Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens vitbok av den 30 maj 2007 med titeln "En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma" (KOM(2007)0279),

–   med beaktande av sin resolution av den 1 februari 2007 om att främja goda kostvanor och motion(1),

–   med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO:s) andra europeiska handlingsplan för en livsmedels- och kosthållningsstrategi 2007–2012, antagen av WHO:s regionalkommitté för Europa den 17–20 september 2007 i Belgrad, samt den europeiska stadgan för motverkande av fetma, antagen av WHO:s regionalkommitté år 2006,

–   med beaktande av de mål som WHO:s europeiska ministerkonferens fastställde i Istanbul den 15–17 november 2006, med den europeiska stadgan för motverkande av fetma,

–   med beaktande av den globala strategin för kost, fysisk aktivitet och hälsa, antagen av WHO:s 57:e världshälsoförsamling den 22 maj 2004,

–   med beaktande av slutsatserna från rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) av den 2–3 juni 2005, om fetma, kost och fysisk aktivitet,

–   med beaktande av slutsatserna från rådets (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) möte den 5–6 december 2007 om genomförandet av en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma,

–   med beaktande av slutsatserna från WHO:s regionalkontors europeiska publikation från 2006 om "fysisk aktivitet och hälsa i Europa och belägg för åtgärder",

–   med beaktande av kommissionens vitbok av den 11 juli 2007 om idrott (KOM(2007)0391),

–   med beaktande av kommissionens grönbok av den 25 september 2007 med titeln "Mot en ny kultur för rörlighet i städer" (KOM(2007)0551),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0256/2008), och av följande skäl:

A.  Övervikt, fetma och kostrelaterade sjukdomar håller på att bli allt vanligare och bidrar till stor del till de främsta döds- och sjukdomsorsakerna i Europa.

B.  Det är vetenskapligt bevisat att antalet kostrelaterade sjukdomsfall och dessa sjukdomars svårighetsgrad varierar mellan kvinnor och män.

C.  Enligt WHO lider mer än hälften av Europas vuxna befolkning av övervikt eller fetma.

D.  Över fem miljoner barn är feta och nästan 22 miljoner är överviktiga. Dessa siffror ökar snabbt. Fram till 2010 beräknas ytterligare 1,3 miljoner barn bli överviktiga eller feta varje år.

E.  Det uppskattas att sjukdomar som har samband med fetma och övervikt står för upp till sex procent av vissa medlemsstaters hälsovårdsutgifter. De indirekta kostnaderna till följd av exempelvis minskad produktivitet och sjukledighet är avsevärt högre.

F.  Bukfetma är vetenskapligt erkänt som en av huvudorsakerna till flera viktrelaterade sjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

G.  De kostvanor som grundläggs i barndomen följer ofta med upp i vuxen ålder, och forskning visar att feta barn löper större risk att bli feta som vuxna.

H.  Europas medborgare lever i en "fetmafrämjande" miljö och en stillasittande livsstil har lett till en ökad risk för fetma.

I.  Dåliga kostvanor är en allvarlig riskfaktor för andra kostrelaterade sjukdomar som är några av de vanligaste dödsorsakerna i EU, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och stroke.

J.  I WHO:s rapport från 2005 om Europas hälsa visas på ett analytiskt sätt att ett stort antal dödsfall och sjukdomar orsakas av i huvudsak sju riskfaktorer, varav sex (högt blodtryck, kolesterol, BMI, otillräckligt intag av frukt och grönsaker, bristande fysisk aktivitet och för stor alkoholkonsumtion) hör samman med kost och fysisk aktivitet. För att undvika höga döds- och sjukdomssiffror är det viktigt att sätta in samtidiga åtgärder mot samtliga dessa riskfaktorer.

K.  Fysisk aktivitet tillsammans med en sund och balanserad kost är det främsta sättet att motverka övervikt. Det är alarmerande att var tredje europé inte motionerar alls på fritiden, samtidigt som en genomsnittlig europé sitter ner fem timmar per dag. Många européer har inte en balanserad kosthållning.

L.  De senaste tio åren har antalet idrottstimmar minskat både i grundskolan och på gymnasiet, och det råder stora skillnader mellan olika medlemsstaters anläggningar och utrustning.

M.  I den europeiska stadgan för motverkande av fetma har WTO satt upp målet att synbara framsteg ska göras i bekämpandet av fetma bland barn under de närmaste 4–5 åren, med målsättningen att vända den nuvarande utvecklingen till senast 2015.

N.  För att en kost ska vara hälsosam måste den ha vissa kvantitativa och kvalitativa egenskaper som är anpassade till individuella behov och alltid strikt följa vedertagna kostprinciper.

O.  Följande kriterier måste ingå i en kost för att den ska kunna anses ha ett "hälsovärde": 1) närings- och energiinnehåll (näringsvärde), 2) hälso- och giftkriterier (livsmedelssäkerhet), 3) naturliga livsmedelsegenskaper ("estetiska/välsmakande" och "matsmältningsbefordrande" kvaliteter), 4) livsmedelsproduktionens ekologiska karaktär (hållbart jordbruk).

P.  För att kunna bekämpa övervikt och fetma måste man ha en helhetssyn på situationen och vidta åtgärder som sträcker sig över de politiska områdesgränserna och de olika förvaltningsnivåerna, särskilt på det nationella, regionala och lokala planet, med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen.

Q.  Man bör inte glömma betydelsen av de välkända hälsorisker som förknippas med alkohol, med dess höga kaloriinnehåll, och rökning, vilka båda förstör aptiten på mat och dryck.

R.  Hänsyn måste tas till problemets sociala dimension och särskilt det förhållandet att övervikt och fetma är vanligast bland samhällets lägre socioekonomiska grupper. Denna situation kan leda till ökade ojämlikheter när det gäller hälsa och socioekonomiska aspekter, särskilt för de mest utsatta befolkningsgrupperna, exempelvis personer med funktionshinder.

S.  De socioekonomiska ojämlikheterna får ytterligare en dimension genom de stigande råvarupriserna (exempelvis på spannmål, smör och mjölk). Varken när det gäller antalet berörda produkter eller själva prisstegringstakten har vi tidigare sett maken till denna utveckling.

T.  Kombinationen av högre råvarupriser och de oklara regler som styr den storskaliga distributionen i vissa medlemsstater har lett till kraftigt höjda priser på baslivsmedel med högt näringsvärde som frukt och grönsaker och sockerfria mejeriprodukter. Detta har en negativ inverkan på de flesta hushållsbudgetar i EU, och EU måste ta itu med denna utmaning.

U.  Personer med funktionshinder utgör upp till 15 procent av EU:s aktiva befolkning. Studier visar dessutom att personer med funktionshinder dessutom löper större risk att bli feta, bland annat på grund av patofysiologiska rubbningar i energiomsättningen och kroppssammansättningen, muskelatrofi och fysisk inaktivitet.

V.  Alla initiativ som många olika berörda parter tar bör underlättas för att öka dialogen, utbyta bästa metoder och genomföra självreglering, till exempel genom den europeiska handlingsplattformen för kost, fysisk aktivitet och hälsa och arbetsgruppen för idrott och hälsa samt EU-nätverket för hälsofrämjande fysisk aktivitet (HEPA).

W.  Våra olika mattraditioner måste främjas som en del av vårt kulturarv. Men samtidigt bör det vidtas åtgärder för att se till att konsumenterna är medvetna om hur dessa traditioner faktiskt påverkar deras hälsa så att de kan fatta välunderbyggda beslut.

X.  Europas konsumenter bör ha tillgång till all den information som de behöver för att utifrån sin personliga livsstil och hälsa välja de bästa näringskällorna för en optimal kost.

Y.  De initiativ till självreglering på reklamområdet som näringslivet nyligen tagit kommer att avse mat- och dryckesreklamens balans och karaktär. Självregleringsåtgärderna måste omfatta alla reklamformer, särskilt marknadsföring på Internet och i andra nya medier. Reklam för livsmedelsprodukter står för ungefär hälften av alla reklamsändningar under de tider då barn tittar på tv och det finns tydliga bevis för att tv-reklamen påverkar de kortsiktiga konsumtionsmönstren bland barn mellan 2 och 11 år. Det är också oroande med nya reklamformer som utnyttjar alla tekniska medel, särskilt s.k. reklamspel där mobiltelefoner, "instant messaging", videospel och interaktiva Internetspel utnyttjas. Många livsmedelsproducenter, reklam- och marknadsföringsföretag och hälso- och konsumentskyddsorganisationer visar redan ett stort engagemang inom ramen för EU:s handlingsplattform för kost, fysisk aktivitet och hälsa och kan redan peka på framgångsrika studier och projekt.

Z.  Näringsbrist, som särskilt drabbar äldre personer, kostar de europeiska hälsovårdssystemen lika mycket som fetma och övervikt.

1.  Europaparlamentet välkomnar den ovannämnda vitboken om kost som en viktig åtgärd i en övergripande strategi för att hejda fetma och övervikt och hantera kostrelaterade kroniska sjukdomar som kardiovaskulära sjukdomar, inklusive hjärtsjukdomar och stroke, samt cancer och diabetes i Europa.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna på nytt att erkänna fetma som en kronisk sjukdom. Parlamentet anser att man måste vara försiktig så att man inte stigmatiserar enskilda eller grupper av människor som lätt drabbas av kost-, övervikts- och fetmarelaterade problem på grund av kulturella faktorer, sjukdomar som diabetes eller ätstörningar som anorexi eller bulimi. Medlemsstaterna bör se till att dessa människor får tillgång till lämplig behandling inom ramen för det nationella hälsovårdssystemet.

3.  Europaparlamentet anser att en övergripande metod som omfattar flera nivåer är det bästa sättet att bekämpa fetman bland EU:s befolkning och påpekar att det finns många EU-program (om forskning, hälsa, utbildning, livslångt lärande) som kan hjälpa oss att hantera detta verkliga gissel.

4.  Europaparlamentet anser att en politik för livsmedelskvalitet kan bidra till att främja hälsan och minska fetman och att lättförståelig märkningsinformation är viktig för att konsumenterna ska kunna göra ett val mellan bra, bättre och mindre bra kost.

5.  Europaparlamentet ser positivt på inrättandet av en högnivågrupp för frågor som rör kost och fysisk aktivitet och det europeiska hälsoundersökningssystemet i form av hälsoundersökningsenkäter och den europeiska hälsoenkäten där fysiska och biologiska värden samlas in, och ser dem som effektiva verktyg för beslutsfattare och alla andra berörda parter genom vilka man kan öka kunskaperna och utbyta bästa praxis i kampen mot fetma.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera en jämn könsfördelning i den framtida högnivågruppen för frågor som rör kost och fysisk aktivitet, så att man kan ta itu med problemen på ett bättre sätt, och att föreslå bättre lösningar med hänsyn till kön, det vill säga lösningar dels för kvinnor, dels för män.

7.  Europaparlamentet erkänner att självreglering fyller en viktig funktion i kampen mot fetma och framhåller att det behövs tydliga och konkreta mål för alla berörda parter och oberoende övervakning av målen. Det krävs ibland lagstiftning för att en verklig och meningsfull förändring ska komma till stånd inom alla sektorer av näringslivet, särskilt när det gäller barn, för att garantera konsumentskydd och en hög standard på folkhälsoskyddet. Parlamentet noterar med intresse de 203 åtaganden som gjorts inom ramen för EU:s handlingsplattform för kost, fysisk aktivitet och hälsa som syftar till en omläggning av produkterna, mindre reklam som riktar sig till barn och märkning som ska främja en balanserad kost. Parlamentet anser att man även bör låta tillverkare av datorspel och spelkonsoler samt Internetleverantörer bli medlemmar i plattformen.

8.  Europaparlamentet efterfrågar dock mer konkreta åtgärder särskilt riktade till barn och riskzonsgrupper.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inta en mer holistisk syn på kost och att göra felaktig kost och fetma till en prioriterad fråga på kost- och hälsoområdet samt att närhelst det är möjligt integrera detta i EU-finansierade forskningsinitiativ och partnerskap på EU-nivå.

10.  Europaparlamentet anser att de europeiska konsumenterna bör ha tillgång till den information som de behöver för att kunna välja de bästa näringskällorna för att uppnå och behålla det näringsintag som bäst passar deras individuella livsstil och hälsa. Europaparlamentet anser att man bör lägga större vikt vid att förbättra medborgarnas hälsokunskaper så att de kan fatta effektiva beslut om sin egen och sina barns kost. och att relevanta yrkeskategorier (lärare, kulturorganisatörer, hälso- och sjukvårdpersonal) på lämpliga platser bör informera och undervisa föräldrar i näringsfrågor. Parlamentet är övertygat om att konsumentinformation, näringslära och livsmedelsmärkning bör bygga på konsumentforskning.

11.  I detta sammanhang betonar Europaparlamentet betydelsen av att inlemma ett framtida program för frukt i skolan i en bredare utbildningsstrategi, t.ex. genom lektioner om kost och hälsa i grundskolan.

12.  Europaparlamentet betonar den mycket viktiga roll föräldrar spelar för att sprida näringslära inom familjen och den avgörande insats de kan göra för att motverka övervikt.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, regioner och lokala förvaltningar att bli mer proaktiva när det gäller att utveckla "aktivitetsvänliga samhällen", särskilt i samband med stadsplaneringen, och se till att det blir lättare att göra motion till en daglig vana i kommunerna och skapa möjligheter i den lokala miljön som motiverar människor att motionera på fritiden. Detta kan uppnås genom att man inför lokala åtgärder som ska minska beroendet av bil och främja gångtrafik och genom att man på ett förnuftigt sätt blandar kommersiella byggnader och bostäder, främjar offentliga transportmedel, parker och lättillgänglig motionsinfrastruktur samt anlägger cykel- och promenadvägar. Vidare uppmanar kommissionen kommunerna att främja ett nätverk av "städer för en hälsosam livsstil", som ska ta fram gemensamma åtgärder för att motverka fetma.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att verka för att både skolbarn och anställda ska pendla aktivt. Parlamentet uppmanar lokala myndigheter att prioritera detta koncept när de utvärderar sin stadstrafik och stadsplanering.

15.  Europaparlamentet konstaterar att tillhandahållandet av områden där barn och ungdomar kan uppleva naturen ger dem ett alternativ till traditionella fritidsaktiviteter och stärker samtidigt deras fantasi, kreativitet och upptäckarlusta.

16.  Europaparlamentet uppmanar idrottsorganisationer att särskilt uppmärksamma att flickor i övre tonåren ofta slutar att utöva idrottsaktiviteter; idrottsorganisationer har en stor roll att spela när det gäller att upprätthålla flickors och unga kvinnors intresse av att delta i olika idrottsaktiviteter.

17.  Europaparlamentet betonar att den privata sektorn kan bidra till att minska fetman genom att ta fram nya och hälsosammare produkter, men den privata sektorn bör också uppmuntras ytterligare att utarbeta tydliga informationssystem och förbättra märkningen så att konsumenterna kan göra väl underbyggda val.

18.  Europaparlamentet understryker att EU bör inta en ledande roll i utarbetandet av en gemensam metod samt främja samordning och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna. Parlamentet hyser övertygelsen att ett viktigt europeiskt mervärde kan uppnås på områden som konsumentinformation, utbildning i näringslära, reklam i medierna, jordbruksproduktion och livsmedelsmärkning, i synnerhet när det gäller angivelse av transfettsinnehåll. Europeiska indikatorer såsom midjemått och övriga riskfaktorer i samband med fetma (särskilt bukfetma) bör tas fram.

Vår främsta prioritering: barnen

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och alla andra parter att prioritera insatser för att bekämpa fetma redan från barndomen, med tanke på att de kostvanor som etableras i barndomen ofta består i många år.

20.  Europaparlamentet efterfrågar informationskampanjer som syftar till att öka medvetenheten bland gravida kvinnor om vikten av en sund och balanserad kost där vissa näringsämnen ska tillhandhållas optimalt under graviditeten, samt att kvinnor och deras partner ska bli medvetna om vikten av amning. Genom att amma, vänta med avvänjningen till dess barnet är sex månader, vänja barnet vid hälsosam mat och kontrollera portionsstorlekarna kan man bidra till att förhindra att barn blir överviktiga eller feta. Trots detta betonar emellertid parlamentet att amning inte är enda sättet att bekämpa fetma och att balanserade kostvanor förvärvas under lång tid. Parlamentet betonar att man vid kampanjerna bör komma ihåg att amning är en privat angelägenhet och att man bör respektera moderns fria vilja och val.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att den nationella hälsovården främjar kostrådgivning särskilt för gravida kvinnor och kvinnor i övergångsåldern, eftersom graviditet och övergångsålder är mycket viktiga faser i en kvinnas liv då det finns en ökad risk för övervikt.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att föreslå riktlinjer som tagits fram av experter för att få människor att röra på sig mer redan i förskoleåldern och att främja medvetenhet om kosthållning redan så tidigt i livet.

23.  Europaparlamentet anser att det framför allt är i skolan som man måste vidta åtgärder för att säkerställa att fysisk aktivitet och balanserad kost blir en del av barnets beteendemönster. Högnivågruppen för frågor som rör kost och fysisk aktivitet uppmanas att utarbeta riktlinjer för koststrategier i skolan, för ökad utbildning i näringslära och för fortsatt utbildning i näringslära även efter skoltiden. Medlemsstaterna uppmanas att inkludera fördelarna med en balanserad kost och fysisk aktivitet i läroplanen.

24.  Europaparlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna, de lokala myndigheterna och skolförvaltningarna att övervaka och höja skolmåltidernas kvalitet och näringsriktighet genom att tillhandahålla utbildning och riktlinjer för måltidsleverantörernas personal, kvalitetskontroll av måltidsleverantörerna och riktlinjer för hälsosam mat i skolmatsalarna. Det är viktigt att anpassa portionsstorlekarna och att inkludera frukt och grönsaker i måltiderna. Parlamentet efterlyser ytterligare utbildning i näringslära om en balanserad kost och uppmuntrar till att man slutar sälja mat och drycker med hög socker-, salt- eller fetthalt och lågt näringsvärde i skolorna. Parlamentet förespråkar i stället att färsk frukt och färska grönsaker ska bli mer tillgängliga vid försäljningsställena. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter att se till att åtminstone tre timmar i veckan i skolornas scheman ägnas åt fysisk aktivitet, i enlighet med målen i den ovannämnda vitboken om idrott, och uppmanar de behöriga myndigheterna att tillhandahålla byggplaner för nya offentliga idrottsanläggningar, tillgängliga för funktionshindrade personer, och att bevara befintliga idrottsanläggningar i skolorna. Parlamentet välkomnar ett eventuellt skolfruktsprojekt som ges finansiellt stöd i likhet med det pågående skolmjölksprogrammet. Parlamentet efterlyser lösningar för att fortsätta den gratis distribution av frukt och grönsaker i skolor och välgörenhetsorganisationer under 2008 som vissa medlemsstater har begärt, i väntan på att skolfruktsprogrammet träder i kraft den 1 januari 2009.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas lokala myndigheter att arbeta för att göra idrottsanläggningar tillgängliga och billiga och främja skapandet av möjligheter på lokal nivå som motiverar människor att motionera på fritiden.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, lokala myndigheter och skolmyndigheter att se till att det finns hälsosamma alternativ i skolornas försäljningsautomater. För alla former av sponsring och reklam för produkter med hög socker-, salt- eller fetthalt och lågt näringsvärde i skolor bör det anhållas om uttryckligt tillstånd av skolmyndigheterna och detta bör övervakas av elev- och föräldraföreningar. Idrottsorganisationer och idrottslag bör föregå med gott exempel när det gäller motion och hälsosam kost. Alla idrottsorganisationer och idrottsteam bör frivilligt åta sig att främja en balanserad kosthållning och fysisk aktivitet, särskilt bland barn. Parlamentet utgår ifrån att alla idrottsorganisationer och idrottsteam främjar en balanserad kosthållning och fysisk aktivitet, och betonar samtidigt att den europeiska idrottsrörelsen inte ska lastas för övervikten och fetman i Europa.

27.  Europaparlamentet välkomnar reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för den gemensamma jordbrukspolitiken, som ska möjliggöra att mer frukt och grönsaker serveras i skolorna, förutsatt att dessa produkters kvalitet och kemiska säkerhet kontrolleras.

28.  Europaparlamentet uppmanar EU, och särskilt Ekofinrådet, att vara mer flexibelt när det gäller medlemsstaternas tillämpning av lägre mervärdesskattesatser för sociala, ekonomiska, miljöinriktade och hälsoinriktade basvaror och bastjänster. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang de medlemsstater som ännu inte har sänkt mervärdesskatten på frukt och grönsaker att göra detta, och påminner dem om att gemenskapsrätten ger dem rätt att göra detta. Parlamentet begär dessutom att den nuvarande gemenskapslagstiftningen ska ändras så att det blir tillåtet att låta frukt och grönsaker omfattas av en mycket låg mervärdesskattesats (under 5 procent).

29.  Europaparlamentet välkomnar EU-initiativ som exempelvis skapandet av webbplatsen "EU mini chefs" och den europeiska dagen för hälsosam mat och matlagning den 8 november 2007. Parlamentet rekommenderar att man anordnar informationskampanjer för att öka medvetenheten om kopplingen mellan energirika produkter och den tid av fysisk aktivitet som krävs för att förbränna deras kaloriinnehåll.

Medvetna val och tillgång till hälsosamma produkter

30.  Europaparlamentet anser att en omläggning av produkterna är ett bra sätt att minska vårt intag av fett, socker och salt i kosten och uppmuntrar livsmedelstillverkare att vidta ytterligare åtgärder för att lägga om energirika livsmedel med lågt näringsvärde och minska fett-, socker- och salthalten och öka livsmedlets fiber-, frukt- och grönsaksinnehåll. Europaparlamentet ser mycket positivt på producenternas frivilliga åtaganden att tillämpa näringskriterier för livsmedelssammansättningen.

31.  Europaparlamentet betonar att det måste vara obligatoriskt att ange näringsvärdet och att denna märkning måste vara så tydlig att konsumenterna kan göra ett hälsosamt livsmedelsval.

32.  Europaparlamentet efterlyser ett förbud över hela EU mot artificiella transfettsyror och uppmanar medlemsstaterna att följa vedertagen praxis när det gäller att kontrollera innehållet av ämnen (t.ex. salt) i livsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett program för utbyte av bästa praxis i medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att särskilda undantag ska göras för skyddad ursprungsbeteckning (PDO), geografisk skyddad beteckning (PGI), garanterade traditionella specialiteter (GTS) eller andra typer av traditionella produkter för att skydda originalrecept. Parlamentet har därför stora förväntningar på den kommande grönboken om kvalitetspolitik inom jordbruket i form av bättre kvalitet och bättre program för geografiskt skyddade beteckningar.

33.  Europaparlamentet betonar att de senaste vetenskapliga rönen visar att en alltför stor konsumtion av transfettsyror (mer än 2 procent av det totala energiintaget) kan kopplas till kraftigt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Parlamentet beklagar därför djupt att endast ett fåtal europeiska regeringar hittills har agerat för att minska de europeiska medborgarnas ackumulerade exponering för de konstgjorda transfettsyror och mättade fettsyror som finns i många bearbetade livsmedelsprodukter med lågt näringsvärde.

34.  Europaparlamentet understryker att industriellt bearbetade transfettsyror innebär ett allvarligt, väldokumenterat och onödigt hot mot EU-medborgarnas hälsa och bör hanteras med hjälp av lämpliga lagstiftningsinitiativ i syfte att på ett effektivt sätt eliminera industriellt bearbetade transfettsyror från livsmedelsprodukter.

35.  Europaparlamentet framhåller att man bör analysera betydelsen av artificiella smakförstärkare såsom glutamat, guanylat och inosinat, särskilt i färdigmat och industriellt producerade livsmedel, för att man ska kunna fastställa deras effekter på konsumtionsmönstren.

36.  Europaparlamentet uppmanar näringslivet att se över storlekarna på portionsförpackningar och tillhandahålla ett större utbud av mindre portionsstorlekar.

37.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya förslag till översyn av rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel(2). Kommissionen uppmanas att se till att märkningen är synlig, tydlig och lättförståelig för konsumenterna.

38.  Europaparlamentet ber vidare kommissionen att genomföra en omfattande översyn av den gemensamma jordbrukspolitikens hälsoeffekter för att avgöra om det går att ändra politiken på ett sätt som skulle göra det lättare att förbättra kostvanorna i hela EU.

Medier och reklam

39.  Europaparlamentet uppmanar alla aktörer inom mediesektorn att, i samarbete med medlemsstaterna och idrottsorganisationer, skapa ytterligare incitament för ökad fysisk aktivitet och ta upp idrott i alla medier.

40.  Europaparlamentet är medvetet om mediernas betydelse när det gäller att informera, medvetandegöra och få människor övertygade om vikten av en hälsosam och balanserad kost, liksom deras roll när det gäller att skapa stereotyper och kroppsideal. Parlamentet anser att den metod med frivilliga åtaganden som fastställs i direktivet "Audiovisuella medietjänster"(3) om reklam för livsmedel med lågt näringsvärde som riktar sig till barn är ett steg i rätt riktning, och att metoden ska övervakas särskilt. Kommissionen uppmanas att lägga fram strängare förslag om man i översynen av direktivet 2011 kommer fram till att metoden med frivilliga åtaganden har misslyckats på det här området. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att uppmuntra leverantörer av medietjänster att ta fram uppförandekoder om sådana olämpliga audiovisuella kommersiella meddelanden som avser livsmedel eller drycker och uppmanar operatörerna att föreslå konkreta åtgärder på nationell nivå för att genomföra eller stärka direktivet.

41.  Europaparlamentet uppmanar näringslivet att vara särskilt försiktiga i sin reklam för livsmedelsprodukter som riktar sig särskilt till barn. Parlamentet efterfrågar skyddade tider och begränsningar av reklam för ohälsosamma kostprodukter som riktar sig särskilt till barn. Begränsningarna ska också gälla nya medieformer som online-spel, popup-rutor och textmeddelanden.

Hälsovård och forskning

42.  Europaparlamentet anser att hälsovårdspersonal, särskilt barnläkare och apotekare, bör vara medvetna om sin mycket viktiga roll när det gäller att tidigt identifiera patienter som ligger i farozonen för övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar och att de bör bli huvudaktörer i kampen mot fetmaepidemin och icke smittsamma sjukdomar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram europeiska antropometriska indikatorer och riktlinjer för kardiometabola risker i samband med fetma. Parlamentet betonar därför vikten av att genomföra systematiska och rutinmässiga antropometriska mätningar tillsammans med screening för andra kardiometabola risker så att man kan bedöma överviktens/fetmans samförekomst med andra besvär på primärvårdsnivån.

43.  Europaparlamentet uppmärksammar problemet med felaktig kost, ett tillstånd då för mycket, för lite eller obalanserad kost har påtagliga negativa effekter på vävnaden, kroppsformen och kroppens funktioner. Parlamentet konstaterar dessutom att felaktig kost både är ett stort problem för den enskilda personens välbefinnande och för samhället, framför allt hälso- och sjukvården, och att den leder till ökad dödlighet, längre sjukhusvistelser, allvarligare komplikationer och minskad livskvalitet för patienterna. Parlamentet påminner om att extra dagar på sjukhus och behandling av komplikationer på grund av felaktig kost varje år kostar miljoner euro av offentliga medel.

44.  Europaparlamentet lyfter fram beräkningar som visar att 40 procent av patienterna på sjukhus och mellan 40 och 80 procent av personer på äldreboenden lider av näringsbrist. Medlemsstaterna uppmanas att förbättra kvantiteten och kvaliteten på den mat som serveras på sjukhus och äldreboenden, vilket kommer att leda till en minskning av den tid som tillbringas på sjukhus.

45.  Europaparlamentet anser att de kvalifikationer som hälsovårdspersonal som kliniska dietister och nutritionister har måste regleras fullt ut.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja bästa medicinska praxis, exempelvis via EU:s hälsoforum, och informationskampanjer om fetmarelaterade risker och bukfetma och att särskilt uppmärksamma riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om riskerna med bantningskurer som sker i hemmet, särskilt om de inbegriper läkemedel mot fetma som intas utan medicinsk förskrivning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning uppmärksamma problemet med felaktig kost, näringsbrist och uttorkning.

47.  Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott(4).

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finansiera forskning om sambandet mellan fetma och kroniska sjukdomar såsom cancer och diabetes eftersom man inom epidemiologisk forskning behöver fastställa vilka faktorer som har störst samband med den ökande fetman, såsom identifiering och utvärdering av ett stort antal olika biomarkörer i undergrupper av ämnen och att klarlägga den biologiska mekanismen som leder till fetma. Parlamentet efterlyser dessutom studier som jämför och utvärderar hur effektiva olika åtgärder är, inbegripet psykologisk forskning. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett system för att trygga tillgången till och leverans av kvalitetstjänster för att förebygga, utföra screening för och hantera övervikt, fetma och tillhörande kroniska sjukdomar.

49.  Europaparlamentet välkomnar att diabetes och fetma inbegripits som en prioriterad fråga inom det område i det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling som rör hälsa.

50.  Europaparlamentet uppmuntrar ytterligare vetenskaplig forskning om och övervakning av bukfetma inom ramen för sjunde ramprogrammet.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja informationskampanjer på EU-nivå som riktar sig till allmänheten, framför allt till läkarkåren, för att öka medvetenheten om riskerna med bukfetma.

52.  Parlamentet begär att frågan om kost får en central plats inom EU:s samtliga politikområden och åtgärder.

o
o   o

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament och till Världshälsoorganisationen.

(1) EUT C 250 E, 25.10.2007, s. 93. (2) EGT L 276, 6.10.1990, s. 40. (3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 (EUT L 332, 18.12.2007, s. 27). (4) EGT L 183, 12.7.2002, s. 51.