Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska unionens råd om situationen i Demokratiska republiken Kongo av den 11 november 2008,

–   med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2008 om sammandrabbningar i Demokratiska republiken Kongos östra gränsområden(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 21 februari 2008 om Norra Kivu(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2008 om situationen i Demokratiska republiken Kongo och våldtäkt som en krigsförbrytelse(3), och av sina tidigare resolutioner om brott mot de mänskliga rättigheterna i Demokratiska republiken Kongo,

–   med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om EU:s hantering av instabila situationer i utvecklingsländer(4),

–   med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens resolution av den 22 november 2007 om situationen i Demokratiska republiken Kongo, särskilt de östra delarna, och dess konsekvenser för regionen,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2007 med titeln "EU:s hantering av instabila situationer – insatser för hållbar utveckling, stabilitet och fred i svåra förhållanden" (KOM(2007)0643), och tillhörande arbetsdokument (SEK(2007)1417),

–   med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/1 av den 24 oktober 2005 om resultaten från 2005 års världstoppmöte, särskilt punkterna 138–140 om skyldigheten att skydda befolkningar,

–   med beaktande av slutsatserna från toppmötet inom södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC) då man sade sig vara beredd att sända fredsbevarande styrkor till Norra Kivu "om det visar sig vara nödvändigt",

–   med beaktande av rådets uttalande av den 10 oktober 2008 om situationen i den östra delen av Demokratiska republiken Kongo,

–   med beaktande av rapporten från parlamentets utskott för utveckling om sin resa till Norra Kivu 2008,

–   med beaktande av samförståndet om humanitärt bistånd som undertecknades den 18 december 2007,

–   med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Striderna mellan Demokratiska republiken Kongos armé, mai mai-milisen, den avsatte generalen Laurent Nkundas rebeller (Nationella kongressen för folkets försvar, CNDP), Demokratiska styrkorna för Rwandas befrielse (FDLR) och ugandiska trupper från Herrens motståndsarmé (LRA) har trappats upp och innebär fortsatta mycket svåra prövningar för civilbefolkningen i Norra Kivu.

B.  Den förre nigerianske presidenten och FN-sändebudet Olusegun Obasanjo lyckades inom ramen för sitt uppdrag söndagen den 16 november 2008 nå en överenskommelse med rebelledaren Laurent Nkunda om inrättandet av en trepartskommitté för att övervaka vapenvilan mellan armén och rebellerna. Kommittén behöver akut stöd från de grupper som står bakom de stater som berörs av konflikten för att få fram en lösning.

C.  Det pågår intensiva internationella diplomatiska ansträngningar med regionala och europeiska företrädare för att förhindra att striderna i Norra Kivu breder ut sig och blir en upprepning av det utbredda Kongokriget 1998–2003 som omfattade sex grannländer. Ett regionalt toppmöte om krisen i östra Demokratiska republiken Kongo anordnades den 7 november 2008 i Nairobi.

D.  Sedan våldsamheterna inleddes har miljontals människor dödats eller tvingats på flykt. Uppskattningsvis har 250 000 människor tvingats fly sedan general Laurent Nkunda återupptog striderna i Demokratiska republiken Kongo i augusti 2008 och förorsakade en humanitär katastrof i de östra delarna av landet.

E.  Trots sitt mandat i enlighet med kapitel VII i FN-stadgan, vilket innebär att alla nödvändiga medel får användas för att förhindra alla försök att tillgripa våld och se till att civila skyddas har FN:s fredsbevarande styrka i Demokratiska republiken Kongo, Monuc

F.  Den 11 november 2008 behandlade FN:s säkerhetsråd på nytt situationen i östra Demokratiska republiken Kongo men enades inte om att bifalla Monucs begäran om ett stärkt mandat med ytterligare 3 000 soldater.

G.  Endast 6 000 av totalt 17 000 Monuc-soldater som är närvarande på Demokratiska republiken Kongos territorium har utplacerats i Norra Kivu.

H.  Medlemsstaterna i FN:s säkerhetsråd, vilka inbegriper Belgien, Frankrike, Italien och Förenade kungariket, har alltid vägrat att ge Monuc extra resurser så att styrkan ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Europeiska unionens råd efterlyser förstärkt samarbete mellan EU, medlemsstaterna och Monuc.

I.  På initiativ av kommissionsledamot Louis Michel anordnades ett regionalt toppmöte i Nairobi. Under mötet kom Demokratiska republiken Kongos president Joseph Kabila och Rwandas president Paul Kagame överens om att omedelbart genomföra alla överenskommelser som tidigare ingåtts för att säkerställa fred och långsiktig politisk stabilitet.

J.  Inget omedelbart eldupphör kom dock till stånd i östra Demokratiska republiken Kongo efter mötet. Våldsamma strider fortsatte mellan parterna i konflikten, något som allvarligt drabbade civilbefolkningen.

K.  Monuc har bevis på att Laurent Nkundas soldater får stöd från Rwanda. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har uppmanat de afrikanska ledarna att i detta kritiska skede ta sitt historiska ansvar för regionen, för Afrika och för världen.

L.  De humanitära organisationerna tar för närvarande hand om 200 000 flyktingar i lägren kring staden Goma och beräknar att upp till en miljon civila gömmer sig i bushen för att undkomma våldet. Situationen i flyktinglägren förvärras för var dag som går och FN:s flyktingkommissarie är orolig för att flyktinglägren kan komma att militariseras.

M.  Rekryteringen av barnsoldater har ökat märkbart i östra Demokratiska republiken Kongo sedan konflikten trappades upp.

N.  Det förefaller som om både trupper från Demokratiska republiken Kongo och soldater från FDLR exploaterar och säljer mineraler i östra Demokratiska republiken Kongo.

O.  Planen för att få ett slut på krisen i östra Demokratiska republiken Kongo fastställdes av kongolesiska parlamentariker. I planen efterlyste man en allmän mobilisering till förmån för en militär, politisk och diplomatisk dialog mellan parterna i konflikten.

P.  Frankrikes och Förenade kungarikets utrikesministrar, Bernard Kouchner och David Miliband, har rekommenderat att Monuc stärks i stället för att en europeisk styrka skickas till Norra Kivu, men har samtidigt framhållit att det inte är uteslutet att en europeisk styrka skickas om situationen kräver det.

Q.  Epidemierna förvärras i Norra Kivu och antalet fall av kolera, mässlingen och kikhosta ökar ständigt på grund av att stora delar av den befolkning som tvingats på flykt bor i tillfälliga bostäder.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över de upptrappade striderna i norra Kivu och konsekvenserna för befolkningen i östra Demokratiska republiken Kongo och regionen som helhet. Parlamentet oroar sig särskilt för de humanitära konsekvenserna till följd av den offensiv som CNDP nyligen genomförde och som ledde till att många människor i Norra Kivu dödades eller tvingades fly.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa bestörtning över massakrerna, brotten mot mänskligheten och det sexuella våldet mot kvinnor och flickor i de östra provinserna av Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet uppmanar alla behöriga nationella och internationella myndigheter att systematiskt ställa gärningsmännen inför rätta. Parlamentet uppmanar FN:s säkerhetsråd att utan dröjsmål vidta alla åtgärder som verkligen kan förhindra ytterligare angrepp mot civilbefolkningen i de östra provinserna av Demokratiska republiken Kongo.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens och medlemsstaternas beslut att öka det humanitära biståndet till den civilbefolkning som drabbats av krisen. Parlamentet uppmärksammar olika humanitära organisationers svårigheter att få fram det humanitära biståndet på grund av säkerhetsläget i Norra Kivu. Parlamentet uppmanar alla parter att garantera tillträdet till utsatta samhällen och säkerheten för biståndsarbetarna i syfte att slå vakt om det "humanitära utrymmet". Parlamentet påminner om att militära medel och resurser endast bör användas under mycket speciella omständigheter till stöd för humanitära hjälpinsatser, och som en sista utväg.

4.  Europaparlamentet upprepar än en gång sin övertygelse om att Amani- och Nairobiprocesserna fortfarande är det lämpligaste sättet för att på lång sikt stabilisera läget i östra Demokratiska republiken Kongo.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Laurent Nkunda att respektera sin egen förklaring där han uttrycker sitt stöd för fredsprocessen i östra Demokratiska republiken Kongo, vilken lämnades efter samtal med FN:s generalsekreterares speciella sändebud, tillika Nigerias förre president, Olusegun Obasanjo. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang CNDP att omedelbart ansluta sig till Amani-fredsprocessen. Parlamentet uttrycker på nytt sitt stöd för myndigheterna i Demokratiska republiken Kongo i deras strävan efter en politisk lösning på krisen. Parlamentet välkomnar den plan som de kongolesiska parlamentarikerna presenterat och där man efterlyser en allmän mobilisering till förmån för en militär, politisk och diplomatisk dialog.

6.  Europaparlamentet anser att det bör hållas en internationell konferens om de stora sjöarna för att hitta en fungerande politisk lösning på konflikten och främja en säker regional ekonomisk integration som gynnar alla länder i regionen.

7.  Europaparlamentet understryker behovet av ytterligare ansträngningar för att få ett slut på utländska beväpnade gruppers aktiviteter i östra Demokratiska republiken Kongo, särskilt FDLR:s aktiviteter. Parlamentet uppmanar regeringen i Demokratiska republiken Kongo och regeringarna i andra länder i regionen att för detta ändamål vidta nödvändiga åtgärder. Europaparlamentet välkomnar det avtal mellan Demokratiska republiken Kongo och Rwanda som tillkännagivits av de två ländernas utrikesministrar och som gör det möjligt för underrättelsegrupper från Rwanda att samarbeta i Demokratiska republiken Kongo med detta lands armé för att FDLR:s närvaro regionen ska upphöra.

8.  Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionen, FN:s säkerhetsråd och internationella nyckelaktörer, inbegripet EU, Förenta staterna och Kina, att öka påtryckningarna mot alla parter för att driva fredsprocessen framåt, och hitta en lösning på problemet med kontrollen av mineralresurser och uppnå ett brett fredsavtal snarare än enbart ett eldupphör. Parlamentet uppmanar vidare dessa aktörer att utöva påtryckningar på Rwanda och Uganda för att förmå länderna att sätta stopp för Nkundas trupper, så att dessa inte längre kan röra sig fritt eller vara verksamma på ländernas territorium.

9.  Europaparlamentet uppmanar alla aktörer att återupprätta rättsstaten och bekämpa straffriheten, framför allt med avseende på massvåldtäkterna på kvinnor och flickor och rekryteringen av barnsoldater.

10.  Europaparlamentet uppmanar Demokratiska republiken Kongos regering att tillsammans med Rwanda och Monuc utarbeta en plan för att isolera och gripa de FDLR-ledare som ledde folkmordet samt erbjuda återbosättning i Demokratiska republiken Kongo eller återintegrering i Rwanda för dem som inte var inblandade i folkmordet och som går med på att demobiliseras.

11.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Demokratiska republiken Kongo att omedelbart sätta stopp för den plundring och de våldsdåd som regeringens soldater gör sig skyldiga till, och som har bevittnats av FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA).

12.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att tillämpa rekommendationen från FN:s panelexpert om den olagliga exploateringen av naturtillgångar i Demokratiska republiken Kongo, inklusive sanktioner mot de personer och företag som bevisligen har deltagit i plundringen, för att bidra till landets stabilisering.

13.  Europaparlamentet påpekar att den olagliga exploateringen av naturtillgångar i östra Demokratiska republiken Kongo är en källa till finansiering för rebellgrupper och därför en orsak till instabilitet i regionen. Parlamentet upprepar än en gång vikten av att bekämpa rebellgruppers och regeringars olagliga exploatering i regionen. Parlamentet uppmanar i detta avseende myndigheterna i Demokratiska republiken Kongo att i samarbete med Monuc stänga rebellgruppernas ekonomiska baser genom att förhindra tillträde till mineraltillgångar (särskilt tenn, koltan och guld) och handelsnätverk.

14.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att insistera på samtal med regeringen i Demokratiska republiken Kongo och regeringarna i grannländerna om att genomföra effektiva system för spårbarhet och ursprung av naturtillgångarna, dvs. guld, kassiterit (tennsten), koltan, kobolt, diamanter, pyroklor och timmer, vilket bör inbegripa att acceptera att övervakare med FN-mandat som övervakar importen av naturtillgångar från Demokratiska republiken Kongo placeras ut på deras territorium, samt att se till att dessa övervakare med FN-mandat skyddas.

15.  Europaparlamentet kräver ännu en gång att kontrollmekanismer införs, i likhet med Kimberleyprocessen, för att certifiera ursprunget för de naturtillgångar från Demokratiska republiken Kongo som importeras till EU.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att europeiska företag inte handlar med, hanterar eller importerar produkter som är tillverkade av mineraler som exploaterats på ett sätt som gynnar väpnade grupper i Demokratiska republiken Kongo och att ställa sådana företag som fortsätter med detta till svars.

17.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att göra allt för att finna en politisk lösning, vilket är det enda sättet att få ett slut på konflikten i Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet välkomnar i detta avseende det initiativ som kommissionsledamot Louis Michel tog om att anordna ett möte mellan Demokratiska republiken Kongos president och Rwandas president i Nairobi. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontakta myndigheterna i Demokratiska republiken Kongo i syfte att genomföra överenskommelsen om att sända tillbaka FDLR-soldater till Rwanda. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Demokratiska republiken Kongo och Rwanda att förbättra samarbetet för att kunna genomföra de åtaganden som man enades om i Nairobi och att prioritera dialog och samråd för att uppnå varaktig fred i östra Demokratiska republiken Kongo och stabilitet i regionen.

18.  Europaparlamentet kräver nolltolerans för sexuellt våld mot flickor och kvinnor, vilket används som vapen i krigföringen, och kräver stränga straff för dem som begår sådana brott. Parlamentet framhåller vikten av tillgång till hälsotjänster i konfliktsituationer och i flyktingläger, särskilt med tanke på de senaste utbrotten av kolera, kikhosta och mässling.

19.  Europaparlamentet återupprepar sitt stöd för Monuc, vars närvaro under dessa dramatiska omständigheter, trots brister, är en nödvändig förutsättning, och kräver att allt görs för att Monuc ska kunna fullgöra sitt uppdrag, och att man tar till vapen för att skydda de som hotas. Parlamentet uppmanar rådet och särskilt Belgien, Frankrike, Italien och Förenade kungariket att spela en ledande roll när det gäller att få FN:s säkerhetsråd och avdelningen för fredsbevarande insatser att stödja Monuc genom att öka dess verksamhetskapacitet i form av lämplig utrustning och personal.

20.  Europaparlamentet uppmanar rådet att med kraft uppmana FN:s säkerhetsråd att förse Monuc med det mandat och de resurser som styrkan behöver för att få bukt med väpnade gruppers exploatering av mineraler, inbegripet genom att övervaka och kontrollera viktiga gränsstationer, start- och landningsbanor, särskilda gruvområden och transportrutter.

21.  Europaparlamentet vidhåller att om ytterligare militära styrkor används bör deras mandat vara inriktat på att skydda civila och att stödja och bidra till respekten för nya fredsöverenskommelser som kan komma att slutas.

22.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att tillsammans med regeringen i Demokratiska republiken Kongo, FN och övriga stora givare, utarbeta en ny plan för avväpning, demobilisering och återintegrering i stor skala i Demokratiska republiken Kongo utifrån EU-konceptet till stöd för avväpning, demobilisering och återintegration och en omfattande strategi för en reform av säkerhetssektorn i landet baserad på EU:s politiska ram för en reform av säkerhetssektorn. Både dessa projekt bör finansieras på ett ändamålsenligt sätt med hjälp av både gemenskapsmedel och Gusp-medel.

23.  Europaparlamentet uppmanar regeringen i Demokratiska republiken Kongo att göra allt för att ta reda på vem som är ansvariga för krigsbrotten i regionen och att ställa dem inför rätta.

24.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att med omedelbar verkan införa omfattande humanitära och medicinska biståndsprogram och återintegreringsprogram för civilbefolkningen i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo, med särskilt fokus på stöd till kvinnor och flickor som utsatts för sexuellt våld, för att tillgodose de omedelbara behoven och påbörja det återuppbyggnadsarbete som kommer att bli nödvändigt. Parlamentet konstaterar att kvinnor har en central roll i återuppbyggnaden av sönderslagna samhällen.

25.  Europaparlamentet noterar med intresse att man utsett en grupp företrädare som bland annat omfattar Nigerias förre president Olusegun Obasanjo och Tanzanias förre president Benjamin Mkapa. Parlamentet uppmanar rådet att samarbeta med den internationella konferensen för området kring de stora sjöarna och Afrikanska unionen för att stabilisera läget i östra Demokratiska republiken Kongo.

26.  Europaparlamentet uppmanar rådet att samarbeta med internationella och regionala medlare för att hantera frågan om den ekonomiska agendan för de stridande parterna, framför allt i samband med pågående medlingsförsök.

27.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att på nära håll följa den humanitära situationen och säkerhetsläget i östra Demokratiska republiken Kongo för att mer i detalj kunna fastställa vilka olika åtgärder som skulle kunna vidtas under rådande omständigheter.

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, ordföranden i Afrikanska unionens kommission, det panafrikanska parlamentets talman och regeringarna och parlamenten i Demokratiska republiken Kongo och övriga medlemsstater i SADC.

(1) Antagna texter, P6_TA(2008)0526. (2) Antagna texter, P6_TA(2008)0072. (3) Antagna texter, P6_TA(2008)0022. (4) EUT C 282 E, 6.11.2008, s. 460.