Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2007/2106(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0003/2008

Ingivna texter :

A6-0003/2008

Debatter :

PV 30/01/2008 - 22
CRE 30/01/2008 - 22

Omröstningar :

PV 31/01/2008 - 8.10
CRE 31/01/2008 - 8.10
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0033

Antagna texter
PDF 167kWORD 95k
Torsdagen den 31 januari 2008 - Bryssel
Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna
P6_TA(2008)0033A6-0003/2008

Europaparlamentets resolution av den 31 januari 2008 om en handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna (2007/2106(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande om en handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna (KOM(2006)0545),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument (SEK(2006)1173) som är fogat till kommissionens ovannämnda meddelande,

–   med beaktande av konsekvensbedömningen av handlingsplanen (SEK(2006)1174) och sammanfattningen av handlingsplanen (SEK(2006)1175),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om en energipolitik för Europa (KOM(2007)0001),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8-9 mars 2007 om rådets antagande av Europeiska rådets handlingsplan (2007-2009) − Energipolitik för Europa (7224/07),

–   med beaktande av rådets direktiv 92/75/EEG av den 22 september 1992 om märkning och standardiserad konsumentinformation som anger hushållsapparaters förbrukning av energi och andra resurser(1),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter(4),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster(5),

–   med beaktande av rådets beslut 2006/1005/EG av den 18 december 2006 om ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning(6) och texten i det ovannämnda avtalet(7),

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (KOM(2006)0576),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013)(8) och i synnerhet kapitel III i avdelning II om programmet Intelligent Energi – Europa,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013)(9),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)(10),

–   med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om effektivare energiutnyttjande eller hur man kan göra mer med mindre – grönbok(11),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 december 2006 om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning – grönbok(12),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A6-0003/2008),

A.  Om de globala temperaturerna stiger med mer än 2 grader Celsius jämfört med nivåerna före industrialiseringen kommer resultatet att bli en kaotisk klimatförändring. Detta bekräftas bland annat i FN:s mellanstatliga klimatpanels rapport från maj 2007. För att de globala temperaturerna inte ska stiga med mer än 2 grader Celsius krävs det drastiskt minskade koldioxidutsläpp före 2015, och det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att minska koldioxidutsläppen är att använda energin på ett effektivare sätt.

B.  Energieffektiviteten spelar en avgörande roll när det gäller att minska Europeiska unionens beroende av importerad energi, hantera den framtida bristen på energikällor och begränsa effekterna av energiprischocker.

C.  I konsekvensbedömningen i handlingsplanen för energieffektivitet konstaterar man att genomförandeförmågan brister på alla nivåer inom kommissionen och att ytterligare 20 personer behöver anställas för att genomföra handlingsplanen.

D.  Direktiv 2002/91/EG har bara införlivats ordentligt av fem medlemsstater.

E.  Enligt direktiv 2006/32/EG ska medlemsstaterna överlämna en nationell handlingsplan för energieffektivisering till kommissionen senast den 30 juni 2007. Den 1 september 2007 hade kommissionen endast mottagit nio sådana planer och den 10 januari 2008 hade fortfarande endast sjutton planer inkommit.

F.  Medlemsstaternas genomförande av direktiv 2004/8/EG är försenat och långt ifrån perfekt.

G.  Europeiska unionen är en av de rikaste och tekniskt mest avancerade regionerna i världen. EU har ökat sitt ekonomiska resultat med nästan 40 procent, och den genomsnittliga inkomsten per capita har ökat med en tredjedel sedan 1990. Under samma tid ökade efterfrågan på energi och kraftkällor endast med 11 procent.

H.  Informations- och kommunikationsteknik skulle – med de rätta politiska signalerna – kunna generera ytterligare produktionsvinster utöver EU:s mål på 20 procent. För viss teknik som smarta nät, intelligenta styrsystem och Specknet-baserad datateknik bör det därför utfärdas konkreta politiska rekommendationer.

