Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens grönbok "Mot ett rökfritt Europa: policyalternativ på EU-nivå" (KOM(2007)0027),

–   med beaktande av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll från 2003 (Framework Convention on Tobacco Control, FCTC),

–   med beaktande av WHO:s europeiska strategi för en rökavvänjningspolitik från 2004,

–   med beaktande av WHO:s policyrekommendationer om skydd mot exponering för andras tobaksrök från 2007,

–   med beaktande av kommissionens förklaring inför Europaparlamentet om tillsatsämnen i tobak i samband med förhandlingarna om Reach och om Europaparlamentets ändringsförslag om tillsatsämnen i tobak(1),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0336/2007), och av följande skäl:

A.  Tobaksrök är en komplex giftblandning som består av mer än 4 000 ämnen, däribland gifter som vätecyanid, ammoniak och kolmonoxid samt mer än 50 ämnen som bevisligen är cancerframkallande.

B.  Bara i Europeiska unionen dör årligen minst 650 000 människor på grund av rökning.

C.  Det är vetenskapligt bevisat att tobaksrök och rökfria tobaksprodukter förorsakar allvarliga hälsoskador och för tidig död.

D.  Tobaksrök skadar bland annat luftvägarna, med följder som irriterade slemhinnor, hosta, heshet, andnöd, nedsatt lungfunktion, uppkomst och förvärring av astma, lunginflammationer, bronkit och kronisk obstruktiv lungsjukdom, och skadorna på blodkärlen är så betydande att de kan leda till hjärtinfarkt och slaganfall. Dessutom fördubblas risken för blindhet genom åldersrelaterad makuladegeneration.

E.  Exponering för tobaksrök i allmänhet eller på arbetsplatsen leder bevisligen till en avsevärt ökad risk för lungcancer, och exempelvis anställda i serveringsmiljöer där rökning är tillåten löper en 50 procent högre risk att insjukna i lungcancer än arbetstagare som inte utsätts för tobaksrök.

F.  Enligt uppskattningar dör årligen cirka 80 000 människor i EU till följd av passiv rökning.

G.  Barn är särskilt känsliga för tobaksrök, till exempel i hemmet och i privata färdmedel.

H.  Exponering för tobaksrök under graviditet kan leda till en förhöjd risk för missbildningar, missfall, fosterdöd och för tidig födsel samt mindre fosterlängd, mindre huvudomkrets och lägre födelsevikt, och det finns ett samband mellan passiv rökning och öroninflammation, nedsatt lungfunktion, astma och plötslig spädbarnsdöd.

I.  EU och 25 av de 27 medlemsstaterna har redan undertecknat och ratificerat WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (FCTC), där det i ingressen görs hänvisning till WHO:s stadga i vilken det konstateras att rätten till högsta möjliga hälsonivå är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna, och till artikel 8 i vilken det föreskrivs en skyldighet att tillhandahålla skydd mot exponering för tobaksrök.

J.  Störst nytta för samhället och ekonomin uppnås om rökfria områden kompletteras med effektiva politiska åtgärder för rökavvänjning på EU- och/eller medlemsstatsnivå, såsom a) effektiva program för att främja rökavvänjning i utbildningsanstalter och hälsovårdsinrättningar, på arbetsplatser och i idrottsmiljöer, och ökad tillgång till avvänjningsterapier (både beteendeterapier och medicinska terapier) för personer som vill sluta röka, b) diagnos och behandling av nikotinberoende i nationella hälso- och utbildningsprogram, och c) samarbete för att underlätta tillgången till behandling till en överkomlig kostnad, i enlighet med artikel 14 i FCTC.

K.  En ansvarsfull politik kräver att man skapar en miljö där rökningen är avnormaliserad och som uppmuntrar rökare att röka mindre eller sluta helt, som stöder dem i avvänjningsprocessen och som förmår barn och ungdomar att inte börja röka.

L.  Endast med hjälp av ett generellt rökförbud på alla slutna arbetsplatser, inbegripet arbetsplatser där mat eller dryck serveras, samt i alla offentliga lokaler och kollektiva färdmedel kan man skydda arbetstagarnas och icke-rökarnas hälsa. Ett sådant förbud skulle också göra det betydligt lättare för rökare att sluta röka.

M.  Ingen märkbar nedgång i omsättningen har kunnat konstateras i serveringsbranschen i de medlemsstater som har infört ett generellt rökförbud.

N.  Världsbanken har i sin rapport från 1999 "Curbing the epidemic: Governments and the economics of tobacco control" visat att skatteåtgärder är kostnadseffektiva när det gäller att minska efterfrågan på tobaksprodukter och minska den generella tobakskonsumtionen. Världshälsoorganisationen (WHO) har också framhållit att beskattning har den största effekten.

O.  I WHO:s europeiska strategi för en rökavvänjningspolitik bekräftas att (både beteendeinriktade och medicinska) åtgärder för rökavvänjning är ett viktigt och kostnadseffektivt led i en övergripande strategi för tobakskontroll, vilket kommer att bespara hälso- och sjukvårdsystemen stora utgifter i framtiden.

P.  Tobaksbruk förorsakar årligen kostnader på hundratals miljarder euro för de europeiska nationalekonomierna.

Q.  De kostnader som åsamkas hälsovårdssystemen genom tobaksbruk bärs av allmänheten och inte av dem som förorsakar kostnaderna.

R.  Det är oacceptabelt att vissa medlemsstater uppmuntrar till köp av tobaksprodukter genom låga skatter i sina länder, i syfte att öka de allmänna skatteintäkterna.

S.  Nästan 70 procent av EU-medborgarna är icke-rökare, 27 procent röker cigaretter, 5 procent röker rullcigaretter och 1 procent röker cigarr eller pipa.

T.  Av EU-medborgarna är 86 procent för rökförbud på arbetsplatsen, 84 procent för rökförbud på andra offentliga platser, 77 procent för rökförbud på restauranger och 61 procent för rökförbud i barer och pubar.

U.  Målgruppsinriktad utbildning, särskilt för ungdomar, gravida och föräldrar, är ett sätt att bidra till minskad tobakskonsumtion.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens grönbok som utgångspunkt för en ansvarsfull europeisk politik som har som mål att skydda medborgarna mot den hälsoskadliga tobaksröken.

2.  Europaparlamentet välkomnar tillvägagångssättet i de medlemsstater som redan har vidtagit effektiva åtgärder till skydd mot passiv rökning.

3.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen, i enlighet med vad som anfördes i parlamentets resolution av den 23 februari 2005 om den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa 2004–2010(2), att snarast möjligt klassificera tobaksrök i miljön som en cancerogen ämnesblandning av klass 1 enligt direktivet om farliga ämnen(3) så att tobaksrök i miljön omfattas av direktivet om carcinogena och mutagena ämnen(4).

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förteckna och kvantifiera de konkreta skadliga effekterna av rökning bland ungdomar i medlemsstaterna, för att sedan formulera EU-mål för medlemsstaterna med syftet att avskräcka ungdomar från att börja röka och minska deras tobakskonsumtion och samtidigt få medlemsstaterna att åta sig att till 2025 minska rökning bland ungdomar med minst 50 procent.

5.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av de skyldigheter som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen, är fria att avgöra utformningen av de åtgärder som ska vidtas på nationell nivå, men att de bör rapportera till kommissionen, både halvvägs och i slutet av den fastställda perioden, som avses i punkt 4, om de framsteg som gjorts för att minska rökningens skadliga effekter på ungdomar.

6.  Europaparlamentet noterar att kommissionen fungerar som stöd när det gäller att uppnå EU-målen, genom att hjälpa medlemsstaterna att utbyta kunskap och bästa metoder samt bedriva europeisk forskning om bekämpning av rökningens skadliga effekter på ungdomar.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ändring av direktivet om säkerhet och hälsa arbetet(5), med kravet på att alla arbetsgivare ska kunna garantera rökfria arbetsplatser.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom två år införa ett generellt rökförbud på alla slutna arbetsplatser, inbegripet arbetsplatser i serveringsbranschen, samt i alla slutna offentliga lokaler och kollektiva färdmedel i EU. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, om de nämnda målen inte uppnås av alla medlemsstater, att senast 2011 överlämna ett förslag till parlamentet och rådet med bestämmelser om skydd av icke-rökare på området för arbetarskydd samt att i detta sammanhang erkänna medlemsstaternas gällande nationella bestämmelser.

9.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som har infört ett generellt rökförbud på allmänna platser, på barer och på restauranger att utforma och ansluta sig till en frivillig stadga om inrättande av ett "europeiskt rökfritt område" som samtidigt skapar en förtrupp av medlemsstater som redan har antagit ett generellt rökförbud på grundval av frivilligt medlemskap. Parlamentet uppmanar vidare stadgans signatärstater att överväga att till slut ge denna frivilliga stadga lagstiftningsstatus genom förfarandet för förstärkt samarbete.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbjuda rökning på allmänna lekplatser inom två år.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanställa en rapport om de kostnader som uppstår för de nationella hälsovårdssystemen och ekonomin i EU på grund av rökning och exponering för tobaksrök.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att om möjligt senast 2008 lägga fram ett förslag om ändring av direktiv 2001/37/EG(6) om "tobaksvarudirektivet". Detta förslag bör innehålla åtminstone följande:

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en övergripande strategi för tobakskontroll och rökavvänjning och att överväga ytterligare EU-omfattande åtgärder för ett rökfritt Europa, t.ex. följande:

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka skatteåtgärder som skulle kunna bidra till att minska tobakskonsumtionen, särskilt bland ungdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda en rekommendation till medlemsstaterna på grundval av denna undersökning.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sluta uppmuntra till köp av tobaksprodukter genom att bibehålla låga skattesatser i sina länder.

16.  Europaparlamentet välkomnar Italiens beslut att förbjuda transport av omärkta cigaretter som ett sätt att bekämpa smugglingen och underlätta fastställandet av ursprung.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om ändring av direktiv 2001/37/EG i syfte att ta bort kravet på att ange halten tjära, nikotin och kolmonoxid på cigarettförpackningar, vilket i nuläget ger rökare en missvisande jämförelse.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om ändring av direktiv 2001/37/EG med en förnyad uppsättning större, slagkraftiga bildvarningar som måste finnas på alla tobaksprodukter som säljs i Europeiska unionen, och ett krav på att sådana varningar ska finnas på tobaksförpackningars båda sidor. Parlamentet anser att alla varningar också bör innehålla tydliga kontaktuppgifter för hjälp att sluta röka, t.ex. ett gratistelefonnummer eller en webbplats.

19.  Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen att rekommendera att man i det reviderade direktivet 2001/37/EG inför en varning om kopplingen mellan rökning och blindhet, eftersom flera färska vetenskapliga undersökningar har gett starka och enhetliga bevis för att rökning förorsakar synförlust till följd av åldersrelaterad makuladegeneration. Sådana varningar bör finnas med i förteckningen över varningar som ska användas på tobaksprodukter tillsammans med lämpliga, åskådliga bilder som stöder meddelandet.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom stödåtgärder såsom rökavvänjningsinsatser stödja rökare som vill sluta röka, t.ex. följande:

21.  Europaparlamentet påpekar att enligt WHO:s europeiska strategi för en rökavvänjningspolitik från 2004 är intensivrådgivning från en läkare i mer än tio minuter den metod som har störst förutsättningar att åstadkomma rökfrihet på lång sikt. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att införliva rådgivning för nikotinavvänjning i det nationella hälsovårdssystemet, genom att uppmuntra och utbilda anställda inom primärvården att systematiskt fråga patienter om rökning, att råda rökare att sluta röka och att ersätta dem för sådan intensivrådgivning.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att driva informations- och utbildningskampanjer om hälsosamma livsstilar anpassade efter ålders- och samhällsgrupper, i syfte att förmå människor att ta ansvar för sig själva och sina eventuella barn.

23.  Europaparlamentet anser att insatser för rökavvänjning bör innebära att rökare, särskilt unga och mindre välbeställda personer, får tillgång till rökavvänjningsprodukter och behandlingar till en överkomlig kostnad, inbegripet rådgivning, så att det inte uppstår ojämlikheter som avskräcker mindre gynnade samhällsgrupper från rökavvänjning.

24.  Europaparlamentet anser att information om hur man kan sluta röka, inklusive gratistelefonnummer eller en webbplats, bör synas tydligt i alla butiker där tobaksprodukter säljs.

25.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att även i fortsättningen vidta stödåtgärder på EU-nivå, exempelvis medvetandehöjande åtgärder. Europaparlamentet anser att kompetensutveckling för läkare och annan sjukvårdspersonal bör vara ett viktigt och prioriterat område.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt undersöka vilka hälsorisker som är förknippade med användning av snus och vilken inverkan denna användning har på cigarettkonsumtionen.

27.  Europaparlamentet begär i egenskap av budgetmyndighet i detta sammanhang att finansieringen av dessa medvetandehöjande åtgärder, som för tillfället sker genom gemenskapens tobaksfond, garanteras fullt ut också efter att fonden löpt ut.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera tobakskontroll i deras hälso- och utvecklingsarbete och att arbeta med låginkomstländer för att all nödvändig finansiering och allt tekniskt bistånd tillhandahålls, så att EU:s AVS-partnerländer kan rätta sig efter sina förpliktelser enligt FCTC. Parlamentet uppmanar kommissionen att alltid i god tid stå för alla de finansiella åtaganden som har samband med FCTC och relaterade initiativ inom FN-systemet.

29.  Europaparlamentet uppmanar Italien och Republiken Tjeckien att ratificera FCTC så snart som möjligt.

30.  Europaparlamentet fördömer den bristande respekt för rökrestriktionerna i Europaparlamentet som vissa ledamöter och anställda visar bland annat genom att röka i trappor eller i den öppna ledamotsbaren i Strasbourg.

31.  Europaparlamentet begär att presidiet, med tanke på sin roll som förebild, utfärdar ett rökförbud utan undantag i alla Europaparlamentets lokaler med omedelbar verkan. Parlamentet uppmanar till en strikt tillsyn av att detta förbud följs.

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter av den 13.12.2006, P6_TA(2006)0552. (2) EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 264. (3) Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT 196, 16.8.1967, s. 1). (4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50). (5) Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1). (6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/37/EG av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror (EGT L 194, 18.7.2001, s. 26).