Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelandet om "En ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa" (KOM(2006)0134),

–   med beaktande av kommissionens meddelande "Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism"(KOM(2007)0621)("Agenda 21"),

–   med beaktande av sin resolution av den 8 september 2005 om nya utsikter och utmaningar för en hållbar europeisk turism(1),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning och utskottet för regional utveckling (A6-0399/2007), och av följande skäl:

A.  Turismen omnämns en gång i EG-fördraget som en verksamhet för vilken det kan vidtas åtgärder (artikel 3 i EG-fördraget), men den anses inte falla inom EU:s behörighet och betraktas inte som ett EU-politikområde.

B.  Gemenskapen har emellertid behörighet att vidta åtgärder för att garantera att den inre marknaden, inbegripet turisttjänster, fungerar tillfredsställande (artikel 95 i EG-fördraget). Konsumentskyddet är i detta sammanhang särskilt relevant.

C.  Turistnäringen spänner över många olika EU-politikområden som har ett avsevärt inflytande på näringens effektivitet och kapacitet att bidra till tillväxt, sysselsättning och social och territoriell sammanhållning.

D.  Trots att parlamentet i ovannämnda resolution angav vägledande principer för en europeisk politik för hållbar turism bör vissa enskilda aspekter hos denna politik betonas så att de snabbare kan omsättas i praktiken.

E.  Gruppen för hållbar turism presenterade i februari 2007 en rapport med riktlinjer som kommissionen använde som utgångspunkt när den utarbetade agendan för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism.

F.  Det har inte varit möjligt att på EU-nivå utveckla ett konsekvent tvärpolitiskt synsätt på turismen, vilket har varit negativt och resulterat i att denna sektor inte har utvecklats tillräckligt samt att risken för att EU förlorar sin marknadsandel i denna sektor har ökat.

G.  Turismens miljömässiga och sociala dimension måste betonas starkt för att främja hållbarheten.

H.  Situationen på vissa populära europeiska turistdestinationer håller på att försämras, och våldsamma incidenter inträffar ibland på dessa destinationer, vilket gör dem mindre attraktiva.

I.  I artikel 1766 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ges EU och i synnerhet Europaparlamentet större befogenheter på det turistpolitiska området.

J.  Den viktiga roll som turismen kan spela för att främja social integration av de minst gynnade befolkningsgrupperna måste betonas.

Turismen och EU:s visumpolitik

1.  Europaparlamentet betonar att turismen, även turismen från tredjeländer, är viktig för EU.

2.  Europaparlamentet betonar särskilt behovet av att ömsesidigt förenkla visumansökningsförfarandena och att minska kostnaderna för turistvisum till en medlemsstat.

3.  Europaparlamentet betonar att berörda medlemsstater kan tillämpa Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1931/2006 av den 20 december 2006 om lokal gränstrafik vid medlemsstaternas yttre landgränser och om ändring av bestämmelserna i Schengenkonventionen(2) som ett nytt verktyg för att underlätta turism från angränsande tredjeländer.

4.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ingår i Schengensamarbetet att inrätta gemensamma konsulära avdelningar för beviljande av visum för personer från tredjeländer, att garantera att dessa avdelningar arbetar enligt samma metoder och tillämpar samma visumkriterier samt att förbättra mottagandet av personer som ansöker om visum, exempelvis hanteringen av möten, genomförandet av intervjuer och tidsfristerna för handläggning av ansökningar, då detta skulle innebära stora budgetbesparingar för medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet betonar behovet av att i förslaget om att införa en gemenskapskodex för viseringar(3) se över antalet dokument och typen av dokument som måste lämnas in av personer som ansöker om visum.

6.  Europaparlamentet rekommenderar med eftertryck att EU:s visumpolitik bör ha som utgångspunkt att visum för flera inresor ska ställas ut.

7.  Europaparlamentet påpekar att researrangörer och transportföretag behöver långfristiga visum med en giltighetstid på minst ett år så att de kan anställa rätt personal för att bemöta sina kunders behov. Parlamentet insisterar på behovet av att behålla och förbättra möjligheten att ställa ut gruppvisum.

8.  Europaparlamentet uppmanar Schengenmedlemsstaterna att förenkla visumansökningarna för Schengenländer för turister som redan har fått visum för icke Schengenmedlemsstater eller som redan har anlänt till dessa länder. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som står utanför Schengensamarbetet att göra samma sak för personer som har ett Schengenvisum.

9.  Europaparlamentet erkänner dock att förenklade och harmoniserade visumansökningsförfaranden och förenklat tillträde i allmänhet för turister från tredjeländer som vill besöka Europa måste vara förenliga med de säkerhetsbestämmelser som krävs för att bekämpa olaglig invandring, terrorism och organiserad brottslighet, särskilt gränsöverskridande brottslighet.

Statistik

10.  Europaparlamentet påminner om att det finns ett absolut behov av korrekta, tillförlitliga, enhetliga och aktuella uppgifter om turismen så att avgörande strategiska och administrativa beslut kan fattas i den offentliga och den privata sektorn. Det finns också ett behov av att utveckla adekvata kompletterande åtgärder och riktlinjer på EU-nivå för att säkerställa att EU förblir den främsta destinationen internationellt och återfår sin konkurrenskraft.

11.  Europaparlamentet kräver att rådets direktiv 95/57/EG av den 23 november 1995 om insamling av statistisk information rörande turism(4) ska ses över för att säkra en bättre harmonisering av medlemsstaternas uppgiftsinsamling, både när det gäller kvantitativa och kvalitativa aspekter av uppgiftslämningen.

12.  Europaparlamentet välkomnar initiativet att modernisera det rättsliga ramverket för turism genom en ny förordning som ska genomföras enhetligt i hela EU, och påpekar att denna reform bör genomföras snarast.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att främja införandet av satelliträkenskaper för turism (TSA) i medlemsstaterna, eftersom sådana instrument möjliggör korrekta jämförelser av turismen med andra ekonomiska sektorer och kan bidra till en bättre förståelse av turistindustrins verkliga storlek och värde.

14.  Europaparlamentet betonar att medvetenheten om turismens betydelse för ekonomier och regional utveckling måste höjas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo anta satelliträkenskaper för turismen (TSA) och att på årsbasis uppdatera statistiken för att garantera att aktuella och giltiga uppgifter finns tillgängliga för att stödja en fullständig och sund integrering av turismen i den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka behovet av att samla in statistik och uppgifter av hög kvalitet för att göra det möjligt att bedöma turismens inverkan på ekonomin, miljön och livskvaliteten för invånarna på populära turistdestinationer.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en rapport om de olika nationella system som existerar för skydd av speciella naturområden och historiska platser genom särskild stadsplanering och särskilda byggnadsföreskrifter samt, vid behov, främja bästa praxis inom dessa områden genom att offentliggöra riktlinjer.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en samordnad resultattavla som visar tillståndet för naturområden och historiska platser, särskilt turisternas inverkan på dessa områden och platser, i syfte att reglera antalet besökare och se till att områdena och platserna bevaras på lämpligt sätt och lämnas över till kommande generationer.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta för en fysisk planering som förebygger att det grundas massturismföretag eftersom dessa har stora negativa effekter på bevarandet av naturen och det historiska och kulturella arvet och som inte är en del av de lokala samhällena eller involverar dem.

Harmonisering av kvalitetsstandarder för turistinkvartering i EU

19.  Europaparlamentet konstaterar att det finns en mångfald av klassificeringssystem i medlemsstaterna och anser att denna situation, ur konsumentens synvinkel, inverkar negativt på näringens tillförlitlighet och på möjligheterna till insyn.

20.  Europaparlamentet konstaterar att konsumenterna ser klassificeringssystemen som viktiga instrument när de ska välja hotell eller annan inkvartering, och det är därför viktigt att korrekt information om klassificeringens innebörd i de olika länderna finns lätt tillgänglig för konsumenterna och att noggrann hänsyn tas till deras behov.

21.  Europaparlamentet anser det vara tillrådligt och möjligt att fastställa en gemensam bas och gemensamma kriterier för konsumenterna så att dessa, när de beslutar att resa utomlands, kan göra sitt val på grundval av tydliga och verifierbara klassificeringskriterier.

22.  Med tanke på de många kriterierna i vissa nationella och regionala system konstaterar Europaparlamentet att man genom en förenkling av nuvarande standarder skulle uppnå målet att förtydliga och förenkla informationen till konsumenterna och även säkra en större öppenhet när det gäller turistinkvartering.

23.  Europaparlamentet uppmanar den europeiska hotell- och restaurangbranschen att

24.  Europaparlamentet uppmanar de lokala, regionala och nationella myndigheter som berörs av klassificeringssystemen att inom ramen för lämpliga offentlig-privata partnerskap stödja de insatser som för närvarande görs av den europeiska hotell- och restaurangbranschen både när det gäller insyn och tillnärmning av befintliga klassificeringssystem, med hjälp av riktmärkning.

25.  Europaparlamentet är medvetet om att det skulle vara mycket svårt att utarbeta en gemensam klassificering på EU-nivå eftersom hotelltyperna och turistinkvarteringen skiljer sig mycket åt till följd av lokala krav, kulturer och särdrag, och med tanke på att de befintliga klassificeringsplanerna har mycket olika utformning.

26.  Europaparlamentet anser emellertid att en uppsättning riktlinjer som grundar sig på gemensamma och enhetliga kriterier för hela EU skulle kunna ta hänsyn till konsumentens intressen samtidigt som den respekterar miljön och lokala särdrag.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med de europeiska hotell- och restaurangorganisationerna, såsom HOTREC, och de europeiska konsumentskyddsorganisationerna fastställa en metod för att skapa sådana lägsta säkerhets- och kvalitetsstandarder för inkvarteringstjänster. Parlamentet betonar att en sådan metod skulle kunna omfatta införandet av en EG-märkning för inkvartering som skulle omfatta alleuropeiska gemensamma kriterier för att ge konsumenterna en försäkran om de lägsta kvalitetskrav som kan ställas, oavsett vilken medlemsstat det är frågan om.

Kvalitetssäkringssystem

28.  Europaparlamentet uppmanar den europeiska hotell- och restaurangbranschen att fortsätta sina insatser för att inrätta ett europeiskt "paraply" för kvalitetssäkringssystem och för att regelbundet informera gemenskapsinstitutionerna om de framsteg som görs.

29.  Europaparlamentet uppmuntrar aktörer inom den europeiska hotell- och restaurangbranschen att vidareutveckla europeiska standarder i syfte att bland annat underlätta överföring av information till mottagare och höja kvaliteten på de tjänster som erbjuds. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vid behov stödja dessa insatser.

30.  Europaparlamentet uppmanar de lokala, regionala och nationella myndigheter som berörs av kvalitetssäkringssystemen att inom ramen för lämpliga offentlig-privata partnerskap stödja de insatser som för närvarande görs av den europeiska hotell- och restaurangbranschen när det gäller ett europeiskt "paraply" för kvalitetssäkringssystem.

31.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av miljömärkningar, men anser att flerfaldigandet av märkningar på lokal nivå kan förvirra turisterna och påverka insynen, vilket skapar ett behov av bättre information till turisterna och konsolidering av befintliga märkningar för bättre internationellt erkännande.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med den europeiska hotell- och restaurangorganisationen HOTREC främja märkningsförfaranden för turistinkvartering i medlemsstaterna och att främja kvalitetsmodeller som har visat sig vara effektiva på andra ställen (t.ex. Qualmark i Nya Zeeland) för att förbättra synligheten.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och intressenter att bidra till en förbättring av hållbara märkningsförfaranden baserade på ekonomiska, sociala, territoriella, miljömässiga och kulturella kriterier genom att förevisa och överföra bästa praxis samt uppmuntra initiativ från industriledare.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja användningen av miljömärkningar för anläggningar, platser och tjänster inom turistnäringen.

Konsumentskydd

35.  Europaparlamentet är medvetet om att fler och fler turister bokar sina resor (transport, inkvartering, etc.) direkt via Internet och därmed undviker mellanhänder, dvs. researrangörer och resebyråer, vars marknadsandel minskar (från 98 procent 1997 till 60 procent 2007) men som fortfarande är föremål för rättsliga bestämmelser, såsom rådets direktiv 90/314/EEG av den 13 juni 1990 om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang(5). Parlamentet betonar att detta missförhållande måste rättas till genom att i direktiv 90/314/EEG inkludera alla webbplatser som saluför fler än en tjänst, till exempel tjänster som tillhandahålls av lågprisflygbolag och andra aktörer på denna marknad.

36.  Europaparlamentet välkomnar därför kommissionens arbetsdokument av den 26 juli 2007 om en översyn av direktiv 90/314/EEG, som behandlar frågor rörande olika regelverk som är tillämpliga på traditionella researrangörer och leverantörer av egenbokade paketresor via Internet.

37.  Europaparlamentet betonar den nya teknikens ökande betydelse i turistindustrin, särskilt för marknadsföring av turisttjänster och förbättring av kulturella varor och evenemang.

38.  Europaparlamentet anser att denna snabba utveckling av IT-användningen för turisttjänster kräver att det inrättas ett ramverk för konsumentskydd och skydd av personuppgifter i samband med elektroniska bokningar. Kommissionen uppmanas att göra en analys av denna marknad som ramverket skulle kunna bygga på. Ett sådant ramverk skulle garantera att konsumenternas rättigheter på nätet och personuppgifter skyddas och att konsumenterna får information som är sannfärdig, icke vilseledande aktuell och entydig. I avsikt att skydda konsumenterna rekommenderar parlamentet därför certifiering av webbplatser som tillhandahåller information och erbjuder turisttjänster (reservation och betalning) i elektronisk form.

39.  Europaparlamentet betonar den positiva roll som organisationer som verkar inom social turism spelar på detta område, vilkas verksamhet bör uppmuntras och stödjas.

40.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag av den 7 juni 2007 till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentskydd vid vissa aspekter av tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter, återförsäljning och byte (KOM(2007)0303), vars syfte är att utvidga det nuvarande regelverkets tillämpningsområde så att det även omfattar nya semesterprodukter för längre perioder, vilka har uppstått på marknaden under de senaste åren, samt vissa typer av transaktioner som t.ex. försäljning och byte knutna till tidsdelat boende. Parlamentet anser att förslaget kommer att förbättra konsumentskyddet inom turistsektorn och skapa lika villkor som skyddar den hederliga sektorn för tidsdelat boende mot illojal konkurrens.

41.  Europaparlamentet beklagar att det saknas ett särskilt rättsligt instrument för tjänsters säkerhet, vilket är av stor betydelse för turistsektorn, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka möjligheten att vidta åtgärder i denna fråga som svar på den oro som flera parlamentsledamöter uttryckt.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en EU-kampanj för att främja trafiksäkerheten, med betoning på de nya gemensamma kontrollinstrument som finns till förfogande, i syfte att informera turister om olika bestämmelser som gäller i andra medlemsstater än den stat där de är bosatta.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla förfarandena för slumpanalysens kritiska kontrollpunkter (HACCP) och att ta hänsyn till de små företagens behov, i synnerhet mikroföretagens.

Hälsoturism

44.  Europaparlamentet understryker vikten av att använda alla tillgängliga gemenskapsprogram, däribland det andra gemenskapsprogrammet för åtgärder på hälsoområdet (2008-2013)(6), för att främja hälsorelaterad turism.

45.  Europaparlamentet understryker att försäkringsbolag måste engagera sig mer i stödet till hälsoturism. Parlamentet betonar även att försäkringsbolag bör få hjälp att finna lösningar för gränsöverskridande samarbete i syfte att finansiera hälsoturism.

46.  Med tanke på nedgången inom hälsoturismen anser Europaparlamentet att ett särskilt gemenskapsdirektiv måste antas för att definiera erkännande och användning av kurorter med hetvattenkällor, och rent allmänt hälsoturismens roll och betydelsen av bad i hetvattenkällor i anslutning till turistanläggningar i de olika medlemsstaterna – förutom aspekterna rörande hälsa, social trygghet och försäkringar – och också se till att tillräckliga finansiella medel görs tillgängliga för att göra det möjligt för en strategiskt viktig sektor i medlemsstaternas ekonomi att utvecklas i lämplig riktning, för att avsevärt öka antalet nya direkta och indirekta arbetstillfällen.

Tillgänglig turism

47.  Europaparlamentet välkomnar initiativen att på EU-nivå samordna information om tillgänglig turism som skulle göra det möjligt för rörelsehindrade turister och deras familjer att hitta information om turistdestinationernas tillgänglighet. Medlemsstaterna, tillhandhållarna av turisttjänster samt nationella och lokala turistorganisationer uppmanas att delta i och/eller stödja initiativ av detta slag.

48.  Europaparlamentet uppmanar samtidigt kommissionen och medlemsstaterna att överväga om det är lämpligt att utarbeta en stadga om europeiska turisters rättigheter och skyldigheter mot bakgrund av de våldsamma incidenter som orsakats av europeiska turister på europeiska turistdestinationer, samt även en europeisk regelsamling för turistföretag.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta initiativet till en EG-märkning "Tillgänglighet för alla" som skulle garantera rörelsehindrade turister tillgång till kärnturistverksamhet och som skulle omfatta inkvartering, restauranger, frilufts- och naturområden, konsertlokaler, minnesmärken, museer, etc.

50.  Europaparlamentet betonar dessutom att det europeiska kulturarvet måste skyddas, bevaras och restaureras. Parlamentet efterlyser en mer ingående skötsel av sådana platser och skärpta bestämmelser för att besöka dem, samt större insatser för att förbättra tillgängligheten för människor med funktionshinder som i ökad utsträckning reser i rekreationssyfte.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett meddelande med en handlingsplan för stärkande av en sådan EG-märkning "Tillgänglighet för alla". Vid utarbetandet ska kommissionen basera sig på det arbete den redan har genomfört, på erfarenheter och på bästa praxis på nationell och lokal nivå. Den ska också ta hänsyn till de resultat som har uppnåtts på EU-nivå på transportområdet.

52.  Europaparlamentet konstaterar att tillgängligheten till resmål är en fråga som också hänger samman med vilka transporttjänster som tillhandahålls eller finns tillgängliga. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vid utarbetandet av en ny europeisk turistpolitik och utvecklingen av den europeiska transportpolitiken ta vederbörlig hänsyn till det handikapp som regioner med särskilda naturliga eller geografiska egenskaper har i fråga om tillgänglighet, t.ex. de yttersta randområdena, öar och bergsområden samt de glest befolkade regionerna längst i norr.

Socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar turism

53.  Europaparlamentet påpekar att det behövs en ny turistpolitik för att göra den europeiska turismen hållbar med ekonomiskt, socialt, territoriellt, miljömässigt och kulturellt hänseende. Parlamentet stöder därför de särskilda åtgärder som kommissionen har vidtagit för att främja ekonomisk och social sammanhållning inom europeisk turism. Parlamentet välkomnar också att kommissionen har tagit initiativ till att utarbeta en agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism.

54.  Europaparlamentet kräver att hållbar turism ska främjas, och betonar att social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet är en grundläggande förutsättning för att utveckla och bibehålla all turistverksamhet.

55.  Europaparlamentet insisterar på nödvändigheten av att stödja och främja mer hållbara och socialt ansvarsfulla metoder inom turistnäringen, och att utvärdera deras effektivitet, så att denna näringsgren får en mer framträdande ställning i den förnyade Lissabonstrategin.

56.  Europaparlamentet insisterar på att en hållbar turism måste utgöra en långsiktig inkomstkälla för de lokala ekonomierna, särskilt i de mindre gynnade regionerna, och dessutom bidra till att främja en stabil sysselsättning där arbetstagarnas rättigheter respekteras, stödja övrig ekonomisk verksamhet, såväl i de tidigare som i de senare leden, som samtidigt bevarar och förbättrar det kulturella, historiska och miljömässiga arvet samt landskapet.

57.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att föreslå en agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism som en grund för turistpolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna riktlinjer som gör det möjligt att få till stånd en bättre politisk samordning i utvecklingen av turismen på nationell, regional och lokal nivå och öka turistverksamheternas hållbarhet.

58.  Miljöhot, särskilt koldioxidutsläpp, kräver att turistindustrin deltar i utbildningen av turister i miljöfrågor vid utarbetandet av miljöpolitiken.

59.  Med tanke på att turismen delvis bär ansvaret för skadorna på miljön, vilket hänger samman med att antalet resor har ökat, bör företrädare inom turismen engagera sig i aktiviteter som rör miljöskyddsfrågor och planering av dessa.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med grannländer (Östeuropa och Medelhavsområdet) och länder som deltar i den europeiska grannskapspolitiken på området för turismen samt att ytterligare stödja länder med låga inkomster eller medelinkomster via direkta utländska investeringar från EU och samföretag inom turistsektorn, enligt en strategi för hållbar utveckling av turismen.

Passagerarrättigheter

61.  Europaparlamentet anser att det finns en omfattande uppsättning regler på EU-nivå för passagerares rättigheter inom luftfarten, som främjar tillgängligheten och erbjuder rimlig ersättning vid förseningar eller inställda flyg, och även vid olyckor.

62.  Europaparlamentet betonar att det för närvarande strävar efter att det ska tas fram omfattande kompletterande bestämmelser för att konsolidera sådana rättigheter för tåg- och fartygspassagerare, i syfte att garantera ett harmoniserat system på EU-nivå.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera att passagerare får information, och särskilt att dessa passagerarrättigheter, inte minst flygpassagerares rättigheter, tillämpas korrekt samt att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar lättillgängliga skiljedomsförfaranden i situationer där ett transportföretag inte betalar ut ersättning.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fundera över vilket tillvägagångssätt EU skulle kunna tillämpa för att skydda passagerare som övergivits av en försumlig charterarrangör, mellanhänder eller transportörer i reguljär trafik till följd av konkurs eller avsiktliga bedrägerier. Parlamentet föreslår att det ska inrättas en EU-täckande svartlistning av sådana arrangörer på grundval av kriterier som klart anges av kommissionen efter samråd med transportföretag och/eller researrangörer samt konsumentskyddsorganisationer.

Främjande av europeiska resmål

65.  Europaparlamentet välkomnar att webbportalen om europeiska resmål har inrättats genom finansiering från kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att bidra till att främja Europa som resmål eller som ett antal attraktiva resmål, exempelvis genom att införa och offentliggöra en "Europamärkning" och ordna arrangemang och kanaler för insamling av information om europeiska resmål och sedan sprida detta till dem som arbetar inom turistnäringen utanför Europa.

66.  Europaparlamentet välkomnar införandet av ett förfarande för att varje år välja ut enastående europeiska turistmål ("Europeisk turistdestination som utmärkt sig"), vilket föreslogs i ovan nämnda resolution. Parlamentet anser att sådana initiativ är värdefulla då de gör variationen och rikedomen av EU-destinationer mer synlig. Parlamentet betonar att EU där så är möjligt ska främja mindre kända destinationer, i synnerhet i de nya medlemsstaterna.

67.  Mot bakgrund av behovet av att skydda turismens kvalitet på populära europeiska resmål förespråkar Europaparlamentet att detta program ska användas till att utveckla en ansvarsfull och hållbar turism i alla turistregioner i EU.

68.  Eftersom gränsöverskridande infrastruktur är nödvändigt för den europeiska turistsektorn uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att förbättra sådan infrastruktur, däribland (inre) vattenvägar för rekreation.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer kraftfullt främja Europas kulturarv inom transport och industri.

70.  Europaparlamentet uppmuntrar därför initiativ som strävar efter att förbättra Europas kulturarv som t.ex. Europarådets kulturvägar, och insisterar på att deras profil ska förstärkas. Parlamentet föreslår därför att stöd ges till inrättande av en märkning av europeiska kulturarv vilken syftar till att belysa den europeiska dimensionen av EU:s kulturplatser och monument.

71.  Europaparlamentet betonar att det är bråttom att skydda den traditionella kulturen, i synnerhet hotade folkliga konstarter, hantverk, handel och kunskaper, vilka är nödvändiga för att bevara den nationella identiteten och landsbygdsområdenas attraktionskraft på turister.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja EU-destinationer i länder där högsäsongen sammanfaller med EU:s lågsäsong och att se huruvida det är möjligt att anta överenskommelser, såsom samförståndsavtal, med dessa tredjeländer i syfte att främja turistströmmar med bästa möjliga spridning över året.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att belysa den kulturella dimensionen av den europeiska turismen genom att främja Unescos världsarvsplatser i Europa såsom vittnesmål om den europeiska kulturen.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en gränsöverskridande minnescykelväg längs den f.d. järnridån som ett exempel på "mjuk rörlighet" inom turism och som symbol för det återförenade Europa.

Utveckling av turismen

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regionerna, de lokala myndigheterna och turistindustrin att samordna de politikområden som direkt eller indirekt påverkar turismen, samarbeta mer med varandra och bättre använda de europeiska finansieringsinstrument som finns tillgängliga under perioden 2007–2013 för att utveckla den europeiska turismen med fokus på turistindustrins och resmålens konkurrenskraft, utveckling av turistföretag, tjänster, hjälpmedel, skapande av arbetstillfällen, rörlighet och yrkesutbildning inom turistsektorn samt ekonomisk diversifiering och utveckling av Europas regioner, i synnerhet de minst gynnade regionerna.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om hur åtgärder och förslag inom ramen för andra områden av gemenskapspolitiken sannolikt kommer att påverka turistindustrin, för att göra det möjligt att anlägga ett helhetsmässigt och integrerat perspektiv på sektorn och förhindra all slags splittring av EU:s politik för turism.

77.  Europaparlamentet uppmanar alla intressenter att främja resmålen i anslutningsländerna, men insisterar på att all gemenskapsfinansiering av turism måste kopplas till främjande av höga kvalitetsstandarder för tillhandahållande av turisttjänster.

78.  Europaparlamentet inser vikten av bussresor för turister med låga inkomster och för utvecklingen av turismen i regioner som inte har några regionala flygplatser eller järnvägar. Parlamentet uppmärksammar den särskilda situationen för små och medelstora bussbolag i förhållande till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet(7), särskilt för rundresor. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp denna särskilda fråga och undersöka möjligheten att skjuta upp viloperioden till efter rundresor (som inte överstiger tolv dagar).

79.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag bör vara mer delaktiga i turismrelaterat entreprenörskap och att man bör söka möjligheter att förenkla förfaranden för att erhålla finansiellt stöd. Parlamentet betonar dessutom att utbildning som sponsras av EU och antagande av bästa metoder bör införas på regional nivå, särskilt i de nya medlemsstaterna.

80.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska undersöka möjligheten att införa ett ungdomstransportkort för unga européer som får Erasmus-, Leonardo- eller Comenius-stipendier eller som utför frivillig medborgartjänst i EU, så att det blir lättare för dem att resa och bekanta sig med sitt värdland.

81.  Europaparlamentet betonar att Leonardo da Vinci-programmet är ett av de bästa programmen inom turistsektorn i flera länder, och dessa möjligheter bör därför utvecklas och främjas. Parlamentet betonar att detta skulle kunna leda till en omfattande förbättring av utbildningsprogrammet. Parlamentet betonar att man förutom att genomföra programmet bör forska om vilka resultat som uppnåtts.

Diverse frågor

82.  Med tanke på att de kommande förändringarna i den demografiska strukturen i EU kommer att bli omfattande uppmärksammar Europaparlamentet ännu en gång behovet av att genomföra ett europeiskt turistprogram för pensionärer under lågsäsong, något som skulle förbättra pensionärernas livskvalitet i EU, skapa arbetstillfällen och leda till större efterfrågan och högre tillväxt i Europas ekonomi. Detta skulle kunna kallas Ulysses-programmet.

83.  Europaparlamentet stödjer kommissionens planer på att underlätta samarbetet mellan aktörer som arbetar för att ta fram kunskap om turism, till exempel universitet, forskningsinstitut och offentliga och privata övervakningsorgan. Parlamentet stöder också planerna på att uppmuntra till rörlighet över hela Europa genom stöd till yrkesutbildning över de nationella gränserna, arbetsplaceringar och utbyten samt genom utveckling av utbildningsmetoder, -material och -innehåll.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beställa en övergripande konsekvensbedömning av idén att sprida semestrarna i Europa över olika datum och olika regioner.

85.  Europaparlamentet understryker behovet av gemenskapsstöd till de medlemsstater som drabbas av naturkatastrofer som skadar deras turistnäring.

86.  Europaparlamentet framhåller flerspråkighetens betydelse i turistpolitiken och anser att information om platser som kan besökas bör tillhandahållas på så många av medlemsstaternas språk som möjligt.

o
o   o

87.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 325. (2) EUT L 405, 30.12.2006, s. 1. (3) Kommissionens förslag av den 19 juli 2006 till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar (KOM(2006)0403). (4) EGT L 291, 6.12.1995, s. 32. (5) EGT L 158, 23.6.1990, s. 59. (6) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013) (EUT L 301, 20.11.2007, s. 3). (7) EUT L 102, 11.4.2006, s. 1.