1.  Europaparlamentet välkomnar den ovannämnda handlingsplanen för energieffektivitet från 2006 samt dess syfte och räckvidd.

2.  Europaparlamentet anser att det tekniskt och ekonomiskt sett är fullt möjligt att förbättra energieffektiviteten med över 20 procent till 2020, vid sidan av eventuella förbättringar till följd av oberoende strukturella effekter eller priseffekter, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att såväl detta mål som klimatförändringsmålen nås.

3.  Europaparlamentet konstaterar med stor oro att medlemsstaternas genomförande av befintlig lagstiftning om energieffektivitet är ofullständigt och fördröjt.

4.  Europaparlamentet betonar behovet av att genomföra politiken för energieffektivitet på alla förvaltningsnivåer.

5.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaternas genomförande av direktiv 2004/8/EG är ofullständigt och kraftigt försenat.

6.  Europaparlamentet kritiserar att kommissionen inte har anställt de tjänstemän som krävs för att se till att både handlingsplanen och den lagstiftning om energieffektivitet som den bygger på genomförs till fullo och snabbt.

7.  Europaparlamentet beklagar att endast tre av de 21 åtgärder från kommissionens sida som enligt handlingsplanen ska genomföras 2007 hade genomförts helt den 1 september 2007, den 30 oktober 2007 höll dock 16 av 21 av dessa åtgärder på att genomföras enligt kommissions rapporter, och att det finns en betydande eftersläpning i förhållande till tidsplanen för antagandet av miniminormer för energiprestanda för prioriterade produktgrupper.

8.  Europaparlamentet kritiserar att många av medlemsstaternas regeringar inte prioriterar ett fullständigt och snabbt införlivande och efterlevnad av lagstiftningen om energieffektivitet, trots att man talar om att ta itu med klimatförändringarna och minska energiimporten till EU.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda utarbetandet av det framtida samförståndsavtalet om samarbete med CEER (Council of European Energy Regulators), som kommer att omfatta gemensamma riktlinjer och en gemensam uppförandekod, i syfte att göra den slutliga energiförbrukningen inom samtliga sektorer mer effektiv.

10.  Europaparlamentet efterlyser en skyndsam och rättvisande bedömning i kommissionen och medlemsstaterna av kapacitetsbrister och andra hinder som hittills har lett till att lagstiftningen om energieffektivitet inte har förverkligats i tillräcklig utsträckning och av hur dessa brister och hinder kan elimineras.

11.  Europaparlamentet konstaterar i synnerhet den utbredda bristen på lättillgänglig, snabb information och organisatoriskt stöd för energieffektivitet där behov uppkommer, vilket kan ske plötsligt (t.ex. när en hushållsapparat eller någon annan utrustning går sönder) eller hänga samman med särskilda händelser (t.ex. en flytt). Parlamentet anser att bristande hänsyn till medborgarnas särskilda behov underminerar många planer för energieffektivitet och betonar därför vikten av praktisk hjälp och förskottsfinansiering.

12.  Europaparlamentet betonar att informations- och kommunikationsteknik bör främjas som en avgörande faktor för att driva på energibesparingarna på exempelvis transport-, bygg-, energi- och tillverkningsområdet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens undersökning av i vilken utsträckning ledande IKT-baserade tekniker skulle kunna göra EU:s ekonomi mer energieffektiv och minska utsläppen av växthusgaser till 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom de områden som täcks av denna undersökning inkludera intelligenta styrsystem i allmänhet och smart nätteknik och inbäddade system i synnerhet.

Utrustning och apparater

13.  Europaparlamentet välkomnar strategin att införa miniminormer för energiprestanda och uppmanar kommissionen att införa och tillämpa dem senast 2008 för luftkonditionering och alla typer av digitalboxar. Detta skall göras i samband med en dynamisk översyn av märkningen. Parlamentet noterar att EU-märkningen kan stödja tillämpningen av miniminormer för energiprestanda och uppmanar medlemsstaterna att avdela mer resurser till marknadsövervakning.

