Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet med titeln "En politik för att minska oönskade bifångster och stoppa bruket att kasta fångst överbord inom EU:s fiske" (KOM(2007)0136),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken(1), särskilt artikel 2,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om gemenskapens handlingsplan för att minska mängden fisk som kastas över bord (KOM(2002)0656), och Europaparlamentets resolution om denna handlingsplan av den 19 juni 2003(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2006 om mer miljövänliga fiskemetoder(3),

–   med beaktande av 1995 års avtal om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd,

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Direktiv om en marin strategi) (KOM(2005)0505), och Europaparlamentets ståndpunkt om detta förslag av den 14 november 2006(4),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0495/2007), och av följande skäl:

A.  Fångst som kastas överbord är ett globalt problem som man uppskattar uppgår till mellan 7 och 27 miljoner ton per år, vilket motsvarar en fjärdedel av all fisk och andra arter som fångas. Det finns ingen uppskattning tillgänglig för hela EU, även om FAO uppskattar att den fångst som kastas överbord i Nordsjön uppgår till mellan 500 000 och 880 000 ton.

B.  Att så stora mängder fisk kastas överbord skadar miljön, hämmar återhämtningen för utfiskade bestånd och kostar fiskerinäringen tid och energi.

C.  Kommissionsledamot Joe Borg har betecknat det som "oetiskt" att sådana kvantiteter fisk kastas överbord.

D.  En förutsättning för att man ska kunna fastställa åtgärder som bidrar till en hållbar förvaltning av de marina resurserna är att samtliga berörda parter involveras i fiskeripolitiken, i synnerhet fiskesektorn.

E.  Fångst som kastas överbord är ett fenomen som inte endast är förenat med en viss redskapstyp utan förekommer med de flesta redskapstyper – även om vissa redskapstyper, såsom trålar, tenderar att leda till att större mängder kastas överbord än andra redskapstyper – och påverkas även av vilken typ av fiske det är frågan om, såsom i fallet med det europeiska fisket som nästan uteslutande omfattar blandat fiske där risken för att fångst kastas överbord är större. Samtidigt kan den andel fångst som kastas överbord vara lägre inom vissa småskaliga fisken, eftersom fiskarna bättre utnyttjar den fångade fisken och använder sin kännedom om fångstplatserna till att undvika oönskade fångster.

F.  Fiskeslag inom vilka stora mängder fisk kastas överbord kan skapa allmän oro över fiskets miljöpåverkan, vilket leder till att allmänhetens förtroende för fisk på marknaden minskar, och kan i slutändan inverka på försäljningen.

G.  Fångst som kastas överbord beror på en rad faktorer, av vilka man kan nämna en alltför stor fiskeansträngning, den nuvarande inställningen till totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter som gör att fångst för vilken kvot saknas måste kastas överbord, en felanpassning i många fisken mellan redskapsspecifikationer och minsta landningsstorlek, en ökning av landningens kommersiella värde och andra handelsmetoder. Traditionellt sett har den mesta utvecklingen av fiskeredskap och fiskebruk syftat till att öka fångsten av fisk snarare än till att fiska på ett mer selektivt och miljövänligt sätt.

H.  Bland de instrument som undertecknats på internationell nivå och som innehåller särskilda förklaringar om behovet av att minska bruket att kasta fångst överbord och minska bifångsterna har EU antagit FAO:s uppförandekod för ansvarsfullt fiske, FAO:s internationella handlingsplan för att minska bifångsten av sjöfågel med långrev och FAO:s internationella handlingsplan för bevarande och förvaltning av hajar, kapitel 17 i FN:s program 21, samförståndet i Rom om världsfisket, Kyotoförklaringen om fiskets hållbara bidrag till livsmedelsförsörjningen, New York-avtalet om tillämpningen av bestämmelserna i FN:s havsrättskonvention och FN:s generalförsamlings resolutioner 49/118 från 1994 och 50/25 från 1995 samt resolutionen från den 95:e interparlamentariska konferensen som hölls i Istanbul, Turkiet, den 15–20 april 1996, konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES) och konventionen om biologisk mångfald (CBD).

I.  Hänsyn bör tas till de olika överenskommelser som EU ingått inom ramen för de regionala fiskeorganisationerna samt de olika bilaterala och multilaterala avtal som unionen är part i.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya försök att väcka en diskussion om detta allvarliga ämne i syfte att slutligen skifta fokus för den gemensamma fiskeripolitiken så att praxis att kasta fångst överbord slutligen avskaffas.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag som är det första försöket att gå till botten med problemet med bifångster, men betonar att det utan dröjsmål måste utarbetas bestämmelser för att avskaffa denna miljömässigt ohållbara och omoraliska praxis, som i extrema fall kan utgöra så mycket som 90 procent av all fångad fisk.

3.  Europaparlamentet påminner om att inga nämnvärda mängder fisk kastas överbord inom det småskaliga kustfisket, och efterlyser därför ett ökat gemenskapsstöd för att främja och utveckla det småskaliga kustfisket.

4.  Europaparlamentet välkomnar vidare den nya definitionen av fångst som kastas överbord, som omfattar icke-kommersiella fiskarter och andra arter, vilket innebär att dessa andra typer av fångst som kastas överbord också måste minskas.

5.  Europaparlamentet betonar att EU:s politik effektivt måste hantera alla typer av bifångster (inbegripet, om än inte enbart, ryggradslösa djur, koraller, marina däggdjur, fåglar och sköldpaddor) och främja miljövänliga fångstmetoder som varken äventyrar den marina mångfalden eller orsakar onödig skada på andra levande organismer.

6.  Europaparlamentet konstaterar dock med oro att mycket få framsteg har gjorts när det gäller att utveckla gemenskapens handlingsplaner för sjöfåglar och hajar, trots att kommissionen ställde sig bakom dessa 1999, och uppmanar kommissionen att genomföra båda planerna snarast möjligt.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta det befintliga vetenskapliga yttrandet om albatrosser, som särskilt vid fiske med långrev dödas i en takt som gör att de riskerar att utrotas.

8.  Europaparlamentet anser att en effektiv åtgärd för att minska oönskade bifångster och mängden fisk som kastas överbord vore en minskning av den totala fiskeansträngningen eftersom utfiskade bestånd i första hand består av för liten fisk, tillsammans med en förbättring av de selektiva åtgärderna. Parlamentet medger att ett minskat fisketryck skulle medföra avsevärda fördelar för fiskerinäringen genom att tillåta utfiskade bestånd att återhämta sig och bli mer produktiva samt genom att göra det möjligt att spara tid och ansträngningar vid sorteringen av fångsten.

9.  Europaparlamentet anser att bifångster och fångst som kastas överbord är ett allvarligt ekologiskt och ekonomiskt problem. Å ena sidan är bifångsterna och bruket att kasta fångst överbord orsaken till den obalans som konstaterats för vissa ekosystem och å andra sidan även den huvudsakliga orsaken till utarmning av bestånd som i vissa fall har ett högt kommersiellt värde, exempelvis torsk.

10.  Europaparlamentet anser att en minskning av mängden fisk som kastas överbord kommer att bidra till att skapa en god miljö, enligt kraven i direktivet om en marin strategi.

11.  Europaparlamentet anser att program för att minska mängden fångst som kastas överbord måste integreras fullt ut i gemenskapens övergripande politik för en hållbar fiskeförvaltning.

12.  Europaparlamentet anser att orsakerna till att fångst kastas överbord varierar beroende på såväl de detaljerade fiskemetoderna som vilken typ av fiske det är frågan om, vilket gör att lösningarna också måste anpassas till den konkreta situationen.

13.  Även om det generellt sett inte finns någon ursäkt för att kasta fångst överbord medger Europaparlamentet att överlevnadspotentialen för vissa arter som kastas tillbaka i vattnet är hög. Undantag från ett fiskeförbud för dessa arter såväl som för utrotningshotade och skyddade arter bör tillåtas förutsatt att det tas fram adekvata forskningsuppgifter för att underbygga deras överlevnadsmöjligheter.

14.  Europaparlamentet betonar att en förutsättning för att de införda bestämmelserna ska bli effektiva är att den vetenskapliga forskningen om Europeiska unionens fiske utnyttjas på lämpligt sätt. Hänsyn måste även tas till särdragen för de enskilda fiskeslagen, vilka är ett resultat av var fisket sker, den marina artrikedomen och vedertagen fiskemodell.

15.  Europaparlamentet framhåller de aktörer inom fiskerinäringen som på senare tid har infört program för att utveckla mer selektiva fiskeredskap och metoder som minskar mängden fisk som kastas överbord och uppmuntrar andra att bidra till denna process genom att använda sin obestridliga expertis om fiskeredskap för att finna ännu mer innovativa metoder. Parlamentet beklagar inställningen i vissa förslag som lagts fram för kommissionen, i vilka man betraktar åtgärderna för att minska mängden fisk som kastas överbord som "besvärliga".

16.  Europaparlamentet betonar att det inom vissa fisken sker en frivillig minskning av fiskeansträngningen, och begär att man inför mekanismer som gör det möjligt att finansiellt kompensera fiskarna för dessa insatser.

17.  Europaparlamentet välkomnar det beslut som det skotska parlamentet tillsammans med den skotska fiskeindustrin nyligen fattat om att införa ett frivilligt system med fredningstider i realtid, vilket innebär att fångstplatser stängs under en period på tre veckor i det fall att en befälhavare upptäcker en omfattande mängd av alltför små exemplar av torsk. Parlamentet anser att system som detta, som är det första i sitt slag i Europa, kan bidra till att minska mängden fångst som kastas överbord samtidigt som man arbetar i samarbete med hela fiskeindustrin.

18.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att det klassiska tillvägagångssättet inom den gemensamma fiskeripolitiken för att minska oönskade bifångster, nämligen att överenskommelser om allt mer detaljerade tekniska åtgärder för att hindra att ungfisk kastas överbord görs inom rådet, med begränsat deltagande från fiskarnas sida, har sina begränsningar och måste kompletteras av program som ger fiskarna ett incitament att minska bifångster, samtidigt som hänsyn tas till särdragen hos varje enskilt fiskeslag. Detta skulle leda till ökad vilja hos fiskarna att acceptera åtgärderna. Parlamentet anser emellertid att man endast genom tekniska ändringar av fiskeredskap och fiskemetoder kan få till stånd en minskning av mängden oönskade bifångster.

19.  Europaparlamentet konstaterar att det alternativ som kommissionen anser vara mest effektivt är ett förbud mot att kasta fångst överbord, trots att ett sådant förbud skulle kunna medföra vissa svårigheter i fråga om genomförandet och skulle kunna kräva större finansiella, logistiska och personalmässiga resurser.

20.  Europaparlamentet anser att s.k. high-grading, dvs. bruket att kasta god, lagligt fångad fisk överbord för att ersätta den med annan fisk som ger ett högre pris på marknaden, bör förbjudas, även om det skulle vara svårt att genomföra ett sådant förbud. Parlamentet anser att man bör göra ett försök med att installera kameraövervakningssystem (CCTV-anläggningar) på vissa fartyg för att underlätta genomförandet av förbudet.

21.  Europaparlamentet konstaterar att om fiskare och intressenter ska ansvara för och inta en ledande roll i en politik för avskaffande av bruket att kasta fångst överbord, måste de ges en större roll i övervakningen och kontrollen, eftersom deras samarbete och engagemang är nyckeln till ett framgångsrikt verkställande av genomförandeåtgärderna. Parlamentet påpekar att exempel på samarbete finns inom andra jurisdiktioner och bör undersökas – exempelvis Kanada och Nya Zeeland har, med fiskarnas samtycke, experimenterat med kameraövervakning (CCTV) i området kring fiskebåtarna, och denna åtgärd har visat sig vara mycket framgångsrik när det gäller att avskaffa bruket att kasta fångst överbord.

22.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen, medlemsstaterna och de övriga aktörerna att överväga användningen av incitament för fiskerinäringen för att få den att förbättra sina fiskemetoder. Parlamentet anser att sådana incitament bland annat skulle kunna vara att

23.  Europaparlamentet konstaterar att rådets förordning (EG) nr 41/2007 av den 21 december 2006 om fastställande för år 2007 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs(5), redan innehåller ett exempel på förmånstillträde för selektiva redskap, med fler dagar till havs för trålare som fiskar efter havskräfta med sorteringsgaller. Parlamentet håller med om att sådana ytterligare incitament bör övervägas.

24.  Europaparlamentet är övertygat om att fiskerinäringen skulle vara mer gynnsamt inställd till och agera mer kraftfullt med en kombination av positiva och negativa incitament som borde ges möjlighet att visa resultat. Parlamentet anser vidare att ett förbud mot att kasta fångst överbord borde genomföras efter att andra typer av negativa incitament har prövats, däribland anpassade följder av ökad maskstorlek, stängda områden och andra åtgärder.

25.  Europaparlamentet understryker vikten av ett fungerande kontrollsystem då det införs förbud mot att kasta fisk överbord. Parlamentet påpekar att brister i kännedom om mängden fisk som kastas överbord försämrar uppskattningar av beståndsstorlek och fiskedödlighet samt försvårar utvärderingen av åtgärder som syftar till att förhindra att fisk som inte uppfyller storlekskraven fångas. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta utveckla ny teknik för kontroll, och pekar i sammanhanget på den möjlighet som elektroniska loggböcker och kameraövervakning utgör.

26.  Europaparlamentet insisterar på att en av de främsta orsakerna till att fångst kastas över bord, nämligen höggradig sortering, ska göras olaglig och att de verktyg som möjliggör detta, såsom sorteringsgaller ombord på fartyg som bedriver pelagiskt fiske, ska förbjudas.

27.  Europaparlamentet instämmer i att det mest förnuftiga tillvägagångssättet är att välja ett antal pilotfisken utifrån den mängd fisk som kastas överbord eller utifrån bevarandestatusen för de berörda arterna. Parlamentet framhäver vikten av att pilotprojekten väljs ut från många olika områden för att gemenskapsfiskets geografiska mångfald ska representeras. Parlamentet anser att varje pilotprojekt även måste inbegripa ett tillräckligt antal fartyg för att återspegla fiskeverksamhetens mångfald samt för att garantera ett fullgott informationsutbyte med andra parter inom fisket. Parlamentet föreslår att två möjliga alternativ kan bestå i de olika bomtrålfiskena såväl som de fisken inom vilka man fångar och kastar torsk överbord. Medan dessa pilotprojekt genomförs rekommenderar parlamentet att andra fiskeslag bör utvärderas utifrån storleken på den fångst som kastas överbord.

28.  Europaparlamentet föreslår att man i första hand ska titta på det bruk att kasta fångst överbord som är ett resultat av att de tekniska bestämmelserna om minsta landningsstorlek och maskstorlek är inkompatibla eftersom det är relativt enkelt att åtgärda.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta det befintliga vetenskapliga yttrandet om torskbestånden i Östersjön, där en stor andel av fångsterna registreras som bifångster.

30.  Europaparlamentet föreslår följande uppsättning åtgärder för varje berört fiske:

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma hur åtgärder kan "översättas" för att tillämpas på de EU-fartyg som fiskar i tredjeländers vatten, och begär att användning av de mest selektiva fiskeredskapen ska vara en förutsättning för fiske enligt fiskepartnerskapsavtalen.

32.  Europaparlamentet konstaterar att det blandade fisket inom EU är mångsidigt och viktigt, och drar den slutsatsen att man i målen för en minskning av fångst som kastas överbord måste ta hänsyn till denna mångfald så att inte alla fiskeslag samtidigt tvingas uppnå samma kvantitativa minskning av mängden fångst som kastas överbord, eftersom deras ursprungliga nivåer för mängden fångst som kastas överbord kan variera.

33.  Europaparlamentet betonar att om ett förbud mot att kasta fångst överbord antas för specifika fiskeslag bör fisk som inte kastas överbord inte saluföras direkt under några omständigheter för att undvika snedvridande incitament som till exempel uppkomsten av en marknad för små fiskar eller fisk som fångats utanför kvotsystemet. Parlamentet anser att fartygen får kompenseras för de kostnader de har haft för att föra iland fångst de annars skulle ha kastat överbord. Parlamentet anser att denna fisk exempelvis kunde användas i produktion av fiskmjöl eller fiskolja i företag som använder sig av denna möjlighet som bidrar till en regionalt organiserad ersättningsfond.

34.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska fiskerifonden (EEF) innehåller bestämmelser om pilotprojekt för ett mer selektivt fiske och bestämmelser om två redskapsbyten, och uppmanar medlemsstaterna att utnyttja dessa. Parlamentet efterlyser ökad administrativ flexibilitet i användningen av EFF-anslag så att man snabbt kan genomföra lovande pilotprojekt.

35.  Europaparlamentet påpekar att regelverket med totala tillåtna fångstmängder är en av de stora orsakerna till att fångst kastas överbord och att åtgärder bör vidtas för att undvika situationer där oundviklig fångst av fisk som uppfyller den fastställda storleken måste kastas överbord för att kvoter för dessa arter saknas.

36.  Europaparlamentet rekommenderar att bifångstkvoter införlivas i totala tillåtna fångstmängder och att alla landade bifångster ska räknas av mot kvottilldelningarna. Om ett slags fiske överskrider sin bifångstkvot finns det en risk för att detta fiske fredas, precis som det föreslås att alltför stor förekomst av ungfisk ska leda till att det införs en fredningstid i realtid. Denna kvot bör sedan stegvis minskas för att ge ytterligare incitament för att förbättra redskapens selektivitet.

37.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna för närvarande enligt rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer(6) har rätt att vidta strängare tekniska åtgärder mot fartyg som för deras flagg när dessa fiskar i EU:s farvatten. Parlamentet anser att medlemsstaterna även borde tillåtas att pröva nya lösningar vars effektivitet skulle utvärderas av kommissionen, och att de under vissa förutsättningar bör ha möjlighet att införa mer selektiva tekniska åtgärder för samtliga fartyg som fiskar inom medlemsstaternas kustområde på 12 sjömil.

38.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, de regionala rådgivande nämnderna, Rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk och de regionala fiskeförvaltningsorganisationer som EU ingår i.

(1) EGT L 358, 31.12.2002, s. 59. (2) EUT C 69 E, 19.3.2004, s. 149. (3) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 319. (4) EUT C 314 E, 21.12.2006, s. 86. (5) EUT L 15, 20.1.2007, s. 1. (6) EGT L 125, 27.4.1998, s. 1.