner är felfria:

(1)  Kraftöverföring

För att säkerställa ett gott skydd för operatören ska skydden för kraftuttagsaxeln och kraftintaget vara monterade och i gott skick, och alla skydd och rörliga eller roterande kraftöverföringsdelar ska fungera korrekt.

(2)  Pump

Pumpkapaciteten ska vara anpassad till utrustningens behov och pumpen ska fungera på rätt sätt så att en spridningstakten blir stabil och tillförlitlig. Pumpen får inte ha några läckor.

(3)  Omrörning

Anordningar för omrörning ska säkerställa en god cirkulation så att en jämn koncentration erhålls i hela volymen sprutvätska i tanken.

(4)  Tank för sprutvätska

Spruttankar, inbegripet indikator för tankinnehåll, påfyllningsanordningar, silar och filter, tömningsanordningar och omrörningsanordningar ska fungera på ett sådant sätt att oavsiktligt spill, ojämn koncentrationsfördelning, exponering av operatören och kvarvarande vätskevolym minimeras.

(5)  Mätsystem, styr- och reglersystem

Alla anordningar för mätning, till- och frånkoppling och justering av tryck och/eller flöde ska fungera tillförlitligt och får inte ha några läckor. Anordningar för kontroll och reglering av tryck ska vara lätta att använda under spridning. Anordningar för tryckreglering ska upprätthålla ett konstant arbetstryck vid konstant pumpvarvtal så att en jämn dosering erhålls.

(6)  Slangar och ledningar

Slangar och ledningar ska vara i gott skick så att störning av vätskeflödet och oavsiktligt spill vid fel undviks. Läckor från slangar eller ledningar får inte förekomma när systemet drivs med högsta möjliga tryck.

(7)  Filter

För att undvika turbulens och ojämnhet i spridningsbilden ska filter vara i gott skick och filtrens masktäthet ska vara anpassad till storleken på de munstycken som är monterade på sprutan. Systemet för indikering av stopp i filter ska fungera korrekt.

(8)  Sprutbom (för utrustning som sprutar bekämpningsmedel med hjälp av en horisontell bom som befinner sig nära grödan eller det material som ska behandlas)

Sprutbommen ska vara i gott skick och stabil i alla riktningar. System för fixering och justering och anordningar för dämpning av oavsiktliga rörelser och anpassning till marklutning ska fungera tillförlitligt.

(9)  Munstycken

Munstycken ska fungera korrekt så att efterdropp förhindras när sprutning upphör. För att få en jämn spridningsbild får flödet från varje enskilt munstycke inte avvika mer än 5 % från flödesuppgifterna i de tabeller som tillhandahålls av tillverkaren.

(10)  Vätskefördelning

Sprutvätskan ska fördelas jämnt i sidled och höjdled (vid spridning i högväxande grödor) och i körriktningen. Det ska säkerställas att sprutvätskan sprids i tillräcklig kvantitet och med god fördelning över det behandlade området.

(11)  Fläkt (för utrustning som sprider bekämpningsmedel med hjälp av luft)

Fläkten ska vara i gott skick och ska ge en jämn och tillförlitlig luftström.

Minimiinslag i nationella bakgrundsrapporter

Del A: Föreskrivna inslag i inledande nationella utredningar av minskad användning av bekämpningsmedel.

Scenarier för minskad användning av bekämpningsmedel:

–  En minskning av användningen på 30 procent och 50 procent, mätt enligt index över behandlingsfrekvens.

Slutsatser:

Del B: Föreskrivna inslag i kommande nationella utredningar gällande minskad användning av bekämpningsmedel.

Minimiinslag i de nationella handlingsplanerna för minskning av riskerna med och användningen av bekämpningsmedel

Inslag i allmänna och grödspecifika kriterier för integrerat växtskydd

I det integrerade växtskyddet ska åtminstone följande allmänna kriterier ingå:

a)  Bland de olika till buds stående alternativen för att hindra och/eller utrota skadegörare ska framför allt följande användas eller stödjas:

b)  Skadliga organismer ska övervakas med hjälp av lämpliga metoder och verktyg. Dessa ska omfatta vetenskapligt underbyggda system för varning, prognos och tidig diagnos, i de fall sådana finns att tillgå, samt rådgivare med fackmannainsikter, av det slag som tillhandahålls från statligt och privat håll.

c)  Yrkesmässiga användare ska utgående från resultaten av övervakningen fatta beslut om huruvida och i så fall när växtskyddsåtgärder ska vidtas. Fasta och vetenskapligt välunderbyggda tröskelvärden är väsentliga med tanke på beslutsfattandet. Innan någon behandling inleds ska hänsyn tas till vilka tröskelvärden för skadegörare som eventuellt definierats för regionen i fråga.

d)  Biologiska, fysiska, mekaniska och andra icke-kemiska metoder ska alltid när det är möjligt ges företräde framför kemiska metoder. Ogräsbekämpning ska ske genom mekanisk rensning eller med hjälp av andra icke-kemiska metoder, såsom värmebehandling. Undantag får tillåtas endast om ogynnsam väderlek under en längre tid förhindrat mekanisk rensning.

e)  Bekämpningsmedel som används ska vara så målspecifika som möjligt och ha minsta möjliga biverkningar för människors hälsa och miljön; bland växtskyddsmedel av detta slag märks extrakt från växter och träd samt mineralämnen för att motverka svamp.

f)  Yrkesmässiga användare ska begränsa användningen av bekämpningsmedel och andra ingrepp till vad som är nödvändigt, exempelvis genom minskade doser, minskad spridningsfrekvens eller partiell spridning och därvid ta hänsyn till att riskerna för växtligheten ska förbli acceptabla och att insatserna av växtskyddsmedel inte får öka risken för att populationerna av skadliga organismer ska utveckla resistens.

g)  I de fall då risken för resistens mot ett växtskyddsmedel är känd och när förekomsten av skadliga organismer kräver att bekämpningsmedel vid upprepade tillfällen används på någon gröda ska tillgängliga strategier mot resistens användas, så att växtskyddsmedlen inte förlorar sin verkan. I detta sammanhang får flera olika bekämpningsmedel med olika verkningssätt användas parallellt.

h)  Yrkesmässiga användare ska, utgående från varje enskild åker, bokföra de bekämpningsmedel som använts. De ska, utgående från bokföringen av dessa bekämpningsmedel och från övervakningen av de skadliga organismerna, undersöka nyttan med de växtskyddsåtgärder som använts.