14.  Europaparlamentet ställer sig bakom att belysningen i hemmen läggs till i listan med prioriterade produktgrupper och betonar hur viktigt det är att kommissionen håller sin föreslagna tidtabell för när de mest ineffektiva glödlamporna ska vara borta från marknaden, i linje med Europeiska rådets slutsatser från mars 2007.

15.  Europaparlamentet uppmärksammar utvecklingen på lysdiodteknikområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man ska främja forskning om lysdiodlampor och öka deras användning.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tidtabeller för när de mest ineffektiva utrustningarna, apparaterna och andra produkter som använder energi, exempelvis terrassvärmare, ska vara borta från marknaden.

17.  Europaparlamentet välkomnar betoningen av att minska förlusterna i standby-läge och den ökade tillgången till av produkter och teknik som säkerställer att energiförbrukande varor och apparater endast använder energi när detta faktiskt behövs. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett "enwattskrav" för standby-funktioner och en analys av de potentiella energibesparingar som kan göras om man minimerar eller eliminerar förbrukning som beror på standby-lägen, särskilt passiv stand-by.

18.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av ett nytt Energy Star-avtal med Förenta staterna som ska fastställa gemensamma krav på energieffektivitet för kontorsutrustning och särskilt att det i genomförandebestämmelserna ingår en bestämmelse om obligatorisk offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen att förhandla fram en utökad räckvidd för Energy Star-samarbetet mellan EU och USA till att gälla andra produkter, i överensstämmelse med åtagandet som gjordes vid toppmötet mellan EU och USA den 30 april 2007.

19.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att senast 2010 fastställa mininormer för energiprestanda för alla andra produkter med en betydande energiförbrukning. Parlamentet uppmanar kommissionen att börja med de minst energieffektiva produkterna på marknaden.

20.  Europaparlamentet stöder kommissionens ansträngningar att utarbeta kriterier för miljömärkning av värme- och kylteknik, framför allt vid primär energiförbrukning, så att användarna garanteras tillförlitlig information om de effektivaste och miljövänligaste alternativ som finns att tillgå på marknaden för uppvärmnings- och kylutrustning i byggnader.

21.  Europaparlamentet kräver att 2006 års regler om installation av smarta mätare ska tillämpas rigoröst för att öka konsumenternas medvetenhet om elförbrukning, för att hjälpa elbolagen att hantera efterfrågan på ett effektivare sätt och för att hjälpa till att förbättra kraven på energieffektivitetsstatistik.

22.  Europaparlamentet efterlyser utarbetandet av en standard för intelligenta värmemätare som ska användas i centralvärmesystem och fjärrvärmenät så att man uppmuntrar ett mer ansvarsfullt beteende hos slutförbrukarna ("pay for what you use"), och därmed blir av med systemet med fast pris, vilket har motsatt effekt.

23.  Europaparlamentet anser att man med hjälp av industriteknik bör se till att mindre energi används i produktionsprocesserna. Parlamentet anser att betydande energibesparingar kan göras genom att minska vikten på motorfordon och andra transportmedel.

Krav på byggnaders energiprestanda

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte på ett korrekt sätt har införlivat eller inte till fullo har genomfört direktiv 2002/91/EG.

25.  Europaparlamentet noterar att det, med tanke på byggnaders långa livslängd, är mycket viktigt att se till att nya byggnader konstrueras så att de är så energieffektiva som möjligt och att befintliga byggnader uppgraderas till aktuella standarder. Parlamentet anser att rivningen av energiineffektiva byggnader i kombination med byggandet av nya energieffektiva byggnader ibland kan stödjas som ett alternativ till renovering.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktiv 2002/91/EG så att artikel 6 från och med 2009 omfattar alla byggnader som behöver värmas upp eller kylas ned, oavsett storlek.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin översyn av värmepannors energiprestanda ta hänsyn till att kraftvärmepannor (mikrokombinerad värme och kraft) är de överlägset mest effektiva pannorna och att man bör ta hänsyn till detta när prestandaminimikraven fastställs.

28.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att kräva att nya och renoverade byggnader samt byggnadskomponenter såsom fönster och fönsterfilm ska uppfylla minimikrav på energiprestanda.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett bindande krav på att alla nya byggnader som behöver värmas upp och/eller kylas ned ska konstrueras enligt normerna för passiva hus eller motsvarande icke-bostadshus från och med 2011, samt ett krav på att använda passiva uppvärmnings- och nedkylningslösningar från och med 2008.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att gradvist införa fjärrvärmenät och fjärrkylnät för alla byggnader, för att minska användningen av fossilt bränsle vid uppvärmning och nedkylning, genom att använda sig av de energiförluster som uppstår vid energiomvandlingen.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga arkitektlösningar för passiv uppvärmning och nedkylning, exempelvis byggmaterial med värmeegenskaper, när skatter och andra åtgärder övervägs för att främja energieffektiviteten.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja fjärrkyla från förnybara energikällor som ett effektivt alternativ till den ökade efterfrågan på komfortkylning.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa en öppen databas som är tillgänglig för unionsmedborgarna – med nationella, regionala och lokala åtgärder för att främja energieffektivitet i byggnader, framför allt finansieringsåtgärder – så att man får till stånd ett utbyte av bästa praxis i EU samt kan informera allmänheten och öka deras medvetenhet.

Energiproduktion och -distribution

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella handlingsplaner för energieffektivisering lägga in ökad högeffektiv samgenerering, en övergång till en övergripande planering och främjande av el-, värme- och kylförsörjningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ställa sig negativ till nationella handlingsplaner för energieffektivisering som inte innehåller dessa punkter. Parlamentet uppmanar rent allmänt medlemsstaterna att arbeta för åtgärder som främjar användningen av och borttagande av administrativa hinder för småskalig samgenerering och samgenerering i mikroformat.

35.  Europaparlamentet påpekar att transport och distribution är källor till energiförluster och orsakar strömavbrott, och betonar den roll som mikrogenerering och decentraliserad och diversifierad generering kan spela för att garantera försörjningstryggheten och minska förlusterna. Parlamentet anser att det bör inrättas incitament för att förbättra infrastrukturen i syfte att minska överförings- och distributionsförluster.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga större vikt vid värmemarknaden – eftersom värme står för den största delen av energiförbrukningen – och instrument (stadsplanering, värmekartläggning, investeringsincitament) som gör det möjligt att återvinna överskottsvärme från förnybara energikällor genom att utveckla infrastrukturer för fjärrvärme- och fjärrkyla.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka genomförandet av direktiv 2004/8/EG och att göra en bedömning av om stödsystemen är tillräckliga för att utnyttja den nationella potentialen för högeffektiv kraftvärme.

38.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på att lokala kylnät måste införas som ett effektivt alternativt svar på den ökade efterfrågan på komfortkylning och behovet av en drastisk minskning i relaterade koldioxidutsläpp.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för befintliga ekonomiska incitament för utveckling som gör det möjligt att inlemma energi från förnybara källor i befintliga nät som inrättats för energi från fossila bränslen. Att förbättra befintliga nät skulle väsentligt öka effektiviteten hos energiproduktionen från förnybara källor på kortare tid och till lägre kostnad, samtidigt som man bidrar till en större försörjningstrygghet till följd av sådana lämpliga förbättringar.

Transporter

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa minimikrav för alla transportsätts energiprestanda, däribland kollektivtrafiken. Parlamentet framhåller att det krävs en energieffektiv transportpolitik som gynnar kollektivtrafiken, cykling och promenader i stadsområden. Parlamentet välkomnar grönboken om stadstransporter och uppmanar kommissionen att initiera ett program som gäller specifikt stadstransporter och integreringen av klimatskydd, energisparande och folkhälsa i en hållbar transportpolitik för städer och stadskärnor. Parlamentet uppmuntrar myndigheter i städer i EU att överväga åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från bilar och personbilstrafiken, till exempel genom införande av trängselavgifter. Parlamentet påminner om att bindande årliga utsläppsgränser för alla nya personbilar som kommer att säljas bidrar till att EU kan nå sina bindande koldioxidmål.

41.  Europaparlamentet kräver att Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/94/EG av den 13 december 1999 om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar(13) ska göra det möjligt att märka bilar enligt ett flergradigt klassificeringssystem i likhet med det som används för elektriska apparater (för närvarande det sjugradiga A till G-klassificeringssystemet). Parlamentet föreslår att minst 20 procent av det utrymme som används för reklam och marknadsföring av nya bilar ska användas för att ge information om bränsleeffektivitet och utsläpp.

42.  Europaparlamentet beklagar dessutom att rådet fortfarande inte har antagit förslaget till direktiv om skatt på personbilar i syfte att minska koldioxidutsläppen, i linje med EU:s åtaganden enligt Kyotoprotokollet, och kräver att detta förslag snabbt antas och genomförs.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en ramstrategi för att underlätta kraftigt förbättrad kollektivtrafik i städer och till och från förorter. Denna strategi skulle innebära att de som bedriver kollektivtrafik i städer och till och från förorter måste genomföra studier, inklusive genomförbarhetsstudier, i vilka fokus ligger på systemrelaterade effektivitets- och servicenivåer och där strategin ska inriktas på att anpassa upprättandet av horisontella stödprogram som ska syfta till att utveckla kollektivtransportsystem på ett sådant sätt att dessa program uppfyller strängare effektivitets- och kontinuitetskrav.

44.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma företaget Clean Sky, vars mål är att producera grönare, mer miljömässigt hållbara och energieffektiva flygplan.

Finansiella arrangemang och regionalpolitik

45.  Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att det finns tillgång till strukturell finansiering av energieffektivitet genom organ som Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, liksom genom privata banker.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja den andel av finansieringen via struktur- och sammanhållningsfonderna som bör användas till att förbättra energieffektiviteten i befintliga bostäder från 3 till minst 5 procent och att kräva att medlemsstaterna utnyttjar denna möjlighet till fullo.

47.  Europaparlamentet beklagar att stora delar av EU-finansieringen av energieffektivitet är så komplicerad, trots att det finns gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag (Jeremie). Parlamentet konstaterar att bristen på enkel och tillgänglig finansiering utgör ett enormt hinder för småföretag och särskilt mikroföretag, som inte har kapacitet att få tillgång till komplicerade program.

48.  Europaparlamentet konstaterar den avgörande betydelse som forskning och utveckling har inom energieffektivitetsområdet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och icke statliga organisationer att utnyttja finansiering inom ramen för sjunde ramprogrammet, strukturfonderna och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation/programmet Intelligent energi för Europa, som är avsedda att stimulera till forskning om energieffektivitet och främja förnybar energiteknik samt utveckla nya sätt att transportera och förvara energi för att minska energiförlusterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara generös när det gäller ansökningar om finansiering för forskning om energieffektivitet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att energieffektivitet ges hög prioritet i de fortsatta ansträngningar som bör göras för att maximera användningen av EU:s forsknings- och teknikutvecklingsprogram.

49.  Europaparlamentet kräver att mikroföretag behandlas som hushåll och erbjuds mycket okomplicerad finansiering för att förbättra energieffektiviteten, såsom förskottsbidrag.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja regler om statligt stöd som är fördelaktigare ur ett energieffektivitetsperspektiv (exempelvis ekoinnovation och produktivitetsförbättringar). Parlamentet anser att sådana regler bör vara enkla, praktiska och tydliga och undanröja hinder för att effektivt kunna genomföra energieffektivitetsåtgärder.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart föreslå särskilda åtgärder för att uppnå större energieffektivitet i de yttersta randområdena. Dessa åtgärder måste vara anpassade till de särdrag som finns i dessa områden till följd av deras ständiga begränsningar.

