Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets resolution av den 20 maj 1999 om kvinnor och vetenskap(1),

–   med beaktande av rådets resolution av den 26 juni 2001 om vetenskap och samhälle samt kvinnor inom vetenskapen(2),

–   med beaktande av rådets resolution av den 27 november 2003 om lika villkor för kvinnors och mäns tillträde till och medverkan i kunskapssamhället, med sikte på tillväxt och innovation(3),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 18 april 2005 om förstärkning av mänskliga resurser inom vetenskap och teknik i det europeiska området för forskningsverksamhet,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)(4),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor(5),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 december 2001 "Vetenskap och samhälle" (KOM(2001)0714),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument, "Women and science: Excellence and Innovation – Gender Equality in Science" (SEK(2005)0370),

–   med beaktande av kommissionens grönbok "Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet" (KOM(2007)0161), och kommissionens arbetsdokument som bifogas ovannämnda grönbok (SEK(2007)0412),

–   med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2000 om kommissionens meddelande "Kvinnor och vetenskap: berika den europeiska forskningen genom ökat deltagande från kvinnor"(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2004 om möjligheterna att förena yrkesliv med familj och privatliv(7),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 mars 2006 med titeln "En färdplan för jämställdhet (2006–2010)" (KOM(2006)0092) och parlamentets resolution av den 13 mars 2007(8) om detta meddelande,

–   med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2007 om en rättslig ram för åtgärder för att göra det möjligt att förena familjeliv och studier för unga kvinnor inom EU(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 27 september 2007 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2007(10),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0165/2008), och av följande skäl:

A.  Forskning utgör en central del av den ekonomiska utvecklingen i Europeiska unionen. Europa behöver rekrytera ytterligare 700 000 forskare som en del av uppfyllandet av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.

B.  Kvinnliga forskare är i minoritet i Europeiska unionen. De utgör i genomsnitt 35 procent av forskarna inom offentlig sektor och högre utbildning, och endast i genomsnitt 18 procent av forskarna inom den privata sektorn.

C.  Det är allmänt accepterat att mångfald främjar kreativiteten inom affärslivet och detta bör också gälla för forskningen.

D.  Andelen kvinnor inom den allra högsta akademiska utbildningen överskrider sällan 20 procent och sannolikheten för män att bli professorer eller motsvarande är tre gånger större än för kvinnor.

E.  Till och med i EU:s medlemsstater är det fortfarande svårt att få fram uppgifter om könsfördelningen för forskare med utgångspunkt från kvalifikationer, vetenskapligt område och ålder.

F.  Kvinnliga forskare har större svårigheter än manliga forskare att förena arbete och privatliv.

G.  Bristen på kvinnor i ledande ställning inom vetenskaplig forskning är fortfarande markant.

H.  Andelen kvinnor i universitetens beslutande organ är inte tillräckligt hög för att kunna säkerställa en policy för balanserad könsrepresentation.

I.  I majoriteten av länderna är andelen kvinnor i vetenskapliga styrelser inte i paritet med andelen män.

J.  Ett av EU:s prioriterade åtgärdsområden som det hänvisas till i den ovan nämnda färdplanen för jämställdhet 2006–2010 är en jämn könsrepresentation i beslutsprocessen, inklusive målet att kvinnor ska inneha 25 procent av de ledande positionerna inom forskningen i den offentliga sektorn senast 2010.

K.  Europeiska forskningsrådet har inte uppnått könsbalans – det finns endast fem kvinnor bland de 22 i dess vetenskapliga råd.

L.  Trots att kvinnor utgör mer än 50 procent av den totala andelen studenter i EU och 43 procent av alla som har doktorerat, har de i genomsnitt endast 15 procent av de högre akademiska tjänsterna. Genom att så få finns i beslutsfattande positioner inom forskningen får de betydligt mindre inflytande.

M.  Kommissionens rapport från 2008med titeln "Mapping the Maze: Getting More Women to the Top in Research" visar att även om transparenta och rättvisa utvärderings- och befordringsförfaranden är nödvändiga instrument så är det inte tillräckligt med detta; det behövs en kulturförändring för att förbättra könsbalansen på de nivåer där forskningsbeslut fattas.

N.  Det nuvarande sjunde ramprogrammet för forskning kräver inte någon obligatorisk jämställdhetsplan vid projektansökningar.

O.  Undersökningar visar att nuvarande utvärderings- och rekryteringssystem inte är könsneutrala.

1.  Europaparlamentet uppmärksammar medlemsstaterna på det faktum att utbildningssystemen i Europeiska unionen fortfarande vidmakthåller könsstereotyper, särskilt inom naturvetenskaplig forskning.

2.  Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att i ett tidigt skede framhålla naturvetenskap som ett intressant område för båda könen. Parlamentet begär att detta ska tas i beaktande i planeringen av läromedel och i lärarutbildningen. Parlamentet uppmanar universitet och fakulteter att analysera sina antagningssystem för att se om det finns någon inte direkt utsagd men underförstådd könsdiskriminering och att i så fall rätta till antagningssystemet.

3.  Europaparlamentet konstaterar att en mycket hög andel kvinnor så småningom lämnar den vetenskapliga karriären. Detta förhållande som ofta har beskrivits som "det läckande röret" måste analyseras med utgångspunkt från flera olika modeller, bl.a. vilka avskräckande respektive attraherande faktorer som finns. Parlamentet uppmanar berörda instanser att när man föreslår lösningar ta hänsyn till olika faktorer, t.ex. arbetsmiljö, yrkesmässiga stereotyper, konkurrens, önskemål om förflyttning och familjeansvar.

4.  Europaparlamentet konstaterar att det konventionella sättet att utvärdera "kvalitet" och "meritering", bl.a. genom att räkna antal publikationer, kan vara könssegregerande och dessutom är restriktivt och inte tar hänsyn till tillgängliga resurser, såsom finansiering, lokaler, utrustning och personal samt de kvaliteter som är nödvändiga hos alla forskare, t.ex. förmågan att organisera och hålla samman ett forskarteam eller utbilda teamets unga medlemmar.

5.  Europaparlamentet kräver att kommissionen och medlemsstaterna i definitionerna av "vetenskaplig kvalitet" och vad som ska betraktas som "en bra forskare" tar vederbörlig hänsyn till skillnaderna mellan en manlig och en kvinnlig vetenskaplig karriär. Parlamentet betonar att kvinnliga forskare även bidrar till forskningsvärlden genom att de har ett annat perspektiv och väljer andra forskningsämnen än män.

6.  Europaparlamentet beklagar att de uppehåll som kvinnor av familjeskäl gör i sina vetenskapliga karriärer påverkar deras karriärmöjligheter negativt. De flesta av deras manliga kolleger gör inte några uppehåll och kan därmed uppnå jämförbara positioner tidigare och få ett försprång i sina fortsatta karriärer. Parlamentet begär därför att man ska ta hänsyn till ålder som ett kvalitetskriterium jämte familjesituationen, inklusive hur många personer forskaren har vårdnadsansvaret för. Parlamentet uppmanar dessutom alla forskningsorgan och universitet i EU att inrätta stipendier för doktorandstudier i enlighet med de nationella bestämmelserna om föräldraledighet.

7.  Europaparlamentet framhåller att åldersgränserna för tilldelning av stipendier negativt påverkar unga människor med vårdnadsansvar, och att dessa till största delen är kvinnor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att se till att det under sådana förhållanden finns lagar som korrigerar denna obalans, till exempel genom att man ökar tidsfristen för att ansöka om stipendier med ett år för varje år som en person i beroendeställning har vårdats.

8.  Europaparlamentet konstaterar att rörlighet är ett av de viktigaste sätten att utveckla en forskarkarriär och förvissa sig om befordran och konstaterar att detta kan vara svårt att förena med familjeliv och att lämpliga politiska åtgärder därför bör vidtas för att göra detta till en mer realistisk möjlighet.

9.  Europaparlamentet betonar infrastrukturens roll för att skapa en hållbar balans mellan arbete och fritid och betonar vikten av att utöka tryggheten i en akademisk karriär.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra situationen genom att införa ett familjeperspektiv via möjligheter till flexibel arbetstid, förbättrad barnomsorg och tillgång till socialförsäkringar över gränserna. Villkoren för föräldraledighet ska vara utformade på ett sådant sätt att de ger män och kvinnor verklig valfrihet. Parlamentet understryker att både män och kvinnor har ansvar för att förena familjeliv och arbete.

11.  Europaparlamentet noterar att man i kommissionens ovannämnda rapport från 2008 kommer fram till att ledningens engagemang är nödvändigt för att uppnå jämställdhet inom forskningen och att ett sådant engagemang måste komma till uttryck på nationell och institutionell nivå.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att analysera de faktorer som gör det svårare för kvinnor att inneha höga befattningar inom universitet och utbildningsmyndigheter och som allvarligt minskar deras inflytande över beslut som gäller forskning inom Europeiska unionen samt att föreslå lämpliga lösningar.

13.  Europaparlamentet uppmanar universitet, forskningsinstitutioner och privata företag att införa och tillämpa jämlikhetsstrategier i sina organisationer och att utföra jämställdhetskonsekvensbedömningar i sina beslutsprocesser.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra åtgärder för att höja medvetenheten i det vetenskapliga samfundet och bland beslutsfattare när det gäller frågan om lika möjligheter inom vetenskap och forskning.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa mer transparenta rekryteringsprocesser och kräva könsbalans i utvärderingspaneler, urvalskommittéer och alla övriga valda eller utsedda paneler och kommittéer. Ett icke bindande mål bör vara att de ska bestå av minst 40 procent kvinnor och minst 40 procent män.

16.  Europaparlamentet kritiserar det föga ambitiösa och otillräckliga EU-målet att 25 procent av de ledande befattningarna inom den offentliga sektorns forskningsverksamhet ska innehas av kvinnor, och påminner kommissionen och medlemsstaterna om att en jämn könsrepresentation innebär en kvinnoandel på minst 40 procent.

17.  Europaparlamentet kräver att kommissionen sätter frågan om kvinnors deltagande i vetenskapliga forskningsprogram i fokus. En riktad utbildning för att nå könsmedvetenhet bör erbjudas personer i beslutsfattande ställning, i forskningsråd och utvärderingsgrupper, personer som utarbetar anbudsinfordringar och anbud samt personer som leder avtalsförhandlingar.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att en balanserad fördelning av kvinnor och män bland deltagarna bedöms som positivt i ansökningarna inom det sjunde ramprogrammet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta samma åtgärder i sina nationella och regionala program.

19.  Europaparlamentet finner att jämställdhetsplaner i samband med förslags- och utvärderingsfaserna inom det sjunde ramprogrammet är en viktig del av EU:s övergripande strategi för att integrera jämställdhetsperspektivet i alla politikområden och av unionens jämställdhetspolitik, och anser därför att de bör förbli en integrerad del av EU:s forskningsfinansiering.

20.  Europaparlamentet är fast övertygat om att särskilda åtgärder för rekrytering, utbildning och PR måste införas för att främja och uppmuntra kvinnor att i större utsträckning delta i områden som teknik, fysik, ingenjörsvetenskap, datavetenskap och andra områden.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att uppmuntra kvinnliga forskare och att ytterligare utveckla stödjande åtgärder och mentorprogram, liksom en policy för befordran med tydliga mål. Parlamentet konstaterar att utvecklingen av stödstrukturer för karriärvägledning och rådgivning som bland annat riktar sig till kvinnliga forskare skulle ge särskilt positiva resultat.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa effektiva strategier för att få bort löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Principen om "lika lön" inom det vetenskapliga området bör också gälla stipendier och bidrag.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta forskningsfonder som är riktade till kvinnor, för att motverka underfinansieringen av kvinnor inom vetenskaplig forskning.

24.  Europaparlamentet betonar vikten av att uppmuntra flickor att satsa på en vetenskaplig karriär och föreslår att kommissionen och medlemsstaterna utser kvinnliga forskare som förebilder och även sätter in andra styrande åtgärder för att uppnå detta mål.

25.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja medvetandehöjande åtgärder för att informera flickor och uppmuntra dem att söka sig till naturvetenskapliga och tekniska universitetsstudier och examina. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att förbättra processerna för kunskapsutbyte, eftersom de olika medlemsstaterna uppvisar vitt skilda mönster för utbildningsval.

26.  Europaparlamentet påpekar behovet av specialprogram vid universiteten som ökar flickors och unga kvinnors intresse att göra karriär inom forskningen.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta program för att coacha och stödja unga kvinnliga forskare att delta i forskningsprogram och hjälpa dem att söka stipendier så att de kan fortsätta att bedriva akademiska studier och forskning.

28.  Europaparlamentet välkomnar den verksamhet som bedrivs av icke-statliga organisationer och byråer på europeisk och nationell nivå i syfte att utöka kvinnors deltagande i den vetenskapliga forskningen och öka antalet kvinnor i beslutsfattande positioner.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare stärka nätverkandet bland kvinnliga forskare på regional, nationell och EU-nivå, eftersom nätverksbyggande har visat sig vara ett viktigt instrument för att ge kvinnor mer inflytande, med syftet att intressera fler kvinnor för vetenskapliga karriärer och uppmuntra de kvinnliga forskarna att delta i debatten om forskningens riktlinjer och förbättra sina möjligheter att avancera.

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, regionkommittén samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT C 201, 16.7.1999, s. 1. (2) EGT C 199, 14.7.2001, s. 1. (3) EUT C 317, 30.12.2003, s. 6. (4) EUT L 412, 30.12.2006, s. 1. (5) EGT L 269, 5.10.2002, s. 15. (6) EGT C 309, 27.10.2000, s. 57. (7) EUT C 102 E, 28.4.2004, s. 492. (8) EUT C 301 E, 13.12.2007, s. 56. (9) Antagna texter, P6_TA(2007)0265. (10) Antagna texter, P6_TA(2007)0423.