Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Centralasien, särskilt resolutionerna av den 26 oktober 2006 om Uzbekistan(1), den 16 mars 2006 om Kazakstan(2) och den 12 maj 2005 om situationen i Kirgizistan och Centralasien(3),

–   med beaktande av de avtal om partnerskap och samarbete som har ingåtts mellan EU och Uzbekistan, Kirgizistan och Kazakstan, som alla varit i kraft sedan 1999, det interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Republiken Tadzjikistan, å andra sidan(4), som undertecknades den 11 oktober 2004, det avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och Tadzjikistan som ännu inte har ratificerats och kommissionens förslag till interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor mellan EU och Turkmenistan,

–   med beaktande av människorättsklausulerna i dessa avtal,

–   med beaktande av EU:s åtagande att främja uppfyllandet av FN:s millennieutvecklingsmål (MDG) och det europeiska samförståndet om utveckling(5),

–   med beaktande av den strategi för ett nytt partnerskap med Centralasien som antogs vid Europeiska rådets möte den 21–22 juni 2007,

–   med beaktande av Europeiska rådets handlingsplan 2007-2013 för den europeiska energipolitiken, antagen den 8-9 mars 2007, och energisamarbetet mellan EU, Svarta och Kaspiska havets kuststater och deras grannländer,

–   med beaktande av sin resolution av den 26 september 2007 med titeln "Mot en europeisk utrikespolitik för energi"(6),

–   med beaktande av Baku-initiativet för utveckling av ett energi- och transportsamarbete mellan EU och länderna vid Svarta havet och Kaspiska havet,

–   med beaktande av de samförståndsavtal som ingåtts med Azerbajdzjan och Kazakstan inom ramen för utvecklingen av en utrikespolitik som tillvaratar EU:s energiintressen,

–   med beaktande av relevanta rådsslutsatser, inklusive slutsatserna om Uzbekistan av den 23-24 maj, 13 juni, 18 juli och 3 oktober 2005, den 13 november 2006 och den 5 mars, 14-15 maj och 15-16 oktober 2007, och slutsatserna om Centralasien av den 23 24 april 2007,

–   med beaktande av de sanktioner mot Uzbekistan som EU införde efter Andijanmassakern, i rådets förordning (EG) nr 1859/2005 av den 14 november 2005 om införande av vissa restriktiva åtgärder mot Uzbekistan(7), som senare har förlängts(8), och det faktum att viseringssanktionerna delvis hävts och villkorligt tillfälligt avskaffades för sex månader i maj respektive oktober 2007,

–   med beaktande av Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter, som lanserades 2003 i syfte att främja mänskliga rättigheter och stödja straffrättsliga reformer, demokrati, goda styrelseformer, mediefrihet, rättsstatsprincipen, säkerhetsstrukturer (polis/väpnade styrkor) och konfliktförebyggande åtgärder,

–   med beaktande av instrumentet för samarbete och utveckling(9),

–   med beaktande av utrikesministertrojkans möte med de centralasiatiska länderna i Berlin den 30 juni 2007 i närvaro av EU:s särskilde representant Pierre Morel och den portugisiske premiärministern José Sócrates,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för internationell handel (A6-0503/2007), och av följande skäl:

A.  De fem länder som går under samlingsnamnet Centralasien (Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan) ligger i en viktig skärningspunkt mellan Europa och Asien där de historiskt och traditionellt har utgjort en viktig mötes- och transitplats mellan de två kontinenterna.

B.  EU insisterar på behovet av och har ett starkt intresse av att stabiliteten ökar och att ekonomisk, demokratisk och mänsklig utveckling och säkerhet förbättras i hela Centralasien, och EU måste alltid uppfylla sitt åtagande att främja mänskliga rättigheter och demokrati i avtal med tredjeländer genom att föra en konsekvent politik och använda sig av de lämpligaste metoderna för dessa ändamål. Det här kommer att säkra EU:s trovärdighet och i slutändan bidra till att göra EU till en allt effektivare aktör både inom och utanför regionen.

C.  Stabilitet i Centralasien är av globalt intresse eftersom stor och långvarig instabilitet i ett av de fem länderna skulle kunna få katastrofala följder för hela regionen och även påverka EU och dess medlemsstater på många sätt.

D.  Det är riskabelt att vara beroende av import från osäkra regioner och leverantörer, och det finns ett behov av att upprätta pålitliga, tillgängliga och livskraftiga energiflöden.

E.  EU är intresserat av säkerhet och stabilitet samt av att mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen respekteras i länderna i Centralasien eftersom EU:s intressen direkt och indirekt påverkas av den strategiska, politiska och ekonomiska utvecklingen i regionen samt av de växande transregionala utmaningarna i Centralasien. Länderna i Centralasien kan med sina stora energitillgångar och sin strävan att öka spridningen bland sina handelspartner och diversifieringen av tillförselvägarna bidra till att tillgodose EU:s behov av energisäkerhet och energiförsörjning.

F.  Det finns, å ena sidan, starka argument för samarbete mellan länderna i området men å andra sidan ett starkt motstånd mot sådana idéer och strävanden, inte minst från regeringens sida i det centralt belägna – och det absolut folkrikaste – Uzbekistan.

G.  Isolationism härrör oftast från en önskan om att bevara den interna kontrollen – extrema exempel på detta kan ses i Turkmenistan och Uzbekistan – och denna typ av önskan är typisk för regimer som inte visar något större intresse av att basera sin makt på folkviljan.

H.  De fem centralasiatiska republikerna är mottagare av offentligt utvecklingsbistånd, vilket betyder att EU:s stöd till dessa länder betraktas som utvecklingsbistånd.

I.  Av EU:s säkerhetsintressen, övriga intressen, värderingar och stöd till millennieutvecklingsmålen följer att EU:s strategi för Centralasien måste kretsa kring de svårigheter och bristande möjligheter som många människor har i denna delvis fattiga region, hoten mot människors säkerhet, som delvis sammanhänger med säkerhetsproblemen i grannländer som Afghanistan och risken för destabilisering och konflikter.

J.  Det främsta målet med EU:s utvecklingssamarbete är att utrota fattigdomen och uppnå en hållbar utveckling, även vid uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen.

K.  EU:s stöd till regionen har i hög grad bestått av tekniskt stöd som genomförts genom Tacisprogrammet, dock har utvärderingarna av programmets effektivitet gett blandade resultat.

L.  Enligt artikel 25 i Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter är rätten till hälsovård en grundläggande mänsklig rättighet och allmän tillgång till hälsovård är av avgörande betydelse för att uppnå millennieutvecklingsmålen. Hälsotillståndet har försämrats i alla centralasiatiska republiker efter Sovjetunionens upplösning och hälsovårdssystemen är i kris. De tänkbara konsekvenserna av epidemier som hiv/aids och resistent tuberkulos utgör ett långsiktigt hot mot EU. Fågelinfluensan har visat att infektionssjukdomar snabbt kan spridas över hela Europa. De sociala konsekvenserna av hälsokriserna i de olika länderna hotar ländernas allmänna stabilitet och utvecklingsmöjligheter och har konsekvenser för säkerheten i Europa.

M.  Energi och vatten är viktiga faktorer för människors säkerhet och de mellanstatliga förbindelserna i regionen, särskilt för Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan, och fattigdomsbekämpning är fortfarande avgörande för att minska social instabilitet.

N.  EU har ett intresse av att importera mer olja och gas från Centralasien, helst via nya transportrutter, och av att etablera en tydlig och transparent ram för produktion och transport av energi. De länder som är relevanta i detta hänseende är Kazakstan och Turkmenistan.

O.  De centralasiatiska länderna förfogar, i olika omfattning, över olje-, gas-, mineral- och vattenkrafttillgångar och utnyttjandet av sådana resurser bör på ett märkbart sätt underlätta den ekonomiska och sociala utvecklingen. Under ogynnsamma omständigheter kan ovälkomna följdverkningar uppstå (exempelvis allvarlig miljöförstöring, försämrad konkurrenskraft inom andra ekonomiska sektorer, stora ekonomiska skillnader och ökade politiska och sociala spänningar) och dessa skulle till och med kunna ta ut de positiva effekterna, det så kallade naturresursernas förbannelse.

P.  Den 10 oktober 2007 möttes representanter för Ukraina, Polen, Azerbajdzjan och Georgien i Litauen för att diskutera ett nytt oljetransportnätverk som är tänkt att transportera råolja från Kaspiska havet via Baku och Odessa till den polska hamnen Gdansk.

Q.  Ryssland och Kina försökte bevara sitt ömsesidiga inflytande i Centralasien genom att 1996 grunda Shanghai Five, som förde samman Kina, Ryssland, Kirgizistan, Kazakstan och Tadzjikistan i ett forum för att hantera gränsöverskridande frågor och som 2001 blev Shanghai Cooperation Organization (SCO), som i dag är den största regionala organisationen i Centralasien och där även Uzbekistan nu ingår som fullvärdig medlem och Pakistan, Indien, Iran och Mongoliet är observatörer.

R.  Vissa olikartade länder har, historiskt sett eller på senare tid, haft ett egenintresse i regionen. Alla medlemsstater har inte ambassader i regionen och det råder ofta brist på samordning mellan medlemsstaterna med avseende på regionen.

S.  När amerikansk personal och materiel lämnade flygbasen i Karshi Khanebad (K2) i Uzbekistan den 21 november 2005 minskades Förenta staternas militärbaser i Centralasien till en, som finns i Manas nära den kirgisiska huvudstaden Bishkek.

T.  Politiska, ekonomiska, sociala och andra förhållanden skiljer sig kraftigt åt mellan, och i vissa fall inom, de centralasiatiska länderna. Detta innebär att det är absolut nödvändigt för EU att anpassa sin politik i motsvarande grad.

U.  Länderna i Centralasien är i högsta grad nya stater, och deras statsbyggande och den politiska och ekonomiska omvandling som de har genomgått har lett dem i olika riktningar och fått dem att i olika hög grad distansera sig från det tidigare sovjetiska systemet. I flera av länderna är det fortfarande viktigt att diskutera frågor som rör styrelseformerna, så att stabiliteten och säkerheten förbättras, och i samtliga länder är detta nödvändigt för den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingens skull.

V.  EU anser att det är nödvändigt att hejda narkotikahandeln från och genom Centralasien, bekämpa organiserad brottslighet, inklusive människohandel, och förhindra ökad terrorism. I vissa fall används "kampen mot terrorismen" som en ursäkt för att förtrycka dem som kritiserar regeringen, människorättsaktivister, religiösa rörelser och vanliga affärsmän. Det finns anledning att misstänka att sådana människor även har varit måltavlor inom ramen för Uzbekistans säkerhetssamarbete med grannländerna. Det är känt att det sker förflyttning av barnarbete, vilket kräver nya former av internationellt och socialt partnerskap där alla parter som är intresserade av att nå en övergripande lösning på problemet deltar.

W.  Människorättssituationen varierar i de olika centralasiatiska republikerna och faller allmänt taget lågt under de standarder som Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har fastställt. I synnerhet Uzbekistan och Turkmenistan överträder systematiskt de grundläggande rättigheterna och saknar helt demokratiska och pluralistiska framsteg.

X.  De centralasiatiska republikerna har fortfarande inte genomfört president- eller parlamentsval som bedömts helt fria och rättvisa av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR).

Y.  Alla de fem centralasiatiska länderna är medlemmar av OSSE och har inom ramen för denna organisation gjort omfattande åtaganden när det gäller grundläggande friheter, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Respekten för dessa åtaganden varierar emellertid mellan länderna.

Z.  I jämförelse med de flesta andra staterna i regionen framstår Kazakstan i ett bättre ljus. De senaste parlamentsvalen som hölls den 18 augusti 2007 visar dock att landet trots vissa förbättringar fortfarande inte fullt ut fullgör sina åtaganden eller uppfyller OSSE:s standarder och andra internationella standarder för demokratiska val.

AA.  Civilsamhället är särskilt aktivt i de flesta centralasiatiska länderna genom ett nätverk av lokala icke-statliga organisationer och föreningar som måste skyddas och betraktas som ett uttryck för medborgarnas önskan att delta i sina länders demokratiseringsprocess och sociala utveckling.

AB.  Politiska, ekonomiska och sociala förbättringar kan effektivt uppnås i regionen genom att lägga grunden för ett verkligt oberoende rättsväsende och kraftfullt bekämpa den växande korruptionen.

AC.  Till de principer som EU grundar sig på räknas försvaret av de grundläggande rättigheterna och friheterna, inbegripet yttrandefriheten och skyddet av människorättsaktivister.

AD.  Exempel på massivt förtryck, korruption, utnyttjande och människor vars grundläggande rättigheter förnekas och som inte har någon möjlighet att förbättra sina liv, tillsammans med avsaknaden av accepterade kanaler för att uttrycka kritik och delta i den politiska processen, ökar risken för att extremism och terrorism växer sig starkare.

AE.  I de flesta centralasiatiska länderna förekommer överträdelser av de mänskliga rättigheterna, brist på ett adekvat rättssystem, inskränkningar av den verksamhet som bedrivs av oppositionspartier och oberoende organ i civilsamhället och brist på mediefrihet.

AF.  EU införde sanktioner mot Uzbekistan efter Andijanmassakern i maj 2005 men den uzbekiska regeringen förhindrar fortfarande en oberoende internationell utredning om händelserna och fortsätter sin repressiva politik och sin förföljelse av människorättsaktivister. Trots detta beslutade rådet i oktober 2007 att upphäva viseringsrestriktionerna under sex månader för åtta personer som är direkt ansvariga för den urskillningslösa våldsanvändningen i Andijan. Rådet försöker genom detta upphävande förmå de uzbekiska myndigheterna att ändra sin politik och förbudet kommer att återinföras automatiskt i april/maj 2008 om ett antal kriterier som antagits genom rådets beslut inte uppfylls.

AG.  I regionen finns det ett mycket stort intresse av att samarbeta med EU på området för forskning och hälsovård samt på utbildningsområdet, och ett sådant samarbete kan bidra till att öka kontakterna med civilsamhället och spridningen av de europeiska värdena som demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter.

AH.  Både Mongoliet och Afghanistan har i viss mån en del gemensamma drag med de fem huvudstaterna i Centralasien. Dessa två länder tillägnas inte speciell uppmärksamhet i rådets strategidokument men täcks av olika EU-instrument.

AI.  Närheten till Afghanistan har gjort vissa länder till värdefulla partner i kampen mot terrorism. EU:s medlemsstater har även använt flygfält eller luftrum i regionen. Samtidigt har EU:s åtgärder för att främja de mänskliga rättigheterna i Centralasien i allmänhet, och särskilt i vissa länder, varit beklagansvärt bristfälliga.

AJ.  Centralasien är transitväg för upp till 30 procent av heroinet från Afghanistan, till stor del avsett för den ryska marknaden, vilket leder till narkotikahandelsrelaterad organiserad brottslighet och korruption samt beroendeproblem och andra relaterade hälsoproblem och sociala problem, vilket har allvarliga konsekvenser för den regionala stabiliteten.

AK.  Mongoliet delar en liknande bakgrund med de centralasiatiska republikerna och historiska, kulturella och ekonomiska särdrag samt en miljö- och energipolitik som måste tas i beaktande på ett konsekvent sätt inom ramen för EU:s strategi för Centralasien.

1.  Europaparlamentet välkomnar EU:s ökade fokus på Centralasien, som tydligast kommer till uttryck i antagandet av strategin för Centralasien. Parlamentet konstaterar dock att det har tagit lång tid att genomföra projekten för de fem länderna i regionen.

2.  Europaparlamentet är övertygat om att även om de värden som EU måste främja alltid måste förbli desamma kan EU:s intressen, liksom de befintliga förhållandena och möjligheterna i de fem länderna i regionen, variera kraftigt.

3.  Europaparlamentet efterlyser tydliga mål och prioriteringar för EU:s förbindelser med vart och ett av dessa fem länder som bygger på den allmänna analysen av regionen och den allmänna katalogen över EU:s politiska mål i den antagna EU-strategin.

4.  Europaparlamentet framhåller att det är viktig att EU främjar en rättvis och hållbar ekonomisk utveckling i regionen och att lokala initiativ till ekonomisk utveckling och reformer av bolagslagstiftningen stöds samt att hållbar utveckling leder till att fattigdomen utplånas. Parlamentet betonar att med hänsyn till den utmaning som terrorismen utgör att det är viktigt att samarbetet i säkerhetsfrågor förbättras. Strategier för att bekämpa radikalism och extremism får dock inte leda till att säkerhetsaspekter inkräktar på mänskliga rättigheter och god förvaltningssed och därmed motverkar sina egna syften. Parlamentet välkomnar att den politiska dialogen med länderna i Centralasien stärkts. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsatt främja god förvaltningssed, mänskliga rättigheter och demokrati samt utbildning och överväga att upprätta kontakter med alla slags religiösa samfund i Centralasien. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att människorättsfrågor väger lika tungt som EU:s handfasta inställning till frågor om energi, säkerhet och handel.

5.  Europaparlamentet är övertygat om att vissa frågor endast kan tacklas effektivt genom regionala metoder som leder till regionala lösningar (till exempel bekämpning av terrorism, utrotande av fattigdom, bekämpning av narkotika, förvaltningen av vattenresurserna) vilket förutsätter ett förstärkt regionalt samarbete. Parlamentet uppmanar därför med kraft EU:s institutioner att vid behov tillhandahålla tekniskt bistånd, framför allt genom att förmedla kunskap och agera som medlare genom att uppmuntra dialogen mellan länderna i Centralasien. Parlamentet påpekar dock att de centralasiatiska länderna befinner sig på olika utvecklingsnivåer och skiljer sig i stor utsträckning från varandra på de kulturella, politiska och ekonomiska områdena. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att kommissionen och rådet försöker vinnlägga sig om lands- och regionspecifika infallsvinklar då de planerar framtida partnerskap och samarbete.

6.  Europaparlamentet efterlyser en differentierad EU-politik gentemot länderna i regionen som framför allt baseras på människorättssituationen i varje land, respektive regerings respekt för sina OSSE-åtaganden, landets utvecklingsbehov, respektive regerings engagemang för att förbättra sina medborgares välbefinnande, landets nuvarande och potentiella betydelse för EU som handelspartner, samarbetet på energiområdet och andra områden, dialog om internationella frågor och utsikterna för att EU:s åtgärder – inklusive olika former av stödåtgärder – ska lyckas.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av gränsöverskridande samarbete, framför allt för att detta innebär gemensamma ansträngningar för att bekämpa människo- och narkotikahandeln på ett effektivare sätt. Parlamentet uppmanar därför med kraft EU:s institutioner att vid behov tillhandahålla tekniskt bistånd, framför allt genom att förmedla kunskap och agera som medlare genom att uppmuntra dialogen mellan länderna i Centralasien.

8.  Europaparlamentet betonar behovet av konsekvens i EU:s politik i Centralasien och påminner därför om att strategin måste stämma överens med det europeiska samförståndet om utveckling. Parlamentet betonar även att allt bistånd som tillhandahålls inom ramen för instrumentet för utvecklingssamarbete måste vara förenlig med dess övergripande mål, det vill säga att utrota fattigdomen och uppnå millennieutvecklingsmålen.

9.  Europaparlamentet konstaterar att fattigdomsutrotning beskrivs i strategins bilaga som huvudmålet för Europeiska gemenskapens bilaterala bistånd för perioden 2007–2013. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera parlamentet i detalj om hur det bilaterala och regionala biståndet är kopplat till de enskilda millennieutvecklingsmålen samt om den budget som planeras för hälsovård och grundläggande utbildning.

10.  Europaparlamentet betonar att reformer inom den sociala sektorn och områdena hälsa, livsmedelsförsörjning och korruptionsbekämpning samt en klar inriktning på hållbar och rättvis ekonomisk utveckling är av avgörande betydelse för att säkerställa långsiktig stabilitet och säkerhet och för hållbart välstånd i länderna i Centralasien. Parlamentet anser därför att utvärdering av behoven på nationell och regional nivå erbjuder EU ett bra tillfälle att få ökad uppmärksamhet och skapa trovärdighet i en öppen dialog med samtliga aktörer vilket inkluderar det civila samhället, parlamenten och lokala myndigheter.

11.  Europaparlamentet anser att medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO) representerar ett viktigt steg för den ekonomiska stabiliteten i regionen men att detta mål enbart kan uppnås genom att internationella normer för utländska investeringar respekteras och genom ett oberoende rättsväsende.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra en mer långtgående integrering av Centralasien i världens handelsmässiga och ekonomiska system, särskilt genom att de fyra länder i regionen som ännu inte är medlemmar i WTO ansluts till organisationen.

13.  Europaparlamentet anser att följande åtgärder är väsentliga för den ekonomiska utvecklingen i länderna i regionen: en djupgående reform av bank- och försäkringssystemen, inrättande av ett effektivt organ för mikrokrediter och en bättre reglering och övervakning av bankverksamhet, privatisering av statliga banker och skapande av nationella finansmarknader som verkligen är konkurrensinriktade och öppna för utländska banker.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att låta Europeiska investeringsbanken (EIB) utvidga sina kreditmöjligheter till att även omfatta Centralasien, i samarbete med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) som redan verkar i regionen.

15.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att på ett konsekvent sätt använda alla tillgängliga instrument – dvs. allt från politisk dialog och gemenskapspolitik (särskilt inom handel, utveckling, konkurrens, forskning och miljö) till stöd och lån, inbegripet lån beviljade av EIB, EBRD och andra internationella finansinstitut – för att påskynda genomförandet av dessa projekt.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar länderna i regionen att tillhandahålla bättre skydd för direkta utlandsinvesteringar.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vidta alla möjliga åtgärder för att göra det lättare för länderna i Centralasien att utnyttja EU:s allmänna preferenssystem och att främja utvecklingen av den interregionala handeln.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ge länderna i regionen kvalificerat teknisk ekonomiskt och administrativt bistånd i syfte att stärka de lokala offentliga strukturerna, skapa ett effektivare och mer diversifierat ekonomiskt nätverk samt bättre möjligheter för lokala produkter att tränga in på de utländska marknaderna, särskilt på EU:s marknad.

19.  Europaparlamentet anser att strategin inte är tillräckligt ambitiös när det gäller bilateralt samarbete om mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och demokratisering.

20.  När EU bedömer människorättssituationen anser Europaparlamentet att det särskilt bör undersökas om det finns – eller inte finns – ett trovärdigt åtagande från respektive regeringens sida om att förbättra situationen, med fokus på konkreta resultat, klimatet för människorättsaktivister och graden av samarbete med FN:s särskilda rapportörer och mekanismer, samt med andra relevanta internationella aktörer.

21.  För att göra demokrati, god samhällsstyrning, rättstatsprincipen och mänskliga rättigheter till en väsentlig del av strategin för Centralasien uppmanar Europaparlamentet i detta sammanhang rådet och kommissionen att inta en fast och enad ståndpunkt i frågor som rör mänskliga rättigheter och fastställa tydliga riktmärken, indikatorer och mål på dessa områden, i samråd med de centralasiatiska partnerländerna, vilket har gjorts på andra samarbetsområden. EU uppmanar rådet och kommissionen att fästa särskild vikt vid frigivandet av politiska fångar och mediernas oberoende.

22.  Europaparlamentet fördömer att människorättsaktivister förföljs i Uzbekistan och Turkmenistan. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att göra allt de kan för att skydda dessa människors verksamhet och fysiska integritet och uppmanar de berörda regeringarna att omedelbart frige alla människorättsaktivister som sitter fängslade eller har tvångsintagits på psykiatriska kliniker av politiska skäl.

23.  Europaparlamentet betonar att EU:s kontakt med säkerhetsstrukturer eller EU:s stöd till säkerhetssamarbete med stater som utövar kraftigt förtryck bör vara så litet som möjligt och att alla sådana kontakter bör ske öppet.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt stödja reformer och förbättringar av rättsväsendet i regionen för att öka rättväsendets oberoende och effektivitet, inbegripet när det gäller korruptionsbekämpning.

25.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utveckla ett nära samarbete med länderna i Centralasien när det gäller reformer av utbildningsväsendet och uppmuntra dessa länder till en reformering av bostadsregistreringssystemet (genom vilket enskilda personer erhåller en bosättningsregistreringsstämpel i passet vid registrering som medborgare) genom att göra åtskillnad mellan å ena sidan medborgares civila och sociala rättigheter och å andra sidan egendomsordningen.

26.  Europaparlamentet anser att utveckling av och stöd till ett verkligt civilt samhälle är en förutsättning för alla framsteg. Parlamentet beklagar att icke-statliga organisationer har svårt att verka i vissa av länderna i Centralasien och att deras verksamhet konstant hindras av regeringarna. Parlamentet betonar att EU måste forstsätta att stödja det civila samhället både genom finansiellt stöd och genom att skapa större uppmärksamhet (via forum och samråd), vilket skulle bidra till att bygga upp en aktiv demokrati. Parlamentet anser att EU bör betrakta det civila samhället som en partner som bidrar till att skapa hållbara samhällen, social stabilitet och främjar EU:s värden och normer.

27.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s politik gentemot Centralasien bör basera sig på grundliga debatter och diskussioner med alla aktörer. Parlamentet uppmanar därför EU att delta i en omfattande politisk dialog med parlamenten, det civila samhället och de lokala myndigheterna vid genomförandet och övervakningen av strategin och programmen.

28.  Europaparlamentet uppmärksammar de utbredda övergreppen mot kvinnor i ett antal regioner i Centralasien (till exempel tvångsäktenskap, människohandel för sexuellt utnyttjande, våldtäkt etc.) och uppmanar regeringarna i de centralasiatiska länderna att tillämpa gällande lagstiftning för att skydda kvinnors rättigheter och kommissionen att inkludera relevanta åtgärder i stödprogrammen.

29.  Europaparlamentet uppmanar regeringarna i Centralasien att skärpa befintlig lagstiftning för att skydda kvinnors rättigheter och att förbättra sitt genomförande av dessa lagar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att även fortsättningsvis stödja projekt för mänskliga rättigheter och demokratifrågor som relaterar till kvinnors specifika roll. Parlamentet uppmanar med kraft EU att ge sitt fulla stöd till genomförandet av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och att använda den som ett riktmärke för ett fördjupat samarbete. Det poängterar att kvinnornas svåra situation förvärras i många delar av Centralasien på grund av ojämlik tillgång till utbildning, hälsovård och sysselsättning och betonar att det tredje millenniemålet som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och stärka kvinnornas ställning bör prioriteras och utgöra ett riktmärke för EU:s verksamhet på detta område.

30.  Europaparlamentet välkomnar stödet för att genomföra Internationella arbetsorganisationens normer och konventioner om anständigt arbete samt betonar att dessa normer måste spela en viktig roll när det gäller ekonomiskt samarbete, investeringar och handelsförbindelser. Parlamentet konstaterar att barnarbete fortfarande är skäl för allvarlig oro, särskilt i Tadzjikistan och Uzbekistan, och betonar behovet av stöd för att genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter.

31.  Europaparlamentet uppmärksammar det utbredda utnyttjandet av barnarbete i flera centralasiatiska stater, särskilt i samband med bomullsskörd, tobaksodling, kolgruvearbete och inom hantverkssektorn. Parlamentet uppmanar de respektive regeringarna att mer effektivt genomföra befintliga åtgärder för att bekämpa detta och utforma en konsekvent nationell politik avseende barnarbete samt fullt ut stödja och delta i olika projekt för avskaffande av barnarbete som dragits i gång av internationella organisationer och icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett specialprogram inom detta område inom ramen för instrumentet för utvecklingssamarbete.

32.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utveckla ett aktivt samarbete i migrationsfrågor som leder till att de underliggande orsakerna till migrationen åtgärdas genom särskilda lokala ekonomiska utvecklingsprogram som till exempel tar itu med avsaknaden av ekonomiska perspektiv på landsbygden för att stävja tilltagande fattigdom i tätorterna som följer av detta.

33.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet och kommissionen att fullt ut dra nytta av sina erfarenheter och tillämpa bästa praxis för att främja skyddet av de mänskliga rättigheterna för migranter, framför allt asylsökande och flyktingar. Parlamentet fördömer att regeringarna i länderna i Centralasien tvångsutlämnar asylsökande, framför allt uzbekiska flyktingar, och uppmanar rådet och kommissionen att samarbeta med Förenta nationernas flyktingkommissariat (UNHCHR) för att försvara och stödja politiska flyktingar.

34.  Europaparlamentet uppmärksammar att ett stort antal uigurer på Kinas begäran har utlämnats från Centralasien till Kina. Detta speglar Kinas ökade tryck på regeringarna i regionen, och konstaterar att flyktingar löper stor risk att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter.

35.  Med tanke på det starkt växande antalet infektionssjukdomar i regionen, t.ex. hiv, anser Europaparlamentet att hälsa och en reformering av den offentliga hälsosektorn bör utgöra en av de viktigaste prioriteringarna för givarsamfundet, inklusive kommissionen.

36.  Europaparlamentet förordar med eftertryck att EU stöder utbildning och fortbildning och därigenom erbjuder studenter från Centralasien större möjligheter till att studera inom EU och upprättar utbyten med studenter från universitet i EU:s medlemsstater.

37.  Europaparlamentet uppmärksammar den geopolitiska situationen i Centralasien och det tilltagande intresset för detta område från andra ekonomiska makter som Ryssland, Förenta staterna, Kina och Turkiet. Parlamentet anser därför att ett nära samarbete med dessa länder när det gäller Centralasien är av största betydelse på områden där det finns sammanfallande intressen utan att därför göra avkall på de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft rådet och kommissionen att hitta sätt att förbättra samordningen av enskilda EU-medlemsstaters åtgärder och politik i regionen samt mellan EU och andra intresserade stater. Parlamentet betonar i detta sammanhang Turkiets avgörande roll i Centralasien i dess egenskap av EU-kandidatland och uppmanar rådet och kommissionen att på bästa sätt utnyttja Turkiets historiska, ekonomiska och kulturella band till vissa länder i regionen och till fullo göra detta EU-kandidatland delaktigt i utarbetandet och genomförandet av strategin.

38.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att ytterligare utveckla det interregionala samarbetet, särskilt när det gäller länderna i Svartahavsområdet.

39.  Europaparlamentet beklagar att rådets strategi för Centralasien inte inbegriper Mongoliet bland de länder som kollektivt betecknas som Centralasien (Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan), särskilt med tanke på de avsevärda framsteg som Mongoliet gjort när det gäller att inom regionen bygga upp en stat baserad på demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att söka en lösning på EU-nivå och att förbereda ett uttalande om Mongoliets utveckling.

40.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet och kommissionen att se till att alla samhällssektorer i vart och ett av länderna inbegrips i den politiska dialogen och i partnerskapet med EU och att ett större antal aktörer involveras i denna strategi, framför allt parlamenten och det civila samhället.

41.  Parlamentet välkomnar utnämningen av Pierre Morel som EU:s särskilde representant för Centralasien och uppmanar rådet att stärka Morels mandat och se till att hans roll definieras bättre, bland annat för att han ska kunna bidra till en bättre samordning av medlemsstaternas politik i regionen.

42.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utan ytterligare dröjsmål fortsätta sitt arbete med att inrätta fullständiga delegationer i alla de länder i Centralasien där omständigheterna gör detta möjligt, eftersom fullständig närvaro på fältet är en förutsättning för effektiva EU-åtgärder. Parlamentet noterar planerna på att inrätta en fullständig delegation i Bishek och Dusjanbe 2008. Detta kommer att på ett avgörande sätt öka EU:s närvaro i Kirgizistan och Tadzjikistan och bör leda till att samarbetet stärks.

43.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att i juni 2008 och därefter vartannat år se över hur genomförandet av strategin har lyckats. Parlamentet anser att denna översyn är ett lämpligt tillfälle att ännu närmare koppla strategin för Centralasien till den europeiska grannskapspolitiken.

Kazakstan

44.  Europaparlamentet betonar att Kazakstan är en viktig allierad och strategisk partner i kampen mot internationell terrorism, narkotikahandel och religiös extremism. Parlamentet erkänner att Kazakstan har en tradition när det gäller att främja harmoniska relationer mellan raser och religioner och är ett land där det finns över 100 olika etniska grupper och 45 olika religioner. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att även i framtiden ge prioriterat stöd till Kazakstans regering och landets civila samhälle för att befästa rättstaten och främja demokratiska val i framtiden.

45.  Europaparlamentet betonar att Kazakstan är EU:s främsta handelspartner i Centralasien och att landet därmed har betydelse för EU:s energihandel. Parlamentet erinrar om att det har undertecknats ett samförståndsavtal som är inriktat på att främja samarbete med EU i syfte att förbättra energisäkerheten och öka industrisamarbetet. Detta samförståndsavtal har, med tanke på att Kazakstan har världens tredje största urantillgångar, kompletterats med ett avtal om energisamarbete och en förklaring om fredlig användning av kärnenergi mellan Euratom och Republiken Kazakstans regering.

46.  Europaparlamentet välkomnar Kazakstans önskan att stärka samarbetet med EU och anser att starkare politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kazakstan är av ömsesidig betydelse. Parlamentet anser att EU även fortsättningsvis bör engagera sig positivt för Kazakstan men betonar att förbindelserna mellan EU och Kazakstan inte kan särkopplas från Kazakstans ansträngningar att leva upp till sina internationella och OSSE-åligganden när det gäller mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och demokrati.

47.  Europaparlamentet betonar att det senaste parlamentsvalet, som hölls den 18 augusti 2007, trots vissa förbättringar inte uppfyllde OSSE:s och internationella standarder. Parlamentet anser att det är oroväckande att samtliga platser i parlamentet besatts av det styrande presidentvänliga partiet vilket kan leda till att president Nursultan Nazarbajev och dennes anhängare får en maktmonopolställning. Parlamentet uppmanar Kazakstans regering att upphäva alla oproportionerliga hinder för registrering av nya politiska partier, exempelvis det orimliga antalet medlemmar (50 000) som krävs för att bilda ett politiskt parti.

48.  Europaparlamentet stöder beslutet att låta Kazakstan överta ordförandeskapet i OSSE 2010, något som möjliggörs av Kazakstans löften om att försvara det nuvarande mandatet för ODIHR samt att demokratisera och liberalisera det politiska systemet i Kazakstan. I förbindelse med det senare noterar parlamentet löftena om att lätta på kraven för registrering av såväl politiska partier som medieföretag och om att ändra vallagen, vilket allt och i sin helhet ska ske under 2008, samt löftena om att ändra medielagstiftningen på ett sätt som återspeglar OSSE:s rekommendationer samt om att minska på det straffrättsliga ansvaret för ärekränkning. Parlamentet välkomnar den nära koppling som Kazakstan själv ser mellan de här frågorna och dess kommande ordförandeskap i OSSE och ser fram emot att dessa reformlöften omsätts i konkreta åtgärder, i tid och på ett övertygande sätt. Parlamentet uppmuntrar med kraft Kazakstan att greppa denna chans att ta ett beslutsamt steg framåt, mot ett fullständigt demokratiskt system och därigenom förbereda ett – i sann mening – framgångsrikt ordförandeskap i OSSE.

49.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att stärka utvecklingen av ett system med demokratiska institutioner och påminner om de ständiga framsteg som har gjorts sedan Kazakstan förklarade sig självständigt 1991.

50.  Europaparlamentet poängterar att det inte finns någon verklig tryckfrihet och känner oro över att presidenten kontrollerar viktiga medier och att journalister som tillhör oppositionen förföljs. Parlamentet uttrycker oro över att förslaget till ny medielagstiftning, som innebär att journalister kan ställas till svars för att sprida nedvärderande uppgifter och medför ökade möjligheter till att väcka åtal för förtal och ärekränkning, kan åberopas mot journalister som publicerar uppgifter om offentliga personers privatliv. Parlamentet konstaterat att nuvarande lagstiftning redan tillhandahåller ett fullgott skydd mot journalister som agerar oetiskt.

51.  Europaparlamentet välkomnar att Kazakstan undertecknat det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (FN:s konvention mot tortyr) och uppmanar till att det snabbt ska ratificeras och genomföras.

Kirgizistan

52.  Europaparlamentet anser att man bör göra allt man kan för att stärka och stödja de bräckliga demokratiska institutionerna i Kirgizistan. Parlamentet anser att detta land skulle kunna bli ett föredöme för de övriga länderna i Centralasien när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att öka sitt stöd till detta land för att se till att det förbinder sig att genomföra och att det verkligen genomför de utlovade reformerna.

53.  Europaparlamentet stöder starkt Kirgizistans framsteg när det gäller tryck- och mediefrihet samt politikernas och civilsamhällets insatser för att anta en grundlagsreform. Parlamentet uppmanar den kirgisiska regeringen att säkerställa landets journalister säkerhet, genomföra de utlovade reformerna inom medier och korruptionsbekämpning och göra större framsteg när det gäller politisk och budgetmässig decentralisering.

54.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att det nya förslaget till grundlag, som var föremål för en folkomröstning den 21 oktober 2007, på ett märkbart sätt kan ändra maktbalansen. Parlamentet uttrycker i detta hänseende sin oro över att myndigheterna i Kirgizistan inte inlett någon omfattande offentlig debatt om denna känsliga fråga för att låta alla delar av det kirgisiska samhället delta. Parlamentet uppmanar med kraft de kirgisiska myndigheterna att skydda och garantera en lämplig maktfördelning.

55.  Europaparlamentet beklagar att parlamentsvalet som hölls i förtid den 16 december 2007 inte uppfyllde en rad OSSE-förpliktelser. Parlamentet understryker att valet överlag, enligt OSSE, blev en förlorad möjlighet och ett steg tillbaka i jämförelse med valet 2005 och att det inte lyckades leva upp till allmänhetens förväntningar om en konsolidering av valprocessen. Särskilt oroväckande är den dubbla tröskelmekanismen som utestängde det starkaste oppositionspartiet från det nya parlamentet och på det sättet gav president Bakiyevs parti en överväldigande majoritet. Parlamentet uppmanar de kirgisiska myndigheterna att i detta sammanhang vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att återupprätta en fullfjädrad pluralism. Parlamentet beklagar polisens kraftåtgärder mot och gripande av frivillig- och människorättsaktivister som fredligt demonstrerat mot den misslyckade valprocessen.

Tadzjikistan

56.  Europaparlamentet välkomnar den positiva utvecklingen av ett flerparti- och maktfördelningssystem i Tadzjikistan efter det att inbördeskriget upphörde 1997 men konstaterar att Tadzjikistan har haft en vacklande stabilitet sedan dess, med en president som, trots att han uppenbarligen har folkligt stöd, systematiskt har slagit ned all opposition och infört sträng kontroll över tryckta medier och radio- och tv-sändningar. Parlamentet beklagar att det inte finns något verkligt civilsamhälle i landet, vilket kommer att försvåra framtida demokratisk utveckling, och betonar behovet av fler betydande reformer och respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar i detta hänseende till att alla åtgärder som behövs för att respektera FN:s konvention mot tortyr vidtas, särskilt genom att ställa tjänstemän som är ansvariga för förnedrande behandling eller misshandel inför rätta, och kräver också att dödsstraffet avskaffas.

57.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över det nya förslaget till religionslag som, om den antas, kommer att innehålla restriktiva bestämmelser när det gäller religiösa samfunds rättsstatus, särskilt icke-muslimska samfunds rättsstatus. Parlamentet konstaterar att många bestämmelser i denna lag strider mot Tadzjikistans grundlag och internationella normer som Tadzjikistan har anslutit sig till. Parlamentet uttrycker även sin oro över att ledare för moskéer kommer att behöva genomgå religionsprov i Tadzjikistan och uppmanar den tadzjikiska regeringen att respektera religiösa minoriteters tro och existens.

58.  Europaparlamentet konstaterar att Tadzjikistan, som saknar naturresurser som olja och gas, är ett av de 20 fattigaste länderna i världen, och att det finns allvarliga farhågor om att kvinnor och barn utnyttjas i stor omfattning i Tadzjikistan och Uzbekistan för att upprätthålla vad som i praktiken är en bomullsmonokultur.

59.  Europaparlamentet uppmuntrar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat partnerskaps- och samarbetsavtalet med Tadzjikistan att göra detta så snart som möjligt, eftersom onödiga förseningar skulle kunna skicka avskräckande och negativa signaler till Tadzjikistan. Parlamentet har självt som mål att inom en snar framtid godkänna partnerskaps- och samarbetsavtalet.

60.  Europaparlamentet uppmärksammar att det finns odetonerade klusterbomber i Tadzjikistan. Parlamentet kräver ökade ekonomiska resurser för att röja undan dessa bomber och betonar behovet av ett internationellt fördrag som förbjuder klusterbomber. Parlamentet fäster också uppmärksamhet vid förekomsten av minfält vid gränserna till Afghanistan och Uzbekistan. Parlamentet uppmanar de uzbekiska myndigheterna att samarbeta fullt ut i arbetet för att identifiera minfälten, och uppmanar kommissionen att stödja de nödvändiga minröjningsprogrammen.

61.  Med tanke på Tadzjikistans roll som ett transitland för narkotika från grannlandet Afghanistan uppmuntrar Europaparlamentet EU att ytterligare stärka sina stödåtgärder för att hindra dessa aktiviteter i Tadzjikistan, utan att underminera den gränsöverskridande handeln som är livsviktig för den ekonomiska utvecklingen i gränsområdena.

Turkmenistan

62.  Europaparlamentet konstaterar att det finns positiva, om än fortfarande mycket begränsade, tecken på förändring i Turkmenistan i form av den nye presidenten Gurbanguly Berdymuchammedovs ambition att kraftigt reformera utbildningssystemet. Parlamentet anser att EU gör rätt som går Turkmenistans vilja till mötes om samarbete på detta område.

63.  Europaparlamentet välkomnar president Berdymukhammedovs beslut att bevilja amnesti åt elva politiska fångar dömda till långa fängelsestraff för motstånd mot den framlidne presidenten Saparmurat Niyazovs politik. Parlamentet uppmanar till ytterligare åtgärder för frigivningen av alla politiska fångar i landet.

64.  Europaparlamentet betonar emellertid att Turkmenistan måste göra framsteg inom viktiga områden för att ge EU möjlighet att gå vidare med interimsavtalet, bland annat genom att ge Internationella Rödakorskommittén fritt och obehindrat tillträde, ovillkorligen frige alla politiska fångar och samvetsfångar, avskaffa alla reseförbud från regeringens sida och tillåta icke-statliga organisationer och organ för mänskliga rättigheter att arbeta fritt i landet.

65.  Europaparlamentet anser att den allvarliga människorättssituationen omedelbart måste förbättras, särskilt med tanke på den allvarliga situation som råder för små och oregistrerade religiösa samfund och deras ledare och även för andra minoriteter, och framhåller att all ytterligare utveckling i förbindelserna mellan EU och Turkmenistan, inklusive det eventuella ingåendet av interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor liksom senare ett fullständigt avtal om partnerskap och samarbete, måste vara nära kopplat till tydliga bevis på att det sker en märkbar förbättring på detta område, liksom tydliga tecken på att denna utveckling kommer att fortsätta.

66.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att det nyligen har brutit ut en epidemi med influensaliknande symptom som troligen är förknippad med odling och skörd av bomull. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för instrumentet för utvecklingssamarbete erbjuda stöd till det turkmenska hälsoministeriet för att utreda sjukdomens art och orsaker och hitta de mest verkningsfulla botemedlen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att hjälpa de centralasiatiska länderna att minska användningen av bekämpningsmedel i bomullsodlingen och att införa miljövänliga metoder.

Uzbekistan

67.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för de sanktioner mot Uzbekistan som EU införde efter Andijanmassakern. Parlamentet beklagar de mycket begränsade framsteg som har skett när det gäller att uppfylla de fastställda kriterierna för att bedöma den allmänna utvecklingen av människorättssituationen. Parlamentet noterar rådets beslut av den 15 oktober 2007 om att förlänga vapenembargot i ytterligare 12 månader och villkorligt häva viseringsrestriktionerna till en början för 6 månader (gemensam ståndpunkt 2007/734/GUSP). Parlamentet uppmanar de uzbekiska myndigheterna att omedelbart ta vara på denna möjlighet och vidta konkreta åtgärder för att förbättra människorättssituationen, uppfylla landets förpliktelser när det gäller internationella åtaganden på detta område och uppfylla de villkor som har fastställts av EU.

68.  Europaparlamentet stöder inrättandet av en människorättsdialog mellan EU och Uzbekistan. Parlamentet noterar de stora svårigheter som detta medför och betonar att förväntningarna bör hållas på en realistisk nivå. Parlamentet avvisar varje tendens till att använda blotta existensen av denna dialog som en ursäkt för att häva sanktionerna och påstå att människorättsfrågorna nu tas på allvar. Parlamentet bekräftar att det endast är konkreta resultat som räknas och betonar att Uzbekistans åtagande att garantera rättvisa och ansvarighet för Andijanmassakern är en viktig del i det fortsatta samarbetet med EU.

69.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fastställa konkreta skyldigheter och skapa effektivare övervakningsmekanismer utöver klausulen om de mänskliga rättigheterna och EU:s sanktioner för att få till stånd en verklig förbättring i människorättssituationen i Uzbekistan.

70.  Europaparlamentet välkomnar att det uzbekiska parlamentets godkännande av lagarna om hävande av dödsstraffet och bemyndigandet av domstolarna att få utfärda häktningsbeslut, som utgör ett positivt steg mot en reform av det straffrättsliga systemet i Uzbekistan. Parlamentet efterlyser en omfattande översyn av det straffrättsliga systemet som effektivt skulle främja genomförandet av dessa reformer.

71.  Europaparlamentet beklagar det faktum att man i samband med presidentvalet den 23 december 2007 än en gång misslyckades med att uppfylla OSSE:s krav på demokratiska val och att valdeltagandet, enligt ODIHR, ägde rum i en strikt kontrollerad politisk miljö som inte lämnade något utrymme för verklig opposition. Parlamentet noterar att presidenten utfärdade en amnesti den 2 januari 2008 som omfattade 500 straffångar och avkortade fängelsestraffen för ytterligare 900 fångar och beklagar det faktum att ytterst få politiska fångar har dragit nytta av denna amnesti.

Åtgärder för instabila stater

72.  Europaparlamentet uppmanar EU att fullgöra sitt åtagande att förbättra sina åtgärder när det gäller svåra partnerskap och instabila stater och att stödja förebyggandet av instabilitet i stater genom reformer av styrelseskicket, tillämpning av rättsstatsprincipen, korruptionsbekämpande åtgärder och uppbyggande av stabila statliga institutioner för att hjälpa staterna att uppfylla en rad olika grundläggande funktioner och tillgodose medborgarnas behov av bland annat utbildning, hälsovård och alla samhällsomfattande tjänster.

73.  Europaparlamentet konstaterar att EU har åtagit sig att stödja insatser för att förebygga och skapa beredskap inför katastrofer i länder som är utsatta för naturkatastrofer, klimatförändring, miljöförstöring och yttre ekonomiska störningar. Parlamentet betonar därför, med tanke på den aktuella situationen i de centralasiatiska länderna, att dessa åtaganden fullt ut måste beaktas i EU:s strategi.

Miljö

74.  Europaparlamentet konstaterar att stora delar av regionen är rika på naturtillgångar. Dessa har emellertid i flera årtionden utnyttjats och förädlats industriellt på ett sätt som lett till svåra miljöföroreningar, förstörd mark och dramatiskt minskad storlek på floder och sjöar, t.ex. Aralsjön. Parlamentet välkomnar att Kazakstan, sedan det förklarade sig självständigt 1990, har förbjudit kärnvapenprov på sitt territorium men parlamentet framhåller att det behövs samordnade åtgärder för att hantera problemet med dåligt underhållna lagringsplatser för radioaktivt avfall i regionen.

75.  Europaparlamentet konstaterar att en stor del av regionen använder ett stort antal vattenkällor för bevattning inom jordbruket, dock inte på ett modernt sätt, vilket skapar enorma problem för floder, sjöar (såsom Aralsjön) och vidareutvecklingen, inte enbart inom jordbrukssektorn. Parlamentet rekommenderar därför att nya tekniker och metoder tillämpas för att förbättra vattenhanteringen inom jordbrukssektorn, till exempel genom bättre dämning av bevattningskanaler.

76.  Europaparlamentet välkomnar de imponerande insatser som Kirgizistan har gjort på miljöskyddsområdet, framför allt det stora antal bilaterala samarbetsprojekt som det deltar i, vilka i hög grad har gynnat Kirgizistan.

77.  Europaparlamentet stöder förslaget om att i Bishkek grunda en s.k. vatten- och energiakademi för alla centralasiatiska länder i syfte att uppnå en välavvägd och hållbar vattenanvändning och produktion av vattenkraft, förbättra överföringstekniken, skydda den biologiska mångfalden och förbättra jordbruks- och bevattningsteknikerna.

78.  Europaparlamentet konstaterar att den enda råvara som Tadzjikistan är rikt på är vatten och eftersom miljövänliga vattenkraftsprojekt kräver stora kapitalinvesteringar skulle ökade utländska investeringar därför hjälpa Tadzjikistan att diversifiera sin ekonomi bort från bomullsmonokulturen, med dess tillhörande miljö-, hälso- och barnarbetskostnader, och ge större ekonomiskt välstånd och miljöfördelar. Parlamentet uppmanar Tadzjikistans regering att stärka sin lagstiftning, sina skatteregler och sin offentliga förvaltning, åtgärda sin brist på grundläggande infrastruktur och ta itu med den utbredda korruptionen för att uppmuntra investeringar i landet.

79.  Europaparlamentet uppmuntrar till en öppen och konstruktiv dialog med alla centralasiatiska länder inom området för miljö och effektiv resursanvändning och uppmanar till att den genomförs i praktiken.

Energi

80.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att Europeiska unionen agerar samfällt när det gäller energipolitiken, eftersom det i regionen finns projekt som är av centralt intresse för Europas energiförsörjning.

81.  Europaparlamentet anser att när det gäller EU:s strategi för Centralasien är samarbetet inom EU:s externa energipolitik av yttersta betydelse. Parlamentet stöder därför EU:s strävanden att öka importen av gas och olja från Kazakstan och Turkmenistan och att diversifiera transitvägarna. Parlamentet förordar ett aktivt energipolitiskt samarbete mellan regionen och EU, särskilt med Kirgizistan, Tadzjikistan och, om möjligt, Uzbekistan i syfte att ta itu med energiproblem som är särskilt viktiga med tanke på ländernas enorma humanitära och ekonomiska utvecklingsbehov, komplicerade mellanstatliga förbindelser och bristande försörjningssäkerhet.

82.  Europaparlamentet anser att stärkt samarbete mellan Centralasien och Svartahavsområdet inom energi- och transportområdena är av väsentlig betydelse för att kunna förverkliga de EU-mål som nämns ovan. Parlamentet anser att detta bör inbegripa investeringar i alternativa energikällor, energieffektivitet och energibesparingar samt ny infrastruktur inom energisektorn och en modernisering av den nuvarande infrastrukturen. Parlamentet erkänner Kazakstans viktiga roll som ledande ekonomisk aktör i Centralasien, där EU är den största handelspartnern och där Kazakstan eftersträvar en strategi för avancerad social, ekonomisk och politisk modernisering.

83.  Europaparlamentet anser att EU bör understödja ansvarsfull och hållbar användning av regionens naturtillgångar, inbegripet genom att skapa insyn i intäkterna genom att i förekommande fall se till att staten och icke-statliga organisationer medverkar i initiativet för öppenhet i utvinningsindustrin (EITI).

84.  Europaparlamentet uppmanar till att projekt som medför att olje- och gasområdena och distributionssystemen i Centralasien sammankopplas med pipelines som är kopplade till EU, däribland framtida projekt som Nabuccopipeline-projektet, tillägnas särskild uppmärksamhet.

o
o   o

85.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen, EU:s särskilde representant för Centralasien, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna, OSSE och presidenterna, regeringarna och parlamenten i Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.

(1) EUT C 313 E, 20.12.2006, s. 466. (2) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 416. (3) EUT C 92 E, 20.4.2006, s. 390. (4) EUT L 340, 16.11.2004, s. 2. (5) Gemensam förklaring från rådet och företrädarna från medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: "Europeiskt samförstånd" (EUT C 46, 24.2.2006, s. 1). (6) Antagna texter, P6_TA(2007)0413. (7) EUT L 299, 16.11.2005, s. 23, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1) Se även rådets gemensamma ståndpunkt 2005/792/GUSP av den 14 november 2005 om restriktiva åtgärder mot Uzbekistan (EUT L 299, 16.11.2005, s. 72). (8) Se rådets gemensamma ståndpunkt 2007/734/GUSP av den 13 november 2007 om restriktiva åtgärder mot Uzbekistan (EUT L 295, 14.11.2007, s. 34). (9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete (EUT L 378, 27.12.2006, s. 41).