52.  Europaparlamentet betonar den roll som lokala och nationella energiorgan spelar för att effektivt kunna genomföra energieffektivitetsåtgärder. Parlamentet uppmanar alla organ (på EU-nivå, nationell nivå och lokal nivå) att delta i utarbetandet och genomförandet av handlingsplaner för energieffektivitet.

Beskattning

53.  Europaparlamentet uppmanar rådet att uppmuntra medlemsstaterna att använda sig av en reducerad mervärdesskattesats på arbete, material och komponenter som förbättrar byggnaders energieffektivitet. Parlamentet uppmanar rådet att på ett konsekvent sätt se till att det av hela skattesystemet framgår att energieffektiviteten i byggnader ska förbättras.

54.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fullt ut använda sig av möjligheten till en reducerad mervärdesskatt på arbete för renovering och reparation av bostäder för att förbättra energieffektiviteten. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att utvärdera hur effektiva skattelättnader är när det gäller att förmå konsumenter att köpa de mest energieffektiva apparaterna och att förmå företag att producera och främja sådan utrustning.

55.  Europaparlamentet konstaterar att beskattning hör till medlemsstaternas befogenheter. Parlamentet konstaterar att de beskattningsåtgärder som medlemsstaterna väljer att använda sig av skulle kunna ingå i alla nationella handlingsplaner för energieffektivisering. Parlamentet förordar internalisering av miljökostnaderna.

56.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att införa särskilda incitament för att förmå hushåll, mikroföretag och privata hyresvärdar att vidta åtgärder för att förbättra energieffektiviteten och köpa energieffektiva produkter.

57.  Europaparlamentet anser att skattelättnader under vissa omständigheter bör kunna ges för att riva energiineffektiva byggnader när detta kombineras med byggandet av nya energieffektiva byggnader.

Ändring av energibeteendet

58.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som den offentliga sektorn spelar när det gäller att främja energieffektiva lösningar.

59.  Europaparlamentet håller med om att utbildnings- och fortbildningsplaner om energieffektivitet är mycket viktiga, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att energiutbildningen bör inledas så tidigt som möjligt genom att relaterade kurser införlivas i utbildningsprogrammen i skolor i hela EU. Parlamentet konstaterar att det kommer att krävas en stor skara yrkesmän med de rätta färdigheterna för att utveckla nyskapande tekniker för byggande och energihushållning. Parlamentet är oroat över att medlemsstaterna ännu inte har tagit fram lämpliga utbildningsprogram i fråga om energieffektivitet. Europaparlamentet kräver att personalbehov ska betraktas som ett viktigt inslag i de nationella handlingsplanerna för energieffektivisering.

60.  Europaparlamentet uppmanar vidare de regionala och lokala myndigheterna att utveckla nära partnerskap med regionala energiorgan i syfte att förbättra fortbildningsmöjligheterna för tekniker och andra yrkesverksamma inom närliggande sektorer. Parlamentet poängterar behovet av mer samordnade nätverk av lokala aktörer för att sprida bästa praxis i fråga om energieffektivitet till mindre utvecklade regioner.

61.  Europaparlamentet understryker den betydelse som offentlig upphandling och tjänster som energirevisioner kan ha för att minska slöseriet och främja ett bättre utnyttjande av varje byggnads energipotential. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras regionala, lokala och övriga offentliga myndigheter att föregå med gott exempel, inte bara när det gäller förvaltningsbyggnader utan även andra offentliga byggnader som skolor, universitet och sjukhus och i företag som verkar inom vatten-, energi-, transport- och posttjänstområdet.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka forskningen om beteendeekonomi och människors beslutsfattande så att man kan skräddarsy framtida energieffektivitetsinformationskampanjer (exempelvis kampanjen för hållbar energi i Europa) och på så sätt maximera deras fördelar.

