Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sydkaukasien och särskilt sin rekommendation till rådet av den 26 februari 2004 om EU:s Sydkaukasienpolitik(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande med titeln "Svartahavssynergin – ett nytt regionalt samarbetsinitiativ" (KOM(2007)0160),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (KOM(2006)0726),

–   med beaktande av de handlingsplaner som antagits med Armenien, Azerbajdzjan och Georgien inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken,

–   med beaktande av Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI), som nära hänger samman med genomförandet av de gemensamt antagna handlingsplanerna som ersätter det tekniska stöd som hittills har tillhandahållits genom Tacis och Meda,

–   med beaktande av kommissionens meddelande med titeln "En energipolitik för Europa" KOM(2007)0001,

–   med beaktande av kommissionens konferens om den europeiska grannskapspolitiken den 3 september 2007,

–   med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken(2),

–   med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings rekommendation 1771 (2006) och resolution 1525 (2006) om en stabilitetspakt för Sydkaukasien,

–   med beaktande av sin resolution av den 26 september 2007 om "Mot en gemensam europeisk utrikespolitik om energi"(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2008 om regionalpolitiken i Svartahavsområdet(4),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten den 14-15 december 2006 och den 21–22 juni 2007, samt det tyska ordförandeskapets lägesrapport med titeln "Stärkande av den europeiska grannskapspolitiken" av den 15 juni 2007,

–   med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet om säkerhet och utveckling av den 19-20 november 2007 och EU:s åtagande att genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet,

–   med beaktande av de partnerskaps- och samarbetsavtal som ingåtts med Armenien, Azerbajdzjan och Georgien,

–   med beaktande av slutförklaringen och rekommendationerna från det nionde sammanträdet i den parlamentariska samarbetskommittén för EU och Armenien den 30 januari 2007,

–   med beaktande av slutförklaringen och rekommendationerna från det åttonde sammanträdet i den parlamentariska samarbetskommittén för EU och Azerbajdzjan den 12 september 2007,

–   med beaktande av slutförklaringen och rekommendationerna från det nionde sammanträdet i den parlamentariska samarbetskommittén för EU och Georgien den 26 juni 2007,

–   med beaktande av de senaste parlamentsvalen i Armenien och Azerbajdzjan och OSSE/ODIHR:s observatörsrapporter,

–   med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1781 (2007) av den 15 oktober 2007 om konflikten mellan Georgien och Abchazien och utvidgningen av mandatet för FN:s observatörsgrupp i Georgien,

–   med beaktande av rådets ordförandeskaps förklaringar 14818/07 om den aktuella situationen i Georgien och 14809/07 om domen mot Eynulla Fatullayev i Azerbajdzjan,

–   med beaktande av Bakuinitiativet för utveckling av energisamarbete och samförståndsavtalet mellan EU och Azerbajdzjan om ett strategiskt partnerskap på energiområdet, som undertecknades i Bryssel den 7 november 2006,

–   med beaktande av EU:s åtagande att verka för att uppnå FN:s millennieutvecklingsmål och det europeiska samförståndet om utveckling(5),

–   med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin "Ett säkert Europa i en bättre värld", som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003,

–   med beaktande av valövervakningsrapporterna från Europarådets parlamentariska församling,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A6-0516/2007), och av följande skäl:

A.  Rådet (allmänna frågor) förklarade vid sitt sammanträde den 26 februari 2001 sin vilja att spela en mer aktiv politisk roll i Sydkaukasien, att försöka finna metoder för att stödja insatser som syftar till att förebygga och lösa konflikter i området och att delta i återuppbyggnadsarbetet efter konflikter.

B.  Järnvägen Baku–Tbilisi–Kars kommer att skapa en ny öppning mellan Sydkaukasien, Turkiet och Västeuropa, men förstärker också isoleringen av Armenien och bryter sålunda mot målen för den europeiska grannskapspolitiken. Rekommendationerna från högnivågruppen för transporter kommer emellertid att genomföras och transportkorridoren Europa–Kaukasus–Asien (Traceca) förblir den transnationella huvudvägen för Kaukasus som förbinder samtliga länder i regionen.

C.  Att den europeiska grannskapspolitiken utvidgas till Armenien, Azerbajdzjan och Georgien är ett viktigt steg framåt för EU:s engagemang i området som skapar nödvändiga förutsättningar för ett aktivt deltagande i Sydkaukasien från EU:s sida och ger länderna i regionen en möjlighet till närmare samarbete med EU. Fler incitament behövs för att motivera Armenien, Azerbajdzjan och Georgien att gå vidare med reformarbetet.

D.  Den europeiska grannskapspolitiken baseras på delade värderingar och ett effektivt genomförande av politiska, ekonomiska, och institutionella reformer med det uttalade syftet att skapa ett område med vänskapliga grannar med starka demokratier som bygger på fungerande marknadsekonomier och rättsstatsprincipen.

E.  Den europeiska grannskapspolitiken behöver utvecklas för att man ska få en bättre och effektivare EU-politik gentemot området och för att EU ska ges den roll av säkerhets- och stabilitetsaktör som unionen skulle kunna spela. EU måste skapa sig en tydlig profil och en starkare närvaro i regionen.

F.  Att länderna i Sydkaukasien deltar i den europeiska grannskapspolitiken medför ökade skyldigheter och åtaganden också för dem själva. Goda grannförbindelser och regionalt samarbete är grundläggande beståndsdelar i den europeiska grannskapspolitiken.

G.  En fredlig lösning av konflikten i Nagorno-Karabach – en konflikt som försämrar förbindelserna mellan Armenien och Azerbajdzjan – och av Georgiens interna konflikter i Abchazien och Sydossetien är avgörande för stabiliteten i EU:s grannskap, liksom för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Sydkaukasien.

H.  Frågan om vidare internationalisering av de olösta konflikterna efter Sovjettiden måste vara en av de viktigaste i förbindelserna mellan EU och Ryssland, för att problemen i de gemensamma grannländerna ska kunna tacklas mer effektivt.

I.  Regionens betydelse för en positiv involvering från EU:s sida är inte endast kopplat till dess geografiska läge som ett transitområde för energileveranser från Centralasien till Europa, utan grundas även på det ömsesidiga intresse som alla berörda parter har av att regionen ska utvecklas i riktning mot demokrati, välstånd och rättssäkerhet och därmed skapa en fungerande ram för regional och interregional utveckling och samarbete i Sydkaukasien.

J.  Regionen har blivit en arena för konkurrens mellan flera stora geopolitiska aktörers strategiska intressen. De enskilda partnerskapshandlingsplaner som alla de tre länderna har med Nato gör pakten till en ny aktör i regionen.

K.  Dialog och samordning mellan EU, Ryssland och Förenta staterna kan bidra till att främja demokrati, trygga energiförsörjningen och öka den regionala säkerheten i Sydkaukasien.

L.  Georgien och Armenien har haft stark ekonomisk tillväxt under de senaste åren och Azerbajdzjan rankas bland världens snabbast växande ekonomier, med en ökning av bruttonationalprodukten på 34,5 % 2006, främst grundad på landets gas- och oljereserver. Trots dessa tillväxttal kännetecknas samhällena i de tre länderna av fattigdoms- och arbetslöshetsnivåer som fortfarande är mycket höga, begränsad tillgång till grundläggande sociala tjänster, låga inkomster och ojämlik fördelning av dessa inkomster.

M.  Det pågår en destabiliserande kapprustning i Sydkaukasien, som kännetecknas av att militära arsenaler byggs upp i en aldrig tidigare skådad takt.

Armenien, Azerbajdzjan och Georgien inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken

1.  Europaparlamentet välkomnar att Armenien, Azerbajdzjan och Georgien nu är med i den europeiska grannskapspolitiken och att respektive samarbetsråd gav sitt stöd åt grannskapspolitikens bilaterala handlingsplaner den 14 november 2006. Parlamentet uttrycker sitt stöd för de ansträngningar som nu görs för att handlingsplanerna ska genomföras, och att alla intressenter ska medverka i processen.

2.  Europaparlamentet betonar att i en politisk strategi gentemot de tre länderna i Sydkaukasien får de tre staternas speciella särdrag inte förbises. Parlamentet stöder den inbyggda differentieringen då den europeiska grannskapspolitiken ska tillämpas på de berörda länderna, och betonar behovet av att EU:s förbindelser med länderna stärks i enlighet med ländernas individuella framsteg när det gäller att tillämpa deras respektive handlingsplan inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

3.  Europaparlamentet uppmärksammar den geopolitiska situationen i Armenien, Georgien och Azerbajdzjan i förhållande till Ryssland, Iran och Turkiet och det tilltagande intresset för detta område från andra ekonomiska makter som Ryssland, Förenta staterna och Kina. Parlamentet anser därför att det är av allra största vikt att samarbetet med Sydkaukasien ges högsta prioritet, framför allt när det gäller energifrågor.

4.  Europaparlamentet bekräftar att EU:s huvudmål i regionen är att främja de sydkaukasiska ländernas utveckling till öppna, fredliga, säkra och stabila stater som kan bidra till goda grannförbindelser i regionen och till regional stabilitet och är beredda att dela europeiska värden och utveckla en institutionell och rättslig driftskompatibilitet mellan sig själva och med EU. För att nå dessa mål uppmanar parlamentet EU att ta fram en regionalpolitik för Sydkaukasien som genomförs gemensamt med länderna i regionen och kompletteras med enskilda bilaterala politiska åtgärder.

5.  Europaparlamentet betonar att den europeiska grannskapspolitiken var avsedd att överskrida skiljelinjerna i Europa genom ett successivt utvidgande av området med frihet, välstånd och säkerhet. Europeiska unionen och länderna i Sydkaukasien uppmanas att genom partnersamverkan, utstationering av tjänstemän och andra tillgängliga stödprogram dra fördel av den omfattande kunskap och erfarenhet som de nya medlemsstaterna tillägnat sig när de omdanat sina samhällen och ekonomier i samband med EU-integrationsprocessen, särskilt när det gäller att förstärka gränsövervakningen och tullmyndigheterna samt utveckla regionalt samarbete mellan dem.

6.  Europaparlamentet betonar att granskningarna och finansieringen inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken måste användas för att främja uppbyggnad av institutioner, respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, demokratisering och regionalt samarbete. Parlamentet slår återigen fast att EU måste vidta nya kraftfulla åtgärder för att uppmuntra till ett genuint regionalt samarbete och integration. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om hur den regionala samarbetsprocessen framskrider och anpassa sin politik och sina instrument därefter. Parlamentet ser fram emot att allt konstruktivare förbindelser utvecklas mellan EU och de olika intressenterna, särskilt civilsamhället, i partnerländerna, för att göra den europeiska grannskapspolitiksprocessen mer dynamisk och öppen.

7.  Europaparlamentet konstaterar att tack vare den snabba och starka tillväxten av bruttonationalprodukten har Azerbajdzjan blivit biståndsgivare samtidigt som internationella givare har minskat sin verksamhet i landet betydligt. Europaparlamentet föreslår att EU bör fokusera på att överföra kunskap och bästa praxis inom ramen för Twinning-, Taiex- och Sigma-programmen (inom ENPI).

8.  Europaparlamentet anser att handelspolitiken utgör en avgörande faktor när det gäller att skapa politisk stabilitet och ekonomisk utveckling som leder till att fattigdomen i Sydkaukasien minskar. Handelspolitiken är också av avgörande betydelse för en fördjupad integration mellan EU och Sydkaukasien. Parlamentet betonar att de sociala aspekterna av handelspolitiken måste beaktas.

9.  Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ att göra en förstudie för att bedöma möjligheten att ingå ett frihandelsavtal med Georgien och Armenien. Parlamentet är av uppfattningen att ett sådant avtal skulle gynna alla parter. I väntan på det uppmanar parlamentet kommissionen och rådet att vidta åtgärder för att se till att Armenien, Georgien och Azerbajdzjan så långt som möjligt drar nytta av det allmänna preferenssystemet samtidigt som parlamentet understryker vikten av att Azerbajdzjan blir medlem i WTO för att de bilaterala handelsförbindelserna ska kunna vidareutvecklas. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att ta itu med kvarstående hinder för landets anslutning till WTO, såsom de höga tullavgifterna, den bristande insynen, korruptionen och det faktum att man inte tillämpar handelslagar och hävdar immaterialrätten och uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja Azerbajdzjans i dess process inför anslutning till WTO.

10.  Europaparlamentet konstaterar att Georgien har utsatts för ett massivt tryck till följd av det ryska ekonomiska embargot som genomdrevs för över ett år sedan och stängde de traditionella marknaderna för georgiska varor och därigenom berövade ett antal medborgare deras försörjning. Parlamentet betonar att det är lika viktigt att snabbt sluta ett frihandelsavtal med Georgien för att förstärka förbindelserna mellan EU och Georgien som för att befria landet från konsekvenserna av det ryska embargot.

11.  Europaparlamentet understryker att alla de tre staterna måste fortsätta sina strävanden att minska fattigdomen och följa principen om hållbar utveckling. Parlamentet föreslår att ändamålsenliga politiska åtgärder vidtas för att minska den sociala polariseringen och säkerställa tillgång till sociala trygghetssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja de tre länderna för att öka deras nationella förmåga att förbättra och genomföra politiska åtgärder för att minska fattigdomen.

12.  Europaparlamentet anser att den europeiska grannskapspolitiken skapar en utmärkt ram för regionalt och underregionalt samarbete i syfte att skapa ett verkligt område med säkerhet, demokrati och stabilitet både i Sydkaukasien och i Svartahavsregionen. Parlamentet anser att en differentierad bilateral strategi gentemot de tre länderna i Sydkaukasien måste ha en global multilateral dimension som gör att ett regionalt samarbete växer fram. Parlamentet

Demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet

13.  Europaparlamentet berömmer de interna politiska och institutionella reformer som Armenien genomförde efter konstitutionsreformen och i samband med genomförandet av handlingsplanen i den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet uppmuntrar de armeniska myndigheterna att fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare förstärka de demokratiska strukturerna, rättsstatsprincipen och skyddet för mänskliga rättigheter. Europaparlamentet efterlyser särskilt fortsatta bemödanden i fråga om att skapa en oberoende domarkår, främja reformer av polisen, statsförvaltningen och de lokala myndigheterna, bekämpa korruption och skapa ett livfullt civilt samhälle. Parlamentet noterar uttalandet från det internationella valobservatörsuppdraget om att parlamentsvalet i maj 2007 i stort följde internationella åtaganden. Parlamentet förutsätter om att de armeniska myndigheterna kommer att arbeta nära tillsammans med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet för att ta itu med de återstående problemen och därmed ytterligare höja de standarder som redan har skapats och till fullo garantera att det presidentval som ska hållas den 19 februari 2008 kan genomföras på ett fritt och rättvist sätt. Parlamentet uppmuntrar generellt sett upprättandet av en konstruktiv dialog mellan regeringen och oppositionen i syfte att stärka pluralismen som demokratins kärna. Europaparlamentet uppmanar vidare de armeniska myndigheterna att undersöka anklagelser om våld och övergrepp i häkten och på fängelser samt korruption och brott mot yttrandefriheten.

14.  Europaparlamentet upprepar sin oro över att situationen för de mänskliga rättigheterna och mediefriheten försämrats i Azerbajdzjan. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att säkerställa mediernas frihet. Parlamentet välkomnar i detta hänseende presidentens benådning av den 28 december 2007 då sex journalister frisläpptes ur fängelse och uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att omedelbart frisläppa alla återstående fängslade journalister, stoppa trakasserierna mot journalister, särskilt i form av missbruk av de straffrättsliga ärekränkningslagarna, och att tillkännage ett moratorium när det gäller fortsatt tillämpning av dessa lagar, som ett steg att visa sitt stöd för yttrandefriheten. Europaparlamentet förväntar sig att Azerbajdzjans myndigheter ska följa Europarådets Venedigkommissions rekommendationer för att säkerställa mötesfriheten och att de inte inskränker de politiska partiernas verksamhet inför 2008 års val samt att de ser till att OSSE-standarderna till fullo följs. Azerbajdzjans myndigheter uppmanas även att förhindra polisvåld och utreda alla anklagelser om övergrepp i häkten. Parlamentet upprepar EU:s beredvillighet att stödja Azerbajdzjan när landet genomför reformer knutna till respekten för mänskliga rättigheter och demokrati.

15.  Europaparlamentet konstaterar att omfattande reformer har genomförts av Georgiens regering efter rosrevolutionen. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare framsteg inom ramen för ett pluralistiskt styrelseskick och dialog mellan regeringen och oppositionen, rättssäkerhet och uppfyllande av människorättsåtaganden, särskilt när det gäller rättsväsendets oberoende, nolltolerans ifråga om polisvåld, straffrättsliga reformer och förbättrade förhållanden för fångar. Parlamentet uppmanar Georgiens myndigheter att respektera äganderätten, mötesfriheten, yttrandefriheten, minoritetsrättigheterna i enlighet med ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och mediernas frihet. Parlamentet förväntar sig att Georgien uppfyller målen i den handlingsplan som utarbetats inom den europeiska grannskapspolitiken och Europarådets rekommendationer, för att man ska uppnå ett långsiktigt hållbart demokratiskt styrelseskick och med särskild betoning på respekt för mångfald och opposition, inbyggda kontroll- och maktdelningsmekanismer och institutionella reformer.

16.  Europaparlamentet upprepar att det stöder Georgiens bemödanden att genomföra politiska och ekonomiska reformer och förstärka sina demokratiska institutioner, inklusive en reform av vallagen, och därigenom bygga ett fredligt och välmående Georgien som kan bidra till stabilitet både i regionen och i övriga Europa. Parlamentet är djupt oroat över den politiska utvecklingen i Georgien i november 2007, som trappades upp till ett våldsamt tillslag mot fredliga demonstranter från polisens sida, till att oberoende mediekontor stängdes och till att undantagstillstånd infördes. Parlamentet uttrycker sin tillfredsställelse med att den övergripande bedömningen från den internationella valobservatörsdelegationen var att presidentvalet den 5 januari 2008 i huvudsak genomfördes i enlighet med de flesta av OSSE:s och Europarådets åtaganden och standarder för demokratiska val. Även om betydande brister avslöjades vilka måste åtgärdas snarast, var detta val det första verkligt konkurrenspräglade presidentvalet som gjorde det möjligt för det georgiska folket att uttrycka sin politiska vilja. Parlamentet uppmanar alla politiska krafter i Georgien att sträva efter en demokratisk politisk kultur där politiska motståndare respekteras och där en konstruktiv dialog syftar till att stödja och konsolidera Georgiens ömtåliga demokratiska institutioner. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att ta itu med de brister som konstaterades i den preliminära rapporten från den internationella valobservatörsgruppen före de parlamentsval som skall hållas under våren 2008.

17.  Europaparlamentet välkomnar att presidentvalet den 5 januari 2008 genomfördes på ett fredligt sätt och betraktar detta som ytterligare ett steg på vägen mot en ytterligare demokratisering av det georgiska samhället och uppbyggandet och konsoliderandet av Georgiens demokratiska institutioner. Parlamentet förväntar sig att den nyvalde presidenten skall vidta de nödvändiga stegen för en konstruktiv dialog med oppositionen i detta syfte. Parlamentet uttrycker dock sin oro över genomförandet av valkampanjen som helhet, vilken ägde rum i ett kraftigt polariserat klimat som utmärktes av brist på förtroende och anklagelser om överträdelser som präglade stämningen samt av avsiktlig överlappning mellan den förre presidentens statliga verksamhet och hans valkampanj vilket bidrog till en orättvis kampanjsituation. De georgiska myndigheterna uppmanas att på ett adekvat sätt och snarast ta itu med alla klagomål i samband med valprocessen. De georgiska myndigheterna uppmanas med eftertryck att ta vederbörlig hänsyn till synpunkterna från de internationella valobservatörerna i syfte att lösa alla de problem som påpekats och att på ett adekvat och grundligt sätt förbereda de kommande allmänna valen. Oppositionen uppmanas att agera ansvarsfullt, respektera valresultatet och medverka på ett konstruktivt sätt i den politiska debatten i Georgiens demokratiska institutioner.

18.  Europaparlamentet betonar att Armeniens, Azerbajdzjans och Georgiens tydliga åtaganden att respektera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter är av yttersta vikt när deras framtida förbindelser med EU ska avgöras. Parlamentet förväntar sig att länderna uppfyller målen i den europeiska grannskapspolitikens handlingsplan och Europarådets rekommendationer på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att förhandla om inrättande av underutskott för mänskliga rättigheter med samtliga tre länder.

19.  Europaparlamentet förväntar sig att myndigheterna i Armenien, Azerbajdzjan och Georgien säkerställer yttrande-, mötes- och pressfrihet inför de respektive valen 2008. Parlamentet understryker att ländernas förmåga att ge en rättvis och balanserad tillgång till både offentliga och privata medier och genomföra valen i enlighet med internationella normer är avgörande för om deras förbindelser med EU ska utökas.

20.  Europaparlamentet välkomnar beslutet att utse Polen till EU:s medlare mellan Georgiens regering och oppositionens medier under valrörelsen inför valet i januari 2008. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att de nya medlemsstaterna, som har starka kulturella och historiska band med regionen, engagerar sig.

21.  Europaparlamentet understryker att civilsamhället måste stödjas och ges ökad makt och kontakten mellan människorna måste utvecklas genom främjande av demokrati och rättssäkerhet. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fullt ut använda de möjligheter som erbjuds genom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, bland annat för att övervaka hur den europeiska grannskapspolitiken genomförs. Parlamentet understryker att den europeiska grannskapspolitikens process, och särskilt övervakningen av dess genomförande, måste vara öppen för samarbete och samråd med civilsamhället. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att föregå med gott exempel genom att fastställa konkreta mekanismer för samråd med civilsamhället. Parlamentet understryker vikten av att se till att resurserna fördelas rättvist utan politiskt motiverad statlig inblandning. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att också utveckla riktlinjer för lokala och regionala myndigheter om deras speciella roll när det gäller att tillämpa de handlingsplaner som antagits inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

22.  Europaparlamentet understryker vikten av samarbete när det gäller den fria rörligheten över EU:s och grannländernas gränser. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att så snart som möjligt se till att EU-Georgiens underutskott för rättvisa, frihet och säkerhet inleder sin verksamhet och att vidta nödvändiga åtgärder för att inleda förhandlingar om återtagandeavtal och avtal om förenklade viseringsförfaranden mellan EU och Georgien och för att ett rörlighetspartnerskapsavtal undertecknas med EU, samtidigt som parlamentet betonar att ytterligare dröjsmål har negativ effekt på lösningen av de interna konflikterna i Georgien och noterar de svårigheter som orsakats av de ryska myndigheternas beslut om att bevilja ryska pass till människor som lever i Abchazien och Sydossetien. Parlamentet stöder att det inleds förhandlingar om avtal med Armenien och Azerbajdzjan. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att förbättra samarbetet i syfte att göra de konsulära tjänsterna i länderna i Sydkaukasien mer ändamålsenliga och påskynda skapandet av gemensamma centrum för visumansökningar. Parlamentet ger sitt stöd till att man undersöker ytterligare initiativ inom utvecklandet av en övergripande strategi för migrationen i Öst- och Sydösteuropa.

23.  Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att ekonomiskt uppmuntra europeiska icke-statliga organisationers närvaro i Armenien, Azerbajdzjan och Georgien, i syfte att sprida deras kunskaper och erfarenheter av att skapa ett organiserat civilsamhälle.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra alla tänkbara ansträngningar för att föra samman icke-statliga organisationer och företrädare för civilsamhällena i de tre länderna i Sydkaukasien och därmed underlätta dialogen, främja ömsesidig förståelse och grundligt ta itu med regionens problem. Parlamentet uppmanar myndigheterna i de relevanta länderna att inte hindra ett sådant initiativ.

25.  Europaparlamentet understryker att underlättande av fri rörlighet för personer är kopplat till säkra gränser, och välkomnar kommissionens initiativ till att främja regionalt samarbete i Sydkaukasien när det gäller integrerat gränssamarbete. Parlamentet understryker att visumkraven för lokal gränstrafik måste göras mer ändamålsenliga. Parlamentet inser att god vilja från båda sidor är en förutsättning för samarbete längs hela Georgiens gräns mot Ryssland. Parlamentet betonar betydelsen av att budget och intäkter hanteras med öppenhet så att statsutgifter blir begripliga för vanliga människor.

26.  Europaparlamentet uppmanar de tre länderna att öka sina ansträngningar ifråga om korruptionsbekämpning och inrättande av ett gynnsamt investerings- och affärsklimat. Parlamentet understryker vikten av insyn i budgetarbetet i syfte att garantera att staten blir ansvars- och redovisningsskyldig för de offentliga utgifterna. Parlamentet understryker att utveckling av äganderätten är grundläggande för tillväxten inom de små och medelstora företagen och för en hållbar ekonomisk utveckling. Parlamentet uppmuntrar främjandet av marknadsekonomiska reformer som syftar till att öka konkurrenskraften och konsolidera den privata sektorn. Parlamentet stöder harmonisering och ytterligare intensifiering av avregleringsåtgärderna i enlighet med WTO:s principer. Parlamentet understryker vikten av att ekonomiska reformer åtföljs av lämpliga sociala åtgärder.

27.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i alla tre länderna att se till att åtgärder som vidtas i samband med korruptionsbekämpning inte används för politiska syften och att utredningar, åtal och rättegångar genomförs rättvist och under insyn.

28.  Europaparlamentet noterar att de olösta konflikterna efter Sovjettiden och den osäkerhet de har lett till har medfört att militärutgifterna i staterna i regionen har ökat, vilket har påverkat deras ekonomiska och sociala utveckling negativt. Parlamentet uppmanar därför staterna i regionen att stoppa ökningen av militärutgifterna.

Fredlig konfliktlösning

29.  Europaparlamentet anser att en fredlig lösning på de olösta konflikterna efter Sovjettiden utgör den enda vägen mot politisk stabilitet och ekonomisk utveckling i Sydkaukasien, liksom i ett större regionalt sammanhang. Parlamentet betonar att EU har en viktig roll att spela när det gäller att bidra till att skapa dialog och förståelse i regionen och att säkerställa genomförandet av FN:s säkerhetsråds ovannämnda resolution 1325 (2000). Parlamentet förespråkar gränsöverskridande program och dialog mellan de civila samhällena som ett redskap för att förändra konfliktsituationer och bygga upp ett förtroende över skiljelinjerna. Parlamentet välkomnar särskilt kommissionens ansträngningar att ge bistånd och sprida information till Abchazien och Sydossetien. Parlamentet stöder initiativet från EU:s särskilda representant för Sydkaukasien, Peter Semneby, att öppna informationskontor i de båda regionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen och Semneby att även låta Nagorno-Karabach omfattas av samma slags bistånd och informationsspridning.

30.  Europaparlamentet avvisar alla försök från utländska makters sida att skapa exklusiva inflytandesfärer. Parlamentet önskar ett konstruktivt åtagande tillsammans med alla länder i det gemensamma grannskapet och uppmanar med kraft Ryssland att inte motsätta sig EU:s engagemang i konfliktlösning och fredsbevarande insatser i Sydkaukasien.

31.  Europaparlamentet noterar att de motsägelsefulla i principerna om självbestämmande och territoriell integritet bidrar till att permanenta de olösta konflikterna efter Sovjettiden i Sydkaukasien. Parlamentet anser att detta problem bara kan lösas genom förhandlingar som utgår ifrån principerna i FN-stadgan och slutakten från Helsingfors och inom ramen för regional integration. Parlamentet konstaterar att denna process inte kan äga rum utan stöd från världssamfundet, och uppmanar EU att ta initiativ till åtgärder i detta syfte. Parlamentet anser dessutom att förbättrade interetniska relationer, på grundval av europeiska normer, och att minoriteternas rättigheter förstärks så att den sociala sammanhållningen i staterna i Sydkaukasien ökar är avgörande för att få till stånd en förhandlingslösning på konflikterna i regionen.

32.  Europaparlamentet upprepar sitt ovillkorliga stöd för Georgiens territoriella integritet och dess okränkbara internationellt erkända gränser, och stöder Georgiens myndigheters fortsatta ansträngningar att uppnå en lösning på landets interna konflikter i Abchazien och Sydossetien. Parlamentet beklagar emellertid den fortsatt aggressiva retorik som parterna använder när tvistefrågorna diskuteras, och stöder FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon, i hans vädjan om fördubblade ansträngningar för att undvika åtgärder som skulle kunna leda till nya fientligheter i Abchazien. Parlamentet uppmanar parterna att till fullo använda dialog- och förhandlingsmetoden för att uppnå en slutgiltig lösning av konflikten i Sydossetien. De facto-myndigheterna uppmanas garantera trygga villkor för att internflyktingarna ska kunna återvända och att respektera äganderättens obestridliga karaktär i konfliktområdena i enlighet med FN:s säkerhetsråds ovannämnda resolution 1781 (2007). Att man finner tillfredsställande lösningar på de grundläggande människorättsfrågorna, såsom internflyktingarnas rätt att återvända till sin egendom, och att alla parter genomför korrekta utredningar av krigsbrott och fall med försvunna personer, kommer enligt parlamentet att spela en nyckelroll för att en bestående lösning ska kunna uppnås. Parlamentet uppmanar alla parter att återgå till förhandlingsbordet och välkomnar det första mötet på hög nivå mellan företrädare för Georgien och Abchazien som nyligen ägde rum efter ett långt uppehåll

33.  Europaparlamentet anser att ytterligare förseningar när det gäller en lösning av konflikten i Nagorno-Karabach inte kommer att vara till fördel för någon av de inblandade parterna utan i stället skulle äventyra stabiliteten i regionen och hämma det regionala och ekonomiska framåtskridandet. Parlamentet upprepar sin respekt och sitt stöd för Azerbajdzjans territoriella integritet och internationellt erkända gränser, liksom för rätten till självbestämmande i enlighet med FN-stadgan och slutakten från Helsingfors. Parlamentet uppmanar med kraft Armenien och Azerbajdzjan inom OSSE att snarast ta varje tillfälle att finna en fredlig lösning på konflikten i Nagorno-Karabach. Parlamentet upprepar sitt starka stöd för Minsk-gruppen men beklagar avsaknaden av substantiella framsteg i förhandlingarna. Parlamentet uppmanar parterna att tillämpa de relevanta resolutionerna från FN:s säkerhetsråd, och särskilt låta alla flyktingar och internflyktingar med säkerhet och värdighet återvända till sina hem. Parlamentet varnar för varje form av militant eller provokativ retorik som kan undergräva förhandlingsprocessen.

34.  Europaparlamentet beklagar att bemödanden att föra de tre länderna i regionen närmare varandra hindras av att de olösta konflikterna efter Sovjettiden till följd av territoriella anspråk och separatism består. Parlamentet understryker att konfliktområden ofta används som tillflyktsorter för organiserad brottslighet, penningtvätt, narkotikahandel och vapensmuggling.

35.  Europaparlamentet påminner berörda myndigheter om att flyktingar och internflyktingar inte bör användas som verktyg i konflikten, och uppmanar till avgörande åtgärder för att förbättra levnadsförhållandena och den sociala situationen för internflyktingarna innan de tillerkänns sin mänskliga rättighet att återvända hem.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att ge ekonomiskt stöd till Armeniens, Azerbajdzjans och Georgiens bemödanden att ta itu med flyktingars och tvångsförflyttade personers situation genom att hjälpa till att renovera byggnader och bygga vägar, infrastruktur för vatten- och elektricitetsförsörjning, sjukhus och skolor så att dessa grupper kan integreras bättre, samtidigt som utvecklingen av de regioner där de bor underlättas utan att lokalbefolkningen, som ofta också lever under fattigdomsgränsen, glöms bort. Parlamentet betonar vikten av att tackla problemet med de många landminor som finns kvar sedan konflikten i Nagorno-Karabach och som fortfarande skadar och ibland dödar människor.

37.  Europaparlamentet uppmanar nyckelaktörerna i regionen att spela en konstruktiv roll när det gäller att finna en lösning på de olösta konflikterna efter Sovjettiden och att vidta åtgärder för att normalisera sina förbindelser med grannarna. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att allvarligt och intensivt engagera sig för att lösa de kvarstående tvisterna med samtliga grannar, i enlighet med FN-stadgan, relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och andra relevanta internationella konventioner, och även genomföra uppriktiga och öppna diskussioner om händelser i det förgångna. Parlamentet upprepar sin uppmaning till de turkiska och armeniska regeringarna att inleda en försoningsprocess för nuet och det förgångna och uppmanar kommissionen att underlätta denna process samtidigt som den drar fördel av det regionala samarbete som förverkligats inom den europeiska grannskapspolitiken och Svartahavssynergin. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att med de turkiska och armeniska myndigheterna diskutera ett öppnande av gränsen mellan de två länderna.

38.  Europaparlamentet föreslår att en "3+3-konferens" om säkerhet och samarbete i Sydkaukasien arrangeras, med medverkan från å ena sidan de tre staterna i Sydkaukasien och å den andra EU, Förenta staterna och Ryssland, för att diskutera frågan om säkerhet och regionalt samarbete i Sydkaukasien, med inriktning på att skapa förutsättningar för att finna en lösning i regionen på de olösta konflikterna efter Sovjettiden.

Energi- och transportsamarbete

39.  Europaparlamentet fäster stor vikt vid öppnandet av gasledningen mellan Baku, Tbilisi och Erzurum och av oljeledningen mellan Baku, Tbilisi och Ceyhan och betonar betydelsen av projekten inom den transkaspiska energikorridoren. De kan komma att leda till ekonomisk och handelsmässig utveckling i regionen och ökad trygghet, säkerhet och diversifiering när det gäller energiförsörjning och transitsystem från Azerbajdzjan och området kring Kaspiska havet till EU-marknaden. Parlamentet uppmanar dock på det bestämdaste de inblandade länderna och kommissionen att inkludera Armenien i projekt inom den transkaspiska energikokorridoren Baku–Tbilisi–Erzerum-projektet, i enlighet med det mål för regionalt samarbete som främjas genom den europeiska grannskapspolitiken.

40.  Europaparlamentet betonar vikten av att fördjupa energipartnerskapet mellan EU och Azerbajdzjan i enlighet med det ovannämnda samförståndsavtalet av den 7 november 2006, och välkomnar att regeringarna i Azerbajdzjan och Georgien är beredda att fortsätta att spela en aktiv roll för att främja en marknadsbaserad energiförsörjning och transitdiversifiering i regionen och därmed i stor utsträckning bidra till att trygga Europas energiförsörjning.

41.  Europaparlamentet välkomnar den rapport som lämnades av den ovannämnda högnivågruppen om transport med titeln "Network for Peace and Development" och kommissionens meddelande om att utvidga de främsta transeuropeiska transportnäten till grannländerna (KOM(2007)0032). Parlamentet upprepar sitt stöd för skapandet av ny infrastruktur och livskraftiga transportkorridorer som skapar diversifiering både i fråga om leverantörer och rutter, såsom energikorridoren genom Kaspiska havet och Svarta havet och Nabuccorörledningen, liksom projekten Inogate (Interstate Oil and Gas Transport to Europe) och Traceca som binder samman regionerna kring Svarta havet och Kaspiska havet.

42.  Europaparlamentet konstaterar att verkligheten har förändrats och att klimatförändringar och tryggad försörjning är oerhört viktiga faktorer. Parlamentet anser att det är avgörande att skapa en diversifierad försörjning och att detta bara kan ske genom ett utökat samarbete med grannländerna, särskilt i Sydkaukasien och Centralasien, och uppmuntrar till regional och interregional utveckling. Parlamentet anser att genomförandet av energidiversifieringsprojekten bör vara en prioriterad fråga i den förstärkta europeiska grannskapspolitiken och efterlyser ökat stöd till en förbättring av investeringsklimatet och den rättsliga ramen på energiområdet i producent- och transitländerna, på basis av principerna i Energistadgefördraget.

43.  Azerbajdzjans gas- och oljereserver beräknas kunna exploateras de närmaste femton eller tjugo åren. Parlamentet noterar att oljefälten under Kaspiska havet enligt färska beräkningar innehåller omkring 14 miljarder fat och att gasresurserna uppgår till 850-1 370 miljarder kubikmeter. Ansträngningar måste göras för att landet ska undvika de fallgropar som kan följa av det alltför starka beroendet av råvaruexport och Europaparlamentet betonar därför vikten av hållbara alternativ, både från politisk och ekonomisk synpunkt. Parlamentet uppmanar den azerbajdzjanska regeringen att vidta de nödvändiga stegen för att inrätta den lagstiftnings- och verksamhetsram som krävs för att EU-bistånd inom området förnybar energi och energieffektivitet ska kunna användas på bästa sätt.

44.  Europaparlamentet välkomnar med intresse kommissionens förslag att göra en studie av om ett eventuellt "grannskapsavtal om energi" skulle vara gångbart och uppmanar i det syftet partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken att respektera internationell rätt och gjorda åtaganden på världsmarknaderna.

45.  Europaparlamentet stöder Armeniens regerings ansträngningar för att stänga den befintliga reaktorn i Medzamor-kärnkraftverket i förtid och finna hållbara alternativa lösningar för energiförsörjningen, vilket EU har krävt, men uttrycker sin oro över regeringens beslut att bygga en ny reaktor i samma kärnkraftverk, som ligger i ett seismiskt område, och uppmuntrar de armeniska myndigheterna att finna alternativa lösningar för energiförsörjningen.

46.  Europaparlamentet rekommenderar att man i energisamarbetet också tar hänsyn till ländernas egna energibehov och nytta, främst i form av tillgång på energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att energiprojekt som finansieras genom offentligt utvecklingsbistånd inom ramen för ENPI direkt minskar fattigdomen och gagnar lokalbefolkningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt stöd för de tre ländernas bemödanden att bekämpa klimatförändringar och söka konkreta lösningar på ineffektiv energiproduktion och ineffektiva konsumtionsmönster, inklusive genom tekniköverföring.

47.  Europaparlamentet noterar interregionala initiativ som järnvägsprojektet Baku–Tbilisi–Kars. Parlamentet anser att det här initiativet öppnar dörren för en bättre ekonomisk och politisk integration av den delen av världen i den europeiska och internationella ekonomin, och att det kommer att bidra till att utveckla ekonomi och handel i regionen. Parlamentet betonar dock att projektet förbigår den befintliga och fullt fungerande järnvägsförbindelsen i Armenien. Parlamentet uppmanar republikerna i Sydkaukasien och Turkiet att bedriva en ändamålsenlig politik för regional ekonomisk integration och att avstå från kortsynta och politiskt motiverade regionala energi- och transportprojekt som strider mot den europeiska grannskapspolitikens principer om sund utveckling.

Övriga kommentarer

48.  Europaparlamentet upprepar sitt önskemål om att de regelbundna rapporterna från EU:s särskilda representant för Sydkaukasien, inklusive den slutliga övergripande rapporten som läggs fram när uppdraget är utfört, ska göras tillgängliga för parlamentet.

49.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut av den 10 maj 2007 om att uppgradera sin delegation i Jerevan och att inrätta en delegation i Baku innan 2007 är till ända. Kommissionen uppmanas se till att dessa delegationer blir verksamma utan ytterligare dröjsmål.

50.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att göra EU:s särskilda representant för Sydkaukasus mer synlig i syfte att förbättra informationen om EU:s strategi till de olika länderna och deras medborgare. Parlamentet anser att det i det avseendet är av avgörande betydelse att civilsamhället medverkar aktivt.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att överväga nya utökade avtal med de berörda länderna på grundval av deras respektive prestationer.

52.  Europaparlamentet uppmanar parlamenten i de olika länderna att stärka den parlamentariska oppositionens representation i sina delegationer till de parlamentariska samarbetskommittéerna, och stöder ökat regionalt samarbete mellan parlamenten, och då även med den parlamentariska församlingen inom Organisationen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet och Sydkaukasiens parlamentariska initiativ.

53.  Europaparlamentet understryker att befintliga multilaterala organisationer måste användas för att öka interaktionen mellan Europeiska unionen och länderna i Sydkaukasien.

54.  Europaparlamentet slår återigen fast att det krävs samordning mellan EU:s institutioner och andra bilaterala och multilaterala aktörer för att skapa konsekvens mellan handlingsplanerna och åtagandena gentemot Europarådet, OSSE, Nato och FN.

55.  Europaparlamentet betonar att Sydkaukasien är en viktig region för EU och att parlamentet måste göra en noggrann uppföljning av hur den europeiska grannskapspolitikens olika handlingsplaner genomförs.

o
o   o

56.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Armenien, Azerbajdzjan och Georgien samt till regeringarna i Turkiet, Förenta staterna och Ryska federationen och FN:s generalsekreterare.

(1) EUT C 98 E, 23.4.2004, s. 193. (2) Antagna texter, P6_TA(2007)0538. (3) Antagna texter, P6_TA(2007)0413. (4) Antagna texter, P6_TA(2008)0017. (5) EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.