Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 13 mars 2008 om Europeiska unionens roll i Irak (2007/2181(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation,
– med beaktande av det förslag till rekommendation till rådet om Europeiska unionens roll i Irak som lagts fram av Ana Maria Gomes för PSE-gruppen (B6-0328/2007),
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Irak, senast resolutionen av den 25 oktober 2007(1),
– med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om den humanitära situationen för irakiska flyktingar(2),
– med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 15 november och den 6 december 2007 om sammansättningen av och befogenheterna för den tillfälliga delegationen för förbindelserna med Irak,
– med beaktande av rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser om EU:s engagemang i Irak av den 23–24 april, den 15–16 oktober och den 19-20 november 2007,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juni 2006, "Rekommendationer för Europeiska unionens förnyade engagemang i Irak" (KOM(2006)0283),
– med beaktande av den internationella överenskommelse med Irak som ingicks i Sharm el-Sheik i Egypten den 3 maj 2007,
– med beaktande av resolutionerna 1546 (2004) av den 8 juni 2004, 1770 (2007) av den 10 augusti 2007 och 1790 (2007) av den 18 december 2007, framför allt dess bilagor I och II, från FN:s säkerhetsråd,
– med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2005/190/GUSP av den 7 mars 2005 om Europeiska unionens samordnade rättsstatsuppdrag i Irak, EUJUST LEX(3), som inrättades inom ramen för den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), samt senare gemensamma åtgärder om ändring av detta och om ett utvidgat mandat för uppdraget,
– med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin "Ett säkert Europa i en bättre värld" av den 12 december 2003,
– med beaktande av Europeiskt samförstånd om utvecklingssamarbete av den 22 november 2005,
– med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om kvinnor i väpnade konflikter och deras roll i återuppbyggnaden efter konflikter(4),
– med beaktande av den fjärde Genèvekonventionen av den 12 augusti 1949 angående skydd för civilpersoner under krigstid, och dess tilläggsprotokoll I och II, är parlamentet särskilt oroat över det våld som humanitär personal, hälsopersonal och religiösa volontärer utsätts för när de utför sitt arbete,
– med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om små och medelstora företag i utvecklingsländerna(5),
– med beaktande av artikel 114.3 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor om Europeiska unionens roll i Irak (A6-0052/2008), och av följande skäl:
A. Sedan 2005 har Irak genomfört två flerpartival, antagit en konstitution genom en folkomröstning, lagt grunden till en federal stat och påbörjat den svåra processen att bygga upp demokratiska institutioner.
B. Oenighet råder inom både det irakiska samhället och inom landets politiska ledarskap, och säkerhetssituationen i vissa delar av landet är fortfarande extremt farlig.
C. Irak lider av en konflikt med rivaliserande grupper och uppror och landet saknar allmänt rättsstatliga principer.
D. Säkerhetsläget i Irak har förbättrats, men de irakiska styrkorna står fortfarande inför utmaningen att med internationellt stöd bibehålla och befästa denna förbättring. Det omfattande arbetet med återuppbyggnad och hållbar utveckling samt EU:s förmåga att hjälpa Iraks folk är beroende av en fortsatt förbättring av det politiska läget och säkerhetsläget.
E. Under decennierna av diktatoriskt styre har Iraks offentliga förvaltning varit inriktad på att kontrollera befolkningen, snarare än att erbjuda offentliga tjänster. Åren av Baathpartiets strikt centraliserade förvaltning orsakade allvarliga brister i irakiernas kapacitet att hantera sin budget och finansiella resurser på lämpligt sätt. Resultatet är att den offentliga sektorn i dag är svag eftersatt och saknar en fullt utvecklad kultur för att prioritera tillhandahållandet av offentliga tjänster åt Iraks befolkning.
F. Grannländerna måste avstå från att blanda sig i Iraks inre angelägenheter och respektera landets oberoende, suveränitet och territoriella integritet och det irakiska folkets önskan att bygga upp landets konstitutionella och politiska system av egen kraft.
G. Denna konflikt har hittills lett till att 2,4 miljoner personer fördrivits inom Irak och att 2,28 miljoner personer lever som flyktingar i grannländerna, i första hand Syrien och Jordanien.
H. Det kurdiska regionen är den enda regionen i Irak där en viss grad av fred och stabilitet garanteras och där internationellt utvecklingssamarbete och privata investeringar växer.
I. EU som global partner bör ta sitt ansvar för att bygga upp ett nytt demokratiskt Irak och EU:s politik gentemot Irak bör sättas in i ett bredare sammanhang med EU:s strategiska partnerskap för Medelhavet och Mellanöstern.
J. EU understryker behovet av mer strategiska insatser till stöd för Iraks framsteg i uppbyggnaden av en demokratisk federal stat. EU inser att för att man ska kunna erbjuda effektiv hjälp måste det finnas ett starkt partnerskap med Iraks befolkning, ett fortsatt engagemang från den irakiska regeringens sida att säkerställa säkerhet, försoning, vilja att samarbeta, insatser för att bygga upp kapacitet och demokrati, kamp mot korruption och ett säkerställande av öppenhet och effektivitet är grundläggande förutsättningar för att Europeiska unionen ska ta ett större ansvar i Irak. De viktigaste utmaningarna mot återuppbyggnaden ligger på det institutionella och sociala planet, nämligen att bygga upp institutionernas och förvaltningens kapacitet och befästa rättsstatsprincipen, efterlevnaden av gällande lagar och respekten för mänskliga rättigheter.
K. För att EU:s hjälpinsatser ska bli effektiva krävs en flerårig planering av operationerna som går utöver den nuvarande årliga planering som bygger på särskilda åtgärder.
L. EU måste anpassa utnyttjandet av sina resurser till de specifika interna, regionala och humanitära utmaningar som Irak står inför. Effektivitet, öppenhet och visibilitet är grundläggande förutsättningar för att EU ska kunna spela en viktigare roll i Irak.
M. Irak har fallit tillbaka från att ha varit ett medelinkomstland under 1970-talet. EU måste därför anpassa användningen av sina resurser med hänsyn till detta.
N. Kommissionen har sedan december 2005 haft en mindre delegation i Bagdad vars operativa avdelning varit stationerad i Amman och som finner det mycket svårt att operera i vissa områden, framför allt i Bagdad, på grund av militära arrangemang och säkerhetsläget.
O. Kommissionen har sedan 2003 bidragit med över 800 000 000 EUR i stöd till Irak (i första hand genom internationella återuppbyggnadsfonden för Irak, IRFFI), och EU har sedan 2005 varit direkt engagerat i arbetet att stärka rättsstaten i landet genom Europeiska unionens samordnade rättsstatsuppdrag i Irak, EUJUST LEX. Mandatet för EUJUST LEX har förlängts en sista gång.
P. Iraks regering, Världsbanken och FN ingick en internationell överenskommelse den 3 maj 2007 som en vision för den irakiska regeringen för de kommande fem åren och som en viktig utgångspunkt för det internationella samfundets engagemang i landet. Denna plan fick fullt stöd av Europeiska unionen som är en av de största bidragsgivarna.
Q. Genom FN:s säkerhetsråds ovannämnda resolution 1770 (2007) har mandatet för FN:s uppdrag i Irak nyligen utvidgats betydligt.
R. Åren under Baathpartiets styre och decennier av krig har resulterat i ett samhälle som traumatiserats av krig, förtryck, etnisk rensning (inbegripet kemiska attacker som i Halabja) och en internationell nonchalans av dessa brott. Det internationella samfundet och framför allt de stater som stödde invasionen har en rättslig och moralisk skyldighet, och det ligger i deras säkerhetsintresse, att stödja det irakiska folket. Europeiska unionen, tillsammans med andra internationella biståndsgivare, måste snabbt och konstruktivt mobilisera alla lämpliga instrument som står till dess förfogande för att kunna göra en insats.
S. Europaparlamentet är fast beslutet att utveckla sina relationer med det irakiska representantrådet, inbegripet via formella kontakter.
1. Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:
a)
Rådet uppmanas att tillsammans med kommissionen anta en ny strategi som kommer att höja kvantiteten, men framför allt kvaliteten, på EU:s stöd till FN:s arbete med att bygga upp ett säkert, stabilt, enat, välmående, federalt och demokratiskt Irak som respekterar de mänskliga rättigheterna, skyddar sina minoriteter, främjar tolerans mellan folkgrupper och bidrar till stabilitet och säkerhet i regionen. Rådet uppmanas vidta åtgärder till stöd för FN:s säkerhetsråds resolution 1770 (2007), som i hög grad stärker FN:s roll i Irak.
b)
Rådet uppmanas att rikta EU:s stöd för demokratiska styrelseformer mot i första hand tre mål: att förstärka samarbetet mellan regeringen och Iraks representantråd för att minimera blockeringarna i lagstiftningsprocessen, att stärka valförfarandena på lokal nivå för att säkerställa att de provinsiella råden är helt representativa för samtliga lokalbefolkningar och att stärka den lokala demokratin med samrådsmekanismer för att ge lokalbefolkningen möjlighet att regelbundet delta i beslutsprocessen.
c)
Rådet uppmanas att inrikta EU:s insatser i Irak mot relevant tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad inom områdena rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning, finans- och budgetförvaltning, jämlikhet mellan könen, hälsa och utbildning samt förstärkning av federala, regionala och lokala myndigheter.
d)
Rådet uppmanas att kräva att kommissionen säkerställer insynen och effektiviteten beträffande EU:s stöd till Irak, genom att
–
följa upp de frågor som redan ställdes 2005 i det yttrande över förslaget till allmän budget för budgetåret 2006 som lades fram av parlamentets utskott för utrikesfrågor genom att tillhandahålla komplett, regelbunden och insynsvänlig information om hur EU:s stöd faktiskt utbetalas och används, framför allt de medel som utbetalas via IRFFI,
–
operera direkt på fältet om och på de ställen där säkerhetsläget tillåter detta, nämligen i de södra marsklanden, där befolkningen särskilt försummats, och i den kurdiska regionen,
–
uppmuntra FN-kontoren och övriga internationella organisationer att göra samma sak,
–
säkerställa ett totalt stöd från lokala intressenter, inklusive civilsamhället och statliga myndigheter, för projektens och programmens utformning, genomförande och hållbarhet,
–
se till att EU-finansierade projekt inte dubblerar, utan kompletterar, det arbete som utförs av andra internationella biståndsgivare,
–
öka EU:s anslag till bilateralt tekniskt bistånd och kapacitetsbyggnad och att förbättra EG:s direkta kontroll över finansieringen,
–
rikta om EU-stödet mot bilaterala projekt med betoning på tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad när det gäller rättsstatsprincipen, ekonomisk förvaltning, demokratiskt styre och mänskliga rättigheter.
–
se till att ett betydande EU-stöd riktas mot att förbättra den offentliga finansförvaltningen och budgetkontrollen för att se till att den irakiska regeringen får bättre möjligheter att fördela de betydande och ökande offentliga resurser som nu står till dess förfogande,
–
använda sin erfarenhet av att leverera stödprogram till sina partner i den europeiska grannskapspolitiken för att hitta metoder för att säkra ett effektivare engagemang i Irak.
e)
Rådet uppmanas att överväga möjligheten att kommissionen antar ett flerårigt landstrategidokument för Irak.
f)
Rådet uppmanas att främja förnyade bilaterala politiska, diplomatiska, kulturella och ekonomiska förbindelser och utbyten mellan medlemsstaterna och Irak.
g)
Rådet uppmanas att införa följande punkter i en ny strategi för ett förebyggande engagemang från EU:s och medlemsstaternas sida i Irak, i syfte att genomföra dem när omständigheterna – dvs. säkerhetssituationen – medger detta och i nära samråd med irakiska myndigheter och andra partner, exempelvis FN-organ och icke-statliga organisationer:
–
kommissionens delegation i Bagdad bör utökas och ges större ansvar och resurser samt få egna lokaler och se till att de anställda kan leva och arbeta i säkerhet; de EU-medlemsstater som inte har någon representation i Bagdad bör uppmuntras att komma tillbaka och dela dessa lokaler och tillhörande säkerhetskostnader,
–
EU/EG bör förstärka sin närvaro i Erbil, Nasiriya, Basra och andra områden i Irak där säkerheten medger detta,
–
stödet för rättsstatsprincipen och rättsväsendet bör utökas genom en fortsatt fokusering på framför allt rättsliga institutioner och icke-statliga organ inom följande områden: förstärkning av det juridiska utbildningsinstitutet, stöd för inrättandet av kontor för utredning av allvarliga brott, förstärkning av högsta juridiska rådet, stöd till inrättandet av en pilotdomstol i Basra, förstärkning av det irakiska advokatsamfundet och stöd för inrättande av rättshjälpscenter,
–
de positiva erfarenheterna från EUJUST LEX bör utnyttjas och en uppföljning av uppdraget bör förberedas på grundval av tidigare erfarenheter och på grundval av en noggrann extern utvärdering, även inne i Irak, av uppdragets påverkan i syfte att ytterligare förstärka den irakiska polisen och det irakiska straffrättsliga systemet genom användning av både ESFP och gemenskapsinstrumenten,
–
tillhandahållande av stöd för en reform av den offentliga finansförvaltningen och redovisningen av offentliga finanser,
–
fortsatt tekniskt stöd bör ges till organisering av fria och rättvisa val,
–
förlikningsprocessen bör stödjas, dvs. beträffande Kirkuk och andra omtvistade inrikesterritorier, liksom de assyriska områden som går under namnet Nineveslätten med sina kristna minoriteter; FN:s initiativ för att underlätta en regional dialog bör stödjas genom att man hittar medel och vägar för att förbättra den operativa förmågan, inbegripet flygtransporter,
–
de särskilda möjligheter som stabilitetsinstrumentet(6) erbjuder bör utnyttjas för att ge omfattande bistånd, vilket är av central betydelse för utvecklingen i en krissituation eller framväxande krissituation som i dagens Irak; stöd till utvecklingen av demokratiska, icke-sekteristiska och pluralistiska, federala, regionala och lokala institutioner med särskild betoning på representantrådet och dess förmåga att hantera lagstiftningsprocessen, att kontrollera den verkställande makten och ge kvinnorna i det irakiska samhället en starkare position; främja respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, demokratin och rättsprincipen, med särskild betoning på kvinnors, minoriteters och barns rättigheter. Stöd till åtgärder för att stärka framväxten och organiseringen av civilsamhället och dess medverkan i den politiska processen och främja oberoende, pluralistiska och professionella medier samt att stödja minröjningsverksamhet; stöd till den kurdiska regionen och dess regering för att bekämpa narkotikahandel,
–
de resurser inom instrumentet för utvecklingssamarbete(7) som är avsatta för Irak inom ramen för millennieutvecklingsmålen bör även fortsättningsvis koncentreras, så att man som högsta prioritet kan garantera allmän tillgång till viktig allmän hälso- och sjukvård där det krävs en omedelbar uppbyggnad av institutioner och kapacitet för att kunna avhjälpa de akuta strukturella bristerna och prioritera insatser för att förhindra en ytterligare försämring av utbildningssystemet, inbegripet införandet av praktiska åtgärder för att se till att flickor har fullständig möjlighet att följa undervisningen på alla nivåer samt stöd för återupplivandet av det ekologiska och sociala systemet i marsklanden och skyddet av träskaraberna och deras unika arv; instrumentet för utvecklingssamarbete bör användas för att tillhandahålla teknisk expertis och kapacitetsuppbyggnad som stöd åt irakiska initiativ för fastställande och återställande av de ekologiska skadorna och effekterna av klimatförändringarna,
–
de europeiska icke-statliga organisationerna bör uppmuntras att samarbeta med de irakiska motparterna som redan är särskilt aktiva i den kurdiska regionen och det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter(8) bör utnyttjas i så hög grad som möjligt för att ge tekniskt och ekonomiskt bistånd till civila samhällsorganisationer och möjliggöra insatser på följande områden: kvinnors och mäns lika deltagande i det politiska, ekonomiska och sociala livet, våld riktat mot kvinnor, dvs. tvångsäktenskap, "hedersrelaterat" våld, människohandel och könsstympning; rätten för ursprungsbefolkningar och för personer som tillhör minoriteter och etniska grupper, inbegripet assyrier (kaldéer, syrianer och andra kristna minoriteter), jezider och turkmener; barns rättigheter, framför allt inom ramen för kampen mot barnarbete, barnprostitution och barnhandel; kampen mot godtyckligt fängslande och tortyr samt dödsstraffets avskaffande,
–
det är av största vikt att Iraks regering uppmuntras och får hjälp att införa undantagslagar om ekonomiskt stöd till över en miljon utblottade kvinnliga familjeförsörjare och deras anhöriga,
–
de ekonomiska anslagen till Erasmus Mundusprogrammet för Irak bör utökas; EU bör stödja pågående och ny verksamhet för att skapa nätverk mellan irakiska och utländska akademiska institutioner, enskilda akademiker och intellektuella och studentorganisationer för att ge nytt liv till den akademiska miljön,
–
de irakiska myndigheternas förmåga att utöva effektiva gränskontroller bör stärkas, vilket bland annat bör minska inflödet av vapen till landet; EU bör bidra till att stoppa det olagliga införandet av små och lätta vapen till Irak, bl.a. genom att göra EU:s uppförandekod för vapenexport juridiskt bindande, genom att förbättra EUFOR (European Union Force) Altheas uppsikt över lagren i Bosnien och Hercegovina, genom att påskynda destruktionen av vapenlager på hela Balkan, och genom att hjälpa de irakiska myndigheterna att "rensa upp" överskott av små och lätta vapen genom nedrustning på bred front, demobiliserings- och återintegreringsprogram där både ESFP och gemenskapens instrument kan utnyttjas,
–
de välkomna och givande förhandlingarna om det nya handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak bör fortsätta med betoning på vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna som en faktor som påverkar EU:s avtalsmässiga förbindelser med alla tredjeländer, även inom ramen för terrorismbekämpning,
–
administrativt och tekniskt stöd bör ges och lokalt kapacitetsbyggande bör främjas för att hjälpa den irakiska regeringen att genomföra det nya mikrolånprogrammet och för att sprida bästa praxis i fråga om den positiva roll som mikrokrediter kan spela för att ge kvinnor större befogenheter i samhället, särskilt de utblottade änkor som uppgår till över en miljon,
–
rådet uppmanas att med kraft uppmana kommissionen att lindra lidandet för de irakiska flyktingarna i Jordanien och Syrien och i andra länder i regionen som påverkats av den irakiska flyktingkrisen och att kraftigt öka öppenheten och effektiviteten i EU:s stöd till de irakiska flyktingarna i dessa länder,
–
EU bör öka sitt stöd, dvs. via kommissionens generaldirektorat för humanitärt bistånd (GD ECHO), till icke-statliga organisationer, internationella organisationer i deras insatser för att minska nödlidandet bland irakiska flyktingar i grannländer och för irakiska internflyktingar, inbegripet de 4000 assyrianska familjer som flytt till Nineveslätten; de irakiska myndigheterna bör med kraft uppmanas att ta sitt ansvar för att ge ekonomiskt och annat stöd till återintegrering av flyktingar och de irakiska internflyktingarna,
–
möjligheterna bör förbättras för irakiska flyktingar att tas emot i EU:s medlemsstater via program för vidarebosättning som godkänts av UNHCR (25 000 ärenden) eller via enskilda asylansökningar och man bör avskaffa de nuvarande godtyckliga kriterierna för tillhandahållande av skydd och förhindra påtvingade återvändanden till alla delar av Irak; rådet uppmanas att omedelbart avhjälpa den svåra situationen för palestinska flyktingar som fastnat i gränsområdena mellan Irak och Syrien, Rådet uppmanas att omedelbart avhjälpa den svåra situationen för palestinska flyktingar som fastnat i gränsområdena mellan Irak och Syrien,
–
den irakiska regeringen och internationella organ bör uppmanas att återlämna antikviteter som togs från Iraks nationalmuseum i Bagdad och från andra delar av Irak efter ingripandet 2003 så att irakisk historia och kultur kan bevaras för kommande generationer,
h)
Rådet uppmanas att bygga vidare på de värdefulla erfarenheter som EU och dess medlemsstater har vunnit genom framgångsrika operationer med provinsiella återuppbyggnadsteam i Afghanistan och att överväga att delta i sådana insatser i Irak, i första hand när det gäller att tillhandahålla viktiga tjänster och infrastrukturer.
i)
Rådet uppmanas att uppmuntra europeiska företag att investera i återuppbyggandet av Irak i samband med upphandlingar som finansieras av såväl medlemsstaternas regeringar som irakiska regeringen och/eller i nära samarbete mellan dem.
j)
Rådet uppmanas att uppmuntra och hjälpa europeiska företag att lämna in anbud på kontrakt för att återuppbygga Irak, att vara närvarande på fältet och att utnyttja tidigare erfarenheter från Irak, såväl under perioden före kriget som under återuppbyggnadsperioden.
k)
Rådet uppmanas att välkomna Iraks observatörsstatus i Världshandelsorganisationen (WTO) som ett mycket viktigt steg på vägen mot Iraks återintegrering i världsekonomin, ett steg som på ett positivt sätt bidrar till att komplettera förhandlingarna mellan EU och Irak om ett handels- och samarbetsavtal. Rådet bör också se fram emot att Irak ska bli en fullvärdig medlem av WTO vid en lämplig tidpunkt i framtiden.
l)
Rådet uppmanas att leda förhandlingarna om handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak på ett sätt som underlättar och främjar interna reformer i Irak och som leder det irakiska handelssystemet mot överensstämmelse med lagar och regler för multilaterala system. Rådet uppmanas att regelbundet informera parlamentet om läget i förhandlingarna mellan EU och Irak om handels- och samarbetsavtalet.
m)
Rådet uppmanas att uppmuntra den irakiska regeringen att använda vinsterna från försäljningen av olja på ett sådant sätt att de säkert återinvesteras i Irak och att de förvaltas av offentliga inköpare som ytterst lyder under den irakiska regeringen. Rådet bör betrakta detta som en grundförutsättning för att EU ska stödja återuppbyggnaden och utvecklingen av den irakiska ekonomin.
n)
Rådet uppmanas att se till att den multinationella styrkan i Irak (MNF-I) samarbetar med regeringen i Irak och redovisar situationen för de över 24 000 fångar som bevakas av MNF-I för att säkerställa respekten för rättssäkerheten och fångarnas grundläggande mänskliga rättigheter.
o)
Rådet uppmanas att inom ramen för FN inleda en dialog med Förenta staterna och sträva efter en ökad multilateralisering av den roll som det internationella samfundet spelar i landet. Rådet uppmanas även att stöda Irak i dess ansträngningar att öka och fördjupa samtalen om Iraks framtid med dess grannar, dvs. Iran, Syrien, Saudiarabien och Turkiet, utan att detta påverkar andra viktiga frågor. Rådet uppmanas kräva att Turkiet respekterar Iraks territoriala integritet och att Turkiet inte svarar på terroristaktioner genom militära åtgärder på Iraks territorium. Rådet uppmanas kräva att de irakiska myndigheterna inte tillåter att det irakiska territoriet används som en bas för terroristaktioner mot Turkiet.
p)
Rådet uppmanas att lämna ut information om vilka privata militära företag och privata säkerhetsföretag som beskyddar EU:s personal i Irak och att godkänna ett upplägg för hur privata militära företag/privata säkerhetsföretag kan anlitas vid ESFP-operationer samt att fastställa tydliga riktlinjer för EU-institutionernas utnyttjande av privata militära organisationer och säkerhetsbolag.
2. Europaparlamentet betonar att det åtagit sig att följa principer och praxis för parlamentarisk demokrati och erinrar därför om att det i 2008 års budget tog initiativ till att stödja demokratisk uppbyggnad av parlament i tredjeländer, om dess åtagande att aktivt stödja det irakiska representantrådet genom att erbjuda stöd för kapacitetsuppbyggnad och om dess arbete via sin ad hoc-delegation för Irak för att främja de bilaterala förbindelserna. Därför föresätter sig Europaparlamentet att stödja ytterligare utveckling av det irakiska representantrådet genom att
a)
ta fram initiativ som stärker de valda irakiska representanternas kapacitet att uppfylla sin konstitutionella uppgift i samhället genom god parlamentarisk praxis, effektiva förbindelser med den verkställande makten och med väljarna,
b)
uppmuntra till överföring av erfarenhet av effektiv förvaltning, utbildning av tjänstemän, utveckling av en fullt fungerande utskottsstruktur, omfattande regler för förfaranden samt institutionell insyn och ansvarsskyldighet,
c)
tillhandahålla sakkunskap i utarbetandet av lagstiftning som är avgörande för ett effektivt genomförande av den federala statsstrukturen.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Republiken Iraks regering och representantråd.
Se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1717/2006 av den 15 november 2006 om upprättande av ett stabilitetsinstrument (EUT L 327, 24.11.2006, s. 1).
Se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete (EUT L 378, 27.12.2006, s. 41).
Se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2006 av den 20 december 2006 om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen (EUT L 386, 29.12.2006, s. 1).