63.  Europaparlamentet håller med om att energieffektivitet börjar i hemmet. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet och sina egna avdelningar att föregå med gott exempel genom att kräva att föredömliga normer för energiprestanda fastställs för alla EU-institutionernas byggnader som en del av en mer omfattande granskning av institutionernas energianvändning som bör innefatta arbets- och researrangemang, incitament och placering samt utrustning och upphandling.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att årligen anordna en Europadag om energieffektivitet.

65.  Europaparlamentet konstaterar att den högteknologiska sektorn kan spela en viktig roll när det gäller att öka konsumenternas medvetenhet och deras vilja att bidra till energieffektiviteten genom att erbjuda produkter som är både energieffektiva och av högre standard.

66.  Europaparlamentet anser att avtal om energitjänster mellan energileverantörer och konsumenter är ett effektivt sätt att göra värme- och kylsystem effektivare. Parlamentet uppmanar kommissionen att undanröja administrativa och rättsliga hinder för att ingå sådana avtal.

Städer

67.  Europaparlamentet inser vikten av att utbyta och främja bästa metoder för energieffektivitet i städerna. Parlamentet anser att det befintliga Eurocities-forumet skulle kunna användas för detta ändamål.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de övriga EU-institutionerna att arbeta tillsammans med de stora städerna i EU, stödja budgetar för partnersamverkan och utbyte av bra arbetsmetoder mellan de stora städerna.

69.  Europaparlamentet välkomnar initiativet "Convenant of mayors", där 20–30 av borgmästarna i Europas största och mest utvecklade städer samlas i ett nätverk, och efterfrågar fler uppgifter om inrättandet av detta nätverk. Parlamentet vill dock betona att detta nätverk måste fungera som ett komplement till den verksamhet som bedrivs av liknande redan befintliga nätverk.

Den globala dimensionen

70.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att inrätta en plattform för internationellt samarbete om energieffektivitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stärka det internationella samarbetet på energieffektivitetsområdet för att säkerställa att nya bestämmelser och normer inte splittrar den globala marknaden. Parlamentet kräver att både de bilaterala och multilaterala internationella avtalen om energieffektivitet inte bara ska innebära ett gemensamt åtagande att följa miniminormer för energieffektivitet utan också utbyte av energieffektiv teknik. Europaparlamentet konstaterar att teknikspridning är en strategisk nödvändighet som kräver att inställningen till immateriella rättigheter baserar sig på allmänintresset.

71.  Europaparlamentet bejakar det pågående arbetet med gemensamma normer för energieffektivitet på teknisk nivå, i synnerhet med Kina. Parlamentet är oroat över att detta arbete undermineras av bristen på samordning mellan medlemsstaterna, vilket leder till förvirring i tredjeländerna. Parlamentet efterlyser en integrerad strategi i fråga om standarder.

72.  Europaparlamentet noterar den utbredda oron för att Ryssland inte ska kunna tillgodose sin inhemska och avtalsenliga efterfrågan på gas, och uppmanar kommissionen att i energisäkerhetens namn avsätta större resurser till energieffektivitetsdialogen mellan EU och Ryssland, med särskild hänsyn till uppgraderingen av uppvärmningsnät i olika ryska distrikt och användningen av den gas som för närvarande eldas upp på oljefälten.

73.  Europaparlamentet välkomnar rådets initiativ till ett energipartnerskap mellan Afrika och EU och kräver att detta partnerskap ska prioritera energieffektiv och hållbar tillväxt i Afrika.

o
o   o

74.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament och regeringar.

(1)1 EGT L 297, 13.10.1992, s. 16. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(2)2 EGT L 1, 4.1.2003, s. 65.
(3)3 EUT L 52, 21.2.2004, s. 50.
(4)4 EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.
(5) EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.
(6) EUT L 381, 28.12.2006, s. 24.
(7) EUT L 381, 28.12.2006, s. 26.
(8) EUT L 310, 9.11.2006, s. 15.
(9)4 EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.
(10)5 EGT L 114, 24.4.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).
(11)6 EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 273.
(12)7 EUT C 317 E, 23.12.2006, s. 876.
(13) EGT L 12, 18.1.2000, s. 16.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy