Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/0103(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0402/2008

Ingivna texter :

A6-0402/2008

Debatter :

PV 18/11/2008 - 4
CRE 18/11/2008 - 4

Omröstningar :

PV 19/11/2008 - 5.4
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0549

Antagna texter
PDF 837kWORD 814k
Onsdagen den 19 november 2008 - Strasbourg
System för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken *
P6_TA(2008)0549A6-0402/2008

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 19 november 2008 om förslaget till rådets förordning om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (KOM(2008)0306 – C6-0240/2008 – 2008/0103(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2008)0306),

–   med beaktande av artiklarna 36 och 37 och artikel 299.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0240/2008),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A6-0402/2008).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Byråkratin inom jordbrukssektorn bör fortsatt skäras ner genom att bestämmelserna görs mer genomskådliga, lättare att förstå och mindre betungande. Endast genom minskade kostnader och minskad byråkrati kan den gemensamma jordbrukspolitiken bidra till att göra jordbruksföretag konkurrenskraftiga på de globaliserade marknaderna.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt)
(2a)  Fortsatta insatser bör göras för att förenkla, förbättra och harmonisera systemet med tvärvillkor. Kommissionen bör därför vartannat år lägga fram en rapport om tillämpningen av systemet med tvärvillkor.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 2b (nytt)
(2b)  Minskade administrativa bördor, harmoniserade kontroller, en sammanslagning av kontrollerna även inom unionens institutioner, och utbetalningar i tid skulle öka det allmänna stödet bland jordbrukarna för systemet med tvärvillkor och därmed göra strategin mer effektiv.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 2c (nytt)
(2c)  I syfte att minska bördan för jordbrukarna bör medlemsstaterna och unionens institutioner uppmuntras att hålla både antalet kontroller på plats och antalet kontrollorgan så lågt som möjligt, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/20031. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att tillämpa den lägsta kontrollprocentsatsen på utbetalningsorgansnivå. Medlemsstaterna och unionens institutioner bör dessutom uppmuntras att vidta ytterligare åtgärder för att begränsa antalet personer som genomför kontroller, garantera att dessa har lämplig utbildning och begränsa den period under vilken kontroller på plats kan genomföras på ett visst jordbruksföretag till högst en dag. Kommissionen bör bistå medlemsstaterna att uppfylla kraven på integrerade stickprovsurval. Stickprovsurval för kontroller på plats bör göras oberoende av de specifika minimiprocentsatser för kontroller som fastställs i den särskilda lagstiftning som omfattas av tvärvillkoren.
_____________
1 EUT L 141, 30.4.2004, s. 18.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 2d (nytt)
(2d)  Medlemsstaterna bör se till att jordbrukare inte bestraffas dubbelt (minskat eller indraget stöd samt påföljder vid överträdelse av berörd nationell lagstiftning) för samma fall av överträdelse.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  För att undvika att jordbruksmark läggs ned och för att säkerställa att den hålls i enlighet med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, fastställs i förordning (EG) nr 1782/2003 en gemenskapsram inom vilken medlemsstaterna ska anta normer med hänsyn till de berörda arealernas särskilda kännetecken, däribland markförhållanden, klimatförhållanden, nuvarande brukningssystem (markanvändning, växtföljd, brukningsmetoder) och jordbrukets struktur. Avskaffandet av obligatoriska arealuttag inom systemet med samlat gårdsstöd kan i vissa fall ha negativa konsekvenser för miljön, särskilt för vissa inslag i landskapet. Därför bör de befintliga gemenskapsbestämmelser förstärkas som syftar till att i tillämpliga fall skydda angivna inslag i landskapet.
(3)  För att undvika att jordbruksmark läggs ned och för att säkerställa att den hålls i enlighet med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, fastställs i förordning (EG) nr 1782/2003 en gemenskapsram inom vilken medlemsstaterna ska anta normer med hänsyn till de berörda arealernas särskilda kännetecken, däribland markförhållanden, klimatförhållanden, nuvarande brukningssystem (markanvändning, växtföljd, brukningsmetoder) och jordbrukets struktur. Avskaffandet av obligatoriska arealuttag inom systemet med samlat gårdsstöd kan i vissa fall ha negativa konsekvenser för miljön, särskilt för den allmänna biologiska mångfalden och för vissa inslag i landskapet. Därför bör de befintliga gemenskapsbestämmelser förstärkas som syftar till att i tillämpliga fall skydda den biologiska mångfalden och angivna inslag i landskapet. Medan man ser till att garantera högsta möjliga standard för god vattenkvalitet enligt gemenskapslagstiftningen bör inga ytterligare krav ställas som kan innebära hinder för den önskade landsbygdsutvecklingen.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Vattenskydd och vattenförvaltning i samband med jordbruksverksamhet har blivit ett allt större problem i vissa områden. Därför bör också befintliga gemenskapsramar för goda jordbruks- och miljövillkor förstärkas i syfte att skydda vattnet mot föroreningar och avrinning och förvalta vattenförbrukningen.
(4)  Vattenskydd och vattenförvaltning i samband med jordbruksverksamhet håller på att bli ett allt större problem i en allt större del av gemenskapen. Därför bör också befintliga gemenskapsramar för goda jordbruks- och miljövillkor förstärkas i syfte att skydda vattnet mot föroreningar och avrinning och förvalta vattenförbrukningen, bland annat genom att minska det stora årliga slöseriet med vatten med hjälp av bättre lantbruks- och vattenförvaltningssystem.
Ändring 190 och 226
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  För att uppnå en bättre balans mellan de politiska verktyg som avser att främja ett hållbart jordbruk och de som avser att främja landsbygdsutveckling införs genom förordning (EG) nr 1782/2003 ett system för obligatorisk progressiv minskning av direktstöden (modulering). Detta system bör bibehållas men inte tillämpas på stöd på upp till 5 000 euro.
(6)  För att uppnå en bättre balans mellan de politiska verktyg som avser att främja ett hållbart jordbruk och de som avser att främja landsbygdsutveckling införs genom förordning (EG) nr 1782/2003 ett system för obligatorisk progressiv minskning av direktstöden (modulering). Detta system bör bibehållas men inte tillämpas på stöd på upp till 10 000 EUR.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Besparingarna som görs genom den moduleringsmekanism som införs genom förordning (EG) nr 1782/2003 används för att finansiera åtgärder för landsbygdsutveckling. Sedan den förordningen antogs har jordbrukssektorn ställts inför ett antal nya och krävande utmaningar, såsom klimatförändringarna, bioenergins ökande betydelse, behovet av bättre vattenförvaltning och effektivare skydd av den biologiska mångfalden. Europeiska gemenskapen har i egenskap av part i Kyotoprotokollet ålagts att anpassa sin politik av klimathänsyn. Till följd av allvarliga problem med vattenbrist och torka, bör vattenförvaltningsfrågor dessutom behandlas ytterligare. Det är en stor utmaning att skydda den biologiska mångfalden. Visserligen har betydande framsteg gjorts, men ytterligare ansträngningar krävs om Europeiska gemenskapens mål för den biologiska mångfalden 2010 ska nås. Gemenskapen bekräftar att dessa nya utmaningar bör hanteras inom ramen för dess politikområden. Ett lämpligt redskap på jordbruksområdet är de program för landsbygdsutveckling som har antagits i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). För att ge medlemsstaterna möjlighet att se över sina program för landsbygdsutveckling i enlighet härmed, utan att behöva inskränka sin pågående verksamhet på andra landsbygdsutvecklingsområden, bör ytterligare medel tillgängliggöras. Budgetplanen för 2007–2013 tillhandahåller emellertid inte de finansiella medel som är nödvändiga för att förstärka gemenskapens landsbygdsutvecklingspolitik i den utsträckning krävs. Under dessa omständigheter bör en stor del av de medel som krävs tillhandahållas genom en gradvis ökad minskning av direktstöden genom modulering.
(7)  Besparingarna som görs genom den moduleringsmekanism som införs genom förordning (EG) nr 1782/2003 används för att finansiera åtgärder för landsbygdsutveckling. Sedan den förordningen antogs har jordbrukssektorn ställts inför ett antal nya och krävande utmaningar, såsom klimatförändringarna, bioenergins ökande betydelse, behovet av bättre vattenförvaltning och effektivare skydd av den biologiska mångfalden. Europeiska gemenskapen har i egenskap av part i Kyotoprotokollet ålagts att anpassa sin politik av klimathänsyn. Till följd av allvarliga problem med vattenbrist och torka, bör vattenförvaltningsfrågor dessutom behandlas ytterligare. Det är en stor utmaning att skydda den biologiska mångfalden. Visserligen har betydande framsteg gjorts, men ytterligare ansträngningar krävs om Europeiska gemenskapens mål för den biologiska mångfalden 2010 ska nås. Gemenskapen bekräftar att dessa nya utmaningar bör hanteras inom ramen för dess politikområden. Ett lämpligt redskap på jordbruksområdet är de program för landsbygdsutveckling som har antagits i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Vissa medlemsstater har redan infört program för landsbygdsutveckling för att tackla de nya utmaningarna. För att ge samtliga medlemsstater möjlighet att genomföra program för landsbygdsutveckling i enlighet härmed, utan att behöva inskränka sin pågående verksamhet på andra landsbygdsutvecklingsområden, bör emellertid ytterligare medel tillgängliggöras. Budgetplanen för 2007–2013 tillhandahåller emellertid inte de finansiella medel som är nödvändiga för att förstärka gemenskapens landsbygdsutvecklingspolitik i den utsträckning som krävs. Under dessa omständigheter bör en stor del av de medel som krävs tillhandahållas genom en gradvis ökad minskning av direktstöden genom modulering.
Ändring 11, 197 och 210
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  Fördelningen av det direkta inkomststödet mellan jordbrukarna kännetecknas av att en stor del av stödet tilldelas ett ganska begränsat antal större mottagare. Det är tydligt att större stödmottagare inte behöver få lika stort stöd per enhet för att syftet med inkomststödet ska uppnås. Förmågan att anpassa sig gör det dessutom lättare för större stödmottagare att vara verksamma med lägre stöd per enhet. Det förefaller därför rimligt att jordbrukare som tar emot stora stödbelopp ger ett särskilt bidrag till finansieringen av de landsbygdsutvecklingsåtgärder som ska hantera de nya utmaningarna. Därför bör en mekanism införas som innebär en större minskning av de högsta bidragen och där behållningen används för att klara de nya utmaningarna inom ramen för landsbygdsutveckling. För att säkerställa att denna mekanism är proportionell bör de ytterligare minskningarna öka progressivt med de berörda stödbeloppen.
(8)  Fördelningen av det direkta inkomststödet mellan jordbrukarna kännetecknas av att en stor del av stödet tilldelas ett ganska begränsat antal större mottagare. Oberoende av deras företagsstruktur är det möjligt att större stödmottagare inte behöver få lika stort stöd per enhet för att syftet med inkomststödet ska uppnås. Förmågan att anpassa sig gör det dessutom lättare för större stödmottagare att vara verksamma med lägre stöd per enhet. Det förefaller därför rimligt att jordbrukare som – med hänsyn tagen till företagets totala lönekostnader – tar emot stora stödbelopp ger ett särskilt bidrag till finansieringen av de landsbygdsutvecklingsåtgärder som ska hantera de nya utmaningarna. Därför bör en mekanism införas som innebär en större minskning av de högsta bidragen och där behållningen används för att klara de nya utmaningarna inom ramen för landsbygdsutveckling. För att säkerställa att denna mekanism är proportionell bör de ytterligare minskningarna öka progressivt med de berörda stödbeloppen. Det är emellertid nödvändigt att undvika att de branschorganisationer som samlar ett stort antal jordbrukare och deras respektive jordbruksföretag, t.ex. jordbrukskooperativ, och som motsvarar definitionen av "jordbrukare" i artikel 2 i denna förordning, betraktas som stora stödmottagare, vilket skulle medföra en motsvarande minskning av stödutbetalningarna. I detta syfte bör det fastställas vilka organisationer som uppfyller dessa villkor för att undanta dem från ett eventuellt progressivt förfarande. För att undvika en ytterligare fragmentering av jordbrukssektorn bör dessutom producentorganisationer som kanaliserar direktstödet inte betraktas som större mottagare i samband med tillämpningen av moduleringen.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 8a (nytt)
(8a)  Dessutom bör medlemsstaterna ges en särskild stödmöjlighet för att på lämpligt sätt kunna hantera de nya utmaningar som hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken kan medföra.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  För att hjälpa jordbrukare att uppfylla de normer som gäller för ett modernt, högkvalitativt jordbruk, är det nödvändigt att medlemsstaterna använder ett omfattande system för rådgivning till kommersiella jordbruksföretag. Systemet för jordbruksrådgivning bör hjälpa jordbrukare att bli mer medvetna om sådana materialflöden och processer på gården som berör normer för miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd utan att på något sätt påverka deras skyldighet och ansvar att följa dessa normer.
(16)  För att hjälpa jordbrukare att uppfylla de normer som gäller för ett modernt, högkvalitativt jordbruk, är det nödvändigt att medlemsstaterna använder ett omfattande system för rådgivning till alla jordbrukare. Systemet för jordbruksrådgivning bör hjälpa jordbrukare att producera på ett effektivt och lönsamt sätt och att bli mer medvetna om sådana materialflöden och processer på gården som berör normer för miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd utan att på något sätt påverka deras skyldighet och ansvar att följa dessa normer.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Hantering av små belopp är en betungande uppgift för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. För att undvika onödiga administrativa bördor bör medlemsstaterna inte bevilja direktstöd när stödet skulle bli lägre än gemenskapens genomsnittliga stöd per hektar eller när de stödberättigande arealerna på ett jordbruksföretag omfattar mindre än en hektar. Särskilda bestämmelser bör antas för de medlemsstater vars jordbruksstruktur skiljer sig avsevärt från genomsnittet i gemenskapen. Medlemsstaterna bör ges frihet att välja att genomföra ett av de två kriterierna för att ta hänsyn till särdragen i sina jordbruksekonomiers strukturer. Eftersom särskilda stödrättigheter tilldelades jordbrukare med så kallade jordbruksföretag utan mark är den hektarbaserade tröskeln inte tillämplig. Jordbrukarna bör därför beviljas ett minimibelopp beräknat på grundval av det genomsnittliga stödet.
(19)  Hantering av små belopp är en betungande uppgift för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Medlemsstaterna kan besluta att inte bevilja direktstöd under ett minimibelopp som ska fastställas.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  De behöriga nationella myndigheterna bör betala ut allt stöd enligt gemenskapens stödsystem i dess helhet till stödmottagarna, efter eventuella minskningar som föreskrivs i denna förordning och inom föreskrivna tidsperioder. För att göra förvaltningen av direktstöd mer flexibel bör medlemsstaterna få rätt att dela upp stödet i två utbetalningar per år.
