Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

-   med beaktande av kommissionens vitbok om förbättrade ramar för den inre marknaden för investeringsfonder (KOM(2006)0686),

-   med beaktande av direktiv 2001/107/EG(1) och 2001/108/EG(2), vilka ändrar direktiv 85/611/EEG(3) (fondföretagsdirektivet), i syfte att införa regler för förvaltningsbolag och förenklade prospekt respektive vad gäller fondföretags investeringar (UCIT III),

-   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument(4) (MiFID),

-   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG av den 9 mars 2005 om en ny organisationsstruktur för kommittéer på området finansiella tjänster,

-   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut(5) (pensionsfondsdirektivet),

-   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling(6) (försäkringsförmedlingsdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring(7),

-   med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2004 om framtiden beträffande hedgefonder och derivat(8),

-   med beaktande av expertgruppens om förvaltning av tillgångar rapport av den 7 maj 2004, expertgruppens rapporter från juli 2006 och parlamentets resolution om kapitalförvaltning av den 27 april 2006(9),

-   med beaktande av Europeiska värdepapperstillsynskommitténs (CESR) råd till kommissionen den 26 januari 2006 om klargöranden av definitioner av vilka tillgångar som kan komma i fråga för fondföretags investeringar (CESR/06-005),

-   med beaktande av Internationella valutafondens rapport från globalt forum för finansiell stabilitet: utveckling och problem på marknaden, april 2007,

-   med beaktande av Europeiska centralbankens årsrapport 2006, kapitel IV: finansiell stabilitet och integration,

-   med beaktande av kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet(10) (genomförandedirektivet MiFID),

-   med beaktande av CESR:s rekommendationer om incitamentsavgifter enligt MiFID från den 29 maj 2007 (CESR/07–228b),

-   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel(11) (prospektdirektivet),

-   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (KOM(2007)0361) (Solvency II-direktivet),

-   med beaktande av Ekofinrådets slutsatser av den 8 maj 2007,

-   med beaktande av kommissionens grönbok om förbättrande av EU:s ramar för investeringsfonder (KOM(2005)0314),

-   med beaktande av rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater(12) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar(13),

-   med beaktande av rapporten om högt belånade institutioner från Forum för finansiell stabilitet av den 19 maj 2007,

-   med beaktande av rapporten från OECD:s styrgrupps om företagsstyrning med rubriken "De privata kapitalpoolernas roll i företagsstyrningen: om riskkapitalbolags och "hedgefondsaktivisters" roll" från maj 2007,

-   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0460/2007), och av följande skäl:

A.  Avsikten med denna resolution är inte att behandla de fem lagstiftningsåtgärder som förväntas ingå i översynspaketet för UCIT III, dvs. underlättande av förfarande för anmälan, inrättande av pass för förvaltningsbolag, översyn av systemet med förenklade prospekt och inrättande av ramar för sammanslagningar av fonder och ramar för sammanställning, eller att diskutera justeringar av tillsynssamarbetet på dessa fem områden.

B.  Europaparlamentet avser att fullfölja sin uppgift när det gäller att utforma en mer integrerad europeisk marknad för investeringsfonder som sträcker sig längre än den kommande begränsade översynen av (UCITS III).

C.  Öppna fastighetsfonder och fonder som investerar i hedgefonder och andra icke-harmoniserade fonder för icke-professionella investerare omfattas för närvarande inte av regelverket för fondföretag och drar därför inte nytta av något EU-pass, som begränsar mångfalden investeringsprodukter som enskilda investerare har tillgång till liksom fondföretagens investeringsstrategier.

D.  Skilda nationella system för privata placeringar och förfaranden är ett hinder för gränsöverskridande placeringar av investeringsprodukter som riktar sig till kvalificerade investerare.

E.  Skilda rapporteringskrav för fondföretag och andra konkurrerande investeringsprodukter, skilda nationella beskattningsregler för gränsöverskridande fondsammanslagningar, hinder för fondhanteringen och skilda förpliktelser för förvaringsinstituten utgör hinder för lika villkor, ökad konkurrenskraft och konsolidering av den europeiska fondmarknaden.

F.  Det har förekommit många missförstånd i fråga om huruvida olika bärare av alternativa investeringar och instrument som hedgefonder och riskkapitalfonder skiljer sig från varandra i fråga om kapitaltillskott, investeringspolitikens mål och ledningens kontroll.

Icke-harmoniserade fonder för icke-professionella investerare

1.  Europaparlamentet ser positivt på att en expertgrupp för öppna fastighetsfonder inrättats, men beklagar att kommissionen inte har prioriterat frågan om fonder som investerar i hedgefonder lika mycket. Parlamentet ser både fram emot expertgruppens rapport om öppna fastighetsfonder och resultaten av kommissionens studie om icke-harmoniserade fonder för icke-professionella investerare som syftar till att upprätta en inre marknad för dessa produkter.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka en framtida utökande av tillämplighetsområdet för artikel 19.1 i UCITS III så att den omfattar fastighetsfonder och fonder varvid det beaktas att hedgefondindex redan antas utgöra godtagbara tillgångar. Parlamentet pekar på behovet av en heltäckande bedömning av riskerna och fördelarna med en sådan förändring, med särskild uppmärksamhet på skydd av fondföretagens varumärke. Parlamentet understryker att en sådan undersökning inte ska avbryta översynen av UCITS III.

3.  Europaparlamentet anser, med beaktande av slutsatserna av ovan nämnda expertgruppsrapport och kommissionens studie att man bör ta upp frågan om upprättande av ramar för en inre marknad för fastighetsfonder, fonder som investerar i hedgefonder och andra icke-harmoniserade fonder för icke-professionella investerare, som reglerade produkter på EU-nivå, med stöd av en konsekvensbedömning och med fullt beaktande av frågor rörande diversifiering, likviditet och värdering. Parlamentet understryker att ett sådant övervägande inte får påverka översynen av UCITS III.

System för privata placeringar

4.  Europaparlamentet kräver ett samordnat regelverk för privata placeringar på EU-nivå för att stärka integrationen på den inre marknaden, baserad på en genomgripande konsekvensbedömning. Parlamentet understryker att ett sådant regelverk måste innebära nödvändig rättslig säkerhet för aktörerna men inte bör överreglera och därigenom överbelasta den privata placeringsverksamheten mellan avancerade och välinformerade aktörer genom alltför detaljerade eller alltför föreskrivande krav. Parlamentet upprepar att strängare nationella regelverk (så kallad gold plating) inte ska vara möjlig.

5.  Europaparlamentet anser att ett system för privata placeringar bör omfatta alla öppna investeringsfonder, däribland EU-reglerade fonder, nationellt reglerade fonder och fonder som regleras i tredje länder. Parlamentet är hur som helst övertygat om att framsteg i frågan om ömsesidigt marknadstillträde, i tillbörliga fall, är mycket viktigt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förhandla om sådana avtal med tredje länder, i synnerhet Förenta staterna, och uppmanar kommissionen att ta upp denna fråga i det transatlantiska ekonomiska rådet.

6.  Europaparlamentet är övertygat om att det är viktigt att fastställa vem som får investera. Parlamentet föreslår att hänsyn tas till befintliga investerarkategorier i MiFID och prospektdirektivet. Parlamentet stöder en bred definition av kvalificerad investerare. Parlamentet betonar dock att det, trots den befintliga lagstiftningen, finns åtskilliga frågor som fortfarande behöver lösas, såsom kriteriet om årsinkomst och behovet att införa överföringsrestriktioner som förbjuder kvalificerade investerare med tillåtelse att investera enligt ett sådant system för privata placeringar, att sälja produkten till enskilda investerare direkt eller indirekt till exempel genom att kombinera den med andra produkter som riktar sig till enskilda investerare.

7.  Europaparlamentet föreslår att som ett första steg ett undantag från anmälningsförfarandet för fondföretagen ska införas vid översynen av UCITS III och att detta undantag ska begränsas till ett litet antal kvalificerade investerare såsom professionella kunder enligt MiFID.

8.  Europaparlamentet anser att systemen för privata placeringar som ett andra steg bör utvidgas till att omfatta andra produkter och en bredare definition av kvalificerad investerare och innehålla ett generellt undantag från lokala marknadsföringsbestämmelser. Parlamentet ber kommissionen att till sommaren 2008 fastställa om det behövs lagstiftningsåtgärder eller om CESR:s styrning är tillräcklig.

9.  Europaparlamentet är övertygat om att en EU-ram för systemen för privata placeringar endast bör tillämpas på gränsöverskridande privata placeringar och i detta fall vara överställd de befintliga nationella regler, men bör emellertid inte ersätta nationella bestämmelser som tillämpas på inhemska privata placeringar. Parlamentet förordar, åtminstone som ett första steg, ett system som baseras på CESR:s riktlinjer, men påpekar att för att uppnå mer rättslig säkerhet bör man undersöka behovet av europeiska lagstiftningsåtgärder.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka och undanröja skattehindren för gränsöverskridande placeringar av dessa produkter.

Distribution, information och förmåga att förstå finansiella rapporter

11.  Europaparlamentet anser att användningen av kommissioner är ett godtagbart sätt att betala ersättningar. Parlamentet framhåller samtidigt att det är viktigt att det ges information till investerarna om alla avgifter och spreaden (skillnaden mellan köp- och säljkurs) för att dessa ska kunna fatta bättre underbyggda beslut och för att öka konkurrensen. Parlamentet välkomnar MiFID:s bestämmelser om information om avgifter men framhåller att MiFID inte tillämpas på alla konkurrerande investeringsprodukter.

Konkurrerande produkter

12.  Europaparlamentet anser att kravet att kostnader och avgifter ska framgå vid försäljningen och kravet om fortlöpande information om risker och resultat inte bara ska gälla fondföretag utan alla konkurrerande produkter (dvs. inlåningsbevis, obligationer, "unit linked"-livförsäkringar). Parlamentet inser dock att det inte är möjligt att göra olika slags investeringsprodukter fullkomligt jämförbara.

13.  Europaparlamentet kräver i det sammanhanget en översyn av ramlagstiftningen om marknadsföring, rådgivning och försäljning av alla investeringsprodukter som riktar sig till enskilda investerare senast i slutet av 2008, i synnerhet det kommande solvensdirektiv II, direktivet om försäkringsförmedling och UCITS III för att skapa lika villkor och en konsekvent inställning till skyddet av investerarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att be nivå 3-kommittéerna om tekniska råd på detta område samtidigt som man beaktar mångfalden produkter och distributionskanaler.

14.  Europaparlamentet ber kommissionen att undersöka om ett initiativ till en uppförandekod från branschens sida kan bidra till att öka öppenheten i fråga om avgifterna med beaktande av de positiva och negativa effekter som är kopplade till uppförandekoden i efterhandelssektorn.

15.  Europaparlamentet välkomnar CESR:s rekommendation att en utbetalning eller icke monetär förmån till eller från en juridisk person inom samma koncern som bara erbjuder sina egna produkter (egna fonder) bör behandlas på exakt samma sätt som om de gjordes till eller från en annan juridisk person i företag med öppna strukturer (tredjepartsfonder).

16.  Europaparlamentet konstaterar att enligt artikel 26 i genomförandedirektivet för MiFID gäller bestämmelserna om incitament för betalningar och icke-penningmässiga fördelar som gjorts mellan två juridiska personer medan produkter som produceras och framställs av samma juridiska person inte omfattas av artikel 26. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka den praktiska inverkan av artikel 26 på distributionen av konkurrerande produkter och därmed på öppna strukturer.

17.  Europaparlamentet inser att spårning av kommissioner och särskilt placeringsavgifter är en tidsödande och kostsam process som förväntas öka med allt öppnare strukturer. Parlamentet uppmanar därför branschen att undersöka om det behövs gemensamma normer i Europeiska unionen för en ordentlig kontroll av innehav som standarder för identifiering av distributörer eller tillhandahållande av uppgifter som filformat, protokoll för överföring av uppgifter och rapporteringstäthet.

18.  Europaparlamentet uppmanar CESR att rapportera om konsekvenserna av artikel 26 i genomförandedirektivet för MiFID på dagens förfaranden med dolda och fasta kostnader 2008 och att, med beaktande av redan befintliga och eventuella framtida självreglerande initiativ från branschens sida, undersöka om en EU-gemensam tillsyn skulle gagna investerarna.

19.  Europaparlamentet delar den oro som uttryckts av kommissionen i grönboken om förbättrande av EU:s ramar för investeringsfonder såvitt avser uppkomsten av garanterade fonder, vilka felaktigt fastställts som sådana, när de inte backas upp av kapitalkrav. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram förslag om hur tillbörliga bestämmelser, t.ex. kapitalkrav, på EU-nivå för dessa fonder kan uppnås för att säkerställa ett effektivt konsumentskydd. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att tillsynskraven måste vara samordnade och lika stränga både när det gäller kvalitet, i fråga om riskhanteringsnormer, och kvantitet, i fråga om de kapitalkrav som erhålls.

Interaktionen mellan fondföretagen och MiFID

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lösa möjliga konflikter mellan bestämmelser om distribution, incitamentsavgifter och uppföranderegler i UCITS III och MiFID i sin handledning. Parlamentet beklagar dock att kommissionen inte har publicerat dessa riktlinjer innan MiFID börjat tillämpas av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta medlemsstaternas tillämpning av lagar och bestämmelser och att klargöra handbokens juridiska status och dess koppling till CESR:s nivå 3-åtgärder och kommissionens frågor och svar om MiFID.

Förmåga att förstå finansiella rapporter

21.  Europaparlamentet påpekar att likvärdiga informationskrav för konkurrerande produkter vid försäljningstillfället när det gäller kostnader, risk och resultat endast hjälper investerare att fatta välgrundade beslut om de har god kunskap och grundläggande förståelse för hur olika investeringsprodukter fungerar. Parlamentet pekar därför på behovet av förmåga att förstå finansiella rapporter.

Beskattning av gränsöverskridande fondsammanslagningar

22.  Europaparlamentet måste tyvärr konstatera att gränsöverskridande sammanslagningar i många jurisdiktioner fortfarande beskattas samtidigt som sammanslagningar inom det egna landet inte beskattas. Parlamentet menar att eftersom investerare inte kan påverka sådana händelser och bör behandlas lika så bör sammanslagningar över gränser och inom det egna landet beskattas neutralt.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen 2008 föreslå att sammanställa ett direktiv om beskattning av fondsammanslagningar som bygger på principen om skatteneutralitet i direktiven 90/434/EEG och 2005/56/EG. Parlamentet betonar att målet inte är att samordna skatterna utan att fastställa att inhemska och gränsöverskridande sammanslagningar bör vara skatteneutrala om investerarna behåller sina investeringar i fonden före och efter sammanslagningen eller drar tillbaka sin investering som resultat av den avsedda sammanslagningen, innan sammanslagningen äger rum.

24.  Europaparlamentet anser att skatteneutraliteten av praktiska skäl först endast bör gälla sammanslagningar av UCITS och senare alla andra fonder.

25.  Europaparlamentet understryker den avgörande betydelsen av samordnad tillsyn av fondprodukter och icke-fondprodukter och efterlyser fortsatta insatser för informationsutbyte och praktiskt samarbete mellan finansmyndigheterna.

Investeringspolicy och riskhantering

26.  Europaparlamentet beklagar att investeringspolicyernas nuvarande utformning har medfört att tillgångar som fastighetsfonder och fonder som investerar i hedgefonder inte anses som godtagbara i enlighet med tillämpningsområdet för UCITS III medan CESR betraktar relativt volatila och mindre öppna tillgångar som hedgefondindex som godtagbara.

27.  Europaparlamentet anser att fastställandet av godtagbara tillgångar och investeringsgränser inte garanterar kvaliteten på kapitalförvaltningen och till och med kan invagga enskilda investerare i en falsk trygghet. Parlamentet föreslår därför att en övergång från en föreskrivande till en principstyrd linje som bygger på förvaltning av tillgångar och skulder som en mer sofistikerad form av riskspridning ska övervägas på medellång sikt. Parlamentet understryker att översynen av UCITS III inte bör försenas genom att en grundläggande diskussion om en sådan förändring inleds i detta skede. Parlamentet understryker behovet av en noggrann analys av effekterna av en sådan förändring på fondföretagens resultat och varumärke.

28.  Europaparlamentet tror att införande av principbaserade bestämmelser för riskhanteringssystem på nivå 1 kommer att bidra till att garantera finansiell stabilitet och samstämmigheten när det gäller tillsynsrutiner. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen, när väl det pågående lagstiftningsarbetet om översynen av UCIT III har slutförts, tar fram en förteckning på principbaserade kriterier för användningen av riskhanteringssystem, med beaktande av att sådana system bör motsvara den enskilda riskprofilen för varje fond. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om förvaltningsbolag bör vara skyldiga att redogöra för lämpligheten av ett visst system och om ett allmänt krav på förhandstillstånd för riskhanteringssystem genom ett tillsynsorgan eller en tydligare roll för förvaringsinstituten när det gäller övervakningen av investeringsverksamheten är nödvändig. Parlamentet uppmanar CESR att slutföra sitt arbete om en harmonisering av riskmätningssystemen och att börja titta på likviditetsförvaltning.

29.  Europaparlamentet anser att det för att stärka investerarnas förtroende är nödvändigt att alla förvaltningsbolag som är registrerade som aktiebolag och alla börsnoterade distributionsbolag omfattas av det tillämpliga nationella regelverket för styrning av bolag i de länder där de är registrerade och gemenskapslagstiftningens bestämmelser om styrning av bolag.

Fondhantering

30.  Europaparlamentet välkomnar initiativ som EFAMA:s (European Fund and Asset Management Association) standardiseringsgrupp för fondhantering, Eurofi och andra initiativ på nationell nivå för att öka effektiviteten i fondhanteringen. Parlamentet noterar emellertid att de framsteg som hittills gjorts är otillfredsställande. Parlamentet anser att kommissionen bör vidta åtgärder om branschen inte gör omfattande framsteg när det gäller ökad användning av elektronisk och standardiserad fondhantering till slutet av 2009.

31.  Europaparlamentet framhåller de svårigheter som små och medelstora distributörer och distributörer med begränsad gränsöverskridande verksamhet har med att övergå till automatiserade och standardiserade lösningar.

32.  Europaparlamentet konstaterar att det finns tankar om att standardiserade tidsfrister för avslut skulle kunna innebära ett incitament för mer automatisering, förenkla och tydliggöra orderförfarandena och minska antalet inträffade fel.

33.  Europaparlamentet konstaterar att det finns tankar om att inrätta ett standardiserat förfarande för att underlätta tillgången till tillförlitliga och standardiserade uppgifter om gränsöverskridande fonder, t.ex., om det anses tillbörligt, stödda av en EU-databas med fondreferenser till statistiska uppgifter som prospekt och hanteringsuppgifter. Parlamentet pekar på behovet av överblick för att garantera att uppgifterna är uppdaterade och tillförlitliga.

Förvaringsinstitut

34.  Europaparlamentet beklagar att inte alla medlemsstater tillåter filialer till kreditinstitut i EU att fungera som förvaringsinstitut trots att de står under tillsyn på EU-nivå i enlighet med EU:s lagstiftning om finansiella tjänster. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta erforderliga lagstiftningsåtgärder i samband med översynen av UCITS III för att se till att sådana kreditinstitutsfilialer kan fungera som förvaringsinstitut och klargöra hur ett verkningsfullt tillsynssamarbete kan utövas.

35.  Europaparlamentet anser att en samordnad definition av förvaringsfunktioner skulle kunna bidra till en bättre förståelse och ett bättre samarbete mellan tillsynsmyndigheterna och se till att skyddet för investerarna blir likvärdigt i hela EU. Parlamentet inser emellertid svårigheterna med att överbrygga nationella skillnader, i synnerhet när det gäller äganderätt, skyldigheter och regler till skydd mot insolvens. Parlamentet kräver ytterligare analys av de rättsliga hinder som skulle behöva undanröjas för att åstadkomma en samordning av förvaringsfunktionerna med beaktande av befintlig forskning om förvaringsinstitutens olika roller och ansvar i EU:s medlemsstater.

36.  Europaparlamentet framhåller att ett förvaringspass bara bör införas efter att en fullständig samordning av förvaringsinstitutens roll och uppgifter uppnås. Parlamentet understryker att sambandet mellan ett förvaringspass, kapitalförvaltningsbolagets pass, fonden och tillsynsmyndigheten måste undersökas noggrant innan ett beslut fattas.

37.  Europaparlamentet kräver att kommissionen ska undersöka hur den utbredda användningen av mycket komplicerade produkter, t.ex. derivat, inklusive lånederivat och index, inklusive index för hedgefonder, påverkar effektiviteten i förvaringsinstitutens tillsynsfunktion.

Lamfalussy-processen

38.  Europaparlamentet framhåller vikten av att trygga urvalet av genomförandeinstrument på grundval av innehållet och syftena med den bakomliggande nivå 1 lagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en rättslig grund på nivå 1 för användningen av både genomförandedirektiv och tillämpningsförordningar på nivå 2. Parlamentet påpekar att det nya regleringsförfarandet med tillsyn måste tillämpas på alla nivå 2 åtgärder.

Hedgefonder

39.  Europaparlamentet framhåller att alternativa investeringar som handel med hedgefonder, vilka felaktigt fortfarande betraktas i termer av deras potentiella systematiska inverkan, ofta leder till större likviditet på marknaden, större riskspridning, i synnerhet för traditionella portföljer, och mer konkurrens mellan systematiska internhandlare och mellanhänder, liksom till gynnsam egen forskning som bidrar till mer information och en bättre fungerande prissättning.

40.  Europaparlamentet anser att öppenhet och information till investerare och övervakare är mycket viktigt och förväntar sig att de kommande förslagen från IOSCO (International Organization of Securities Commissions) ska medföra ytterligare klarhet. Parlamentet uppmanar i det avseendet branschen att komma överens om en uppförandekod för portföljvärderingar, riskhanteringssystem, öppenhet i fråga om prisstrukturerna och bättre insyn i investeringsstrategierna. Parlamentet uppmanar kommissionen att spela en mer aktiv roll i denna diskussion (t.ex. inom ramen för G8-gruppen).

41.  Europaparlamentet är övertygat om att enskilda investerares tillgång till hedgefonder inte bör förbjudas i sig. Parlamentet påpekar dock mot bakgrund av det ringa regelverk som styr hedgefonderna och deras verksamhet att tillträde för icke-professionella investerare måste omges av stränga villkor. Parlamentet framhåller att tydliga kriterier för vilka investerare som ska godkännas liksom en reglering av motparternas exponering är avgörande. Parlamentet understryker samtidigt att enheter som regleras av MiFID är underställda lämplighets- och tillbörlighetsprövning för distribution som åtgärd mot felaktig säljverksamhet.

42.  Europaparlamentet anser att frågor som har med finansiell stabilitet att göra måste tas upp på global nivå genom ett ökat samarbete mellan tillsynsmyndigheter och centralbanker i internationella organ som IOSCO, liksom genom en regelbunden dialog mellan regeringarna och tillsynsmyndigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska centralbanken och CESR att inta en aktiv roll för att främja denna dialog och föreslår tillbörliga åtgärder där så krävs.

43.  Europaparlamentet anser att hedgefonder kan bidra till att förbättra företagens styrelsesätt genom att öka antalet investerare som använder sig av sina rättigheter som aktieägare på ett aktivt och välinformerat sätt. Parlamentet är dock oroat över att det finns risk för att en del hedgefonder blåser upp sin rösträtt till låga kostnader genom olika mekanismer som aktielån. Parlamentet erkänner att detta inte bara används av hedgefonder. Parlamentet föreslår att kommissionen bör undersöka möjligheten att införa en bestämmelse som innebär att när aktier innehas för investerares räkning så måste ett avtal om aktielån innehålla rätt för utlånaren att omedelbart återkalla sina aktier, och när återkallande inte äger rum så ska låntagaren endast tillåtas utnyttja rösträttigheterna i enlighet med långivarens instruktioner.

Riskkapitalfonder

44.  Europaparlamentet anser att riskkapitalfonder är en viktig källa till start-, tillväxt- och omstruktureringskapital, inte bara för stora börsnoterade företag, utan också för små och medelstora företag. Parlamentet känner dock även till fall där ökad skuldsättning har inneburit avsevärda risker för företag och deras anställda när ledningen inte längre klarat av att uppfylla återbetalningsskyldigheten.

45.  Europaparlamentet betonar vikten av öppenhet gentemot investerarna och gentemot tillsynsmyndigheterna i fråga om avgifter och kapitalanskaffning, särskilt när följden blir att privatiserade företags ekonomiska ställning förbättras kraftigt, samt om ledningsmålen, i synnerhet när stora företag omstruktureras.

46.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att reglera motparternas exponering samt att ha tydliga kriterier för vilka investerare som kan godkännas för att begränsa enskilda investerares exponering för riskkapital.

47.  Europaparlamentet inser att allmänheten ofta oroar sig för sysselsättningseffekter. Parlamentet konstaterar att tillgängliga uppgifter är motstridiga i fråga om riskkapitalfonder samlade påverkan på den totala sysselsättningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en bättre analys.

48.  Europaparlamentet är övertygat om att en djupare analys är nödvändig för att vi bättre ska förstå effekterna av alternativa investeringar, exempelvis hedgefonder och riskkapitalfonder, på den finansiella stabiliteten, bolagens styrning, konsumenternas val, konsumentskyddet och sysselsättningen. Parlamentet ser fram emot att undersöka dessa effekter i kommande parlamentariska betänkanden om hedgefonder och riskkapitalfonder utifrån resultatet av de studier som beställdes i augusti 2007. Parlamentet anser att dessa betänkanden bör innehålla en undersökning av bland annat följande frågor:

–  Om en branschstyrd uppförandekod räcker för att öka den finansiella stabiliteten och investerarskyddet eller om det behövs ytterligare åtgärder från lagstiftarens och tillsynsmyndigheternas sida när det gäller redovisningsskyldigheten genom minimiredovisningsstandarder och regelverk för berörda aktörer.

–  Om det finns ett intresse eller faktiskt ett behov av en EU-märkning för alternativa investeringsinstrument och, om så är fallet, vilka kriterier som bör användas för att skilja ut olika tillgångsklasser som skulle omfattas av sådana EU-regler.

–  Under vilka omständigheter tillträde för icke-professionella investerare till dessa tillgångskategorier skulle tillåtas.

o
o   o

49.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 41, 13.2.2002, s. 20. (2) EUT L 41, 13.2.2002, s. 35. (3) EGT L 375, 31.12.1985, s. 3. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/1/EG (EUT L 79, 24.3.2005, s. 9). (4) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2007/44/EG (EUT L 247, 21.9.2007, s. 1). (5) EUT L 235, 23.9.2003, s. 10. (6) EUT L 9, 15.1.2003, s. 3. (7) EUT L 345, 19.12.2002, s. 1. (8) EUT C 92E, 16.4.2004, s. 407. (9) EUT C 296 E, 6.12.2006, s. 257. (10) EUT L 241, 2.9.2006, s. 26. (11) EUT L 345, 31.12.2003, s. 64. (12) EGT L 225, 20.8.1990, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/98/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 129). (13) EUT L 310, 25.11.2005, s. 1.