Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin "Ett säkert Europa i en bättre värld", som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003,

–   med beaktande av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003,

–   med beaktande av rådets resolution av den 21 maj 2007 om den europeiska rymdpolitiken(1),

–   med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om Europeiska unionen, såsom det ändrats genom Lissabonfördraget, och dessa fördrags relevanta bestämmelser om den europeiska rymdpolitiken (artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), permanent strukturerat samarbete om säkerhets- och försvarsfrågor (artiklarna 42.6 och 46 i EU-fördraget och protokoll 10) och förstärkt samarbete på det civila området (del sex avdelning III i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) samt solidaritetsklausulen (artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och bestämmelser om ömsesidigt bistånd i händelse av en väpnad aggression mot en eller flera medlemsstater (artikel 42.7 i EU-fördraget),

–   med beaktande av sin resolution av den 29 januari 2004 om handlingsplanen för genomförande av den europeiska rymdpolitiken(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 april 2005 om den europeiska säkerhetsstrategin(3),

–   med beaktande av 1967 års fördrag om principer för staters verksamhet i samband med utforskandet och användningen av yttre rymden, inklusive månen och andra himlakroppar ("fördraget om yttre rymden"),

–   med beaktande av samarbetet mellan EU och Ryssland om rymdpolitik inom ramen för den trepartsdialog om rymden som inleddes 2006 mellan Europeiska kommissionen, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Roscosmos (den ryska rymdorganisationen),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0250/2008), och av följande skäl:

A.  Frihet från rymdbaserade hot och en säker och hållbar tillgång till och användning av rymden måste vara de vägledande principerna för den europeiska rymdpolitiken.

B.  De allt större politiska och säkerhetsmässiga utmaningar som Europeiska unionen ställs inför gör en självständig europeisk rymdpolitik till en strategisk nödvändighet.

C.  Avsaknaden av en gemensam europeisk rymdpolitisk strategi hos EU:s medlemsstater leder till alltför kostsamma program.

D.  Krishanteringsverksamheten inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) påverkas negativt av den bristande driftskompatibiliteten hos de rymdresurser som EU:s medlemsstater förvaltar.

E.  EU saknar en heltäckande europeisk rymdbaserad arkitektur för säkerhets- och försvarsändamål.

F.  Utvecklingen av en ny generation bärraketer tar cirka 15 år, och dagens bärraketer kommer att behöva ersättas inom 20 år.

G.  Utvecklingen av rymdresurser hos Förenta staterna, Ryssland, Japan och andra stater som sedan nyligen deltar i rymdverksamhet, särskilt Kina, Indien, Sydkorea, Taiwan, Brasilien, Israel, Iran, Malaysia, Pakistan, Sydafrika och Turkiet, går snabbt framåt.

H.  En av det franska EU-ordförandeskapets prioriteringar för det andra halvåret 2008 kommer att vara att göra framsteg inom den europeiska rymdpolitiken.

I.  En av de mest kostnadseffektiva komponenterna i rymdarkitekturen och i strävan efter en hållbar flotta med rymdresurser är service i omloppsbanan, med utnyttjande av de resurser som finns på plats.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet konstaterar att rymddimensionen är viktig för EU:s säkerhet och att en gemensam europeisk strategi är nödvändig för att man ska kunna försvara de europeiska intressena i rymden.

2.  Europaparlamentet understryker att rymdresurserna är nödvändiga för att EU:s politiska och diplomatiska verksamheter ska kunna grundas på oberoende, tillförlitlig och fullständig information till stöd för EU:s konfliktförebyggande åtgärder, krishanteringsverksamhet och den globala säkerheten, särskilt för övervakningen av spridningen av massförstörelsevapen, transporterna av dessa och kontrollen av internationella fördrag, gränsöverskridande smuggling av lätta vapen och handeldvapen, skydd av kritisk infrastruktur och EU:s gränser samt civilskydd i händelse av naturkatastrofer och katastrofer och kriser som framkallats av människan.

3.  Europaparlamentet välkomnar "rymdrådets" godkännande av en europeisk rymdpolitik, såsom föreslogs i ett gemensamt meddelande från kommissionen och Europeiska rymdorganisationen (KOM(2007)0212), särskilt i kapitlet om säkerhet och försvar, men beklagar att man under rubriken "Viktiga frågor att behandla vid utarbetandet av en strategi för internationella förbindelser" (i bilaga 3 till rådets ovannämnda resolution av den 21 maj 2007) inte nämner hotet om en beväpning av rymden. Parlamentet rekommenderar därför att denna politik i vederbörlig utsträckning beaktas i den reviderade europeiska säkerhetsstrategin, och anser att rymdfrågor bör tas upp i en eventuell vitbok om säkerhets- och försvarspolitik.

4.  Europaparlamentet konstaterar att en rättslig grund för den europeiska rymdpolitiken upprättas genom Lissabonfördraget, och välkomnar att parlamentet och rådet, inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, får lägga fram de åtgärder som behövs när det gäller att utarbeta ett europeiskt rymdprogram. Kommissionen uppmanas att för parlamentet och rådet lägga fram ett lämpligt förslag till sådana åtgärder, tillsammans med ett meddelande om upprättandet av lämpliga förbindelser med Europeiska rymdorganisationen. Parlamentet välkomnar även möjligheterna till ett permanent, strukturerat samarbete på området säkerhet och försvar samt förbättrat samarbete på det civila området.

5.  Europaparlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater, Europeiska rymdorganisationen och de olika aktörerna att använda de befintliga nationella och multinationella rymdsystemen mer och på ett bättre sätt och utreda hur de kan komplettera varandra. Parlamentet konstaterar i detta avseende att gemensam kapacitet behövs för ESFP inom åtminstone följande områden: telekommunikationer, informationshantering, observation och navigation. Parlamentet rekommenderar att dessa uppgifter delas och utbyts i linje med EU:s koncept när det gäller arkitekturen för nätverksbaserade operationer (Network Centric Operations Architecture).

6.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som den internationella akademin för astronautik (International Academy of Astronautics) och den internationella organisationen för främjande av rymdsäkerhet (International Association for the Advancement of Space Safety) gjort när det gäller att främja avhjälpande metoder, förståelse och konkreta åtgärder vad avser rymdskrot.

Självständig riskanalys

7.  Europaparlamentet uppmanar EU-medlemsstaterna att sammanställa och utbyta de rymdrelaterade uppgifter som krävs för en självständig europeisk riskanalys.

Jordobservation och rekognoscering

8.  Europaparlamentet kräver att EU:s satellitcentrum utvecklas fullt ut för att dess potential ska kunna utnyttjas till fullo, och rekommenderar dessutom eftertryckligen att avtal mellan EU:s satellitcentrum och EU:s medlemsstater ingås om tillhandahållande av bildunderrättelser för ESFP-verksamhet och försvarschefer. Samtidigt måste man säkerställa att satellitcentrumets verksamhet kompletterar observationskapaciteten inom ramen för den globala övervakningen för miljö och säkerhet (GMES) och säkerhetsrelaterad information. Parlamentet välkomnar i detta avseende TIES-projektet (taktiskt system för bearbetning av bildunderrättelser), som drivs gemensamt av Europeiska försvarsbyrån (EDA) och EU:s satellitcentrum.

9.  Europaparlamentet rekommenderar att EU utarbetar en gemensam definition på geospatiala upplysningar som skapar förutsättningar för att involvera EU:s satellitcentrum i planeringen av varje enskild ESFP-insats som kräver rymdbaserad observation och rymdbaserade underrättelser. Parlamentet rekommenderar att EU:s satellitcentrum upprättar säkra kommunikationslänkar inte bara med operationshögkvarteren inom EU utan även med styrkehögkvarteten i insatsregionerna i syfte att stödja ESFP-insatserna. Parlamentet föreslår vidare att EU utreder möjligheten att ge finansiellt stöd ur EU:s budget till EU:s satellitcentrum för att centrumet ska ha tillräckliga medel för att kunna möta det ökade behovet av ESFP-insatser.

10.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de EU-medlemsstater som har tillgång till olika typer av radar, optiska satelliter, vädersatelliter och rekognosceringssystem (Helios, SAR-Lupe, TerraSAR-X, Rapid Eye, Cosmo-Skymed, Pleiades) att se till att de är kompatibla. Parlamentet välkomnar de bilaterala och multilaterala avtal som har slutits mellan de ledande EU-länderna (t.ex. SPOT, Orfeo, samarbetsramen Helios, Schwerinavtalet och det framtida Musis), och rekommenderar att Musis-systemet integreras i en europeisk ram och finansieras genom EU:s budget.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av den globala övervakningen för miljö och säkerhet (GMES) för EU:s utrikespolitik och säkerhets- och försvarspolitik, och kräver att en driftbudgetpost införs för att säkerställa att GMES-tjänsterna är hållbara så att användarnas behov kan tillgodoses.

Navigering – Positionering – Tidsbestämning

12.  Europaparlamentet betonar att det globala satellitnavigeringssystemet Galileo är nödvändigt för självständiga ESFP-operationer, för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), för EU:s egen säkerhet och för unionens strategiska självständighet. Parlamentet konstaterar särskilt att Galileos offentligt reglerade tjänst kommer att vara särskilt viktig på området för navigering, positionering och tidsbestämning, inte minst när det gäller att undvika onödiga risker.

13.  Europaparlamentet noterar överenskommelsen med rådet vid den första behandlingen om förslaget till förordning om ett ytterligare genomförande av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo), som fastställer att gemenskapen äger systemet och att utvecklingsfasen fullt ut finansieras med gemenskapsbudgeten.

14.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid sin ståndpunkt av den 23 april 2008 om de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)(4), särskilt det faktum att programmen Egnos och Galileo bör ses som en av grundpelarna i det framtida europeiska rymdprogrammet och att förvaltningen av programmen kommer att ske tillsammans med den interinstitutionella panelen för Galileo, som kan tjäna som modell för utvecklingen av en europeisk rymdpolitik.

Telekommunikationer

15.  Europaparlamentet understryker vikten av säkra, satellitbaserade kommunikationssystem för ESFP-verksamheterna (EU:s militära stab, EU:s operativa högkvarter, mobila högkvarter) och för EU-medlemsstaternas insatser inom ramen för FN, Nato och andra liknande organisationer.

16.  Europaparlamentet begär att de nuvarande och framtida satellittelekommunikationssystem som EU-medlemsstaterna har till sitt förfogande (t.ex. Skynet, Syracuse, Sicral, SatcomBw och Spainsat) blir driftskompatibla och därmed möjliggör kostnadssänkningar.

17.  Europaparlamentet stöder kommissionens och Europeiska försvarsbyråns samarbete för att utveckla en programvarustyrd radio, och konstaterar att ett sådant system kommer att bidra till förbättrad driftskompatibilitet när det gäller telekommunikationssystemens marksegment.

18.  Europaparlamentet rekommenderar att besparingar görs genom gemensam användning av markinfrastruktur som stöder olika nationella telekommunikationssystem.

19.  Europaparlamentet stödjer eventuell finansiering ur EU:s budget av framtida europeiska satellitkommunikationssystem för att stödja ESFP-insatser.

Rymdövervakning

20.  Europaparlamentet stöder upprättandet av ett europeiskt rymdövervakningssystem som leder till medvetenhet om rymdsituationen (där till exempel radarsystemen GRAVES och TIRA ingår) för övervakning av rymdinfrastrukturen, rymdskrot och andra eventuella hot.

21.  Europaparlamentet stödjer eventuell finansiering ur EU:s budget av det framtida europeiska systemet för medvetenhet om rymdsituationen.

Satellitbaserat system för tidig varning för ballistiska robotar

22.  Europaparlamentet beklagar att EU:s medlemsstater inte har tillgång till omedelbara uppgifter om uppskjutningar av ballistiska robotar som sker i världen, och stöder därför projekt för att utveckla satellitbaserade system för tidig varning för ballistiska robotar (som den så kallade French Spirale (franska spiralen)). Parlamentet begär dessutom att de uppgifter som erhålls genom dessa framtida system tillgängliggörs för EU:s samtliga medlemsstater så att man ska kunna skydda befolkningarna och stödja eventuella motåtgärder, att de läggs till grund för kontroller av efterlevnaden av icke-spridningsfördraget och att de används i syfte att stödja ESFP-verksamhet och skydda EU:s säkerhetsintressen.

Signalspaning

23.  Europaparlamentet stöder utbyte av signalspaning (elektroniska upplysningar, som det franska Essaim, och kommunikationsunderrättelse) på EU-nivå.

Självständig tillgång till rymden och internationell miljö

24.  Europaparlamentet stöder en säker, oberoende och hållbar tillgång till rymden för EU, som en grundförutsättning för att EU ska kunna handla självständigt.

25.  Europaparlamentet rekommenderar, med hänsyn till aspekterna försörjningstrygghet och skydd av det europeiska försvarets tekniska och industriella bas, att de europeiska icke-kommersiella satelliterna sänds upp i en bana med hjälp av europeiska bärraketer, företrädesvis från EU:s territorium.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka utvecklingsansträngningarna för att en förstärkt Ariane 5 ska kunna vara tillgänglig före 2015.

27.  Europaparlamentet rekommenderar att en strategisk långsiktig investering i nya europeiska bärraketer inleds så snart som möjligt för att man ska kunna hålla jämna steg med den ökande globala konkurrensen. Parlamentet efterlyser bättre disciplin inom ramen för detta projekt, när det gäller budget- och tidsmässiga frågor.

28.  Europaparlamentet rekommenderar att service i omloppsbanan införs som en stödåtgärd för att öka hållbarheten, uthålligheten, tillgängligheten och den operativa effektiviteten hos de operativa rymdresurserna och samtidigt minska resursbehovet och underhållskostnaderna.

Styrelsesätt

29.  Europaparlamentet uppmuntrar till starkt, pelarövergripande rymd- och säkerhetssamarbete som omfattar alla berörda parter (dvs. kommissionen, rådet, Europeiska försvarsbyrån och EU:s satellitcentrum) för att tryggar säkerhetspolitiken och datasäkerheten i samband med den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.

30.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att en förstärkt ram för ESFP upprättas för att ge alla EU-medlemsstater lika tillgång till driftsuppgifter som inhämtats med hjälp av rymdresurser.

31.  Europaparlamentet rekommenderar att den administrativa och ekonomiska kapaciteten för genomförande av rymdrelaterad verksamhet utvecklas av Europeiska försvarsbyrån.

Finansiering

32.  Europaparlamentet påpekar att EU:s budget under åren 2007–2013 omfattar anslag på cirka 5 250 000 000 EUR för den gemensamma europeiska rymdverksamheten, vilket innebär genomsnittliga anslag på 750 000 000 EUR per år under ovannämnda period.

33.  Europaparlamentet uppmanar EU att fastställa en driftsbudget för rymdresurser till stöd för ESFP och europeiska säkerhetsintressen.

34.  Europaparlamentet är oroat över den bristande samordningen mellan EU:s medlemsstater, som leder till ett resursunderskott på grund av onödig dubblering av verksamheterna, och stöder därför förslaget att medlemsstaterna lanserar gemensamma program, som kommer att möjliggöra långsiktiga kostnadsbesparingar.

35.  Europaparlamentet konstaterar dessutom att kostnaden för avsaknaden av en gemensam europeisk strategi för anskaffande, underhåll och drift av rymdresurser uppskattas uppgå till hundratals miljoner euro.

36.  Europaparlamentet påpekar att storskaliga gemensamma projekt – som erfarenheterna har visat – inte kan genomföras på ett ordentligt sätt om 27 olika nationella budgetmyndigheter som alla tillämpar principen om "rättvist återflöde" är involverade. Parlamentet rekommenderar därför starkt att dessa projekt och program finansieras genom EU:s budget.

37.  Europaparlamentet konstaterar att de uppskattningar som gjorts av expertisen på området visar att den investeringsnivå som krävs för att tillgodose de europeiska säkerhets- och försvarsbehoven när det gäller satellitkommunikation och de utgifter som anslås för EU:s jordobservation och insamlande av underrättelseuppgifter, inklusive signalspaning, bör öka markant för att man ska kunna tillgodose behoven i och uppnå målen för en omfattande rymdpolitik.

38.  Europaparlamentet anser att EU, Europeiska rymdorganisationen, Europeiska försvarsbyrån och medlemsstaterna bör tillhandahålla en tillförlitlig och lämplig finansiering för planerad rymdverksamhet och forskningen i samband med denna. Parlamentet anser att det är viktigt att sådan verksamhet kan finansieras med medel från EU:s budget, vilket är fallet i samband med Galileo-projektet.

Skydd av rymdinfrastruktur

39.  Europaparlamentet betonar att de strategiska rymdresurserna och den infrastruktur som gör det möjligt att få tillgång till rymden, t.ex. bärraketer och rymdbaser, är sårbara och måste skyddas på lämpligt sätt genom ett markbaserat taktiskt missilförsvar, flygplan och rymdövervakningssystem. Parlamentet stöder dessutom ett utbyte av uppgifter med internationella partner om satelliter blir obrukbara på grund av fientligt agerande.

40.  Europaparlamentet begär att sårbarheten hos framtida europeiska satellitsystem minskas genom störskydd, skärmar, service i omloppsbanan och satellitkonstellationer som kretsar i höga banor ("high-orbit constellation architectures") respektive sådana som kretsar i flera banor ("multi orbital constellation architectures").

41.  Europaparlamentet betonar att skyddsåtgärderna till fullo måste uppfylla internationella normer när det gäller användning av rymden i fredliga syften och allmänt erkända förtroende- och öppenhetsskapande åtgärder. Parlamentet uppmanar EU-medlemsstaterna att undersöka möjligheten att utveckla rättsligt eller politiskt bindande bestämmelser för rymdaktörer, tillsammans med ett särskilt system för reglering av rymdtrafik.

42.  Europaparlamentet betonar, med tanke på ovannämnda sårbarhet, att avancerad kommunikation aldrig bör göras fullständigt beroende av rymdbaserade teknik.

Internationell lagstiftning för användning av rymden

43.  43 Europaparlamentet upprepar vikten av principen om användning av rymden i fredliga syften, som fastställdes i fördraget om yttre rymden från 1967, och ser därför med oro på den eventuella framtida beväpningen av rymden.

44.  Europaparlamentet betonar med kraft att EU:s rymdpolitik under inga omständigheter bör bidra till den allmänna militariseringen och beväpningen av rymden.

45.  Europaparlamentet begär att den internationella lagstiftningen stärks i syfte att reglera och skydda icke-aggressiv användning av rymden, och att de förtroende- och öppenhetsskapande åtgärderna också stärks inom ramen för FN:s kommitté för fredlig användning av yttre rymden (Copuos), som utarbetar riktlinjer för minskad nedskräpning av rymden. Denna verksamhet bör vara förenlig med den som den organisationsövergripande samordningskommittén för rymdskrot (IADC) bedriver och med FN:s nedrustningskonferens, som för närvarande utvecklar ett multilateralt avtal om förhindrande av kapprustning i yttre rymden. Parlamentet uppmanar vidare EU:s ordförandeskap att aktivt företräda EU i Copuos och EU-institutionerna uppmanas att verka för en konferens om översyn av fördraget om yttre rymden i syfte att stärka det och utvidga dess tillämpningsområde så att det kommer att omfatta förbud mot alla typer av vapen i rymden.

46.  Europaparlamentet uppmanar alla internationella aktörer att avstå från att använda offensiv utrustning i rymden, ger särskilt uttryck för sin oro över användningen av destruktiva medel mot satelliter, som de kinesiska anti-satellittesten i januari 2007, och konsekvenserna av den markanta ökningen av rymdskrot för rymdsäkerheten, och rekommenderar därför att rättsligt bindande internationella instrument antas som inriktas på ett förbud mot såväl användningen av vapen mot rymdresurser som utplacering av vapen i rymden.

47.  Europaparlamentet uppmanar alla rymdanvändare att registrera sina satelliter, även militära satelliter, som en förtroende- och öppenhetsskapande åtgärd när det gäller rymdsäkerheten, och stöder rådets arbete för en heltäckande uppförandekod inom EU för rymdföremål. Parlamentet begär att denna kod omvandlas till ett rättsligt bindande instrument.

48.  Europaparlamentet uppmanar FN och EU att engagera sig i en aktiv minskning av och skydd mot nedskräpning i rymden som kan skada satelliter.

Transatlantiskt samarbete om rymdpolitik och missilförsvar

49.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och Nato att inleda en strategisk dialog om rymdpolitik och missilförsvar – och i detta sammanhang ha i åtanke att det ur ett rättsligt perspektiv är absolut nödvändigt att undvika åtgärder som skulle kunna vara oförenliga med principen om en fredlig användning av rymden – särskilt om komplementaritet och driftskompatibilitet i system för satellitkommunikationer, rymdövervakning och tidig varning för ballistiska missiler, liksom skydd för europeiska styrkor genom ett system för taktiskt missilförsvar.

50.  Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att inleda en strategisk dialog om användningen av rymdresurserna och att visa vägen på det globala planet inom och utanför FN när det gäller att se till att yttre rymden endast används för fredlig verksamhet.

Annat internationellt samarbete

51.  Europaparlamentet välkomnar det förstärkta samarbetet mellan EU och Ryssland inom ramen för den ovannämnda trepartsdialog om rymden som inleddes 2006 mellan Europeiska kommissionen, ESA och Roscosmos (den ryska rymdorganisationen), inbegripet om rymdtillämpningar (satellitnavigation, jordobservation och satellitkommunikationer) samt tillgång till rymden (bärraketer och framtida rymdtransportsystem).

o
o   o

52.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska rymdorganisationen, medlemsstaternas parlament och till generalsekreterarna för FN, Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

(1) EUT C 136, 20.6.2007, s. 1. (2) EUT C 96 E, 21.4.2004, s. 136. (3) EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 580. (4) Antagna texter, P6_TA(2008)0167.