(21)  De behöriga nationella myndigheterna bör betala ut allt stöd enligt gemenskapens stödsystem i dess helhet till stödmottagarna, efter eventuella minskningar som föreskrivs i denna förordning och inom föreskrivna tidsperioder. För att göra förvaltningen av direktstöd mer flexibel bör medlemsstaterna få rätt att dela upp stödet i två utbetalningar per år, å ena sidan för att de ska kunna inkludera betalning av en marknadsmässig ränta vid försening, och å andra sidan för att de, beroende på behoven inom sektorn, i viss mån ska kunna fatta beslut om datum för utbetalningarna.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  För att nå den gemensamma jordbrukspolitikens mål måste gemensamma stödsystem kunna anpassas till ändrade omständigheter, om nödvändigt inom korta tidsfrister. Stödmottagare kan därför inte förlita sig på att stödvillkoren förblir oförändrade, och de bör vara förberedda på en eventuell översyn av systemen, framför allt mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen eller budgetläget.
utgår
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 23a (nytt)
(23a)  Den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare bör bibehållas i framtiden i syfte att säkerställa jordbrukarnas nyckelroll som motor för ekonomin i många landsbygdsområden och som beskyddare av landskapet och garanter för de höga livsmedelssäkerhetsstandarder som EU kräver.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  Genom förordning (EG) nr 1782/2003 upprättas ett system med samlat gårdsstöd som för samman de olika befintliga stödmekanismerna i ett enda system med frikopplat direktstöd. Erfarenheterna av tillämpningen av systemet med samlat gårdsstöd visar att vissa delar kan förenklas till fördel för både jordbrukare och administration. Eftersom systemet med samlat gårdsstöd nu har genomförts av alla medlemsstater som ålades att göra det, har ett antal bestämmelser som var knutna till dess ursprungliga genomförande blivit föråldrade och de bör därför anpassas. Mot bakgrund av detta har en betydande underanvändning av stödrättigheter upptäckts i vissa fall. För att undvika en sådan situation och för att ta hänsyn till att jordbrukarna redan känner till hur systemet med samlat gårdsstöd fungerar, bör den period som ursprungligen fastställdes för oanvända betalningsrättigheter att återgå till den nationella reserven kortas ned till två år.
(24)  Genom förordning (EG) nr 1782/2003 upprättas ett system med samlat gårdsstöd som för samman de olika befintliga stödmekanismerna i ett enda system med frikopplat direktstöd. Erfarenheterna av tillämpningen av systemet med samlat gårdsstöd visar att vissa delar kan förenklas till fördel för både jordbrukare och administration. Eftersom systemet med samlat gårdsstöd nu har genomförts av alla medlemsstater som ålades att göra det, har ett antal bestämmelser som var knutna till dess ursprungliga genomförande blivit föråldrade och de bör därför anpassas. Mot bakgrund av detta har en betydande underanvändning av stödrättigheter upptäckts i vissa fall. För att undvika en sådan situation bör den period som föreskrivs för oanvända betalningsrättigheter att återgå till den nationella reserven fastställas till tre år.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  Obligatoriska uttag av jordbruksmark infördes för att reglera utbudet. Marknadsutvecklingen inom sektorn för jordbruksgrödor tillsammans med införandet av frikopplat stöd gör att detta instrument inte längre är berättigat och det bör därför avskaffas. Arealuttagsrättigheter i enlighet med artiklarna 53 och 63.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 ska därför aktiveras för hektar på samma stödvillkor som gäller för alla andra stödrättigheter.
(27)  Obligatoriska uttag av jordbruksmark infördes för att reglera utbudet. Marknadsutvecklingen inom sektorn för jordbruksgrödor tillsammans med införandet av frikopplat stöd gör att detta instrument inte längre är berättigat och det bör därför avskaffas. Arealuttagsrättigheter i enlighet med artiklarna 53 och 63.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 ska därför omvandlas till vanliga stödrättigheter.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  Efter integreringen av det tidigare kopplade marknadsstödet i systemet med samlat gårdsstöd baseras värdet på stödrättigheterna i de medlemsstater som valde en historisk genomförandemodell på den individuella nivån tidigare stöd. Allt eftersom åren går sedan införandet av systemet med samlat gårdsstöd och efter en successiv integrering av ytterligare sektorer i det systemet, blir det allt svårare att motivera avsevärda skillnader i stödnivå endast utifrån tidigare stöd. Av denna anledning bör de medlemsstater som valde en historisk genomförandemodell under vissa villkor tillåtas se över de stödrättigheter de tilldelats i syfte att gå över till schablonberäkning av enhetsvärdet, samtidigt som de måste se till att de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen och målen med den gemensamma jordbrukspolitiken efterlevs. I detta sammanhang får medlemsstaterna ta hänsyn till de geografiska områdenas särdrag när de fastställer enhetligare värden. Anpassningen av stödrättigheterna bör äga rum under en lämplig övergångsperiod och antalet minskningar bör begränsas för att jordbrukarna ska få möjlighet att så långt möjligt anpassa sig till de ändrade stödnivåerna.
(28)  Efter integreringen av det tidigare kopplade marknadsstödet i systemet med samlat gårdsstöd baseras värdet på stödrättigheterna i de medlemsstater som valde en historisk genomförandemodell på den individuella nivån tidigare stöd. Allt eftersom åren går sedan införandet av systemet med samlat gårdsstöd och efter en successiv integrering av ytterligare sektorer i det systemet, blir det allt svårare att motivera avsevärda skillnader i stödnivå endast utifrån tidigare stöd. Av denna anledning bör de medlemsstater som valde en historisk genomförandemodell under vissa villkor tillåtas se över de stödrättigheter de tilldelats i syfte att gå över till schablonberäkning av enhetsvärdet, samtidigt som de måste se till att de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen och målen med den gemensamma jordbrukspolitiken efterlevs. I detta sammanhang får medlemsstaterna ta hänsyn till de geografiska områdenas särdrag när de fastställer enhetligare värden. Anpassningen av stödrättigheterna bör äga rum under en lämplig övergångsperiod beroende på den genomförandetakt som väljs av varje medlemsstat, och antalet minskningar bör begränsas för att jordbrukarna ska få möjlighet att så långt möjligt anpassa sig till de ändrade stödnivåerna.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 29a (nytt)
(29a)  Systemet med tvärvillkor och den gemensamma jordbrukspolitiken måste troligtvis ytterligare anpassas i framtiden, eftersom stödnivån för närvarande inte alltid förefaller ligga i linje med de berörda jordbrukarnas insatser för att uppfylla villkoren, vilket är en följd av att stödet fortfarande i hög grad grundas på historiska utgifter. Särskilt när det gäller djurskyddslagstiftningen är det uppenbart att bestämmelserna innebär en tung börda för djuruppfödarna, något som inte återspeglas i deras stödnivå. Om importerade produkter emellertid uppfyllde samma djurskyddsstandarder skulle det inte finnas något behov av att kompensera jordbrukarna för deras efterlevnad av gemenskapslagstiftningen på detta område. Kommissionen bör därför inom ramen för WTO - förhandlingarna arbeta för att icke handelsrelaterade frågor ska erkännas som importkriterier.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  Genom förordning (EG) nr 1782/2003 införs ett frikopplat system med samlat gårdsstöd och medlemsstaterna ges möjlighet att utesluta vissa stöd från det systemet. Samtidigt föreskrivs det i artikel 64.3 i den förordningen att alternativen i avdelning III kapitel 5 avsnitten 2 och 3 skulle ses över mot bakgrund av marknadsutvecklingen och den strukturella utvecklingen. Vid en analys av erfarenheten på området visar det sig att frikoppling ger producenterna flexibilitet när de gör sina val och gör det möjligt för dem att fatta produktionsbeslut utifrån lönsamhet och marknadens reaktioner. Detta gäller särskilt sektorerna för jordbruksgrödor, humle och utsäde samt i viss mån också nötköttssektorn. Därför bör de delvis kopplade stöden inom dessa sektorer integreras i systemet med samlat gårdsstöd. För att gradvis anpassa jordbrukarna i nötköttssektorn till de nya stödordningarna bör en infasning ske av integreringen av det särskilda bidraget för handjur och av slaktbidraget. Eftersom de delvis kopplade stöden inom frukt- och grönsakssektorerna infördes alldeles nyligen och endast som övergångsåtgärder är det inte nödvändigt att se över dem.
(30)  Genom förordning (EG) nr 1782/2003 införs ett frikopplat system med samlat gårdsstöd och medlemsstaterna ges möjlighet att utesluta vissa stöd från det systemet. Samtidigt föreskrivs det i artikel 64.3 i den förordningen att alternativen i avdelning III kapitel 5 avsnitten 2 och 3 skulle ses över mot bakgrund av marknadsutvecklingen och den strukturella utvecklingen. Vid en analys av erfarenheten på området visar det sig att frikoppling skulle kunna ge producenterna flexibilitet när de gör sina val och göra det möjligt för dem att fatta produktionsbeslut utifrån lönsamhet och marknadens reaktioner. Därför bör de medlemsstater som så väljer tillåtas att gå vidare i frikopplingen av stöden. Eftersom de delvis kopplade stöden inom frukt- och grönsakssektorerna infördes alldeles nyligen och endast som övergångsåtgärder är det inte nödvändigt att se över dem.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 31a (nytt)
(31a)  Det krävs särskilda åtgärder för att bistå EU:s fårsektor, som drabbats av en kraftig nedgång. Rekommendationerna i Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2008 om framtiden för får-, lamm- och getsektorn i Europa1 bör genomföras.
_____________
1 Antagna texter P6_TA(2008)0310.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 32
(32)  Medlemsstaterna bör tillåtas använda upp till 10 % av sina tak för att bevilja särskilt stöd i klart definierade fall. Detta stöd bör göra det möjligt för medlemsstaterna att hantera miljöfrågor och förbättra jordbruksprodukternas kvalitet och saluföringen av dem. Särskilt stöd bör också vara tillgängligt för att mildra konsekvenserna av utfasningen av mjölkkvoterna och frikopplingen av stöd inom särskilt känsliga sektorer. Eftersom det blir allt viktigare med en effektiv riskhantering bör medlemsstaterna ges möjlighet att bidra ekonomiskt till de premier jordbrukarna betalar för skördeförsäkring och till finansiering av ekonomisk kompensation för vissa ekonomiska förluster i samband med djur- eller växtsjukdomar. För att följa gemenskapens internationella åtaganden bör de medel som skulle kunna användas för kopplade stödåtgärder begränsas till en lämplig nivå. De villkor som ska gälla för ekonomiska bidrag till skördeförsäkringar och kompensation i samband med djur- eller växtsjukdomar bör fastställas i enlighet därmed.
(32)  Medlemsstaterna bör tillåtas använda upp till 10 % av sina tak för att bevilja särskilt stöd i klart definierade fall. Detta stöd bör göra det möjligt för medlemsstaterna att hantera miljöfrågor och förbättra jordbruksprodukternas kvalitet och saluföringen av dem. Särskilt stöd bör också vara tillgängligt för att mildra konsekvenserna av utfasningen av mjölkkvoterna och frikopplingen av stöd inom särskilt känsliga sektorer. För att följa gemenskapens internationella åtaganden bör de medel som skulle kunna användas för kopplade stödåtgärder begränsas till en lämplig nivå.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 32a (nytt)
(32a)  Det blir allt viktigare med en effektiv riskförvaltning och därför bör medlemsstaterna tillåtas att använda ytterligare upp till 5 % av sina tak för att bevilja stöd till jordbrukare eller producentorganisationer eller producentgrupper i form av finansiella bidrag till utgifter för försäkringspremier och gemensamma jordbruksfonder.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 36
(36)  Frikopplingen av direktstödet och införandet av systemet med samlat gårdsstöd var viktiga delar av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 2003 fanns det dock flera anledningar att behålla det särskilda stödet för ett antal grödor. Erfarenheterna av genomförandet av förordning (EG) nr 1782/2003 tyder tillsammans med marknadsutvecklingen på att stödordningar som 2003 hölls utanför systemet med samlat gårdsstöd nu kan integreras i det systemet för att främja ett mer marknadsorienterat och hållbart jordbruk. Detta gäller framför allt olivoljesektorn, där endast begränsad koppling tillämpades. Det gäller också de kopplade stöden för durumvete, proteingrödor, ris, potatisstärkelse och nötter som har blivit allt mindre effektiva, vilket talar för alternativet med frikopplade stöd. När det gäller lin är det också lämpligt att avskaffa stödet för beredning och att integrera de berörda beloppen i systemet med samlat gårdsstöd. När det gäller ris, torkat foder, potatisstärkelse och lin bör en övergångsperiod tillhandahållas för att övergången till frikopplat stöd ska gå så smidigt som möjligt. Medlemsstaterna bör även fortsättningsvis tillåtas att koppla den nationella delen av stödet för nötter för att dämpa effekterna av frikopplingen.
(36)  Frikopplingen av direktstödet och införandet av systemet med samlat gårdsstöd var viktiga delar av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 2003 fanns det dock flera anledningar att behålla det särskilda stödet för ett antal grödor. Erfarenheterna av genomförandet av förordning (EG) nr 1782/2003 tyder tillsammans med marknadsutvecklingen på att stödordningar som 2003 hölls utanför systemet med samlat gårdsstöd nu om den berörda medlemsstaten så önskar skulle kunna integreras i det systemet för att främja ett mer marknadsorienterat och hållbart jordbruk. Detta gäller framför allt olivoljesektorn, där endast begränsad koppling tillämpades. Det gäller också de kopplade stöden för durumvete, ris, potatisstärkelse och nötter som har blivit allt mindre effektiva, vilket talar för alternativet med frikopplade stöd. När det gäller ris, potatisstärkelse och lin bör en övergångsperiod tillhandahållas för att övergången till frikopplat stöd ska gå så smidigt som möjligt. Medlemsstaterna bör även fortsättningsvis tillåtas att koppla den nationella delen av stödet för nötter för att dämpa effekterna av frikopplingen.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 37
(37)  Till följd av integreringen av nya ordningar i systemet med samlat gårdsstöd, bör det fastställas hur den nya nivån individuellt inkomststöd ska beräknas inom det systemet. När det gäller nötter, potatisstärkelse, lin och torkat foder bör ökningen utgå från det stöd jordbrukarna har tagit emot under senare år. Vid integrering av stöd som hittills varit delvis uteslutna från systemet med samlat gårdsstöd bör medlemsstaterna emellertid få möjlighet att använda de ursprungliga referensperioderna.
(37)  Till följd av integreringen av nya ordningar i systemet med samlat gårdsstöd, bör det fastställas hur den nya nivån individuellt inkomststöd ska beräknas inom det systemet. När det gäller nötter, potatisstärkelse och lin bör ökningen utgå från det stöd jordbrukarna har tagit emot under senare år eller jordbrukarnas produktionskvoter under de senaste åren. Vid integrering av stöd som hittills varit delvis uteslutna från systemet med samlat gårdsstöd bör medlemsstaterna emellertid få möjlighet att använda de ursprungliga referensperioderna.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 38
(38)  Genom förordning (EG) nr 1782/2003 införs särskilt stöd för energigrödor för att stödja utvecklingen av denna sektor. Det finns inte längre tillräckliga anledningar att bevilja särskilt stöd för energigrödor på grund av den senaste tidens utveckling inom sektorn för bioenergi, och framför allt den stora efterfrågan på sådana produkter på de internationella marknaderna och införandet av bindande mål bioenergins andel av den totala bränsleförbrukningen år 2022.
(38)  Genom förordning (EG) nr 1782/2003 införs särskilt stöd för energigrödor för att stödja utvecklingen av denna sektor. Det finns inte längre tillräckliga anledningar att bevilja kopplat stöd för energigrödor på grund av den senaste tidens utveckling inom sektorn för bioenergi, och framför allt den stora efterfrågan på sådana produkter på de internationella marknaderna och införandet av bindande mål för bioenergins andel av den totala bränsleförbrukningen år 2020. Följaktligen bör sådana belopp i framtiden ingå i systemet med samlat gårdsstöd.
Ändring 29
Förslag till förordning
Artikel 1 – led d
d) stödsystem för jordbrukare som producerar ris, stärkelsepotatis, bomull, socker, frukt och grönsaker, får- och getkött samt nöt- och kalvkött,
d) stödsystem för jordbrukare som producerar ris, proteingrödor, stärkelsepotatis, socker, frukt och grönsaker, tobak, får- och getkött samt nöt- och kalvkött,
Ändring 30
Förslag till förordning
Artikel 2 – led a
a) jordbrukare: en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oavsett gruppens eller dess medlemmars juridiska ställning enligt nationell lagstiftning, vars jordbruksföretag ligger inom gemenskapens territorium, enligt artikel 299 i fördraget, och som bedriver jordbruksverksamhet,
a) jordbrukare: en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oavsett gruppens eller dess medlemmars juridiska ställning enligt nationell lagstiftning, vars jordbruksföretag ligger inom gemenskapens territorium, enligt artikel 299 i fördraget, och som bedriver jordbruksverksamhet som utgör jordbruksföretagets huvudsakliga inkomstkälla,
Ändring 31
Förslag till förordning
Artikel 2 – led aa (nytt)
aa) jordbrukare som innehar stödrättigheter: jordbrukare som har tilldelats stödrättigheter eller definitivt överlåtits stödrättigheter,
Ändring 32
Förslag till förordning
Artikel 2 – led fa (nytt)
fa) region: en medlemsstat, en region inom en medlemsstat eller ett geografiskt område inom en medlemsstat med strukturella särdrag och/eller specifika strukturella nackdelar, alltefter den berörda medlemsstatens eget val,
Ändring 33
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
1.  En jordbrukare som får direktstöd ska iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som förtecknas i bilaga II samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i enlighet med artikel 6.
1.  En jordbrukare som får direktstöd ska iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som förtecknas i bilaga II samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i enlighet med artikel 6, om detta inte är praktiskt omöjligt eller oproportionerligt.
Ändring 34
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1a (ny)
1a.  Alla jordbrukare som beviljas direktstöd ska följa bestämmelserna om säkerhet på arbetsplatsen och gällande kontraktsbestämmelser i de enskilda medlemsstaterna.
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led aa (nytt)
aa) säkerhet på arbetsplatsen,
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska sörja för att all jordbruksmark, i synnerhet mark som inte längre används för produktion, hålls i enlighet med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Medlemsstaterna ska på nationell och regional nivå fastställa minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden utifrån den ram som anges i bilaga III, med hänsyn till särskilda förhållanden i de områden som berörs, däribland jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem, markanvändning, växtföljd, jordbruksmetoder och företagsstrukturer.
1.  Medlemsstaterna ska sörja för att all jordbruksmark, i synnerhet mark som inte längre används för produktion, hålls i enlighet med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Medlemsstaterna ska på nationell och regional nivå, på grundval av kommissionens riktlinjer och/eller andra normer beroende på deras egna specifika särdrag, fastställa minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden utifrån de punkter som anges i bilaga III, med hänsyn till särskilda förhållanden i de områden som berörs, däribland jordmån, klimatförhållanden, ekosystem och befintliga jordbrukssystem, markanvändning, växtföljd, jordbruksmetoder och företagsstrukturer. Dessa minimikrav ska anpassas till varje situation och väljas på grund av att de är mer effektiva (vilket erkänts genom vetenskaplig forskning och praktiska erfarenheter) i agronomiskt och ekologiskt hänseende.
Den andra spalten i bilaga III innehåller frivilliga normer som medlemsstaterna själva beslutar om de vill tillämpa. Vidare ska de åtgärder som vidtas grundas på gällande gemenskapslagstiftning och inte medföra några extra skyldigheter.
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 6a (ny)
Artikel 6a
Bonuspoäng
Varje medlemsstat ska vara fri att införa ett bonussystem inom systemet för tvärvillkor för att tilldela jordbrukarna bonuspoäng för åtgärder som främjar den biologiska mångfalden och som vidtas utöver skyldigheterna att respektera god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Medlemsstaterna ska fastställa för vilka åtgärder bonuspoäng kan tilldelas. Bonuspoängen kan användas för att kompensera för straffpoäng som erhållits på området för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i enlighet med artikel 6. Medlemsstaterna ska fastställa mekanismerna för denna kompensation.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 6b (ny)
Artikel 6b
Livsmedelstrygghet
Medlemsstaterna ska i fråga om en balanserad och hållbar markanvändning se till att nationell och regional livsmedelstrygghet prioriteras. Därför ska de för alla planer på en ökning av produktionen av energi från jordbruksråvaror genomföra en analys av livsmedelstryggheten för att se till att detta inte utgör något hot mot livsmedelsförsörjningen.
Ändring 186, 229 och 39
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1
1.  Allt direktstöd som under ett visst kalenderår kommer att beviljas en jordbrukare och som överskrider 5 000 euro ska varje år fram till 2012 minskas med följande procentsatser:
1.  Allt direktstöd som under ett visst kalenderår kommer att beviljas en jordbrukare och som överskrider 10 000 EUR ska varje år fram till 2012 minskas enligt följande:
a)  2009: 7 %,
a)  2009: 6 %,
b)  2010: 9 %,
b)  2010: 6 %,
c)  2011: 11 %,
c)  2011: 7 %,
d)  2012: 13 %.
d)  2012: 7 %.
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna ska se till att alla ökningar av den obligatoriska moduleringen åtföljs av en motsvarande minskning av den frivilliga moduleringen.
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
2.  Minskningarna i punkt 1 ska öka
2.  Minskningarna i punkt 1 ska öka
a) med 3 procentenheter för belopp mellan 100 000 och 199 999 euro,
a) med 1 procentenhet för belopp mellan 100 000 och 199 999 euro,
b) med 6 procentenheter för belopp mellan 200 000 och 299 999 euro,
b) med 2 procentenheter för belopp mellan 200 000 och 299 999 euro,
c) med 9 procentenheter för belopp på 300 000 euro och därutöver.
c) med 3 procentenheter för belopp på 300 000 euro och därutöver.
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2a (ny)
2a.  Punkt 1 ska endast gälla stöd som till fullo integrerats i systemet med samlat gårdsstöd.
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3
3.  Punkterna 1 och 2 ska inte gälla direktstöd som beviljas jordbrukare i de franska utomeuropeiska departementen, på Azorerna och Madeira, på Kanarieöarna och de Egeiska öarna.
3.  Punkterna 1 och 2 ska inte gälla direktstöd som beviljas jordbrukare i de franska utomeuropeiska departementen, på Azorerna och Madeira, på Kanarieöarna och öarna i Egeiska havet och i Joniska havet.
Ändring 211
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3a (ny
3a.  Punkt 2 ska inte tillämpas på kooperativ och andra juridiska personer, bestående av flera jordbrukare som erhåller direktstöd, som kanaliserar stödet för att fördela det bland sina medlemmar. Detta undantag ska inte tillämpas på stora mottagare som erhåller 100 000 EUR eller mer och som är medlemmar av sådana organisationer.
Ändring 240
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3b (ny)
3b.  Man kan besluta att inte tillämpa punkt 2 när en organisation som samlar jordbrukare som erhåller samlat gårdsstöd enbart tar emot eller kanaliserar stödbeloppen för att sedan fördela dessa bland sina medlemmar.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 ska de totala nettobelopp direktstöd som får beviljas i en medlemsstat för ett kalenderår – efter tillämpning av artiklarna 7 och 10 i denna förordning och artikel 1 i förordning (EG) nr 378/2007 – inte överstiga de tak som fastställs i bilaga IV till denna förordning. Vid behov ska medlemsstaterna göra en linjär minskning av direktstöden så att de tak som fastställs i bilaga IV inte överskrids.
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 ska de totala nettobelopp direktstöd som får beviljas i en medlemsstat för ett kalenderår – efter tillämpning av artiklarna 7 och 10 i denna förordning och artikel 1 i förordning (EG) nr 378/2007 – inte överstiga de tak som fastställs i bilaga IV till denna förordning. Vid behov ska medlemsstaterna göra en linjär minskning av beloppen för de direktstöd för vilka modulering gäller, så att de tak som fastställs i bilaga IV inte överskrids.
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
2.  Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som avses i artikel 128.2 se över de tak som fastställs i bilaga IV för att ta hänsyn till
2.  Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som avses i artikel 128.2 årligen granska de tak som fastställs i bilaga IV för att ta hänsyn till
a) ändringar av de maximibelopp som får beviljas inom ramen för direktstöden,
a) ändringar av de maximibelopp som får beviljas inom ramen för direktstöden,
b) ändringar av den frivilliga modulering som avses i förordning (EG) nr 378/2007,
c) strukturella förändringar i jordbruksföretagen.
c) strukturella förändringar i jordbruksföretagen,
och ska underrätta Europaparlamentet om detta.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
1.  Belopp som frigörs genom tillämpning av minskningarna i artikel 7, i alla medlemsstater utom de nya medlemsstaterna, ska utifrån kriterierna i följande stycken göras tillgängliga som ytterligare gemenskapsstöd för åtgärder inom ramen för de landsbygdsutvecklingsprogram som i enlighet med förordning (EG) nr 1698/2005 finansieras inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).
1.  Belopp som frigörs genom tillämpning av minskningarna i artikel 7, i alla medlemsstater utom de nya medlemsstaterna, ska utifrån kriterierna i följande stycken göras tillgängliga för gemenskapsstöd för åtgärder inom ramen för de landsbygdsutvecklingsprogram som i enlighet med förordning (EG) nr 1698/2005 finansieras inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1
1.  Artikel 7 ska endast omfatta jordbrukare i en ny medlemsstat under ett visst kalenderår om nivån direktstöd i den medlemsstaten under det året i enlighet med artikel 110 inte underskrider nivån i andra medlemsstater än de nya medlemsstaterna, med beaktande av eventuella minskningar i enlighet med artikel 7.1.
1.  De nya medlemsstaterna ska omfattas av den obligatoriska moduleringen först när de erhåller fullt direktstöd.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 4
4.  Om något belopp återstår efter tillämpningen av artikel 7.1 och 7.2 ska det tilldelas den nya medlemsstat där motsvarande belopp har genererats, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 128.2. Det ska användas i enlighet med artikel 69.5a i förordning (EG) nr 1698/2005.
4.  Om något belopp återstår efter tillämpningen av artikel 7.1 och 7.2 ska det tilldelas den nya medlemsstat där motsvarande belopp har genererats, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 128.2.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 12 – rubriken
Jordbruksrådgivning
Jordbruksforskning och jordbruksrådgivning
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2
2.  Jordbruksrådgivningen ska omfatta åtminstone föreskrivna verksamhetskrav samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt kapitel 1.
2.  Jordbruksforskningen och jordbruksrådgivningen ska omfatta åtminstone föreskrivna verksamhetskrav samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt kapitel 1 liksom spridning av produktionsmetoder som är ekonomiskt lönsamma och miljövänliga och som är ekonomiska med avseende på naturresurser och produktionskostnader (energi, insatsvaror, m.m.).
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska ge företräde åt de jordbrukare som får mer än 15 000 euro i direktstöd per år.
2.  Medlemsstaterna ska se till att alla jordbrukare kan delta i detta rådgivningssystem på frivillig basis.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 1 – stycke 2
Denna databas ska framför allt göra det möjligt att direkt och omedelbart, via medlemsstatens behöriga myndighet, få tillgång till uppgifter för kalenderåren och/eller regleringsåren från och med år 2000.
Denna databas ska framför allt göra det möjligt att direkt och omedelbart, via medlemsstatens behöriga myndighet, få tillgång till uppgifter för kalenderåren och/eller regleringsåren från och med år 2000, eller första året efter anslutningen för de nya medlemsstaterna.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska utföra administrativa kontroller av stödansökningarna för att kontrollera att stödvillkoren uppfylls.
1.  Medlemsstaterna ska utföra administrativa kontroller av stödansökningarna för att kontrollera att stödvillkoren uppfylls. Sådana administrativa kontroller får inte vara alltför betungande för jordbrukarna, särskilt inte i fråga om kostnader och administrativa formaliteter.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska utföra kontroller på plats för att kontrollera om jordbrukarna uppfyller de skyldigheter som anges i kapitel 1.
1.  Medlemsstaterna ska utföra kontroller på plats för att kontrollera om jordbrukarna uppfyller de skyldigheter som anges i kapitel 1. Dessa kontroller ska utföras under högst en dag för varje jordbruksföretag och får inte vara onödigt betungande för jordbrukarna.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – stycke 1
2.  Medlemsstaterna får använda sina befintliga administrations- och kontrollsystem för att se till att de föreskrivna verksamhetskraven, liksom kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i enlighet med kapitel I, iakttas.
2.  Medlemsstaterna får använda sina befintliga administrations- och kontrollsystem för att se till att de föreskrivna verksamhetskraven, liksom kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i enlighet med kapitel I, iakttas. Medlemsstaterna ska emellertid sträva efter att begränsa antalet kontrollorgan och antalet personer som utför kontroller på plats på ett visst jordbruksföretag.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna får använda sig av privata administrations- och kontrollsystem, förutsatt att dessa är officiellt ackrediterade av de nationella myndigheterna.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2b (ny)
2b.  Medlemsstaterna ska sträva efter att planera kontrollerna så att jordbruksföretag som av säsongbetingade skäl bäst kontrolleras under en viss period av året verkligen kontrolleras under denna period. Om kontrollorganet emellertid av säsongbetingade skäl inte har kunnat kontrollera ett särskilt föreskrivet verksamhetskrav, eller en del av detta, eller god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden under en kontroll på plats, ska dessa krav och villkor anses vara uppfyllda.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – stycke 2
Första stycket ska också tillämpas när överträdelsen beror på en åtgärd eller en försummelse som direkt kan anses bero på den person som antingen överlät jordbruksmarken eller som den överläts till.
