Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om rasism, främlingsfientlighet och extremism, framför allt resolutionerna av den 20 februari 1997 om rasism, främlingsfientlighet och extremhögern(1) och av den 15 juni 2006 om det ökade rasistiska och homofobiska våldet i Europa(2), samt sin ståndpunkt av den 29 november 2007 om rådets förslag till rambeslut om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 27 januari 2005 om förintelsen, antisemitism och rasism(4),

–   med beaktande av artiklarna 6, 7 och 29 i EU-fördraget och artikel 13 i EG-fördraget, som ålägger EU och dess medlemsstater att försvara de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och som tillhandahåller en möjlighet att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och diskriminering, och av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter(5),

–   med beaktande av de internationella människorättsinstrument som förbjuder diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung, särskilt den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som båda undertecknats av samtliga medlemsstater och av ett stort antal andra stater,

–   med beaktande av Europeiska unionens verksamhet i kampen mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och homofobi, i synnerhet de två direktiven mot diskriminering (direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(6) och direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet(7)) samt i det ovannämnda ramdirektivet om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet,

–   med beaktande av resolution 1344 av den 29 september 2003 från Europarådets parlamentariska församling om "Hotet mot demokratin från extremistiska partier och extremistiska rörelser i Europa",

–   med beaktande av betänkandet "Report on Racism and Xenophobia in the Member States of the EU" (rasism och främlingsfientlighet i medlemsstaterna), som offentliggjorts 2007 av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–   med beaktande av OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) dokument "Challenges and responses to hate-motivated incidents in the OSCE region" (utmaningar och reaktioner på händelser med rasistiska förtecken i OSSE:s område), oktober 2006,

–   med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Extremistiska rörelser, paramilitära grupper och extremistiska partier, varav vissa till och med har regeringsansvar, som grundar ideologi, politiska uttalanden och politiskt agerande på diskriminering, däribland rasism, intolerans, anstiftan till religionshat, utestängning, främlingsfientlighet, antisemitism, romerfientlighet, homofobi, kvinnohat och ultranationalism håller återigen på att öka i Europa och vissa EU-länder har på senare tid drabbats av våldshandlingar och mord som hänför sig till någon form av hat, vilket är oroväckande.

B.  Rekryteringen av islamistiska fundamentalister och den våldsamma propagandakampanj med terroristattacker som genomförs i Europeiska unionen och som grundar sig på hat mot de europeiska värdena och på antisemitism är djupt oroväckande.

C.  Dessa extremistiska ideologier är inte förenlig med principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen som föreskrivs i artikel 6 i EU-fördraget där de värderingar om mångfald och jämlikhet som Europeiska unionen bygger på beskrivs.

D.  Ingen medlemsstat kan bortse från det faktiska hot som extremism utgör mot demokratin och därför måste hela Europa se det som en utmaning att gemensamt bekämpa spridningen av främlingsfientlighet och av andra extremistiska politiska yttringar.

E.  Vissa politiska partier, bland annat en del partier i regeringsställning i vissa länder eller partier som är representerade på lokal, nationell eller EU-nivå har medvetet fört upp intolerans och/eller våld grundad på ras, etniskt ursprung, nationalitet, religion eller sexuell läggning som huvudpunkter på sina dagordningar.

F.  Nynazister, paramilitära grupper och andra extremister riktar sitt våld mot ett stort antal utsatta människogrupper, såsom invandrare, romer, homosexuella, antirasistiska aktivister och hemlösa.

G.  Offentliga och lättillgängliga webbplatser som uppmuntrar hat är en oroväckande företeelse som vi måste hantera utan att kränka yttrandefriheten.

1.  Europaparlamentet fördömer alla rasistiska angrepp och hatattacker, och uppmanar alla myndigheter att gör allt de kan för att straffa de ansvariga. Parlamentet uttalar sitt fulla stöd för alla som fallit offer för sådana angrepp och deras familjer.

2.  Europaparlamentet framhåller att kampen mot extremism inte får inkräkta på vår ständiga skyldighet att respektera de grundläggande rättigheterna och de grundläggande rättsliga principerna, däribland yttrande- och föreningsfriheten, som nämns i artikel 6 i EU-fördraget.

3.  Europaparlamentet beklagar att vissa mittenpartier har gett trovärdighet åt och accepterat extremistiska partier genom att ingå koalitioner och därmed offrat sin moraliska integritet för kortsiktiga politiska mål och kortsiktig nytta.

4.  Europaparlamentet noterar att det växande antalet extremistiska organisationer, ofta med nyfascistiska förtecken, kan öka rädslan i samhället och leda till rasistiska manifestationer på en rad områden, bland andra sysselsättning, bostäder, utbildning, sjuk- och hälsovård, polisarbete, tillgång till varor och tjänster samt medier.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att leda arbetet med att finna lämpliga politiska och juridiska lösningar, framför allt på det förebyggande stadiet genom utbildning av ungdomar och information till allmänheten, utbildning om totalitarism och kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna så att minnet av Europas historia hålls vid liv. Medlemsstaterna uppmanas att utarbeta en politik för utbildning om demokratiskt medborgarskap som grundar sig på medborgerliga rättigheter och skyldigheter.

6.  Europaparlamentet betonar att kommissionen måste se till att gällande lagstiftning som är avsedd att förhindra uppmuntran till politiskt och religiöst våld samt rasism och främlingsfientlighet verkligen tillämpas. och uppmanar medlemsstaterna att se till att antirasistisk lagstiftning, information samt medvetandehöjande kampanjer i medier och på utbildningsanstalter genomförs strikt och kontinuerligt förbättras.

7.  Europaparlamentet uppmanar alla demokratiska krafter, oavsett ideologi, att undvika att stödja extremistiska partier med rasistiska eller främlingsfientliga förtecken, uttalade eller ej, och således vägra alla slags allianser med valda företrädare för dessa partier.

8.  Inför valet till Europaparlamentet 2009 varnar parlamentet för möjligheten att extremistiska partier kan komma att få plats i Europaparlamentet och uppmanar därför de politiska grupperna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att denna demokratiska inrättning inte kommer att användas som plattform för att finansiera och föra ut icke-demokratiska budskap.

9.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att bevilja Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter ett tydligt mandat att undersöka hur de extremistiska grupperna är uppbyggda i syfte att bedöma om dessa grupper samordnar sitt arbete inom hela Europeiska unionen eller på regional nivå.

10.  Europaparlamentet upprepar att offentliga personer bör avstå från uttalanden som uppmuntrar till hat eller stigmatisering av vissa befolkningsgrupper på grundval av ras, etniskt ursprung, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller nationalitet. Om offentliga personer uppmuntrar till hat bör det förhållandet att de är offentliga personer anses vara en försvårande omständighet. Parlamentet fördömer framför allt den oroväckande växande antisemitismen.

11.  Europaparlamentet uppmanar medierna att upplysa om farorna med hatiska uttalanden och att genom sin verksamhet bidra till att främja principer och värden som gäller demokrati, jämlikhet och tolerans.

12.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att efter domstolsbeslut åtminstone skapa en möjlighet att dra in offentliga bidrag till politiska partier som inte fördömer våld och terrorism och respekterar de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, demokratin och rättsstatsprincipen, såsom de beskrivs i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Samtidigt uppmanas de länder som redan har denna möjlighet att snarast utnyttja den.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja de icke-statliga organisationer och organisationer inom det civila samhället som arbetar för att främja demokratiska värderingar, mänsklig värdighet, solidaritet, social integrering, interkulturell dialog och social medvetenhet för att bekämpa radikalisering, våldsam extremism och alla former av diskriminering.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar samt till Europarådet.

(1) EUT C 85, 17.3.1997, s. 150. (2) EUT C 300 E, 9.12.2006, s. 491. (3) Antagna texter, P6_TA(2007)0552. (4) EUT C 253 E, 13.10.2005, s. 37. (5) EUT L 53, 22.2.2007, s. 1. (6) EUT L 180, 19.7.2000, s. 22. (7) EUT L 303, 2.12.2000, s. 16.