Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artiklarna 149, 150 och 152 i EG-fördraget,

–   med beaktande av förklaring nr 29 om idrott som bilades Amsterdamfördraget, kommissionens rapport om idrott som presenterades vid Europeiska rådets möte i Helsingfors den 10-11 december 1999 (KOM(1999)0644) och Niceförklaringen om idrottens särdrag och sociala funktion i Europa, som återfanns i bilaga IV i ordförandeskapets slutsatser från mötet i Europeiska rådet som hölls i Nice den 7-9 december 2000,

–   med beaktande av kommissionen vitbok om idrott (KOM(2007)0391),

–   med beaktande av kommissionens vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma (KOM(2007)0279),

–   med beaktande av kommissionens utvärdering av Europeiska året för utbildning genom idrott 2004 (KOM(2005)0680),

–   med beaktande av Europarådets rekommendation om förbättrad idrottsutbildning och idrott för barn och ungdomar i alla Europas länder, som antogs av ministerkommittén den 30 april 2003 (Rec(2003)6),

–   med beaktande av kommissionens grönbok "Främja goda kostvanor och motion: En europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar" (KOM(2005)0637),

–   med beaktande av den studie som har offentliggjorts av Europaparlamentet med titeln "Current situation and prospects for physical education in the European Union",

–   med beaktande av sin resolution av den 13 juni 1997 om Europeiska unionens roll på idrottens område(1), och av den 5 juni 2003 om kvinnor och idrott(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för professionell fotboll i Europa(3),

–   med beaktande av resolutionen av den 14 april 2005 om dopning inom idrotten(4),

–   med beaktande av artiklarna 6 och 149 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt såsom fastställt i utkastet till Lissabonfördraget,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0415/2007), och av följande skäl:

A.  Idrott är det enda skolämne som syftar till att förbereda barn för en sund livsstil och inriktas på deras totala fysiska och mentala utveckling, samt erbjuder viktiga sociala värden, såsom rättvisa, självdisciplin, solidaritet, laganda, tolerans och rent spel.

B.  Övervikt som orsakas av en stillasittande livsstil och felaktig kost och som kan leda till dålig hälsa och psykosociala problem och sjukdomar som medför kostnadskrävande komplikationer, t.ex. högt blodtryck, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, drabbar en allt större del av EU:s befolkning, varav ungefär en fjärdedel är barn.

C.  Skolidrott är ett av de viktigaste redskapen för social integration, men för vissa minoriteter och religiösa samfund, och för funktionshindrade barn, är ett fullt deltagande i skolidrotten i många fall inte säkerställt och är förknippat med problem, som är svåra att lösa.

D.  Antalet lektioner som avsätts för idrott har minskat på såväl grundskolenivå som gymnasienivå under det senaste årtiondet, och tillhandahållandet av idrottsanläggningar och utrustning skiljer sig stort mellan medlemsstaterna.

E.  Medlemsstaternas utbildningsprogram för idrottslärare skiljer sig mycket åt, och det blir allt vanligare att idrottsundervisningen i skolan ges av lärare med otillräcklig utbildning.

F.  Det finns ingen lämplig samordning för att förena idrottsaktiviteter i och utanför skolan och utnyttja befintliga idrottsanläggningar på ett bättre sätt, och kopplingen mellan dem skiljer sig åt mellan olika medlemsstater.

G.  Föräldrarna kan spela en avgörande roll i nätverket av partnerskap inom detta område och föräldrars stöd för barnens idrottsaktiviteter är mycket viktigt, eftersom de utgör en förebild för sina barn och det är de som ser till att barnen får tillgång till idrottsanläggningar och program.

H.  De rättsliga ramar som styr skolidrott och idrott, och de som styr EU:s finansiering av dessa verksamheter, är båda lika osäkra.

I.  Folkhälsa och skydd av minderåriga är prioriterade områden i EU och därför bör särskild vikt läggas vid kampen mot dopning inom idrotten.

J.  Idrott är en av de mest effektiva åtgärderna för att bekämpa rökning, särskilt bland unga.

1.  Europaparlamentet bekräftar Europeiska unionens befogade intresse för idrott, särskilt för dess sociala och kulturella aspekter, liksom för de fostrande och sociala värden som idrotten överför, såsom självdisciplin, prövande av personliga gränser, solidaritet, sund tävlingsanda, respekt för motståndarna, social integrering, motstånd mot varje form av diskriminering, laganda, tolerans och rent spel.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av att genomföra Amsterdamförklaringen och Niceförklaringen, särskilt när det gäller de särskilda kännetecken för idrott och idrottens sociala funktion i Europa som bör beaktas vid genomförande av den gemensamma politiken.

3.  Europaparlamentet betonar att idrotten i vårt multikulturella samhälle bör vara en integrerad del av formell och informell utbildning. Undersökningar har visat att regelbunden fysisk aktivitet förbättrar det mentala och fysiska välbefinnandet och har en positiv effekt på inlärningsförmågan.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de behöriga myndigheterna att se till att större tonvikt läggs vid utvecklingen av hälsa i skolornas och förskolornas utbildningsprogram, att främja fysisk aktivitet som passar för dessa åldrar och att öka medvetenheten i klubbar och föreningar för att barn ska kunna börja med fysisk aktivitet så tidigt som möjligt till gagn för sin utveckling och hälsa, och att idrott garanteras status i enlighet med institutionens profil och motsvarande studienivå.

5.  Europaparlamentet påpekar att idrott och fysisk aktivitet kan ge ett viktigt bidrag till motverkandet av negativa hälsotrender såsom en stillasittande livsstil och fetma. Parlamentet hänvisar till den särskilda eurobarometern 246 om hälsa, livsmedel och kosthållning som offentliggjordes i november 2006, som behandlar européernas hälsomässiga och fysiska karakteristika samt deras kosthållning och problem som hänger samman med fetma och brist på fysisk aktivitet.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra informationskampanjer om nödvändigheten av att tillägna sig en sund livsstil, att regelbundet utöva fysisk aktivitet och om riskerna med en dålig kosthållning, med inriktning på de yngsta barnen och deras föräldrar.

7.  Europaparlamentet välkomnar de informella arbetsgrupper för idrott som kommissionen och rådet inrättat och föreslår att arbetsgrupperna uttryckligen fäster större uppmärksamhet vid att stärka sambandet mellan hälsa och skolidrott.

8.  Europaparlamentet föreslår att arbetet i expertgruppen "EU Platform on Diet, Physical Activity and Health", som kommissionen inrättade i mars 2005, ska stärkas genom idrottslärares och idrottsexperters deltagande.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga och när så är nödvändigt ändra inriktningen för idrotten som skolämne, med hänsyn till barns hälsomässiga och sociala behov och förväntningar.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra idrott obligatoriskt i grundskolor och gymnasium och att godta principen att minst tre idrottslektioner per vecka bör garanteras i skolschemat, och att uppmuntra skolorna att överträffa denna lägsta gräns så mycket som möjligt.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och ansvariga myndigheter att främja kroppsmedvetande och hälsa genom en högre grad av integrering mellan idrott och teoretiska ämnen.

12.  Europaparlamentet inväntar slutsatserna från kommissionens arbetsgrupp för idrott och hälsa beträffande rekommenderade minimimängder av daglig fysisk aktivitet och främjandet av skolidrott.

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissions vitbok om idrott, som är ett viktigt steg på väg mot utarbetandet av gemenskapsåtgärder för idrott, och hoppas att skolidrott är en fråga som kommer att tas upp i Pierre de Coubertin-handlingsplanen (SEK(2007)0934).

14.  Europaparlamentet välkomnar den tidigare omnämnda kommissionens vitbok om hälsofrågor, där förebyggande åtgärder prioriteras, huvudsakligen motion och ett ökat antal deltagare i idrott.

15.  Europaparlamentet välkomnar resultaten av det ovannämnda Europeiska året för utbildning genom idrott (EYES 2004), där idrottens roll i utbildningen betonades och idrottens omfattande sociala roll uppmärksammades.

