Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2007/2187(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0005/2008

Ingivna texter :

A6-0005/2008

Debatter :

Omröstningar :

PV 31/01/2008 - 8.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0029

Antagna texter
PDF 148kWORD 85k
Torsdagen den 31 januari 2008 - Bryssel
Europeiska området för forskningsverksamhet: Nya utsikter
P6_TA(2008)0029A6-0005/2008

Europaparlamentets resolution av den 31 januari 2008 om Europeiska området för forskningsverksamhet: Nya utsikter (2007/2187(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–   med beaktande av kommissionens grönbok "Europeiska området för forskningsverksamhet: Nya utsikter" av den 4 april 2007 (KOM(2007)0161),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument (SEK(2007)0412) som bifogas ovannämnda grönbok,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (sjunde ramprogrammet)(1),

–   med beaktande av rådets beslut 2006/973/EG av den 19 december 2006(2) om det särskilda programmet "Människor" för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration,

–   med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2007 om meddelandet "Kunskap i praktiken: en brett upplagd innovationsstrategi för EU"(3),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för regional utveckling (A6-0005/2008), och av följande skäl:

A.  Vid Europeiska rådet i Lissabon den 23–24 mars 2000 antogs målet att inrätta ett europeiskt område för forskningsverksamhet (ERA).

B.  Vid Europeiska rådet i Barcelona den 15–16 mars 2002 nåddes enighet om målet att de totala utgifterna för forskning och utveckling (FoU) senast 2010 ska ha ökat till 3 % av BNP i EU (varvid två tredjedelar ska komma från den privata sektorn).

C.  Det sjunde ramprogrammet är utformat för att stödja inrättandet av ERA.

D.  Inrättandet av ERA bör gå hand i hand med inrättandet av ett europeiskt område för högre utbildning och ett europeiskt område för innovation, vilket tillsammans utgör de tre sidorna i den så kallade kunskapstriangeln.

E.  ERA innefattar tre viktiga aspekter: en inre marknad för forskning där forskare, teknik och kunskap kan röra sig fritt, effektiv samordning på EU-nivå av forskningsverksamhet, forskningsprogram och forskningspolitik av nationell och regional omfattning samt initiativ som genomförs och finansieras på EU-nivå.

F.  Det behövs fler insatser, särskilt samordningsinsatser, ur alla EU-forskningens aspekter – människor, infrastruktur, organisationer, finansiering, kunskapsdelning och globalt samarbete – i syfte att komma till rätta med uppdelningen på forskningsområdet inom EU och förverkliga EU:s potential.

G.  Anställningsmöjligheterna och arbetsvillkoren är inte sådana att unga män och kvinnor uppmuntras till att börja arbeta inom forskningssektorn, vilket innebär ett dåligt tillvaratagande av mycket värdefullt humankapital.

H.  FoU-investeringarna i EU ligger fortfarande långt under Lissabonmålet på 3 % av BNP.

I.  Det krävs en bredare syn på inrättandet av ERA med deltagande av samtliga berörda intressenter.

J.  Kvinnor är alltjämt underrepresenterade inom de flesta av forskningens och ingenjörsvetenskapens områden och i ledande befattningar.

K.  Bidraget till FoU från EU:s privata sektor släpar efter i förhållande till dess direkta konkurrenter.

Att inrätta en gemensam arbetsmarknad för forskare

1.  Europaparlamentet skulle välkomna en gemensam utformning av forskarkarriären och inrättandet av ett europeiskt informationssystem för forskartjänster och forskningsmetoder och anser att detta skulle kunna bidra till att EU når sin fulla potential inom forskning.

2.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och regionerna att utforma strategier för utveckling av materiella och personella resurser inom forskning och innovation, bland annat genom förbättring och tillhandahållande av forskningsinfrastruktur, ökad rörlighet för forskare genom ökat finansiellt stöd, lokala initiativ för att attrahera forskare, avskaffande av rättsliga, administrativa och språkliga hinder, personalutbyten samt garanterat tillträde för alla, särskilt för kvinnliga och unga forskare.

3.  Europaparlamentet stöder helhjärtat den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare som ett sätt att göra ERA mer attraktivt för forskare. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra uppgifter om i vilken utsträckning stadgan och riktlinjerna har genomförts i medlemsstaterna.

4.  Europaparlamentet understryker behovet av att fastställa och införa en enhetlig europeisk karriärmodell inom forskningen och skapa ett integrerat system för information om lediga arbeten och praktikkontrakt för forskare i Europa. Parlamentet anser detta vara av största vikt för att skapa en gemensam arbetsmarknad för forskare.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av helt öppna och genomblickbara rekryterings- och befordringsprocesser för forskare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att större balans mellan män och kvinnor säkerställs i nämnderna för rekrytering och befordran.

6.  Europaparlamentet beklagar att det transatlantiska nettoutflödet av FoU-investeringar fortfarande ökar och betonar vikten av att hindra ytterligare utflöde av kompetenta europeiska forskare. Parlamentet efterlyser lämpliga åtgärder för att förmå forskare att stanna kvar i eller återvända till EU, framför allt genom att säkerställa bättre karriärmöjligheter och lockande arbetsförhållanden för både kvinnor och män.

7.  Europaparlamentet stöder planen på att öka forskares rörlighet såväl geografiskt som mellan sektorer (dvs. mellan universitet och forskningsorganisationer och mellan den akademiska världen och affärsvärlden) i syfte att uppnå kunskapsdelning och tekniköverföring. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att berika kursplanerna för forskar- och doktorandutbildningar genom att uppmuntra gemensam forskningshandledning i olika länder, samt att överväga införandet av europeiska postdoktorala stipendier och utbildningsåtgärder som bygger på det ytterst framgångsrika Erasmusprogrammet.

8.  Europaparlamentet betonar att en välfungerande inre marknad är viktig för en framgångsrik utveckling av ERA och att framför allt fri rörlighet för forskare är av avgörande betydelse. Dessvärre finns det alltjämt hinder för forskares rörlighet i EU. Parlamentet efterlyser åtgärder som ökar den fria rörligheten för forskare, framför allt genom ett upphävande av alla återstående övergångsbestämmelser om den fria rörligheten för arbetstagare och genom förbättrad forskningsinfrastruktur i EU. Parlamentet stöder inrättandet av Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).

9.  Europaparlamentet anser att forskares tillträde till EU inte får hindras av nationella barriärer som exempelvis otillräckliga möjligheter att få sociala förmåner erkända och överförda, skattemässiga nackdelar och svårigheter att flytta familjen. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utforma sin nationella lagstiftning om offentligrättsliga anställningar på så vis att forskare från medlemsstater och tredjeländer får jämförbara arbetsvillkor och inte hindras från att inleda forskningsverksamhet.

10.  Europaparlamentet erinrar om att ett sätt att öka forskares rörlighet skulle kunna vara att införa en forskningsvoucher som forskare kan använda i andra medlemsstater och vid värdinstitutioner och värduniversitet och som på så vis kan ställa ytterligare finansiella resurser till förfogande för den faktiska forskning som drar till sig utländska forskare. Parlamentet anser att detta inte bara skulle göra det intressantare för forskningsinstitutioner och universitet att ta emot forskare från andra medlemsstater och dra till sig de största forskartalangerna, utan även bidra till framväxten av spetsforskningscentra genom att de attraktivaste forskningsprogrammen och forskningsinstitutionerna på så sätt kan locka fler forskare och förbättra sin finansiella situation. Parlamentet anser att detta extra stöd till forskares rörlighet bör komplettera nuvarande finansieringssystem för rörlighet, och pengarna skulle kunna anslås via programmen Samarbete och Kapacitet i sjunde ramprogrammet.

11.  Europaparlamentet framhåller behovet av att stödja i första hand unga forskare genom att säkerställa att de fortsättningsvis kommer att erhålla anslag om de byter arbetsplats inom EU.

12.  Europaparlamentet anser att gemenskapens regelverk om fri rörlighet för forskare inom ERA bör förstärkas så att det blir lättare att utfärda visum och arbetstillstånd till tredjelandsmedborgare.

13.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att främja kvinnors ökade deltagande i all forskningsverksamhet och därmed avsevärt öka andelen kvinnor som gör forskarkarriär.

14.  Europaparlamentet anser att det minskade intresset för utbildning inom vetenskap och teknik bland de yngre generationerna hänger nära samman med bristen på samarbete mellan den privata sektorn och den akademiska sfären. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att öka insatserna för att främja samarbetet mellan dessa båda sektorer.

15.  Europaparlamentet efterlyser erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna så att de går konsekvent tillväga för att främja funktionshindrade personers deltagande i gemenskapsfinansierad forskning och en ökning av antalet funktionshindrade personer som inleder och fortsätter en redan påbörjad forskarkarriär.

16.  Europaparlamentet anser även att offentliga myndigheter, forskningsinstitut och företag bör vidta åtgärder för att göra det möjligt att förena yrkes- och privatliv.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur den vetenskapliga undervisningen i EU kan förbättras på alla nivåer. Parlamentet beklagar bristen på humankapital inom FoU i många medlemsstater, vilket kan tillskrivas de yngre generationernas minskade intresse för vetenskapliga studier och en vetenskaplig karriär. Parlamentet vill därför se initiativ som syftar till att göra barn förtrogna med laboratorie- och fältforskning, och efterlyser främjande av aktiva och undersökande undervisningsmetoder med observationer och experiment, inrättande av utbytesprogram för professorer och forskare och stöd till innovativa utbildningsmetoder från lokala och regionala myndigheter. Parlamentet anser att den snabba vetenskapliga utvecklingen riskerar att skapa en klyfta mellan medborgarna och den vetenskapliga och tekniska forskningen. Parlamentet anser det därför nödvändigt att främja och understödja dialogen mellan forskare och samhälle, och forskarna måste se till att deras forskningsresultat blir begripliga och tillgängliga för alla.

18.  Europaparlamentet anser att den sociala miljön för forskare bör förbättras genom att även deras partner erbjuds arbete och genom att de får hjälp att söka barnomsorg eller skola åt sina barn.

Att utveckla forskningsinfrastruktur av världsklass

19.  Europaparlamentet välkomnar framstegen i utvecklingen av forskningsinfrastruktur till följd av den färdplan som Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI) antagit. Parlamentet anser dock att de nya inrättningar och den nya infrastruktur som för närvarande utvecklas av medlemsstaterna bör integreras med den infrastruktur som fastställts av ESFRI.

20.  Europaparlamentet kräver att ny Europaövergripande forskningsinfrastruktur endast bör främjas när det inte finns någon likvärdig nationell infrastruktur som forskare från andra medlemsstater har samma tillträde till.

21.  Europaparlamentet framhåller den roll och betydelse som forskningsorganisationer innehar i det europeiska forskningslandskapet, tillsammans med universitet och forskningsfinansierande organ. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda ett visst samarbete med nationella organ, universitet och forskningsorganisationer i Europa, tillsammans med regionala myndigheter, innan den antar en gemensam strategi och genomförandeplan.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en rättslig ram för att underlätta bildandet och driften av större forskningsorganisationer och forskningsinfrastrukturer i gemenskapen och att överväga att inkludera befintliga europeiska institutioner och avtal, såsom Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN), Europeiska rymdorganisationen (ESA) och det europeiska avtalet om fusionsutveckling (EFDA). Man bör dock undvika mellanstatliga fördrag för att inrätta dessa organisationer.

23.  Europaparlamentet förespråkar samtidigt att även institutioner från länder som har mindre intensiv forskningsverksamhet men som förfogar över lämplig forskningspotential bör delta fullt ut i utbyggnaden av en alleuropeisk forskningsinfrastruktur.

24.  Europaparlamentet anser att godkännandeprocesserna för en stor forskningsinfrastruktur bör omfatta FoU-, IT- och driftsfinansiering, i syfte att säkerställa en långsiktig verksamhet och kontinuerliga framsteg.

25.  Europaparlamentet konstaterar att EIT kommer att spela en viktig roll för att stärka forskningsinfrastrukturen i EU.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bistå forskningsorganisationer, universitet och forskningsfinansierande organ både med att öka deras kapacitet och med att förena deras resurser i arbetet med att inrätta ERA. Målet är att nå en global ledarställning inom de viktigaste forskningsområdena.

Att stärka forskningsinstitutionerna

27.  Europaparlamentet beklagar att siffror över utgifterna för forskning och utveckling visar att EU-genomsnittet bara är 1,84 % av BNP, jämfört med 2,68 % i Förenta staterna och 3,18 % i Japan, och att utgifterna varierar från 0,39 % i Rumänien och 0,4 % på Cypern till 3,86 % i Sverige. Parlamentet betonar vikten av att öka de genomsnittliga utgiftsramarna samt utgiftsåtagandena i vissa medlemsstater. Det är även viktigt att rikta de olika forsknings- och utvecklingsinsatserna på ett bättre sätt i hela unionen, särskilt för att underlätta övergången till den digitala ekonomin. Parlamentet anser att detta är väsentligt för att skapa gynnsamma förutsättningar för att kunna utveckla den kunskapsbaserade ekonomi som förespråkas i Lissabonstrategin.

28.  Europaparlamentet inser betydelsen av ERA:s regionala dimension och anser att utvecklingen av regionala kluster är ett viktigt sätt att uppnå en kritisk massa, föra samman universitet, forskningsinstitutioner och näringsliv och skapa europeiska spetsforskningscentra. Parlamentet anser att programmen "Forskningspotential" och "Kunskapsregioner" samt strukturfonderna, som främjar regionernas forsknings- och innovationspotential, bör ses som ett viktigt bidrag till sjunde ramprogrammets mål.

29.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av nationella och regionala kontaktpunkter för att förstärka ramprogrammens effekter, och efterlyser ett djupare samarbete dem emellan.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett europeiskt forum med nationell representation på hög nivå, inbegripet genom nationella forskningsråd, som ska ha i uppdrag att fastställa, utveckla och stödja större Europaövergripande forskningsinitiativ. Parlamentet uppmanar även kommissionen att införa ett gemensamt system för vetenskaplig och teknisk översyn i syfte att bättre utnyttja resultaten från EU-programmen. Parlamentet anser att det vore fördelaktigt att inrätta ett tillförlitligt system för validering av kunskap och metoder för analys, kontroll och utfärdande av intyg och att upprätta nätverk mellan spetsforskningscentrum i EU.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att expertnätverken och de virtuella forskningssamfunden kompletterar varandra fullt ut genom att ange deras mål, verksamhetsregler och finansiering.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare främja offentlig upphandling som ett sätt att stödja FoU på EU-nivå genom en mer konsekvent användning av offentliga instrument och resurser.

33.  Europaparlamentet välkomnar initiativet till en europeisk stadga för användning av immateriella rättigheter från offentliga forskningsinstitut och universitet, som antogs av Europeiska rådet i Bryssel den 21–22 juni 2007, förutsatt att denna leder fram till en användbar uppsättning regler som särskilt tar hänsyn till behovet av utveckling och överföring av vetenskaplig kunskap.

34.  Europaparlamentet påminner om de små och medelstora företagens roll som forskningsorgan. Parlamentet anser att det är nödvändigt att stärka deras deltagande i FoU-projekt i EU i enlighet med målet att avsätta minst 15 % av det sjunde ramprogrammets budget för små och medelstora företag.

35.  Europaparlamentet anser att en stark forskning måste vara nära kopplad till innovation och att man därför bör överväga konkreta åtgärder för att skapa ett fullt ut integrerat europeiskt område för forskning och innovation.

Att dela kunskap

36.  Europaparlamentet anser att investeringar i initiativ avseende infrastruktur, funktionalitet och elektroniska korshänvisningar har möjliggjort stora förbättringar vad gäller spridning och användning av vetenskaplig information och att till exempel Berlindeklarationen om fri tillgång till kunskap inom naturvetenskaper och humaniora är ett exempel på hur möjligheter att experimentera med nya modeller har skapats tack vare Internet. Parlamentet framhåller vikten av att respektera upphovsmännens valfrihet och deras immateriella rättigheter och att samtidigt säkerställa fortsatta sakkunnigbedömningar av hög kvalitet och tillförlitligt och säkert skydd av arbeten som bedömts. Parlamentet uppmanar berörda parter att arbeta tillsammans i pilotprojekt för att utvärdera konsekvenser och genomförbarhet hos alternativa modeller, exempelvis principen om öppen tillgång.

37.  Europaparlamentet stöder den princip om "öppen innovation" som kommissionen främjar och som innebär att den offentliga och privata sektorn samarbetar fullt ut och delar kunskap, detta dock under förutsättning att det skapas ett välavvägt och rättvist system mellan öppen tillgång till vetenskapliga resultat och den privata sektorns användning av sådana resultat (rättvis kunskapsdelning). Parlamentet anser att regeln om rättvis och skälig ekonomisk ersättning för näringslivets användning av offentlig kunskap bör erkännas officiellt.

38.  Europaparlamentet är fast övertygat om att den rättsliga osäkerhet och de höga kostnader som för närvarande råder på det immaterialrättsliga området bidrar till fragmenteringen av forskningsinsatserna i Europa. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att göra en konsekvensbedömning av de olika rättsinstrument som kan användas för att minska de befintliga hindren för kunskapsöverföring inom ERA. Parlamentet anser att korrekt registrerade uppfinningar kan utgöra en viktig kunskapskälla och att immaterialrätten, inbegripet EU:s patenträtt, inte får skapa hinder för kunskapsdelning. Parlamentet framhåller den stora betydelsen av att skapa ett gemenskapspatent och ett högkvalitativt, kostnadseffektivt och innovationsvänligt domstolssystem för europeiska patent som är förenligt med EG-domstolens behörighet. Parlamentet noterar kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett förbättrat patentsystem i Europa (KOM(2007)0165). Parlamentet noterar att den därav följande rättsliga ramen kommer att ge privata företag större incitament till att delta i forskning och att den även kommer att stärka positionen för EU:s innovatörer internationellt.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna inrätta ett europeiskt forum som möjliggör samordning av civilsamhällets deltagande på europeisk och nationell nivå i diskussionerna om vetenskap, forskning och teknik.

40.  Europaparlamentet anser att de gemensamma forskningscentrumen i samband med ERA bör utnyttjas i egenskap av oberoende och neutrala högnivåstrukturer inom vetenskap och teknik som tillhandahåller gemensam expertis till EU-institutionerna och som stöder beslutsfattandet i viktiga frågor (exempelvis livskvalitet, livsmedelssäkerhet, miljö och konsumentskydd).

41.  Europaparlamentet anser att de gemensamma forskningscentrumen, med ett nytt uppdrag som stöder och uppmuntrar deras verksamhet och som syftar till att optimera deras strukturella fördelar, även skulle kunna främja "verkliga europeiska möjligheter" inom utbildning och rörlighet för unga forskare.

Att optimera forskningsprogram och prioriteringar

42.  Europaparlamentet menar att det är lämpligt att genomföra principen om ömsesidigt öppnande av nationella program för deltagare från andra medlemsstater, eftersom det skulle främja informationsutbytet om befintliga nationella program och uppmuntra till att nationella forskningsinsatser utvärderas av internationella expertgrupper.

43.  Europaparlamentet konstaterar att många medlemsstater – särskilt sådana med mindre utvecklade FoU-strukturer – fruktar kompetensflykt inom EU. Parlamentet efterlyser förebyggande åtgärder genom att nationella forskningsstrategier kompletterar varandra i stället för att konkurrera med varandra, framför allt för att främja gemensam resurssamordning och förhindra dubbelarbete och splittring.

44.  Europaparlamentet anser att det är lämpligt att undersöka möjligheterna med mekanismen "variabel geometri" i syfte att göra genomförandet av temaprogram tillräckligt flexibelt.

45.  Europaparlamentet understryker att komplementariteten mellan EU:s forskningsstöd och det nationella forskningsstödet måste stärkas.

46.  Europaparlamentet anser att finansieringen av arbetet med att göra nationella forskningsprogram tillgängliga för alla forskare i medlemsstaterna framför allt bör ta sin utgångspunkt i grundforskning eller i så kallad spetsforskning.

47.  Europaparlamentet konstaterar att lokala och regionala myndigheter bör delta i utarbetandet av en forskarvänlig ram och avsevärt bidra till genomförandet av ERA. Detta kan uppnås via gemenskapsfinansierade program som det sjunde ramprogrammet, men det går även att göra stora framsteg genom överenskomna program som finansieras via strukturfonderna. Parlamentet anser framför allt att det finns ett akut behov av att förbättra FoU-potentialen i "vetenskapligt svagare" regioner genom kombinerad användning av strukturfonderna och sjunde ramprogrammets fonder och av nationella och regionala investeringar, detta för att på ett effektivt sätt tillgodose bland annat lokala behov i samhällsdriven forskning.

48.  Europaparlamentet konstaterar att Lissabonstrategins mål inte kan uppnås utan att den privata sektorns deltagande i forskningsverksamheten märkbart intensifieras, och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att skapa bättre incitament för den privata sektorn att investera och delta i forskning. Parlamentet ställer sig bakom åsikten att EU måste inta en ledande position på teknikintensiva marknader med stöd av stringenta standarder för skydd av immateriella rättigheter. Därför är det viktigt att utvidga offentlig-privata partnerskap inom välfungerande marknader.

49.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att säkerställa bästa möjliga finansiering av sådan nationell och regional forskningsverksamhet som anges i verksamhetsprogrammen och att sörja för att effektivt utbyte av god praxis och samarbete mellan regionerna. Parlamentet konstaterar att exempel på god praxis som är effektiva i en region inte rakt av kan överföras till vilken annan region som helst. Parlamentet betonar därför specifikt utvärderingar på regional nivå på grundval av tillförlitliga och öppna indikatorer som kan accepteras av alla parter.

50.  Europaparlamentet betonar vikten av att frigöra forskningspotential i alla europeiska regioner som ett sätt att stärka den europeiska forskningens konkurrenskraft.

51.  Europaparlamentet anser att det bör vidtas åtgärder för att uppdatera samarbetsformerna och samarbetsinstrumenten och anpassa dem till målen för ERA. Parlamentet föreslår en vidareutveckling av initiativ som det europeiska samarbetet inom vetenskaplig och teknisk forskning (Cost) och det alleuropeiska nätverket för marknadsorienterad, industriell FoU (Eureka).

52.  Europaparlamentet konstaterar att expertnätverken spelar en viktig roll i inrättandet av ERA genom att bidra till hållbar integration och därigenom undvika en fragmentering av forskningsinsatserna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsatt stödja framgångsrika nätverk för att uppnå detta mål.

53.  Europaparlamentet betonar att riktat FoU-samarbete skulle kunna skapa betydande världsomspännande möjligheter för EU-ledd FoU. Parlamentet uppmanar därför med kraft till att nationella och regionala forskningssystem sammankopplas med nätverk inom och utanför EU, samtidigt som det garanteras att samstämmighet råder mellan nationella och regionala forskningsprogram och prioriteringar av intresse för EU, t.ex. EIT. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att beakta regionalvetenskapens betydelse för den territoriella sammanhållningen, med särskild hänvisning till ORATE 2013-programmet (Observationsorgan i samverkan för europeisk regional utvecklingsplanering). Parlamentet anser att territoriellt samarbete bör utvecklas som ett sätt att uppnå kritisk massa och förbereda för internationalisering, och uppmanar därför medlemsstaterna att avskaffa gränsöverskridande administrativa hinder som står i vägen för samarbete mellan kunskapsinstitut. Parlamentet rekommenderar att den öppna samordningsmetoden används på detta område i syfte att jämföra bästa nationella.

54.  Europaparlamentet anser att det behövs ett bredare förhållningssätt till fastställandet av prioriteringar för strategiska beslut om offentlig finansiering och att bland annat de europeiska teknikplattformarna och de gemensamma teknikinitiativen skulle vara betjänta av ett ökat deltagande av offentliga och privata organisationer som universitet, forskningsorganisationer och små och medelstora företag för att utveckla långsiktiga strategier.

55.  Europaparlamentet understryker behovet av att öka FoU-investeringarna och främja innovation i Europa och hänvisar i detta sammanhang till kombinationen mellan den europeiska territoriella agendan och de Lissabonmål som tas upp i de strategiska riktlinjerna för sammanhållningspolitiken. Båda är en förutsättning för att säkerställa konkurrenskraft. Parlamentet understryker att det uppifrån och ned-orienterade synsätt som tillämpas inom ERA måste kombineras med regionalpolitikens nedifrån och upp-orienterade synsätt. Parlamentet understryker behovet av att förbättra samordningen av forskningsverksamhet och forskningsprogram, t.ex. de europeiska teknikplattformarna och "ERA-Net"-programmet.

56.  Europaparlamentet anser att prognoser och strategiska agendor från forskningssamfundet bör tas i beaktande vid utformningen av arbetsprogram, och efterlyser förslag i sjunde ramprogrammet.

Att öppna upp mot omvärlden: internationellt samarbete på det vetenskapliga och tekniska området

57.  Europaparlamentet anser att FoU-samarbete kan bidra till att uppnå vissa millennieutvecklingsmål, och därför är det viktigt att EU samordnar sin vetenskapliga samarbetspolitik med utrikespolitiken och utvecklingsstödprogrammen.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fördjupa forskningssamarbetet i syfte att främja dialog, fred, säkerhet samt ekonomisk och social utveckling. Parlamentet anser att ett sådant samarbete dessutom gör det lättare för EU att ta upp högaktuella frågor, såsom en hållbar regional utveckling, hälsa, tryggad livsmedelsförsörjning och klimatförändringar.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till, genomföra och understödja åtgärder för att få fler forskare från utvecklingsländer att delta i internationella samarbetsprojekt inom vetenskap och FoU, samt att främja tillgången till befintliga immateriella rättigheter globalt. Parlamentet betonar vikten av att locka forskare till EU från tredjeländer, särskilt från europeiska grannländer, bland annat genom snabbare införlivande av rådets direktiv 2005/71/EG av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte(4), och genom att ta full hänsyn till forskarnas behov. Parlamentet stöder kommissionens förslag om ett blått kort, vilket skulle vara till stor nytta för arbetstagare inom vetenskap och teknik som inte omfattas av direktivet.

60.  Europaparlamentet hoppas att ERA, som ett led i sitt öppnande mot omvärlden, kommer att ge yttersta randområden och utomeuropeiska territorier en framträdande plats, så att man kan utnyttja de fördelar och den rikedom som dessa europeiska eller till EU knutna regioner erbjuder. Detta bör ske genom att de på ett samstämmigt sätt integreras i åtgärder för vetenskapligt och tekniskt samarbete, inom ramen för expertnätverk.

61.  Europaparlamentet anser att EU:s grannländer och länder som särskilt berörs av EU:s geopolitiska prioriteringar, såsom länderna i Medelhavsområdet och Östeuropa, Afrika och Latinamerika, bör uppmuntras att delta i ERA genom ytterligare stöd till samarbetsavtal inom vetenskap och teknik.

62.  Europaparlamentet anser att länder som särskilt berörs av EU:s geopolitiska prioriteringar, såsom länderna i Medelhavsområdet, bör uppmuntras att delta i ett bredare europeiskt forskningsområde, som gradvis kan utvidga sina samordningssystem och kunskapsdelningsprinciper och sin forskarrörlighet bortom EU:s och dess associerade länders gränser.

o
o   o

63.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.
(2) EUT L 400, 30.12.2006, s. 270. Rättad version i EUT L 54, 22.2.2007, s. 91.
(3) Antagna texter, P6_TA(2007)0212.
(4) EUT L 289, 3.11.2005, s. 15.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy