Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens tjugotredje årsrapport om kontroll av gemenskapsrättens tillämpning (KOM(2006)0416),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument (SEK(2006)0999 och SEK(2006)1005),

–   med beaktande av kommissionens meddelande med titeln "En europeisk union som bygger på resultat – tillämpningen av gemenskapsrätten" (KOM(2007)0502),

–   med beaktande av artiklarna 45 och 112.2 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för framställningar (A6-0462/2007), och av följande skäl:

A.  EU-politikens effektivitet avgörs i stor utsträckning av hur den genomförs på nationell, regional och lokal nivå, och det är nödvändigt att noggrant kontrollera och övervaka medlemsstaternas efterlevnad av gemenskapsrätten för att se till att den får de önskade positiva effekterna på medborgarnas dagliga liv.

B.  Antalet klagomål som avser överträdelser av gemenskapsrätten visar att EU-medborgarna spelar en avgörande roll för gemenskapsrättens tillämpning och att möjligheterna att ordentligt bemöta deras betänkligheter är viktiga för Europeiska unionens trovärdighet.

C.  Kommissionen kan anpassa de metoder den använder för att utföra sitt uppdrag effektivt och införa nyheter som syftar till att förbättra tillämpningen av gemenskapsrätten.

Årsrapporten 2005 och uppföljningen av parlamentets resolution

1.  Europaparlamentet konstaterar att det totala antalet överträdelseförfaranden som kommissionen har inlett har ökat under de senaste åren, och att de uppgick till 2 709 upptäckta överträdelser under 2003 (för EU-15). Parlamentet konstaterar vidare att antalet upptäckta överträdelser minskade dramatiskt 2004 (med 563) och ökade igen 2005, även om antalet klagomål var färre än under 2003: 2 653 registrerade överträdelser (för EU-25).

2.  Europaparlamentet konstaterar följaktligen att de tio nya medlemsstaternas anslutning inte tycks ha inverkat på antalet diarieförda överträdelser, och uppmanar kommissionen att klart och tydligt informera och försäkra parlamentet om att detta inte beror på underlåtenhet att diarieföra klagomål och/eller brist på interna resurser för att behandla klagomål inom kommissionen och/eller ett politiskt beslut att vara mer överseende med dessa medlemsstater.

3.  Europaparlamentet välkomnar att de flesta av de berörda generaldirektoraten har varit villiga att lämna upplysningar om de medel som anslås för att handlägga överträdelser inom deras respektive områden, samt vilket skede överträdelseförfarandena befinner sig i. Parlamentet konstaterar att varje generaldirektorat har olika tillvägagångssätt för att tillämpa gemenskapsrätten och anslå medel, och att det inte finns någon exakt översikt eller offentlig allmän utvärdering av hur dessa olika metoder fungerar.

4.  Europaparlamentet åtar sig att stödja kommissionen genom att öka budgetanslagen så att den får mer resurser, vilket de flesta berörda generaldirektoraten har bett om.

5.  Europaparlamentet välkomnar att några generaldirektorat har tagit fram särskilda mekanismer för att komplettera tillämpningen av överträdelseförfaranden i syfte att åstadkomma effektivare övervakning och konsolidering av tillämpningen av gemenskapsrätten. Parlamentet konstaterar att förfaranden för att anmäla förslag till nationella lagstiftningsåtgärder infördes i regelverket för elektroniska kommunikationer från 2002, vilket har lett till att kommissionen och medlemsstaternas nationella tillsynsmyndigheter snabbt kan inleda ett samarbete, och uppmanar kommissionen att överväga att systematiskt tillämpa denna förebyggande mekanism inom andra områden.

6.  Europaparlamentet anser att utbyte av bästa metoder mellan medlemsstaterna, till exempel i form av de paketmöten och seminarier om införlivande som anordnas av kommissionen för att underlätta tillämpningen av gemenskapsrätten, och uppmanar kommissionen att överväga olika möjligheter för att göra parlamentet delaktigt i dessa processer.

7.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som vissa av kommissionens generaldirektorat – framför allt GD Miljö – har gjort för att förbättra jämförelsekontrollen av relevanta direktiv, men är inte tillfredsställt med kommissionens svar om sekretessen när det gäller jämförelsestudierna. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att på sin webbplats offentliggöra de studier som begärts av de olika generaldirektoraten om utvärdering av de nationella genomförandeåtgärdernas överensstämmelse med gemenskapens lagstiftning.

8.  Europaparlamentet välkomnar att överträdelser knutna till framställningar för första gången behandlas specifikt och ingående i årsrapporten och dess bilagor.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar bruket att sända informationsuppdrag till olika medlemsstater för att undersöka frågor som tagits upp av framställare. Parlamentet ser detta som ett pragmatiskt sätt att lösa problem direkt med medlemsstaterna i medborgarnas intresse. Sådana uppdrag är desto nödvändigare med tanke på att kommissionen saknar "inspektionsbefogenheter" för kontroll av EG-rättens genomförande i praktiken, t.ex. på miljöområdet.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att som regel inbegripa medborgares sammanfattningar i framtida lagförslag och efterlyser konkreta exempel på sådana sammanfattningar, liksom ett klargörande att de utgör en del av den aktuella rättsakten, i enlighet med punkt 19 i parlamentets resolution av den 16 maj 2006 om kommissionens tjugoförsta och tjugoandra årsrapporter om kontroll av gemenskapsrättens tillämpning (2003 och 2004)(1).

11.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör inta en mer aktiv hållning när det gäller att övervaka nationella händelser som kan ställa en överträdelse av gemenskapsrätten i ljuset. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i högre grad använda sina representationskontor för att förhindra eller vidta åtgärder mot överträdelser.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att gå längre än en rent formell införlivning av gemenskapslagstiftningen och att i möjligaste mån undvika att endast delar av direktiven införlivas, detta för att främja insynen i och förenklingen av lagstiftningen.

13.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sitt ovannämnda meddelande "En europeisk union som bygger på resultat – tillämpningen av gemenskapsrätten" behandlar några av de viktigaste politiska frågorna som parlamentet tog upp i sin ovannämnda resolution av den 16 maj 2006. Parlamentet konstaterar emellertid att några viktiga frågor fortfarande är olösta och inte har besvarats fullständigt, särskilt när det gäller de medel som anslås för handläggning av överträdelseärenden, överträdelseförfarandets längd och den mycket begränsade tillämpningen av artikel 228 i EG-fördraget, samt utvärderingen av tillämpningen av prioritetskriterierna, och uppmanar kommissionen att bemöta dessa viktiga frågor före slutet av maj 2008.

Kommissionens meddelande "En europeisk union som bygger på resultat – tillämpningen av gemenskapsrätten" från 2007

14.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sitt ovannämnda meddelande uppmärksammar och vederbörligen beaktar frågan om tillämpningen av gemenskapsrätten.

15.  Europaparlamentet noterar att behandlingen av framställningar har avslöjat vad som verkar vara strukturella brister i medlemsstaternas genomförande av olika gemenskapsrättsliga bestämmelser. Parlamentet anser att gemenskapsrättens konsekvens och enhetlighet kräver att överträdelser av gemenskapsrätten alltid anhängiggörs vid Europeiska gemenskapernas domstol, åtminstone i nationellt betydelsefulla ärenden som blir prejudicerande för nationell rättspraxis och framtida rättstillämpning. Parlamentet anser att ett konsekvent agerande från kommissionens sida i detta avseende avsevärt skulle kunna minska medborgarnas behov av att i ett senare skede klaga hos kommissionen och göra framställningar till parlamentet i liknande frågor.

16.  Europaparlamentet konstaterar att det största hindret mot överträdelseförfarandets effektivitet (artiklarna 226 och 228 i EG fördraget) fortfarande är förfarandets längd och den begränsade tillämpningen av artikel 228. Parlamentet vidhåller att den tidsgräns som föreslagits av kommissionen för ärenden som rör underlåtenhet att meddela införlivandeåtgärder (längst 12 månader från det att den formella underrättelsen skickats till det att ärendet lösts eller talan väcks i domstolen) och förfarandena för att se till att tidigare domar från domstolen följs (mellan 12 och 24 månader) aldrig får överskridas och uppmanar därför kommissionen att under tidsfristens gång regelbundet följa upp hur överträdelseförfarandena fortskrider och att informera de berörda medborgarna om detta.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara mer strikt i sin tillämpning av artikel 228 i fördraget för att se till att domstolens domar följs.

18.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har för avsikt att ändra de nuvarande arbetsmetoderna i syfte att prioritera och påskynda behandlingen och handläggningen av de befintliga förfarandena och engagera medlemsstaterna och göra dem formellt delaktiga. Parlamentet konstaterar att de frågor och klagomål som kommissionen tar emot enligt den föreslagna nya arbetsmetoden kommer att översändas direkt till den berörda medlemsstaten "om en fråga kräver ett förtydligande av sak- eller rättsläget (…) bör medlemsstaten beviljas en kortare frist för att meddela de nödvändiga förtydligandena, uppgifterna och lösningarna direkt till de berörda medborgarna eller företagen och därefter underrätta kommissionen"(2).

19.  Parlamentet konstaterar att kommissionen ofta är den enda institution som medborgarna kan vända sig till med klagomål över bristande tillämpning av gemenskapsrätten. Parlamentet är därför oroat över att den nya arbetsmetoden, med tanke på att ärendet i fråga återförvisas till den berörda medlemsstaten (som ju är den part som är ansvarig för att gemenskapsrätten ursprungligen har tillämpats felaktigt) kan leda till att kommissionens institutionella ansvar som "fördragens väktare" enligt artikel 211 för att se till att gemenskapsrätten tillämpas korrekt försvagas.

20.  Europaparlamentet konstaterar kommissionens förklaring om att den nya arbetsmetoden inte ska ersätta överträdelseförfarandet och att den åtar sig att endast tillämpa metoden innan något förfarande inleds, enligt en precis tidsplan med fasta tidsfrister.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de förfarandemässiga garantier som den klagande idag åtnjuter inte påverkas av den nya metoden, och påminner kommissionen om att underlåtenhet att registrera klagomål utgör, enligt Europeiska ombudsmannens beslut, ett administrativt missförhållande. Parlamentet påpekar att med klagomål avses i detta hänseende varje form av meddelande som förväntas innehålla en anmälan om överträdelse av gemenskapsrätten eller som av annat skäl klassas som klagomål.

22.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att kommissionen under hela förfarandet, och särskilt – om den nya metoden används – innan ett överträdelseförfarande inleds, håller den klagande underrättad om innehållet i all korrespondens med medlemsstaterna om klagomålet i fråga.

23.  Europaparlamentet ifrågasätter beslutet att inte följa vissa delar av kommissionens nuvarande interna handbok om förfaranden, eftersom varken alla medlemsstater eller alla sektorer ingår i pilotprojektet och den nya metoden har ännu inte helt införts. Parlamentet anser att detta kan skapa osäkerhet om vilket förfarande som gäller, både internt och i förbindelserna med medborgarna, särskilt då liknande överträdelser begås i olika medlemsstater. Parlamentet begär att få tillgång till den interna handboken om förfaranden.

24.  Europaparlamentet håller med om att det är viktigt att medel avsätts för bedömningar om överensstämmelse men kräver att mer personalresurser används för att bemöta överträdelseärenden. Parlamentet oroas särskilt av möjligheten att det minskade antal överträdelser som kan konstateras efter utvidgningen faktiskt kan var en konsekvens av att otillräckliga medel avsatts för att följa upp tillämpningen av EU:s lagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna specifika uppgifter om hur många tjänster och hur mycket resurser som enligt 2008 års budget kommer att ägnas särskilt åt att följa upp överträdelser.

25.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att den nya arbetsmetoden testas i ett pilotprojekt. Parlamentet uttrycker dock sin oro över att det faktum att vissa medlemsstater ingår i pilotprojektet medan andra inte gör det kan ge upphov till inkonsekvens och osäkerhet, eftersom beslutet att frångå vissa interna förfaranden, som följd av införandet av den nya arbetsmetoden, får konsekvenser för samtliga fall.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrikta det föreslagna pilotprojektet på de medlemsstater där tillämpningen av gemenskapsrätten förblir problematisk till följd av bristande samarbete från de nationella myndigheternas sida, särskilt på regional och lokal nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för pilotprojektet undersöka om och var det krävs ökade resurser inom kommissionen för att behandla och handlägga klagomål när den nya arbetsmetoden införs.

27.  Med tanke på att framställningar och klagomål från medborgare och företag underlättar upptäckten av ett stort antal överträdelser, och för att undvika förvirring vid kontakter med de olika organen för problemlösning, uppmanar Europaparlamentet med kraft kommissionen att undersöka möjligheten att ge tydlig vägledning eller inrätta en enda kontaktpunkt på Internet för att hjälpa medborgarna.

28.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att "låta beslut fattas i en snabbare och mer kontinuerlig takt i de flesta steg i förfarandet för att skapa förutsättningar för en snabbare handläggning av ärenden". Parlamentet konstaterar att kommissionen anordnar fyra formella möten per år då man fattar beslut om överträdelseförfaranden. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att oftare fatta beslut om överträdelser. Parlamentet beklagar att kommissionen inte föreslår mer effektiva politiska och organisatoriska åtgärder för att infria dessa nya åtaganden i sitt meddelande.

29.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har tagit hänsyn till åtagandet i 2002 års meddelande om "bättre övervakning av EG-rättens tillämpning", nämligen att "tillämpningen av prioritetskriterierna kommer att utvärderas årligen i samband med behandlingen av årsrapporten om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning"(3), och välkomnar kommissionens nya åtagande att "beskriva och förklara sina insatser beträffande dessa prioriteringar i sina årsrapporter, från 2008"(4).

30.  Europaparlamentet konstaterar att framställningar gällande kontinuerliga överträdelser från medlemsstaternas sida av framställarnas mänskliga och grundläggande rättigheter har fortsatt att inkomma till parlamentet. Parlamentet beklagar djupt att de kriterier för att bedöma kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller de grundläggande friheterna som fastställs i gemenskapsrätten har strukits i den nya förteckningen över prioritetskriterier. Parlamentet erinrar om att det enligt EU-fördraget har befogenhet att inleda det förfarande som avses i artikel 7.1 i EU-fördraget.

31.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att generellt tillämpa principen om att all korrespondens som avser en anmälan av en verklig överträdelse av gemenskapsrätten bör diarieföras som ett klagomål om det inte omfattas av de exceptionella omständigheter som anges i punkt 3 i bilagan till meddelandet om "klagandens ställning i ärenden om överträdelser av gemenskapsrätten"(5). Parlamentet konstaterar att Europeiska ombudsmannen nyligen har slagit fast att kommissionen har gjort sig skyldig till "administrativt missförhållande" för att inte ha diariefört ett klagomål enligt det förfarande som anges i detta meddelande, och uppmanar med kraft kommissionen att informera och rådfråga parlamentet vid eventuella ändringar av kriterierna för exceptionella omständigheter för att inte diarieföra klagomål.

32.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionens alla avdelningar att hålla de klagande fullständigt informerade om hur handläggningen av deras klagomål fortskridit då varje förutbestämd tidsfrist löper ut (formell underrättelse, yttrande med motivering, hänskjutande till domstolen) och motivera sina beslut och redogöra noggrant för motiveringarna inför de klagande i enlighet med vad som anges i kommissionens meddelande från 2002.

33.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att vidta åtgärder för att säkerställa fritt tillträde till kommissionens elektroniska databas och uppmuntrar kommissionen att fullgöra detta åtagande så snabbt som möjligt.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att tillhandahålla sammanfattande information om alla stadier i överträdelseförfarandena, från den formella underrättelsen och framåt. Parlamentet anser att kommissionen bör offentliggöra innehållet i sina kontakter med medlemsstaterna och tidpunkten för dessa, så snart de relevanta frågorna inte längre är föremål för undersökning för att uppnå större öppenhet och en bättre tillämpning av gemenskapsrätten i de nationella domstolarna.

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens kommande offentliggörande av en skriftlig redogörelse för domstolens rättspraxis när det gäller krav på ersättning för överträdelser av rättigheter som omfattas av gemenskapsrätten. Parlamentet föreslår dessutom att kommissionen bör undersöka möjligheten att i enlighet med nationell processrätt fungera som amicus curiae i relevanta skadeståndsmål vid nationella domstolar, såsom redan sker i inhemska rättstvister som gäller gemenskapens konkurrenslagstiftning(6).

Europaparlamentets och de nationella parlamentens roll i tillämpningen av EU-lagstiftningen

36.  Europaparlamentet anser att parlamentets ständiga utskott bör spela en mycket mer aktiv roll i kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning inom sina respektive ansvarsområden och att de bör erhålla stöd och informeras regelbundet av kommissionen i detta hänseende. Parlamentet föreslår att parlamentets föredragande för ett visst ärende eller föredragandens utnämnda efterträdare i så stor utsträckning som möjligt bör spela en aktivare roll när det gäller att övervaka att gemenskapens lagstiftning genomförs i medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att de regelbundna sammanträden om tillämpning som anordnas av utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor bör anordnas av samtliga parlamentsutskott, och kommissionen bör alltid ges möjlighet att närvara vid dessa sammanträden.

37.  Europaparlamentet konstaterar emellertid att kommissionens ovilja att lämna exakta upplysningar om de ärenden där överträdelseförfaranden har inletts allvarligt minskar allmänhetens intresse för och effektiviteten hos dessa sammanträden, och uppmanar parlamentets utskott att, så ofta det är möjligt, bjuda in företrädare för de berörda medlemsstaterna eller rådet till sammanträdena om gemenskapsrättens tillämpning.

38.  Europaparlamentet anser att parlamentets utskott (inklusive utskottet för framställningar) bör ges tillräckligt administrativt stöd så att de kan utföra sitt uppdrag effektivt, och uppmanar arbetsgruppen om reformen av parlamentet, budgetutskottet och andra berörda organ inom parlamentet att lägga fram konkreta förslag om bl.a. föredragandens roll framöver, enligt ovan, och att överväga om en särskild arbetsgrupp kan inrättas inom varje utskottssekretariat för att garantera en fortsatt och effektiv kontroll av gemenskapsrättens tillämpning.

39.  Europaparlamentet anser att det krävs ökat samarbete mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet och deras respektive parlamentariker för att främja och öka en effektiv kontroll av EU-frågor på nationell nivå. Parlamentet anser att de nationella parlamenten kan spela en viktig roll i kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning och på så vis bidra till att stärka EU:s demokratiska legitimitet och föra EU närmare medborgarna.

40.  Europaparlamentet påminner om rådets åtagande att uppmuntra medlemsstaterna att utarbeta och offentliggöra tabeller som visar i vilken mån nationella åtgärder vidtagits för att införliva direktiven. Parlamentet anser att sådana tabeller är nödvändiga för att kommissionen verkligen ska kunna kontrollera genomförandet av åtgärderna i samtliga medlemsstater. I sin egenskap av medlagstiftare bör parlamentet vidta alla de åtgärder som krävs för att se till att bestämmelserna om dessa tabeller inte stryks från kommissionens förslag under lagstiftningsförfarandet.

41.  Europaparlamentet konstaterar att de nationella domstolarna spelar en avgörande roll i tillämpningen av gemenskapsrätten och stöder helhjärtat kommissionens insatser för att utforma kompletterande utbildning för nationella domare, praktiserande jurister och tjänstemän inom de nationella myndigheterna.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre kontrollera hur medlemsstaternas domstolar följer parlamentets beslut rörande parlamentarisk immunitet och att informera parlamentet om vilka åtgärder som den avser att vidta om kommissionen konstaterar att besluten inte följts.

o
o   o

43.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EG-domstolen, Europeiska ombudsmannen samt medlemsstaternas parlament.

(1) EUT C 297 E, 7.12.2006, s. 122. (2) KOM(2007)0502, avsnitt 2.2. (3) KOM(2002)0725, avsnitt 3.1. (4) KOM(2007)0502, avsnitt 3. (5) KOM(2002)0141. (6) Kommissionens meddelande om samarbetet mellan kommissionen och domstolarna i EU:s medlemsstater när det gäller tillämpningen av artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget (EUT C 101, 27.4.2004, s. 54), punkterna 17–20.