Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets resolution av den 26 september 2008 om att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken(1),

–   med beaktande av FN-avtalet om principer för medlemsstaternas verksamhet i utforskningen och användningen av yttre rymden, inklusive månen och andra himlakroppar (resolution 2222 (XXI)–Rymdavtalet),

–   med beaktande av sina resolutioner av den 10 juli 2008 om världsrymden och säkerheten(2) och den 29 januari 2004 om handlingsplanen för genomförande av den europeiska rymdpolitiken(3), och av övervägandena vid den offentliga utfrågning som utskottet för industrifrågor, forskning och energi genomförde den 16 juli 2007,

–   med beaktande av rådets resolution av den 21 maj 2007 om den europeiska rymdpolitiken(4),

–   med beaktande av kommissionens dokument av den 11 september 2008 "Lägesrapport om den europeiska rymdpolitiken" (KOM(2008)0561),

–   med beaktande av rådets beslut av den 7 oktober 2003 om undertecknandet av ramavtalet mellan EG och Europeiska rymdorganisationen,

–   med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om Europeiska unionen, ändrat genom utkastet till Lissabonfördraget, och tillämpliga bestämmelser i den europeiska rymdpolitiken (artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt),

–   med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen och av följande skäl:

A.  Rymden är en strategisk tillgång av grundläggande vikt för Europas oberoende, säkerhet och välstånd och rådet måste tillsammans med Europaparlamentet leda den politiska utvecklingen på detta område.

B.  I över 30 år har EU och ett antal av dess medlemsstater finansierat och utvecklat rymdteknik och rymdforskning, vilket har resulterat i att man har fastställt en vision om en europeisk rymdpolitik och haft ett fruktbart samarbete med ESA.

C.  Det finns ett växande intresse för att EU ska inta en stark och ledande roll i en europeisk rymdpolitik för att främja lösningar inom miljö, transport, forskning, försvar och säkerhet.

D.  En stark europeisk rymdpolitik, i synnerhet i form av tillämpningar, tjänster och därtill hörande infrastruktur, kommer att bidra till EU:s samhälleliga, kulturella, ekonomiska och vetenskapliga inflytande, hjälpa till att utveckla EU:s industriella och vetenskapliga grundval, bidra till EU:s tillväxt och sysselsättning och säkerställa EU:s politiska och tekniska oberoende på ett konsekvent och realistiskt sätt.

E.  Inom all europeisk rymdverksamhet respekterar man till fullo principen att utforskning och användning av yttre rymden är till nytta och gagn för alla länder och erkänner yttre rymden som ett område för hela mänskligheten som enbart ska användas för fredliga syften.

F.  EU har åtagit sig att främja internationellt samarbete inom utforskning och användning av yttre rymden och delar rådets ståndpunkt att Europa bör vidta sina åtgärder beträffande utforskning av rymden inom ett världsomspännande program.

G.  För den europeiska rymdpolitikens utveckling är det viktigt att stärka allmänhetens förståelse och stöd för utveckling av rymdteknik, säkerställa komplementaritet mellan olika åtgärder och maximera synergieffekterna med icke rymdbaserad utveckling.

H.  Europa måste av strategiska skäl säkerställa en fortsatt självständig, pålitlig, hållbar och kostnadseffektiv tillgång till rymden genom såväl ett antal lämpliga och konkurrenskraftiga bärraketer av världsklass som en operativ europeisk rymdhamn.

I.  Det är nödvändigt att finna lämpliga EU-instrument och finansieringsmetoder till den europeiska rymdpolitiken för att komplettera anslagen från sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (2007-2013), så att de olika ekonomiska aktörerna kan planera sina insatser på medellång och lång sikt.

J.  En lämplig förvaltningsmodell inom den europeiska rymdpolitiken och rymdverksamheten och ett lämpligt regelverk för att underlätta en snabb framväxt av innovativa och konkurrenskraftiga följdverksamheter, särskilt i syfte att garantera fortsatt tillgång till spektrum för alla rymdbaserade tillämpningar, är grundläggande för att den europeiska rymdpolitiken ska ge resultat och motsvara ambitionerna inom EU, ESA och deras respektive medlemsstater.

K.  Det är nödvändigt att fastställa en exakt tidsplan för att uppfylla målen med Galileo, Egnos och programmet för global övervakning av miljö och säkerhet, vilket döpts om till Kopernikus, och att utarbeta en färdplan för de olika organ som har del i genomförandet av dessa program.

L.  Rymden utgör ett unikt medel för omedelbar insamling och global utsändning av stora mängder data i dagens samhälle och ett mycket viktigt medel för kunskap om och övervakning av den globala klimatförändringen, ett område där Europa går i spetsen och uppmanar de andra internationella aktörerna att inta en mer ansvarsfull inställning gentemot kommande generationer.

M.  Det är möjligt att åstadkomma viktiga genombrott beträffande säkerhetsaspekter i rymden, huvudsakligen inom telekommunikation, övervakning och jordobservation.

N.  Resolutionen från det fjärde mötet i rymdrådet (dvs. mötet mellan Europeiska unionens råd och ESA-rådet) den 22 maj 2007 efterlyser en optimering av beslutsprocesser på rymdområdet inom Europeiska unionens råd och andra EU-institutioner.

O.  I nästa budgetplan bör hänsyn tas till lämpliga EU-instrument och finansieringsmetoder för att möjliggöra gemenskapsinvesteringar på lång sikt för rymdrelaterad forskning och för driften av hållbara rymdbaserade tillämpningar till gagn för Europa och dess medborgare.

P.  EU behöver stärka samarbetet med utvecklingsländerna.

1.  Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 26 september 2008 som ett värdefullt politiskt åtagande för att utarbeta en framväxande europeisk rymdpolitik som på ett avgörande sätt bidrar till att skapa en europeisk identitet och upprepar på nytt sin avsikt att vara konstruktiv och fullt ut delta i genomförandet av denna, som om utkastet till Lissabonfördraget hade trätt i kraft.

2.  Europaparlamentet delar rådets uppfattning att de nuvarande prioriteringarna är genomförandet av programmen Galileo, Egnos, GMES/Kopernikus.

3.  Europaparlamentet välkomnar särskilt skapandet av en interinstitutionell panel för Galileo som kan tjäna som modell för utvecklingen av en europeisk rymdpolitik.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att fastställa en exakt tidsplan för upprättande av en effektiv ledningsstruktur för programmet GMES/Kopernikus och att utarbeta en tydlig färdplan för detta program i syfte att göra dem effektivare och ange deras respektive budgetanslag.

5.  Europaparlamentet betonar GMES/Kopernikus avgörande roll som ett användarstyrt initiativ som kunnat genomföras tack vare det betydande bidraget från infrastrukturerna för jord- och rymdbaserad in-situ-observation, framhåller att data- och tjänstekontinuitet är oumbärlig och anser i synnerhet att kommissionen först ska åta sig att se till att det genomförs en konsekvensbedömning av de möjliga fördelarna, de uppkomna kostnaderna och utvecklingen av programmet GMES/Kopernikus på lång sikt, och sedan överlämna en handlingsplan till Europaparlamentet och rådet som bland annat täcker följande aspekter:

6.  Europaparlamentet beklagar att man, trots tydliga rekommendationer från användarna, inte garanterar fortsatt tillhandahållande av altimeterdata från satelliter med låg inklination efter att den redan uppskjutna satelliten Jason-2 är uttjänt. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med finansieringsproblemen kring Jason-3, vilka på kort sikt riskerar att äventyra Kopernikustjänsternas hållbarhet, och att meddela parlamentet om de beslut som tas i detta avseende.

7.  Europaparlamentet efterlyser en strukturerad dialog mellan EU:s institutionella och mellanstatliga aktörer, som garanterar alla medlemsstater en öppen och rättvis tillgång till de fördelar som den europeiska rymdpolitiken ger.

8.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att främja synergieffekterna mellan den civila och säkerhetsmässiga utvecklingen på rymdområdet. Den europeiska säkerhets- och försvarsförmågan är bl.a. beroende av tillgängligheten till satellitbaserade system, och tillgången till dessa är avgörande för Europeiska unionen.

9.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortskrida i frågan om internationella förbindelser, nämligen beträffande konkurrens på internationella kommersiella och statliga marknader, i syfte att se till att Europa talar med en röst och följer en överenskommen strategi.

10.  Europaparlamentet håller med rådet om att internationellt rymdsamarbete måste se till Europas intressen och på så sätt bidra till globala initiativ, och betonar vikten av att garantera Europas politiska, tekniska och operativa oberoende.

11.  Europaparlamentet påminner rådet och kommissionen om deras uttalade avsikter att inom ramen för genomförandeplanen för den europeiska rymdpolitiken lägga fram särskilda rekommendationer eller förslag för Europaparlamentet, med hänsyn till följande fyra prioriterade områden:

12.  Europaparlamentet understryker vikten av att utveckla en rymdrelaterad industripolitik, och en avgörande del i denna politik är det rymdrelaterade regelverk och det standardiseringsprogram som bidrar till att skapa nya europeiska marknader i efterföljande led, och påminner om att Galileo-förordningen utgör ett riktmärke för små och medelstora företags delaktighet i europeisk rymdrelaterad industripolitik.

13.  Europaparlamentet erkänner att rymdprogrammen, som både ger global och långsiktig täckning, på ett unikt sätt bidrar med viktiga data som görs tillgängliga för forskning om klimatförändringar och att de utgör en faktabas för viktiga beslut i miljöfrågor.

14.  Europaparlamentet erkänner att rymdpolitiken kan bidra till att Lissabonmålen uppnås och således till att uppfylla EU:s ekonomiska, utbildningsmässiga, sociala och miljömässiga ambitioner och medborgarnas förväntningar.

15.  Europaparlamentet inser behovet av att EU vidtar praktiska åtgärder för att fortsätta minska Europas beroende för utvald kritisk rymdteknik, komponenter och operationer.

16.  Europaparlamentet anser att Europa ska utveckla en gemensam vision och en långsiktig strategisk plan för utforskning av rymden för att kunna spela en viktig roll i internationella program (såsom "Global Exploration Strategy") för bemannad och obemannad utforskning, däribland en eventuell bemannad expedition till Mars.

17.  Europaparlamentet begär att man överväger ett nytt särskilt budgetkapitel för den europeiska rymdpolitiken i EU-budgeten för att återspegla det starka åtagandet från EU:s sida för den europeiska rymdpolitiken och öka insynen och öppenheten i denna politik, utifall att Lissabonfördragets bestämmelser för rymdpolitiken träder i kraft.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja investeringar i rymdrelaterad vetenskap och teknik.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att utveckla användningen av rymden för insamling och spridning av information och insisterar på behovet av att främja teknisk utveckling inom övervakning och observation av rymden.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för att undvika föroreningar i yttre rymden.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en undersökning av rymdturismens inverkan och vilken form av trygghet, säkerhet och regelverk som behövs i detta sammanhang.

22.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ta initiativ till en omfattande reflektion kring utforskning, för att fastställa en vision om vilken roll Europa ska spela och vilka resurser Europa ska bidra med i framtida världsomspännande forskningsinsatser på rymdområdet. I detta avseende önskar Europaparlamentet vara nära knutet till den kommande högnivåkonferensen om utforskning som föreslagits av kommissionen.

23.  Europaparlamentet understryker värdet av rymdutforskning som inspiration för att unga européer ska välja en karriär inom vetenskap och teknik och för att stärka denna forskningskapacitet i Europa.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska rymdorganisationen, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och FN:s generalsekreterare.

(1) EUT C 268, 23.10.2008, s. 1. (2) Antagna texter, P6_TA(2008)0365. (3) EUT C 96 E, 21.4.2004, s. 136. (4) EUT C 136, 20.6.2007, s. 1.