16.  Europaparlamentet betonar att resultaten från EYES 2004 måste utnyttjas till fullo. I detta sammanhang bör man utnyttja och vidareutveckla bästa metoder genom nya offentligt eller privat finansierade initiativ eller genom stöd i en anda av ansvarsfullt företagande.

17.  Europaparlamentet välkomnar Internationella olympiska kommitténs beslut att anordna ungdoms-OS från och med 2010. Evenemanget kommer att bidra till att ungdomar blir medvetna om den olympiska andan och idrottens värde.

18.  Europaparlamentet anser att idrottslig utbildning och fostran, särskilt med tonvikt på olympiska ideal, är ett effektivt instrument för social integration av mindre gynnade grupper och en mångkulturell dialog. Detta främjar även frivilligarbete och bidrar aktivt till att motverka diskriminering, intolerans, rasism, främlingsfientlighet och våld.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att modernisera och förbättra sin politik inom gymnastik och idrott, huvudsakligen för att säkerställa en balans mellan fysiska och intellektuella aktiviteter i skolan, att satsa på idrottshjälpmedel av god kvalitet och att vidta lämpliga åtgärder för att göra idrottslokaler och idrottsämnen i skolor tillgängliga för alla elever, med vederbörlig hänsyn till elever med funktionshinder. Parlamentet föreslår att stöd beviljas för flera olika idrottsaktiviteter så att varje elev ska ha en verklig möjlighet att delta i olika typer av idrott. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja kravet att utöka den tid som används för gymnastik och idrott i skolor och att främja det rättsliga erkännandet av institutioner och organisationer som bidrar till en bättre integrering av idrottsaktiviteter i skolor och förskolor. Parlamentet är för att bevilja ekonomiska fördelar till idrottsklubbar som har samarbetsavtal med skolor, utbildningsanstalter, ungdomscentrer och andra samhälleliga organisationer eller frivilligorganisationer som är involverade i projekt för livslångt lärande.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa förutsättningar för att det föreskrivna minimiantalet idrottslektioner ska kunna uppfyllas, med tanke på att regelbunden motion bidrar väsentligt till att sänka sjukvårdskostnaderna.

21.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att garantera att skolidrott på alla nivåer, även grundskolan, undervisas av specialiserade idrottslärare.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i Bolognaprocessens anda öka konvergensen mellan utbildningsprogrammen för idrottslärare på alla stadier och se till att yrkesutbildningen av idrottslärarutbildare fortsätter och att jämställdhetsaspekter integreras i utbildningen, samt inrätta ett oberoende övervakningssystem för att garantera kvaliteten.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med idrottshögskolor erbjuda högkvalitativ, allsidig utbildning som ger idrottsmän nödvändiga färdigheter för att komma in på arbetsmarknaden eller bedriva studier på olika nivåer vid institutioner för högre utbildning.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de behöriga myndigheterna att utbilda idrottslärare i jämställdhet genom att införliva denna fråga i kursplanen. Vidare begär det att man slutar att undervärdera idrotten som skolämne och idrottslärarnas status. Parlamentet betonar betydelsen av möjlighet att erbjuda könsblandade idrottslektioner för förskole- och grundskolebarn och att från högre stadier ge möjlighet att välja mellan idrottslektioner med pojkar och flickor ihop eller var för sig, i syfte att uppmuntra flickor att pröva på även traditionellt sett mansdominerade idrotter. Vidare understryker parlamentet att man måste utforska "alternativa former" av fysisk aktivitet, som skulle kunna utövas på frivillig basis och helst utanför den obligatoriska undervisningen.

25.  Europaparlamentet anser att färdigheter som förvärvats genom idrottsaktiviteter bör erkännas under det gemensamma referenssystem som finns i den framtida europeiska ramen för kvalifikationer. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att inkludera idrotten i tillämpningsområdet för Europeiska systemet för överföring av studiemeriter för yrkesutbildning. Parlamentet anser att ökad öppenhet och ömsesidigt godkännande av licenser och utbildningsbevis för tillhandahållande av tjänster inom idrottssektorn i Europeiska unionen skulle bidra till den fria rörligheten för personer (elever, idrottsmän och idrottskvinnor och arbetstagare), samt en långsiktig assimilering av idrottsmän på arbetsmarknaden, och även bidra till social sammanhållning i Europa och till uppnåendet av målen för Lissabonstrategin, eftersom detta är ett område med hög potential för skapande av arbetstillfällen.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att initiera och stödja forskning i flera discipliner inom idrott och skolidrott och att sprida bästa metoder. Europaparlamentet rekommenderar även kommissionen att ange grundprinciper för den alleuropeiska undersökningen om riktlinjer och metoder för skolidrott, vilket Europarådet har angett som ett prioriterat område.

27.  Europaparlamentet understryker att bruket av prestationshöjande kemiska ämnen strider mot idrottens värde som en social, kulturell och fostrande verksamhet. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att se till att idrottslärare, både i och utanför skolorna, informerar eleverna om de fysiska och psykiska riskerna med att använda dopningsmedel.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra en undersökning om flickors och pojkars kvantitativa och kvalitativa deltagande i idrott i och utanför skolan och avsätta de nödvändiga resurserna för att kunna öka utbudet av idrotter ytterligare och på så sätt även öka flickors idrottsdeltagande. Parlamentet upprepar behovet av att övervaka och utvärdera effektiviteten hos sådana offentliga utgifter genom integrering av ett jämställdhetsperspektiv i budgeten och genom en konsekvensanalys av jämställdhetsarbetet.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid utarbetandet av idrottspolitik integrera jämställdhetsfrågan genom att systematiskt beakta skillnaderna mellan kvinnors och mäns villkor, situation och behov i denna politik. Dessutom uppmanas Eurostat att utarbeta fler indikatorer och insamla bättre kvalitativ statistik om kvinnors och mäns deltagande i idrott på alla nivåer.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att, samtidigt som subsidiaritetsprincipen beaktas, inrätta lämpliga rättsliga instrument som kan främja en ökning av investeringarna i ungdomars idrottsaktiviteter och idrottsutrustning.

31.  Europaparlamentet välkomnar infogandet av en direkt och otvetydig hänvisning till idrottens sociala, kulturella och ekonomiska värde, som utgör den rättsliga grunden för gemenskapens kommande åtgärder, i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, såsom det fastställts i utkastet till Lissabonfördraget.

32.  Europaparlamentet föreslår att EU:s folkhälsoprogram i högre grad uppmärksammar den roll som undervisning, skolidrott och idrott spelar för folkhälsan.

33.  Europaparlamentet erkänner att hälsoskäl inte räcker för att uppmuntra regelbundna idrottsaktiviteter. Medlemsstaterna uppmanas därför att förbättra marknadsföringen av sport kopplad till fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ange tydliga riktlinjer för statligt stöd, där det anges vilken typ av statligt stöd som betraktas som acceptabelt och nödvändigt för att framgångsrikt uppfylla idrottens sociala, kulturella, hälsovårdande och utbildningsmässiga funktion, inbegripet ekonomiskt eller annat stöd som ges av de statliga myndigheterna för att inrätta eller modernisera idrottsutrustning i skolorna, och för att förbättra och variera nuvarande utrustning och idrottsanläggningar, eftersom idrottsutrustningen i många skolor är otillräcklig eller utsliten i alla avseenden.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa områden där EU:s åtgärder kan ge ett mervärde i förhållande till åtgärder som redan vidtagits av idrottsorganisationer och medlemsstaters myndigheter. Parlamentet anser att den öppna samordningsmetoden är ett lämpligt sätt att uppnå bättre samarbete på EU-nivå på det särskilda området politik inom gymnastik och idrott och när det gäller idrottsaktiviteter för alla ("sport for all").

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga och formulera en policy gentemot intressenter, beslutsfattare och medborgare, för att på så sätt underlätta samråd om EU:s åtgärder rörande idrottens roll i utbildningen.

37.  Europaparlamentet rekommenderar att EU:s strukturfonder används för att bygga och utveckla anläggningar för skolidrott och annan idrott i missgynnade områden.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att lagstiftningen gäller för tillhandahållandet av tjänster inom idrottssektorn på samma sätt som för annan verksamhet inom ramen för gemenskapspolitiken.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta för lika möjligheter genom att vidta åtgärder för att få ett slut på diskriminering på grund av kön, religion eller etniskt ursprung, och att inta ett mer samarbetsinriktat synsätt som bygger på information, större kunskap och offentlig exponering och omfattar mångfald och kombinerade metoder, och även att säkerställa tillgång till åtminstone grundläggande skolidrott för funktionshindrade barn och och i mån av möjlighet även på mer avancerad nivå.

40.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att intensifiera idrottsprogram och skolidrott för ungdomar från rehabiliteringscentrum för minderåriga, eftersom idrott är medel för socialisering, kommunikation, social integrering och samtidigt lär ut laganda, rättvisa och respekt för regler.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja samarbete och förbättra informationsutbytet och utbytet av bästa metoder mellan skolor och idrottsföreningar, lokala myndigheter, frivilligorganisationer och civila organisationer som anordnar idrottsaktiviteter.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt stödja olika former av fysisk aktivitet som kan utföras av familjer, samt att förbättra dialogen mellan föräldrar, idrottslärare och idrottsföreningar.

43.  Europaparlamentet betonar vikten av att göra det europeiska samhället mer medvetet om idrottens moderna roll och dess betydelse inom utbildningen. Detta kan åstadkommas genom att man uppmuntrar utbildnings- och idrottsorganisationer att etablera och utveckla nära partnerskap och gemensamma målsättningar och främjar solidaritet mellan idrottens proffs- och amatörnivåer, samt genom att man får skolväsendet att uppmärksamma behovet av att ta itu med problemen med en stillasittande livsstil genom att främja skolidrotten.

44.  Europaparlamentet betonar betydelsen av idrottsföreningars och idrottsklubbars roll och sociala ansvar inom utbildningen, vilket bekräftas i Niceförklaringen.

45.  Europaparlamentet erkänner den viktiga sociala och kulturella roll som idrottsklubbar och idrottsföreningar kan spela i samhället lokalt och nationellt. Parlamentet anser att skolor, utbildningscentrum, idrottsklubbar och idrottsföreningar i högre grad bör medverka till att på olika sätt engagera lokalbefolkningen och öka dess deltagande genom en bättre social dialog, företrädesvis på initiativ av lokala myndigheter (med ansvar för områdena hälsovård, socialfrågor och utbildning). Parlamentet begär att man fokuserar på att säkerställa att idrottsklubbars verksamhet är fri från fanatism i enlighet med sportmannamässiga och sociala ideal.

46.  Europaparlamentet betonar den roll som sådana organisationer och initiativ som Special Olympics har, vilka bidrar till att integrera personer med funktionshinder i såväl idrottsaktiviteter som i samhället. Parlamentet uppmuntrar starkt till att man låter stödet från medlemsstaterna och EU fortsätta så att arbetet med dessa organisationer och initiativ kan utvecklas.

47.  Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för frivilligarbetet inom alla idrottsorganisationer och konstaterar att de flesta av dessa organisationer inte skulle kunna existera utan frivilliga. Därför rekommenderar parlamentet att "poäng" eller någon form av belöning för frivilligarbete inrättas på EU-nivå för att erkänna och främja detta arbete.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lära av erfarenheterna från det program med "idrottsmedvetna skolor", som inleddes av det luxemburgska ordförandeskapet och att i samarbete med medlemsstaterna ställa upp enhetliga kriterier för att klassas som en "idrottsmedveten skola", samt villkoren för ett europeiskt idrottspris som ska delas ut för att uppmärksamma nya initiativ.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, som fortsättning på erfarenheterna av EYES 2004, inom ramen för programmen Livslångt lärande, Ungdom och Medborgarnas Europa skapa nya initiativ i syfte att höja profilen och öka medvetenheten i samhället om den roll som idrott och skolidrott spelar inom utbildning och kultur, och även för social integration och hälsovård, särskilt när det gäller att förebygga fetma och skolstress. Idrottsinitiativ bör utvecklas som en del i programmet för livslångt lärande.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en del av programmet för livslångt lärande främja den fria rörelsen i EU för idrottslärare så att de kan få ökade kunskaper om bästa metoder och utbyta erfarenheter.

51.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att idrottsanläggningar är handikappanpassade både för publik och för idrottsutövare.

52.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de många idrotter som erbjuds gör det möjligt för barn att bli öppnare gentemot omvärlden och utvecklar värden som respekt för sig själv och andra, solidaritet, självkännedom och tolerans.

53.  Europaparlamentet erkänner att idrott spelar en viktig roll för livslångt lärande och att elever i alla åldrar bör ges möjlighet att delta.

54.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna ägnar särskild uppmärksamhet åt fall då barns talanger exploateras för att de ska lyckas i idrottstävlingar och insisterar på att professionell idrottsaktivitet som inbegriper barn måste ske med respekt för barnens grundläggande rättigheter och att barnens intresse alltid måste komma i första rummet.

55.  Europaparlamentet framhåller vikten av att flickor och kvinnor deltar fullt ut i idrott på alla nivåer och anser att jämställdhet och icke-diskriminering är ett integrerat mål för idrottens utbildningsmässiga och sociala funktion. Vidare insisterar parlamentet på att man måste säkerställa att kvinnor och män och flickor och pojkar har lika tillträde och deltagande på alla nivåer, funktioner och områden inom idrotten, oavsett social bakgrund. Detta gäller särskilt för personer med funktionshinder, då funktionshindrade kvinnor kan utsättas för diskriminering på flera sätt. Dessutom är idrott viktigt för folkhälsan, särskilt inom bekämpningen av fetma, som 21 miljoner barn i EU för närvarande lider av.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt den fysiska och psykiska hälsan bland unga kvinnor som tävlar på hög nivå och att med största noggrannhet utvärdera vilka följder vissa krav kan ha på deras sexuella och reproduktiva hälsa och på deras fysiska och mentala utveckling. Målet bör vara att se till att det inte i något fall uppstår effekter som strider mot idrottens viktiga fostrande roll.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa bästa metoder för att bekämpa sexuella trakasserier och övergrepp inom idrotten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta förebyggande och avhjälpande åtgärder och att utarbeta informationskampanjer om de rättsmedel som är tillgängliga, med beaktande av de otaliga resolutioner som avgetts om detta ämne, i synnerhet Europarådets resolution från mars 2000 om förebyggande åtgärder mot sexuella trakasserier och utnyttjande av kvinnor, ungdomar och barn inom idrotten (Bratislavaresolutionen) och sin resolution av den 5 juni 2003.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till träningsmöjligheter och utövandet av en idrottskarriär.

59.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de behöriga myndigheterna att vidta åtgärder för att medvetandegöra alla som arbetar inom idrottssektorn (klubbar, federationer m.fl.) om vikten av att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på alla sina beslut och all sin verksamhet samt av att göra jämställdhet till ett av sina mål för verksamhetsplaneringen.

60.  Europaparlamentet betonar vikten av motion för att förebygga fetma och undvika en osund livsstil, och på så sätt avsevärt förbättra individers hälsa. Parlamentet uttrycker dock sin oro över att längre arbetstid och de nuvarande anställningsvillkoren i allmänhet hindrar arbetstagare från att motionera regelbundet och bli mer aktiva inom idrott.

61.  Europaparlamentet erkänner att sport är en sektor som genererar arbetstillfällen och att andra områden, såsom utbildning, medicin, media samt tillverkning och marknadsföring av specialutrustning och specialiserade produkter har ett direkt samband med denna sektor.

62.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet och Internationella olympiska kommittén.

(1) EGT C 200, 30.6.1997, s. 252. (2) EUT C 68 E, 18.3.2004, s. 605. (3) Antagna texter, P6_TA(2007)0100. (4) EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 590.