Första stycket ska också tillämpas när överträdelsen beror på en åtgärd eller en försummelse som direkt kan anses bero på den person som antingen överlät jordbruksmarken eller som den överläts till, om inte den person som begått överträdelsen även har lämnat in en stödansökan för kalenderåret i fråga. I det senare fallet ska den påföljd som avses i punkt 1 tillämpas på det direktstödsbelopp som skulle beviljas den person som begått överträdelsen.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – stycke 3
I detta stycke avses med överläts varje typ av transaktion där jordbruksmark upphör att stå till den överlåtande partens förfogande.
I detta stycke avses med överläts varje typ av transaktion där jordbruksmark upphör att stå till den överlåtande partens förfogande, med undantag av sådana transaktioner som den berörda jordbrukaren inte kan undvika.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – stycke 2
Om en medlemsstat beslutar att använda den möjlighet som ges i första stycket ska den behöriga myndigheten nästkommande år vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att jordbrukaren åtgärdar de aktuella konstaterade överträdelserna. Jordbrukaren ska underrättas om de överträdelser som konstaterats och om vilka åtgärder som ska vidtas.
Om en medlemsstat beslutar att använda den möjlighet som ges i första stycket ska den behöriga myndigheten informera jordbrukaren om de överträdelser som konstaterats och jordbrukaren ska uppge vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa problemet. För att kontrollera de åtgärder som vidtagits av jordbrukaren ska den behöriga myndigheten beakta dessa jordbruksföretag i samband med riskanalysen för kontrollerna på plats följande år.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 26a (ny)
Artikel 26a
Översyn
Senast den 31 december 2007, och därefter vartannat åt, ska kommissionen lägga fram en rapport om tillämpningen av systemet med tvärvillkor, vid behov tillsammans med lämpliga förslag särskilt med hänsyn till följande punkter:
  Ändring av förteckningen över föreskrivna verksamhetskrav i bilaga III.
  Förenkling, avreglering och förbättring av lagstiftningen inom ramen för förteckningen över föreskrivna verksamhetskrav, med särskild tonvikt på lagstiftning om nitrater.
  Förenkling, förbättring och harmonisering av reglerna om kontroller på plats, så att hänsyn tas till de möjligheter som erbjuds tack vare utveckling av indikatorer och flaskhalskontroller, redan utförda kontroller enligt privata certifieringssystem, redan utförda kontroller enligt nationell lagstiftning för tillämpning av de föreskrivna verksamhetskraven samt informations- och kommunikationsteknik.
Rapporterna ska även inbegripa en uppskattning av de totala kontrollkostnaderna enligt systemet med tvärvillkor för det år som föregår året då rapporten ska offentliggöras.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska inte bevilja direktstöd till en jordbrukare i följande fall:
1.  Medlemsstaterna kan besluta att inte bevilja direktstöd under ett minimibelopp som ska fastställas.
a)  När totalbeloppet för de direktstöd som ansökts om eller som kommer att beviljas under ett visst kalenderår inte överstiger 250 euro.
b)  När jordbruksföretagets stödberättigande areal, för vilken direktstöd ansöks om eller kommer att beviljas, inte överstiger en hektar. Minsta stödberättigande arealen får emellertid fastställas till 0,3 hektar på Cypern och 0,1 hektar på Malta.
Jordbrukare med särskilda rättigheter i enlighet med artikel 45.1 ska emellertid omfattas av villkoret i punkt a.
De belopp som besparas genom tillämpningen av första stycket ska bibehållas i den nationella reserven i den medlemsstat där de genererades.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna får på objektiva och icke-diskriminerande kriterier besluta att inte bevilja direktstöd till bolag, enligt betydelsen i artikel 48 andra stycket i fördraget, vars huvudsakliga verksamhet inte är att utöva jordbruksverksamhet.
2.  Medlemsstaterna får på objektiva och icke-diskriminerande kriterier besluta att inte bevilja direktstöd till bolag, enligt betydelsen i artikel 48 andra stycket i fördraget, vars huvudsakliga verksamhet inte är produktion, uppfödning eller odling av jordbruksprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, uppfödning och hållande av djur för animalieproduktion.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2
2.  Utbetalningarna ska göras upp till två gånger per år under perioden 1 december–30 juni följande kalenderår.
2.  Utbetalningarna ska göras upp till två gånger per år under perioden 1 december–30 juni följande kalenderår, och ska omfatta utbetalning av en marknadsmässig ränta på beloppet från och med den 30 juni följande kalenderår.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2a (ny)
2a.  Jordbrukaren ska få en marknadsbaserad ränteersättning om utbetalningarna försenas på grund av en tvist med den myndighet som verkställer utbetalningarna, om jordbrukaren är den vinnande parten i denna tvist.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 3
3.  Inga utbetalningar ska göras från de stödsystem som förtecknas i bilaga I förrän medlemsstaterna har avslutat kontrollerna av om stödvillkoren uppfylls i enlighet med artikel 22.
3.  Inga utbetalningar ska göras i fråga om en ansökan enligt de stödsystem som förtecknas i bilaga I förrän medlemsstaterna har avslutat kontrollerna av om stödvillkoren uppfylls för denna ansökan i enlighet med artikel 22.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Om stöd emellertid utbetalas som förskott eller i två omgångar ska det första beloppet fastställas på grundval av de resultat från administrativa kontroller och kontroller på plats som finns tillgängliga på utbetalningsdagen och till en nivå som innebär att det slutliga utbetalningsbeloppet inte understiger beloppet för den första utbetalningen.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 33
Artikel 33
utgår
Översyn
Stödsystemen som förtecknas i bilaga I ska tillämpas utan att det påverkar en eventuell översyn som vid något tillfälle kan göras mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen och budgetläget.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 2
2.  I denna avdelning avses med jordbrukare som innehar stödrättigheter de jordbrukare som tilldelats stödrättigheter eller definitivt överlåtits stödrättigheter.
utgår
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 2a (ny)
2a.  Arealuttagsrättigheter i enlighet med artiklarna 53 och 63.2 i förordning (EG) nr 1782/2003 ska bli rättigheter i den mening som avses i denna förordning.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 37 – stycke 1
Stödrättigheterna per hektar ska inte ändras, utom när så föreskrivs.
1.  Stödrättigheterna per hektar ska inte ändras, utom när så föreskrivs.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 37 – stycke 2
Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som avses i artikel 128.2 i denna förordning fastställa närmare föreskrifter för ändring av stödrättigheter, särskilt vid delrättigheter.
2.  Om en jordbrukare som har beviljats direktstöd under referensperioden ändrar sin juridiska ställning eller benämning under den perioden eller senast den 31 december året före det år då systemet med samlat gårdsstöd tillämpas ska han ha tillträde till systemet med samlat gårdsstöd på samma villkor som den jordbrukare som ursprungligen drev jordbruksföretaget.
3.  Om jordbruksföretag slås samman under referensperioden eller senast den 31 december året före det år då systemet med samlat gårdsstöd tillämpas ska den jordbrukare som driver det nya företaget ha tillträde till systemet med samlat gårdsstöd på samma villkor som de jordbrukare som drev de ursprungliga företagen.
Om jordbruksföretag delas upp under referensperioden eller senast den 31 december året före det år då systemet med samlat gårdsstöd tillämpas ska de jordbrukare som driver de nya företagen ha tillträde till systemet med samlat gårdsstöd, i proportion till den aktuella perioden, på samma villkor som den jordbrukare som drev det ursprungliga företaget.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Om det vid utgången av ett givet budgetår konstateras i en medlemsstat att de totala stödrättigheter som faktiskt betalats ut är lägre än det nationella tak som fastställs i bilaga VIII ska mellanskillnaden anslås till den nationella reserven.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna får använda de nationella reserverna för att, utifrån prioritetskriterier och på objektiva villkor, bevilja stödrättigheter till jordbrukare som etablerar sin jordbruksverksamhet: vid beviljandet ska det säkras att jordbrukarna behandlas lika och att det inte förekommer några störningar på marknaden eller någon snedvridning av konkurrensen.
2.  Medlemsstaterna får använda de nationella reserverna för att på objektiva villkor bevilja stödrättigheter till jordbrukare som utövar en jordbruksverksamhet: vid beviljandet ska det säkras att jordbrukarna behandlas lika och att det inte förekommer några störningar på marknaden eller någon snedvridning av konkurrensen. Medlemsstaterna kan prioritera främst nya jordbrukare, jordbrukare som är under 35 år, familjeföretag och andra prioriterade jordbrukare.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 3
3.  De medlemsstater som inte tillämpar artikel 68.1 c får använda de nationella reserverna för att, enligt objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och störningar på marknaden och snedvridning av konkurrensen undviks, fastställa stödrättigheter för jordbrukare i de områden som omfattas av omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram som rör någon av formerna för offentlig intervention i syfte att undvika nedläggning av jordbruksmark och/eller i syfte att uppväga specifika nackdelar för jordbrukare i de områdena.
3.  Medlemsstaterna får från och med ikraftträdandet av denna förordning 2009, använda de nationella reserverna för att, enligt objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och störningar på marknaden och snedvridning av konkurrensen undviks, fastställa stödrättigheter och vidta stödåtgärder för jordbrukare i de områden som omfattas av omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram som rör någon av formerna för offentlig intervention och för problemdrabbade sektorer som är koncentrerade i de minst gynnade områdena såsom får- och getsektorn, i syfte att undvika nedläggning av jordbruksmark och produktion och/eller i syfte att uppväga specifika nackdelar för jordbrukare i de områdena.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 3a (ny)
3a. Medlemsstaterna får använda den nationella reserven för att bevilja stödrättigheter till jordbrukare som har ingått särskilda avtal som regleras av medlemsstaterna.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 43
Varje stödrättighet som inte har utnyttjats under en tvåårsperiod ska överföras till den nationella reserven, utom i fall av force majeure och exceptionella omständigheter enligt artikel 36.1.
Varje stödrättighet som inte har utnyttjats under en treårsperiod ska överföras till den nationella reserven, utom i fall av force majeure och exceptionella omständigheter enligt artikel 36.1. Dessa medel ska i första hand användas till att underlätta unga människors tillträde till jordbruksverksamhet med målet att säkra generationsskiftet.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2
2.  Stödrättigheter kan överföras genom försäljning eller genom varje annan slutgiltig överföring med eller utan mark. Däremot får arrende eller liknande typer av transaktioner tillåtas endast om de överförda stödrättigheterna åtföljs av en överföring av ett lika stort antal stödberättigande hektar.
utgår
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
I sådana fall kan medlemsstaterna även besluta att arrende eller liknande typer av transaktioner endast är tillåtna om de överförda stödrättigheterna åtföljs av en överföring av ett lika stort antal stödberättigande hektar.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 2 – stycke 1
2.  Genom undantag från artikel 35.1 ska en jordbrukare som har särskilda rättigheter få tillstånd av medlemsstaten att avvika från skyldigheten att aktivera stödrättigheterna genom att ta i bruk motsvarande antal stödberättigande hektar, under förutsättning att jordbrukaren behåller minst 50 % av den jordbruksverksamhet som jordbrukaren utövade under kalenderåren 2000. 2001 och 2002, uttryckt i djurenheter.
2.  Genom undantag från artikel 35.1 ska en jordbrukare som har särskilda rättigheter få tillstånd av medlemsstaten att avvika från skyldigheten att aktivera stödrättigheterna genom att ta i bruk motsvarande antal stödberättigande hektar, under förutsättning att jordbrukaren behåller minst 50 % av den jordbruksverksamhet som jordbrukaren utövade under kalenderåren 2000,2001 och 2002 uttryckt i djurenheter. För Rumänien och Bulgarien är de berörda kalenderåren 2006, 2007 och 2008.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 2 – stycke 2a (nytt)
Villkoren i punkt 1 får tillämpas i de medlemsstater som ännu inte har infört systemet med samlat gårdsstöd men som tänker göra det.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 3
3.  Vid överföring av särskilda rättigheter får den övertagande parten inte utnyttja undantaget i punkt 2, utom om det är fråga om faktiskt eller förtida arv.
3.  Vid överföring av särskilda rättigheter får den övertagande parten utnyttja undantaget i punkt 2, om alla stödrättigheter som omfattas av undantaget har överförts samt om det är fråga om faktiskt eller förtida arv eller om den övertagande parten inte förfogar över den areal som krävs för att aktivera dessa rättigheter.
Ändring 85, 86, 87 och 88
Förslag till förordning
Artikel 46 – stycke 1
I välmotiverade fall får medlemsstaterna, senast den 1 augusti 2009 och i enlighet med de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen, besluta att från och med 2010 gå över till schablonberäkning av värdet av de stödrättigheter som fastställs i avdelning III kapitel I–IV i förordning (EG) nr 1782/2003. Medlemsstaterna kan därför besluta att stegvis ändra stödrättigheterna i enlighet med minst tre förutfastställda årliga etapper och i enlighet med icke-diskriminerande kriterier.
1.  I välmotiverade fall får medlemsstaterna, i enlighet med de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen, besluta att från och med 2010 gå över till schablonberäkning av värdet av de stödrättigheter som fastställs i avdelning III kapitel I–IV i förordning (EG) nr 1782/2003. Medlemsstaterna kan därför besluta att stegvis ändra stödrättigheterna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
En eventuell sänkning av en stödrättighets värde i samband med en av de årliga etapperna ska inte avse mer än 50 % av skillnaden mellan utgångsvärdet och det värde som gäller vid genomförandet av den sista av de årliga etapperna.
En eventuell sänkning av en stödrättighets värde ska inte avse mer än 50 % av skillnaden mellan utgångsvärdet och det slutliga värdet.
Medlemsstaterna får besluta att tillämpa föregående stycken på lämplig geografisk nivå, vilken ska fastställas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier som institutionell struktur, administrativ struktur eller regional jordbrukspotential.
2.  Medlemsstaterna får besluta att tillämpa ändringen av stödrättigheterna på lämplig geografisk nivå, vilken ska fastställas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier som institutionell struktur, administrativ struktur, regional jordbrukspotential och/eller de specifika strukturella nackdelarna i ett särskilt geografiskt område.
I områden som omfattas av en allmän nyttjanderätt eller andra avtal om kollektiv markförvaltning kan stödrättigheternas värde ändras på grundval av jordbruksarealen, förutsatt att parametrarna för maximal miljöpåverkan respekteras.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 1
1.  En medlemsstat som har infört systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med avdelning III kapitel 1–4 i förordning (EG) nr 1782/2003 får senast den 1 augusti 2009 besluta att från och med 2010 tillämpa systemet på regional nivå i enlighet med de villkor som anges i detta avsnitt.
1.  En medlemsstat som har infört systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med avdelning III kapitel 1–4 i förordning (EG) nr 1782/2003 får senast den 1 augusti varje år besluta att från och med påföljande år tillämpa systemet på regional nivå i enlighet med de villkor som anges i detta avsnitt.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 2 – stycke 1
2.  Medlemsstaterna ska definiera regionerna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, som institutionell struktur, administrativ struktur eller regional jordbrukspotential.
2.  Medlemsstaterna ska definiera regionerna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, som institutionell struktur, administrativ struktur, regional jordbrukspotential och/eller de specifika strukturella nackdelarna i ett särskilt geografiskt område.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna får i välmotiverade fall besluta att inte dela upp mer än 50 % av det regionala tak som avses i artikel 47 mellan samtliga jordbrukare vars jordbruksföretag är belägna i den berörda regionen, inklusive de som inte har några stödrättigheter.
1.  Medlemsstaterna får i välmotiverade fall besluta att inte dela upp mer än 50 % av det regionala tak som avses i artikel 47 mellan samtliga jordbrukare vars jordbruksföretag är belägna i den berörda regionen, inklusive de som inte har några stödrättigheter. Utnyttjade arealer är de som anmäldes av den berörda jordbrukaren den 15 maj 2008.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna kan dock införa andra klart definierade kriterier, såsom producent eller anställning inom jordbruket och/eller på landsbygden, för att garantera territoriell sammanhållning, mångfald och en dynamisk landsbygd, samt bibehållandet av traditionella produktionsmetoder som inte är bundna till jordområden.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1
1.  I välmotiverade fall får de medlemsstater som tillämpar artikel 48 i denna förordning, senast den 1 augusti 2009 och i enlighet med de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen, besluta att från och med 2011 gå över till schablonberäkning av värdet av de stödrättigheter som fastställs i detta avsnitt eller i avsnitt 1 i kapitel 5 i avdelning III i förordning (EG) nr 1782/2003. Medlemsstaterna kan i sådana fall besluta att stegvis ändra stödrättigheterna i enlighet med minst två förutfastställda årliga etapper och i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
1.  I välmotiverade fall får de medlemsstater som tillämpar artikel 48 i denna förordning, senast den 1 augusti 2009 och i enlighet med de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen, besluta att från och med 2011 gå över till schablonberäkning av värdet av de stödrättigheter som fastställs i detta avsnitt eller i avsnitt 1 i kapitel 5 i avdelning III i förordning (EG) nr 1782/2003. Medlemsstaterna kan i sådana fall besluta att stegvis ändra stödrättigheterna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 2 – stycke 1
2.  I välmotiverade fall får de medlemsstater som har infört systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med avdelning III kapitel 5 avsnitt 1 i förordning (EG) nr 1782/2003, senast den 1 augusti 2009 och i enlighet med de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen, besluta att från och med 2010 gå över till schablonberäkning av värdet av de stödrättigheter som fastställs i det avsnittet och till att stegvis ändra stödrättigheterna i enlighet med minst tre förutfastställda årliga etapper och i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
2.  I välmotiverade fall får de medlemsstater som har infört systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med avdelning III kapitel 5 avsnitt 1 i förordning (EG) nr 1782/2003, senast den 1 augusti 2009 och i enlighet med de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen, besluta att från och med 2010 gå över till schablonberäkning av värdet av de stödrättigheter som fastställs i det avsnittet och till att stegvis ändra stödrättigheterna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 3
3.  En eventuell sänkning av en stödrättighets värde i samband med en av de årliga etapperna enligt punkterna 1 och 2 får inte avse mer än 50 % av skillnaden mellan utgångsvärdet och det värde som gäller vid genomförandet av den sista av de årliga etapperna.
3.  En eventuell sänkning av en stödrättighets värde enligt punkterna 1 och 2 får inte avse mer än 50 % av skillnaden mellan utgångsvärdet och det slutliga värdet.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna får besluta att tillämpa punkterna 1, 2 och 3 på lämplig geografisk nivå, vilken ska fastställas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier som institutionell struktur, administrativ struktur eller regional jordbrukspotential.
4.  Medlemsstaterna får besluta att tillämpa ändringen av stödrättigheterna på lämplig geografisk nivå, vilken ska fastställas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier som institutionell struktur, administrativ struktur, regional jordbrukspotential och/eller de specifika strukturella nackdelarna i ett särskilt geografiskt område.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 1 – stycke 1
1.  Varje medlemsstat som har undantagit stöden till får- och getkött och nötkött från systemet med samlat gårdsstöd på de villkor som anges i artiklarna 67 och 68 i förordning (EG) nr 1782/2003 får senast den 1 augusti 2009 besluta att fortsätta att tillämpa systemet med samlat gårdsstöd från och med 2010 på de villkor som anges i detta avsnitt och i enlighet med det beslut som fattas i enlighet med artikel 64.1 i förordning (EG) nr 1782/2003. En medlemsstat får emellertid besluta att den del av dess nationella tak som är avsedd att användas för extra stöd till jordbrukarna enligt artikel 55.1 i denna förordning ska betalas ut i en långsammare takt än vad som anges i artikel 64.1 i förordning (EG) nr 1782/2003.
1.  Varje medlemsstat som har undantagit stöden till får- och getkött och nötkött från systemet med samlat gårdsstöd på de villkor som anges i artiklarna 67 och 68 i förordning (EG) nr 1782/2003 ska tillämpa systemet med samlat gårdsstöd från och med 2010 i enlighet med det beslut som fattas i enlighet med artikel 64.1 i förordning (EG) nr 1782/2003.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 2 – stycke 1
2.  Beroende på vilket val som varje medlemsstat gör ska kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 128.2 fastställa ett tak för vart och ett av de direktstöd som avses i artiklarna 54, 55 och 56.
2.  Beroende på vilket val som varje medlemsstat gör ska kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 128.2 fastställa ett tak för vart och ett av de direktstöd som avses i artiklarna 54 och 55.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 2 – stycke 2
Taket ska motsvara den del varje typ av direktstöd utgör inom de nationella taken enligt artikel 41, multiplicerat med den procentuella minskning som tillämpas av medlemsstaterna enligt artiklarna 54, 55 och 56.
Taket ska motsvara den del varje typ av direktstöd utgör inom de nationella taken enligt artikel 41, multiplicerat med den procentuella minskning som tillämpas av medlemsstaterna enligt artiklarna 54 och 55.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 1 – stycke 1
1.  De medlemsstater som i enlighet med artikel 68.2 a i i förordning (EG) nr 1782/2003 har kvarhållit upp till 100 % av den del av de nationella tak som avses i artikel 41 i denna förordning och som motsvarar am- och dikobidraget enligt bilaga VI till förordning (EG) nr 1782/2003 ska varje år bevilja jordbrukarna ett extra stöd.
1.  De medlemsstater som i enlighet med artikel 68 i förordning (EG) nr 1782/2003 har kvarhållit upp till 100 % av den del av de nationella tak som avses i artikel 41 i denna förordning och som motsvarar am- och dikobidraget eller det särskilda bidraget enligt bilaga VI till förordning (EG) nr 1782/2003 ska varje år bevilja jordbrukarna ett extra stöd.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 3a (ny)
3a.  Alla beslut som en medlemsstat fattar inom ramen för artiklarna 53 - 56 i denna förordning måste fattas i överenskommelse med de institutioner som företräder de regionala myndigheterna på grundval av en konsekvensbedömning av det berörda beslutets effekter på regional nivå.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 59 – punkt 3
3.  Under det första året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas får de nya medlemsstaterna använda den nationella reserven för att, enligt objektiva och icke-diskriminerande kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, fördela stödrättigheter till jordbrukare i särskilda sektorer som befinner sig i en särskild situation på grund av övergången till systemet med samlat gårdsstöd.
3.  Under det första året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas får de nya medlemsstaterna använda den nationella reserven för att, enligt objektiva och icke-diskriminerande kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, fördela stödrättigheter till jordbrukare i särskilda sektorer som befinner sig i en särskild situation på grund av övergången till systemet med samlat gårdsstöd. Medlemsstaterna kan prioritera främst nya jordbrukare, unga jordbrukare, familjeföretag och andra prioriterade jordbrukare.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 59 – punkt 5
5.  De nya medlemsstaterna får använda den nationella reserven för att, i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, bevilja stödrättigheter för jordbrukare i områden som är föremål för omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram i form av olika slag av offentlig intervention för att undvika nedläggning av jordbruksmark och/eller för att kompensera för särskilda nackdelar för jordbrukarna i sådana områden.
5.  De nya medlemsstaterna får använda den nationella reserven för att, i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, bevilja stödrättigheter för jordbrukare i områden som är föremål för omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram i form av olika slag av offentlig intervention för att undvika nedläggning av jordbruksmark och/eller för att kompensera för särskilda nackdelar för jordbrukarna i sådana områden. Medlemsstaterna kan prioritera främst nya jordbrukare, unga jordbrukare, familjeföretag och andra prioriterade jordbrukare.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 3
3 Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 36.1 får en jordbrukare inte överföra sina stödrättigheter utan mark förrän efter det att jordbrukaren i den mening som avses i artikel 35 har använt minst 80 % av sina stödrättigheter under minst ett kalenderår eller efter det att jordbrukaren, till den nationella reserven, frivilligt har lämnat tillbaka alla stödrättigheter som inte har använts under det första år då systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.
3 Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 36.1 får en jordbrukare inte överföra sina stödrättigheter utan mark förrän efter det att jordbrukaren i den mening som avses i artikel 35 har använt minst 70 % av sina stödrättigheter under minst ett kalenderår eller efter det att jordbrukaren, till den nationella reserven, frivilligt har lämnat tillbaka alla stödrättigheter som inte har använts under det första år då systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 64 – stycke -1 (nytt)
Från och med 2010 får de medlemsstater som så önskar frikoppla det särskilda stödet till jordbrukare som producerar ris, proteingrödor och torkat foder.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 64
Från och med 2010 ska medlemsstaterna integrera de stöd som finns att tillgå inom de stödordningar med kopplat stöd som avses i punkterna I–III i bilaga X med systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med de regler som anges i detta kapitel.
Från och med 2010 får medlemsstaterna integrera de stöd som finns att tillgå inom de stödordningar med kopplat stöd som avses i punkterna I–III i bilaga X med systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med de regler som anges i detta kapitel.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 1
1.  De belopp som avses i bilaga XI och som var tillgängliga för kopplade stöd inom de stödordningar som anges i punkt 1 i bilaga X ska av medlemsstaterna fördelas mellan jordbrukarna i de berörda sektorerna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier som särskilt tar hänsyn till vilka stöd jordbrukarna redan har fått, direkt eller indirekt, inom ramen för de relevanta stödordningarna under ett eller flera år under perioden 2005–2008.
1.  De belopp som avses i bilaga XI och som var tillgängliga för kopplade stöd inom de stödordningar som anges i punkt 1 i bilaga X ska av medlemsstaterna fördelas huvudsakligen mellan jordbrukarna i de berörda sektorerna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier som särskilt tar hänsyn till vilka stöd jordbrukarna redan har fått, direkt eller indirekt, inom ramen för de relevanta stödordningarna eller produktionskvoterna under ett eller flera år under perioden 2005–2011.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 1a (ny)
1a.  I välmotiverade fall kan medlemsstaterna enligt objektiva kriterier helt eller delvis fördela de belopp som nämns i punkt 1 mellan alla jordbrukare vars jordbruksföretag ligger i den berörda regionen.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 2 – stycke 1
2.  Medlemsstaterna ska på grundval av de belopp som resulterar av tillämpningen av punkt 1 öka värdet på de stödrättigheter som innehas av de berörda jordbrukarna.
2.  Medlemsstaterna kan på grundval av de belopp som resulterar av tillämpningen av punkt 1 öka värdet på de stödrättigheter som innehas av de berörda jordbrukarna.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 66 – stycke 1
De belopp som var tillgängliga för kopplade stöd inom de stödordningar som avses i punkt II i bilaga X ska av medlemsstaterna fördelas mellan jordbrukarna i de berörda sektorerna i proportion till det stöd som jordbrukarna fick inom de relevanta stödordningarna under perioden 2000–2002. Medlemsstaterna får emellertid på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier välja en senare referensperiod.
De belopp som var tillgängliga för kopplade stöd inom de stödordningar som avses i punkt II i bilaga X ska av medlemsstaterna fördelas huvudsakligen mellan jordbrukarna i de berörda sektorerna i proportion till det stöd som jordbrukarna fick inom de relevanta stödordningarna under perioden 2000–2002. Medlemsstaterna får emellertid på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier välja en senare referensperiod.
Ändring 112
Förslag till förordning
Avdelning III – kapitel 5 – rubriken
SÄRSKILT STÖD
SÄRSKILDA STÖDBETALNINGAR
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 68 – rubriken
Allmänna regler
Tilläggsbetalningar
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt -1 (ny)
-1.  Medlemsstaterna får senast den 1 januari 2010 och därefter under perioden 1 oktober 2011–1 januari 2012 besluta att från och med 2010 och/eller från och med 2012 använda upp till 15 % av sina nationella tak enligt artikel 41 för att bevilja stöd till jordbrukare för följande ändamål:
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 1 – inledningen
1.  Medlemsstaterna får senast den 1 augusti 2009 besluta att från och med 2010 använda upp till 10 % av sina nationella tak enligt artikel 41 för att bevilja stöd till jordbrukare för följande ändamål:
1.  Medlemsstaterna får i enlighet med punkt -1 besluta att använda upp till 10 % av sina nationella tak enligt artikel 41 för att bevilja integrerat stöd för att främja hållbara produktionsformer till jordbrukare eller till producentorganisationer eller producentgrupper för följande ändamål:
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 1 – led a – led i
i) olika typer av jordbruk som är viktiga när det gäller att skydda eller förbättra miljön,
i)  i) olika typer av jordbruk som är viktiga när det gäller att skydda eller förbättra miljön samt klimatet, den biologiska mångfalden och vattenkvaliteten, särskilt ekologiskt jordbruk och användning av mark till bete,
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 1 – led a – led iii
iii) åtgärder för att stärka saluföringen av jordbruksprodukter.
iii) åtgärder för att stärka saluföringen av jordbruksprodukter, särskilt den regionala saluföringen, och jordbruksprodukternas konkurrenskraft.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 1 – led b
b)  Stöd kan beviljas för att åtgärda specifika problem som drabbar jordbrukarna inom mjölk-, nötkötts-, får- och getkötts- och rissektorerna i ekonomiskt eller miljömässigt känsliga områden.
b)  Stöd kan beviljas för att åtgärda specifika problem som drabbar jordbrukarna inom mjölk- och rissektorerna i ekonomiskt eller miljömässigt känsliga områden samt nötkötts-, får- och getköttsproducenterna.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 1 – led c
c)  Stöd kan beviljas för åtgärder i områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram i syftet att motverka att jordbruksmark överges och/eller för att åtgärda särskilda problem som drabbar jordbrukarna i sådana områden.
c)  Stöd kan beviljas för åtgärder i områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram i syftet att motverka att jordbruksmark överges och/eller för att åtgärda särskilda problem som drabbar jordbrukarna i sådana områden; särskilt nya jordbrukare, unga jordbrukare, familjeföretag och andra prioriterade jordbrukare, såsom producenter som tillhör en producentorganisation eller ett jordbrukskooperativ, kan prioriteras.
Ändring 120 och 191
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 1 – led d
d)  Stöd kan beviljas för bidrag till skördeförsäkringar i enlighet med villkoren i artikel 69.
utgår
Ändring 121 och 191
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 1 – led e
e)  Stöd kan beviljas för gemensamma jordbruksfonder mot djur- och växtsjukdomar i enlighet med villkoren i artikel 70.
utgår
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 1a (ny)
1a.  Medlemsstaterna får i enlighet med punkt -1 varje år besluta att från och med påföljande kalenderår använda upp till 5 % av sina nationella tak enligt artikel 41 för att bevilja stöd till jordbrukare eller till producentorganisationer eller producentgrupper för följande ändamål:
a) bidrag till försäkringspremier i enlighet med villkoren i artikel 69, eller
b) gemensamma jordbruksfonder i enlighet med villkoren i artikel 70.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 3
3.  Stöd till de åtgärder som avses i punkt 1 b får endast beviljas
3.  Stöd till de åtgärder som avses i punkt 1 b får endast beviljas i den utsträckning som krävs för att bibehålla de nuvarande sysselsättnings- och produktionsnivåerna.
a) när systemet med samlat gårdsstöd har genomförts fullt ut i den berörda sektorn i enlighet med artiklarna 54, 55 och 71,
b) i den utsträckning som krävs för att bibehålla de nuvarande produktionsnivåerna.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 4
4.  Stöd till de åtgärder som avses i punkt 1 leden a, b och e får inte överskrida 2,5 % av de nationella taken enligt artikel 41; medlemsstaterna får fastställa egna undertak per åtgärd.
4.  Stöd till de åtgärder som avses i punkt 1 leden a och b får inte överskrida en procentandel i enlighet med rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar – såvitt avser frågor som omfattas av dess behörighet – av de överenskommelser som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna inom Uruguayrundan (1986–1994)1; medlemsstaterna får fastställa egna undertak per åtgärd.
_________________
1 EGT L 336, 23.12.1994, s. 1.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 5 – led a
a)  Stöd enligt punkt 1.a och 1.d ska beviljas som årligt extra stöd.
(a)  Stöd enligt punkt 1 a och 1a a ska beviljas som årligt extra stöd.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 5 – led d
d)  Stöd enligt punkt 1.e ska beviljas i form av ersättning i enlighet med artikel 70.
d)  Stöd enligt punkt 1a b ska beviljas i form av ersättning i enlighet med artikel 70.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 6
6.  Överföring av stödrättigheter med höjda enhetsvärden och av extra stödrättigheter enligt punkt 5.c ska endast tillåtas om överföringen åtföljs av en överföring av motsvarande antal hektar.
utgår
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 7
7.   Stöd som beviljas för de åtgärder som avses i punkt 1 ska vara förenligt med andra gemenskapsåtgärder och annan gemenskapspolitik.
7.   Kommissionen ska, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 128.2, definiera villkoren för beviljande av stöd enligt detta avsnitt och därvid särskilt se till att villkoren är förenliga med andra gemenskapsåtgärder och annan gemenskapspolitik.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 7a (ny)
7a.  Medlemsstaterna ska varje år informera kommissionen om planerade åtgärder och ange vilken metod och vilka kriterier som använts vid medelstilldelningen samt namnen på stödmottagarna och hur stora belopp de har fått.
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 8 – led a
a) i punkterna 1.a–d genom en linjär minskning av de stödrättigheter som har beviljats jordbrukarna och/eller av stödrättigheter från de nationella reserverna,
a) i punkterna 1 a–c och 1a a genom en linjär minskning av de stödrättigheter som har beviljats jordbrukarna och/eller av stödrättigheter från de nationella reserverna,
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 8 – led b
b) i punkt 1.e, vid behov genom linjär minskning av ett eller flera av de stöd som på grundval av denna avdelning ska betalas ut till stödmottagarna inom de tidsfrister som anges i punkterna 1 och 3.
b) i punkt 1a b, vid behov genom linjär minskning av ett eller flera av de stöd som på grundval av denna avdelning ska betalas ut till stödmottagarna.
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 9
9.  Kommissionen ska, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 128.2, definiera villkoren för beviljande av stöd enligt detta avsnitt och därvid särskilt se till att villkoren är förenliga med andra gemenskapsåtgärder och annan gemenskapspolitik och att det inte förekommer någon kumulering av stöd.
utgår
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 69 – rubriken
Skördeförsäkring
Försäkringar
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 1 – stycke 1
1.  Medlemsstaterna får bevilja ekonomiskt stöd till premiekostnaderna för skördeförsäkringar som täcker förluster som orsakas av ogynnsamma väderförhållanden.
1.  Medlemsstaterna får, om lämpliga förebyggande åtgärder mot kända risker har vidtagits, bevilja ekonomiskt stöd till premiekostnaderna för försäkringar som täcker
a) förluster som orsakas av ogynnsamma väderförhållanden som kan likställas med naturkatastrofer,
b) andra förluster som orsakas av väderförhållandena,
c) ekonomiska förluster som orsakas av djur- och växtsjukdomar eller skadedjursangrepp.
Varje medlemsstat eller region ska utarbeta särskilda studier med statistiska/försäkringstekniska uppgifter.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Med ekonomiska förluster avses i denna artikel alla extrakostnader som drabbar en jordbrukare till följd av exceptionella åtgärder som en jordbrukare vidtar för att minska leveranserna till en viss marknad eller till följd av avsevärt produktionsbortfall. De kostnader för vilka det kan beviljas ersättning på grundval av andra gemenskapsbestämmelser och de kostnader som uppstår till följd av andra åtgärder på områdena djur- och hälsoskydd och växtskydd ska inte betraktas som ekonomiska förluster.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkterna 2 och 3
2.  Det ekonomiska stödet per jordbrukare ska uppgå till 60 % av försäkringspremien. Medlemsstaterna får besluta att höja stödet till 70 % om väderleksförhållandena eller situationen i den berörda sektorn så kräver.
2.  Det ekonomiska stödet ska uppgå till 60 % av den försäkringspremie som ska betalas individuellt, eller i förekommande fall kollektivt, om försäkringsavtalet tecknats av en producentorganisation. Medlemsstaterna får besluta att höja stödet till 70 % om väderleksförhållandena eller situationen i den berörda sektorn så kräver.
Medlemsstaterna får begränsa den andel av försäkringspremien som kan komma ifråga för stöd med hjälp av lämpliga takvärden.
Medlemsstaterna får begränsa den andel av försäkringspremien som kan komma ifråga för stöd med hjälp av lämpliga takvärden.
3.  Stöd till försäkringspremier ska endast beviljas i de fall de ogynnsamma väderförhållandena har konstaterats officiellt av de behöriga myndigheterna i medlemsstaten ifråga.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 5
5.  Stödet ska betalas ut direkt till den berörda jordbrukaren.
5.  Stödet ska betalas ut direkt till den berörda jordbrukaren eller, i förekommande fall, till den producentorganisation som tecknat avtalet och på basis av antalet medlemmar.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 6 – stycke 1
6.  Gemenskapen ska samfinansiera medlemsstaternas utgifter för stödet med hjälp av medel från de fonder som avses i artikel 68.1 och samfinansieringen ska avse upp till 40 % av de stödberättigande premiebelopp som fastställs i enlighet med punkt 2 i denna artikel.
6.  Gemenskapen ska samfinansiera medlemsstaternas utgifter för stödet med hjälp av medel från de fonder som avses i artikel 68.1a och samfinansieringen ska avse upp till 50 % av de stödberättigande premiebelopp som fastställs i enlighet med punkt 2 i denna artikel.
För de nya medlemsstaterna ska procentandelen i första stycket dock uppgå till 70 %.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 70 – rubriken
Gemensamma jordbruksfonder mot djur- och växtsjukdomar
Gemensamma jordbruksfonder
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna får bidra till att jordbrukarna får ekonomisk ersättning för ekonomiska förluster till följd av utbrott av djur- eller växtsjukdomar genom att medlemsstaterna ger ekonomiska bidrag till gemensamma fonder.
1.  Medlemsstaterna får bidra till att jordbrukarna får ekonomisk ersättning för ekonomiska förluster till följd av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, utbrott av djur- eller växtsjukdomar genom att medlemsstaterna ger ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, om lämpliga förebyggande åtgärder har vidtagits. Dessa fonder kan förvaltas av producentorganisationer och/eller branschorganisationer i enlighet med de villkor som fastställs i artiklarna 122 och 123 i förordning (EG) nr 1234/2007.
Fonderna kan komplettera de nationella jordbruksförsäkringssystemen.
Ändring 141 och 205
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 2 – led a
a) gemensam fond: ett system som ackrediteras av medlemsstaten i enlighet med nationell lag; de anslutna jordbrukarna är försäkrade via fonden och fonden betalar ut ersättning till jordbrukare som drabbas av ekonomiska förluster till följd av utbrott av djur- och växtsjukdomar,
a) gemensam fond: ett system som ackrediteras av medlemsstaten i enlighet med nationell lag och EU-lagstiftning; de anslutna jordbrukarna är försäkrade via fonden och fonden betalar ut ersättning till jordbrukare som drabbas av ekonomiska förluster till följd av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden eller utbrott av smittsamma djur- och växtsjukdomar eller till anslutna jordbrukare som drabbas av direkta förluster till följd av utbrott av smittsamma djur- och växtsjukdomar,
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 2 – led b
b) ekonomisk förlust: alla extrakostnader som drabbar en jordbrukare till följd av exceptionella åtgärder som en jordbrukare vidtar för att minska leveranserna till en viss marknad eller till följd av avsevärt produktionsbortfall. De kostnader för vilka det kan beviljas ersättning på grundval av andra gemenskapsbestämmelser och de kostnader som uppstår till följd av andra åtgärder på områdena djur- och hälsoskydd och växtskydd ska inte betraktas som ekonomiska förluster.
b) ekonomisk förlust: alla extrakostnader som drabbar en jordbrukare till följd av exceptionella åtgärder som en jordbrukare vidtar för att minska leveranserna till en viss marknad, kostnader till följd av nödvaccination eller avsevärt produktionsbortfall. De kostnader för vilka det kan beviljas ersättning på grundval av andra gemenskapsbestämmelser och de kostnader som uppstår till följd av andra åtgärder på områdena djur- och hälsoskydd och växtskydd ska inte betraktas som ekonomiska förluster,
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 2 – led ba (nytt)
ba) ogynnsamma väderförhållanden: sådana väderförhållanden som kan likställas med naturkatastrofer, dvs. frost, hagel, is, regn, skogsbränder eller torka som förstör mer än 30 % av den genomsnittliga årsproduktionen för en jordbrukare under den föregående treårsperioden eller under tre år inom föregående femårsperiod, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas,
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 2 – led bb (nytt)
bb) lämpliga förebyggande åtgärder: åtgärder som optimerar djurhälsa och växtskydd.
Ändring 206 och 145
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 3 – stycke 1
3.  De gemensamma fonderna ska betala ut ersättningen direkt till de anslutna jordbrukare som drabbas av ekonomiska förluster.
3.  De gemensamma fonderna ska betala ut ersättningen direkt till de anslutna jordbrukare som drabbas av ekonomiska eller direkta förluster, om dessa har vidtagit lämpliga förebyggande åtgärder.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 6 – stycke 1
6.  Medlemsstaternas kostnader för ekonomiska bidrag ska samfinansieras av gemenskapen med hjälp av de medel som avses i artikel 68.1 och samfinansieringen kan omfatta upp till 40 % av de stödberättigande kostnader som anges i punkt 4.
6.  Medlemsstaternas kostnader för ekonomiska bidrag ska samfinansieras av gemenskapen med hjälp av de medel som avses i artikel 68.1a och samfinansieringen kan omfatta upp till 50 % av de stödberättigande kostnader som anges i punkt 4.
För de nya medlemsstaterna ska procentandelen i första stycket dock uppgå till 70 %.
Ändring 147
Förslag till förordning
Avdelning III – kapitel 5 – artikel 70a (ny)
Artikel 70a
Särskilt stöd till mjölkproducenter
1.  Om det för ett budgetår på grundval av utgiftsprognosen enligt det varningssystem som inrättats genom förordning (EG) nr 1290/2005 ska medges en marginal under rubrik 2 i budgetramen på minst 600 miljoner euro, ska detta belopp, med avdrag för denna marginal, göras tillgängligt för särskilt stöd till mjölkproducenter.
2.  Kommissionen ska för Europaparlamentet och rådet, samtidigt med det preliminära budgetförslaget för budgetåret, lägga fram de beräknade anslagen för särskilt stöd till mjölkproducenter.
3.  Särskilt stöd till mjölkproducenter kan beviljas för följande åtgärdsområden:
a)  Särskilt stöd enligt artikel 68.1 b i denna förordning.
b)  Åtgärder enligt artiklarna 20 och 36 a i förordning (EG) nr 1698/2005, om de direkt främjar jordbruksföretag.
4.  Medlemsstaterna ska senast den 15 oktober det berörda året på grundval av det preliminära budgetförslaget enligt punkt 2 meddela kommissionen vilka åtgärder som har tillämpats enligt punkt 3. 
5.  Det särskilda stödet till mjölkproducenter ska fördelas mellan medlemsstaterna enligt de nationella referenskvantiteter som fastställs i bilaga I i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter1.
_______________
1 EUT L 270, 21.10.2003, s. 123.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 71
Under åren 2009, 2010 och 2011 ska stöd beviljas jordbrukare som producerar ris enligt KN-nummer 1006 10, på de villkor som anges i detta avsnitt.
Stöd ska beviljas jordbrukare som producerar ris enligt KN-nummer 1006 10, på de villkor som anges i detta avsnitt.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 72 – punkt 2 – tabell

Kommissionens förslag

(EUR/ha)

2009

2010 och 2011

Bulgarien

345,255

172,627

Grekland

561,00

280,5

Spanien

476,25

238,125

Frankrike

411,75

205,875

Italien

453,00

226,5

Ungern

232,50

116,25

Portugal

453,75

226,875

Rumänien

126,075

63,037

Parlamentets ändring

(EUR/ha)

2009–2013

Bulgarien

345,255

Grekland

561,00

Spanien

476,25

Frankrike

411,75

Italien

453,00

Ungern

232,50

Portugal

453,75

Rumänien

126,075

Ändring 150
Förslag till förordning
Avsnitt 1a (nytt)
Avsnitt 1a
stöd till proteingrödor
Artikel 74a
Tillämpningsområde
Stöd ska beviljas jordbrukare som producerar proteingrödor enligt villkoren i det här avsnittet.
Proteingrödor ska inbegripa
a) ärter med KN-nummer 0713 10,
b) bondbönor och hästbönor med KN-nummer 0713 50,
c) lupinfrön med KN-nummer ex 1209 29 50.
Artikel 74b
Belopp och stödberättigande
Stödet ska uppgå till 55,57 euro per hektar proteingrödor som skördas efter mjölkmognadsstadiet.
Odling av grödor på arealer som är helt besådda och som brukas i överensstämmelse med lokala normer men som inte uppnår mjölkmognadsstadiet på grund av exceptionella väderförhållanden som erkänns av den berörda medlemsstaten, ska förbli stödberättigande, förutsatt att arealerna i fråga inte har använts för andra ändamål fram till detta odlingsstadium.
Artikel 74c
Areal
1.  Härmed inrättas en maximal garantiareal på 1 400 000 ha för vilken stöd får beviljas.
2.  Om den areal för vilken det begärs stöd överskrider den maximala garantiarealen, ska arealen per jordbrukare för vilken stöd begärs minskas proportionellt det aktuella året enligt det förfarande som avses i artikel 128.2.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 75 – led a
a)  66,32 euro för regleringsåren 2009/2010 och 2010/2011.
66,32 euro under regleringsåren 2009/2010, 2010/2011, 2011/2012 och 2012/2013.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 75 – led b
b)  33,16 euro för regleringsåren 2011/2012 och 2012/2013.
utgår
Ändring 153
Förslag till förordning
Avsnitt 3 - Artiklarna 77 till 81
Avsnitt 3 utgår.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 2
2.  Stödet ska beviljas under högst fem på varandra följande år från och med det regleringsår då den tröskel på 50 % enligt punkt 1 har uppnåtts, men inte senare än regleringsåret 2013/2014.
2.  Stödet ska beviljas fram till regleringsåret 2013/2014.
Ändring 187, 198 och 209
Förslag till förordning
Avsnitt 6a (nytt)
AVSNITT 6A
TOBAKSSTÖD
Artikel 87a
Tillämpningsområde
För skördeåren 2010, 2011 och 2012 får stöd beviljas jordbrukare som producerar råtobak med KN-nummer 2401, enligt de villkor som anges i det här avsnittet.
Artikel 87b
Villkor för stödberättigande
Stödet ska beviljas jordbrukare som fick tobaksstöd i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak1 kalenderåren 2000, 2001 och 2002, samt till jordbrukare som erhöll kvoter för tobaksproduktion under perioden 1 januari 2002–31 december 2005. Följande villkor ska gälla för att få stödet:
a)  Tobaken ska härröra från ett produktionsområde som avses i bilaga II i kommissionens förordning (EG) nr 2848/98 av den 22 december 1998 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 2075/92 när det gäller stödordningen, produktionskvoterna och det särskilda stöd som skall beviljas till producentsammanslutningar inom sektorn för råtobak2.
b)  Kvalitetskraven i förordning (EG) nr 2848/98 ska uppfyllas.
c)  Jordbrukarens leverans av bladtobak till det företag som utför den första beredningen ska ske enligt ett odlingsavtal.
d)  Utbetalningen ska ske på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna säkerställs och/eller i enlighet med objektiva kriterier som att tobaksproducenterna är lokaliserade i ett mål 1-område eller att sorter av en viss kvalitet produceras.
Vid utgången av tillämpningsperioden för systemet för enhetlig arealersättning i enlighet med artikel 111 och i de fall då detta avsnitt tillämpas, ska tilldelningen av produktionskvoter för tobak göras senast i slutet av det första tillämpningsåret för systemet för enhetlig arealersättning.
____________
1 EGT L 215, 30.7.1992, s, 70.
2 EGT L 358, 31.12.1998, s. 17.
Artikel 87c
Belopp
Det högsta beloppet för det sammanlagda stödet, inklusive de belopp som ska föras över till gemenskapens tobaksfond enligt artikel 87d, ska vara följande:
(miljoner euro)
2010-2012
Tyskland 21,287
Spanien 70,599
Frankrike 48,217
Italien (förutom Apulien) 189,366
Portugal 8,468
2009-2012
Ungern pm
Bulgarien pm
Rumänien pm
Polen pm
Artikel 87d
Överföring till gemenskapens tobaksfond
Ett belopp på 5 % av det stöd som beviljas enligt det här avsnittet för kalenderåren 2010–2012 ska finansiera sådana informationsåtgärder under gemenskapens tobaksfond som föreskrivs i artikel 13 i förordning (EEG) nr 2075/92.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 90 – punkt 4
4.  Bidragsbeloppet per tacka ska vara 21 euro. För jordbrukare som saluför fårmjölk eller produkter av fårmjölk ska bidraget per tacka dock vara 6,8 euro.
4.  Bidragsbeloppet per tacka ska vara 21 euro. För jordbrukare som saluför fårmjölk eller produkter av fårmjölk ska bidraget per tacka dock vara 16,8 euro.
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 90 – punkt 5
5.  Bidragsbeloppet per honget ska vara 6,8 euro.
5.  Bidragsbeloppet per honget ska vara 16,8 euro.
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 98 – led a
a) region: en medlemsstat eller en region i en medlemsstat, enligt den berörda medlemsstatens val.
utgår
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 112a (ny)
Artikel 112a
Nationell reserv
1.  Medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning ska inrätta en nationell reserv som ska innehålla mellanskillnaden mellan det tak som anges i bilaga VIIIa och det sammanlagda värdet av det direktstöd som faktiskt utbetalats under året i fråga.
2.  Medlemsstaterna får använda den nationella reserven för att bevilja stöd för genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 68, i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna garanteras och snedvridning av marknadsprinciperna och konkurrensen undviks.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 113 – punkt 4 – stycke 2 – led ba (nytt)
ba)  Krav som avses i C i bilaga II ska gälla från och med 1 januari 2013.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 123
Artikel 123
utgår
Överföring av medel till omstrukturering i tobaksproducerande områden
Från och med budgetåret 2011 ska ett belopp på 484 miljoner euro finnas tillgängligt som extra gemenskapsstöd för åtgärder i tobaksproducerande områden som ingår i program för landsbygdsutveckling finansierade genom EJFLU, för de medlemsstater i vilka tobaksproducenterna mottog stöd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2075/92 under åren 2000, 2001 och 2002.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 129 – led t
t)  När det gäller bomull, närmare föreskrifter om
utgår
i) hur minskningen av stödet enligt artikel 80.3 ska beräknas,
ii) de godkända branschorganisationerna, särskilt finansieringen av dem, samt kontroller och påföljder.
Ändring 163
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 132 – led 1 – led b
Förordning (EG) nr 378/2007
Artikel 1 − punkt 5
"5. De procentsatser för modulering som gäller för jordbrukare i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr XXX/2008 (denna förordning) minus fem procentenheter, ska dras av från den procentsats för frivillig modulering som tillämpas av medlemsstaterna i enlighet med punkt 4 i denna artikel. Både den procentsats som ska dras av och den slutliga procentsatsen för frivillig modulering ska vara lika med eller högre än 0. "
"5. De procentsatser för modulering som gäller för jordbrukare i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr XXX/2008 (denna förordning) minus fem procentenheter, ska dras av från den procentsats för frivillig modulering som tillämpas av medlemsstaterna i enlighet med punkt 4 i denna artikel. Både den procentsats som ska dras av och den slutliga procentsatsen för frivillig modulering ska vara lika med eller högre än 0. Inga anpassningar bör emellertid leda till en övergripande minskning av det EJFLU-stöd som redan beviljats för landsbygdsutvecklingsprogram, i enlighet med vad som fastställs i det formella beslut från kommissionen som godkänner dessa."
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 133a (ny)
Artikel 133a
Studie av efterlevnadskostnader
Kommissionen ska genomföra en studie av jordbrukarnas faktiska kostnader för att efterleva EU:s lagstiftning på områdena miljö, djurskydd och livsmedelssäkerhet, och som går längre än de standarder som gäller för importerade produkter. Denna lagstiftning avser bland annat de förordningar och direktiv i bilaga II som stöder systemet för tvärvillkor, samt de standarder som definieras som god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i bilaga III och som också ingår i tvärvillkorskraven.
Studien ska bedöma efterlevnadskostnaderna enligt vad som angivits ovan i alla medlemsstater. Dessa kostnader kan skilja sig åt mellan medlemsstaterna och till och med mellan regioner inom medlemsstaterna till följd av olika klimatmässiga, geologiska, produktionsmässiga, ekonomiska och sociala förutsättningar.
Ändring 165
Förslag till förordning
Bilaga I – rad 3 - kolumn 2
Avdelning IV kapitel 2 i förordning (EG) nr 1782/2003
Avdelning IV kapitel 1 avsnitt 1a i denna förordning
Ändring 166
Förslag till förordning
Bilaga II – del A – punkt 4

Kommissionens förslag

4.

Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1)

Artiklarna 4 och 5

Parlamentets ändring

4.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, 27.12.2006, s. 19.)

Artikel 6

Ändring 167
Förslag till förordning
Bilaga II – del Aa (ny)

Parlamentets ändring

Aa

Säkerhet på arbetsplatsen

8a.

Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1)

Artikel 6

8b.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet (sjunde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 262, 17.10.2000, s. 21)

Artiklarna 3, 6, 8 och 9

8c.

Rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet (EGT L 216, 20.8.1994, s. 12)

8d.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50)

Artiklarna 3 och 4–12

Ändring 168
Förslag till förordning
Bilaga III – kolumn 2 – rubriken
Normer
Exempel på lämpliga krav
Ändring 194
Förslag till förordning
Bilaga III – rad 4 – kolumn 2 – strecksats 2a (ny)
  I tillämpliga fall upprättande och/eller bibehållande av livsmiljöer
Ändring 169
Förslag till förordning
Bilaga III – rad 4 – kolumn 2 – strecksats 3
–  Bibehållande av landskapselement, i förekommande fall även häckar, dammar, diken, träd på rad, i grupp eller isolerade träd samt åkerkanter
–  Bibehållande av landskapselement
Ändring 171
Förslag till förordning
Bilaga III – rad 5 – kolumn 2 – strecksats 1
–  Upprättande av buffertremsor längs vattendrag
–  Upprättande av buffertremsor längs vattendrag i enlighet med relevanta gemensamma bestämmelser om skydd av ytvatten
Ändring 172
Förslag till förordning
Bilaga IV

Kommissionens förslag

miljoner euro

Kalenderår

2009

2010

2011

2012

Belgien

583,2

570,9

563,1

553,9

Tjeckien

773,0

Danmark

985,9

965,3

954,6

937,8

Tyskland

5 467,4

5 339,2

5 269,3

5 178,0

Estland

88,9

Irland

1 283,1

1 264,0

1 247,1

1 230,0

Grekland

2 567,3

2 365,5

2 348,9

2 324,1

Spanien

5 171,3

5 043,4

5 019,1

4 953,5

Frankrike

8 218,5

8 021,2

7 930,7

7 796,2

Italien

4 323,6

4 103,7

4 073,2

4 023,3

Cypern

48,2

Lettland

130,5

Litauen

337,9

Luxemburg

35,2

34,5

34,0

33,4

Ungern

1 150,9

Malta

4,6

Nederländerna

841,5

827,0

829,4

815,9

Österrike

727,7

718,2

712,1

704,9

Polen

2 730,5

Portugal

635,8

623,0

622,6

622,6

Slovenien

129,4

Slovakien

335,9

Finland

550,0

541,2

536,0

529,8

Sverige

731,7

719,9

710,6

699,8

Förenade kungariket

3 373,0

3 340,4

3 335,8

3 334,9

Parlamentets ändring

miljoner euro

Kalenderår

2009

2010

2011

2012

Belgien

p.m

p.m

p.m

p.m

Tjeckien

p.m

p.m

p.m

p.m

Danmark

p.m

p.m

p.m

p.m

Tyskland

p.m

p.m

p.m

p.m

Estland

p.m

p.m

p.m

p.m

Irland

p.m

p.m

p.m

p.m

Grekland

p.m

p.m

p.m

p.m

Spanien

p.m

p.m

p.m

p.m

Frankrike

p.m

p.m

p.m

p.m

Italien

p.m

p.m

p.m

p.m

Cypern

p.m

p.m

p.m

p.m

Lettland

p.m

p.m

p.m

p.m

Litauen

p.m

p.m

p.m

p.m

Luxemburg

p.m

p.m

p.m

p.m

Ungern

p.m

p.m

p.m

p.m

Malta

p.m

p.m

p.m

p.m

Nederländerna

p.m

p.m

p.m

p.m

Österrike

p.m

p.m

p.m

p.m

Polen

p.m

p.m

p.m

p.m

Portugal

p.m

p.m

p.m

p.m

Slovenien

p.m

p.m

p.m

p.m

Slovakien

p.m

p.m

p.m

p.m

Finland

p.m

p.m

p.m

p.m

Sverige

p.m

p.m

p.m

p.m

Förenade kungariket

p.m

p.m

p.m

p.m

Ändring 173
Förslag till förordning
Bilaga VIII - tabellerna 1 och 2

Kommissionens förslag

Tabell 1

(1 000 euro)

Medlemsstat

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Belgien

614 179

611 901

613 281

613 281

614 661

614 661

614 661

614 661

Danmark

1 030 478

1 031 321

1 043 421

1 043 421

1 048 999

1 048 999

1 048 999

1 048 999

Tyskland

5 770 254

5 781 666

5 826 537

5 826 537

5 848 330

5 848 330

5 848 330

5 848 330

Irland

1 342 268

1 340 737

1 340 869

1 340 869

1 340 869

1 340 869

1 340 869

1 340 869

Grekland

2 367 713

2 209 591

2 210 829

2 216 533

2 216 533

2 216 533

2 216 533

2 216 533

Spanien

4 838 512

5 070 413

5 114 250

5 139 246

5 139 316

5 139 316

5 139 316

5 139 316

Frankrike

8 404 502

8 444 468

8 500 503

8 504 425

8 518 804

8 518 804

8 518 804

8 518 804

Italien

4 143 175

4 277 633

4 320 238

4 369 974

4 369 974

4 369 974

4 369 974

4 369 974

Luxemburg

37 051

37 084

37 084

37 084

37 084

37 084

37 084

37 084

Nederländerna

853 090

853 169

886 966

886 966

904 272

904 272

904 272

904 272

Österrike

745 561

747 298

750 019

750 019

751 616

751 616

751 616

751 616

Portugal

589 723

600 296

600 370

605 967

605 972

605 972

605 972

605 972

Finland

566 801

565 823

568 799

568 799

570 583

570 583

570 583

570 583

Sverige

763 082

765 229

768 853

768 853

770 916

770 916

770 916

770 916

Förenade kungariket

3 985 834

3 986 361

3 987 844

3 987 844

3 987 849

3 987 849

3 987 849

3 987 849

Tabell 2*

(1 000 euro)

Medlemsstat

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Bulgarien

287 399

328 997

409 587

490 705

571 467

652 228

732 986

813 746

Tjeckien

559 622

647 080

735 801

821 779

909 164

909 164

909 164

909 164

Estland

60 500

70 769

80 910

91 034

101 171

101 171

101 171

101 171

Cypern

31 670

38 845

43 730

48 615

53 499

53 499

53 499

53 499

Lettland

90 016

104 025

118 258

132 193

146 355

146 355

146 355

146 355

Litauen

230 560

268 746

305 964

342 881

380 064

380 064

380 064

380 064

Ungern

807 366

935 912

1 064 312

1 191 526

1 318 542

1 318 542

1 318 542

1 318 542

Malta

3 434

3 851

4 268

4 685

5 102

5 102

5 102

5 102

Polen

1 877 107

2 164 285

2 456 894

2 742 771

3 033 549

3 033 549

3 033 549

3 033 549

Rumänien

623 399

713 207

891 072

1 068 953

1 246 821

1 424 684

1 602 550

1 780 414

Slovenien

87 942

102 047

116 077

130 107

144 236

144 236

144 236

144 236

Slovakien

240 014

277 779

314 692

351 377

388 191

388 191

388 191

388 191

* Taken har beräknats med hänsyn till den ökningstabell som anges i artikel 110.

Parlamentets ändring

Tabell 1

(1 000 euro)

Medlemsstat

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Belgien

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Danmark

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Tyskland

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Irland

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Grekland

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Spanien

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Frankrike

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Italien

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Luxemburg

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Nederländerna

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Österrike

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Portugal

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Finland

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Sverige

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Förenade kungariket

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Tabell 2

(1 000 euro)

Medlemsstat

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016 och följande år

Bulgarien

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Tjeckien

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Estland

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Cypern

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Lettland

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Litauen

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Ungern

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Malta

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Polen

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Rumänien

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Slovenien

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Slovakien

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

p.m

Ändring 174
Förslag till förordning
Bilaga X – del I – strecksats 2
  Från och med 2010 det bidrag för proteingrödor som föreskrivs i avdelning IV kapitel 2 i förordning (EG) nr 1782/2003.
utgår
Ändring 175
Förslag till förordning
Bilaga X – del I – strecksats 3
–  Från och med 2010 det grödspecifika stöd för ris som föreskrivs i avdelning IV kapitel III i förordning (EG) nr 1782/2003 och avdelning IV kapitel 1 avsnitt 1 i den här förordningen, i enlighet med den tidplan som anges i artikel 72.2 i den här förordningen.
–  Från och med 2013 det grödspecifika stöd för ris som föreskrivs i avdelning IV kapitel III i förordning (EG) nr 1782/2003 och avdelning IV kapitel 1 avsnitt 1 i den här förordningen, i enlighet med den tidplan som anges i artikel 72.2 i den här förordningen.
Ändring 176
Förslag till förordning
Bilaga X – del I – strecksats 5
  Från och med 2011 det stöd för bearbetning av torkat foder som föreskrivs i del II avdelning I kapitel IV avsnitt I underavsnitt I i förordning (EG) nr 1234/2007.
utgår
Ändring 177
Förslag till förordning
Bilaga X – del I – strecksats 6
–  Från och med 2011 det stöd för bearbetning av lin som odlas för fiberproduktion som föreskrivs i del II avdelning I kapitel IV avsnitt I underavsnitt II i förordning (EG) nr 1234/2007, i enlighet med den tidplan som anges i det underavsnittet.
–  Från och med 2013 det stöd för bearbetning av lin som odlas för fiberproduktion som föreskrivs i del II avdelning I kapitel IV avsnitt I underavsnitt II i förordning (EG) nr 1234/2007, i enlighet med den tidplan som anges i det underavsnittet.
Ändring 178
Förslag till förordning
Bilaga X – del I – strecksats 7
–  Från och med 2011 det bidrag för potatisstärkelse som föreskrivs i artikel [95a] i förordning (EG) nr 1234/2007 och, i enlighet med tidplanen i artikel 75 i den här förordningen, det stöd för stärkelsepotatis som föreskrivs i den artikeln.
–  Från och med 2013 det bidrag för potatisstärkelse som föreskrivs i artikel [95a] i förordning (EG) nr 1234/2007 och, i enlighet med tidplanen i artikel 75 i den här förordningen, det stöd för stärkelsepotatis som föreskrivs i den artikeln
Ändring 179
Förslag till förordning
Bilaga X – punkt Ia (nytt)
Ia
Från och med 2010 om en medlemsstat inte antar det beslut som avses i artikel 64 i denna förordning:
– det stöd för prroteingrödor som föreskrivs i avdelning IV kapitel 2 i förordning (EG) nr 1782/2003,
– det grödspecifika stöd för ris som föreskrivs i avdelning IV kapitel III i förordning (EG) nr 1782/2003 och avdelning IV kapitel 1 avsnitt 1 i den här förordningen, i enlighet med den tidsplan som anges i artikel 72.2 i den här förordningen,
– det stöd för bearbetning av torkat foder som föreskrivs i del II avdelning I kapitel IV avsnitt I underavsnitt I i förordning (EG) nr 1234/2007.
Ändring 180
Förslag till förordning
Bilaga XI – tabell "Torkat foder"
Denna tabell utgår.
Ändring 181
Förslag till förordning
Bilaga XI – tabell "Proteingrödor"
Denna tabell utgår.
Ändring 182
Förslag till förordning
Bilaga XI – tabell "Ris"
Kolumn 2010
utgår
Kolumn 2011
Kolumn 2012
Ändring 183
Förslag till förordning
Bilaga XI – tabell "Långa linfibrer"
Kolumn 2011
utgår
Kolumn 2012
Ändring 184
Förslag till förordning
Bilaga XI – tabell "Bearbetningsstöd för potatisstärkelse"
Kolumn 2011
utgår
Kolumn 2012
Ändring 185
Förslag till förordning
Bilaga XI – tabell "Potatisstärkelsestöd till odlare"
Kolumn 2011
utgår
Kolumn 2012
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy