Europaparlamentets resolution av den 4 december 2008 om EU:s uppförandekod för vapenexport
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. 2008 har Europeiska unionens uppförandekod för vapenexport funnits i tio år.
B. För över tre år sedan, den 30 juni 2005, enades Coarm (rådets arbetsgrupp för konventionella vapen) på teknisk nivå om lydelsen i en gemensam ståndpunkt. Detta var resultatet av en genomgripande översyn av EU:s uppförandekod för vapenexport, som hade till syfte att omvandla uppförandekoden till ett effektivt instrument för kontroll av vapenexport från EU:s territorium och från företag i EU.
C. Ett antagande av denna gemensamma ståndpunkt innebär att uppförandekoden blir ett rättsligt bindande instrument för kontroll av vapenexport för EU:s samtliga medlemsstater.
D. Trots flera uppmaningar från Europaparlamentet har rådet sedan 2005 inte kunnat anta den gemensamma ståndpunkten på politisk nivå. Därmed kvarstår frågan olöst.
E. Frågan har blivit än mer angelägen på grund av utvecklingen inom följande områden:
–
Flera initiativ har tagits för att harmonisera nationella vapenupphandlingsregler liksom överföringen och försäljningen av vapen inom gemenskapen.
–
Det finns ett förnyat intresse att övervaka följderna av den olagliga vapenhandeln, särskilt sedan EU:s regler om luftfartssäkerhet trätt i kraft, och de följder dessa regler fått för verksamheten för flygfraktföretag som misstänks vara inblandade i destabiliserande vapenöverföringar.
1. Europaparlamentet upprepar, med tanke på att uppförandekoden nu funnits i tio år, sin kraftiga kritik mot det nuvarande politiska dödläget och oförmågan att anta en gemensam ståndpunkt.
2. Europaparlamentet uppmanar det franska ordförandeskapet, och annars de kommande ordförandeskapen, att lösa frågan genom att se till att den gemensamma ståndpunkten antas utan ytterligare dröjsmål.
3. Europaparlamentet upprepar att EU:s bidrag till ett internationellt bindande avtal om vapenhandel kommer att bli mycket mer trovärdigt när väl EU:s eget vapenexportsystem blir rättsligt bindande.
4. Europaparlamentet upprepar att man bör vidta bland annat följande åtgärder, parallellt med den gemensamma ståndpunkten:
a)
Stävja tvivelaktiga vapenöverföringar genom en strikt tillämpning av uppförandekodens kriterier på både företag och nationella väpnade styrkor.
b)
Förhindra olaglig vapenhandel luft- och sjövägen och förbättra och genomföra kontroller av vapenförmedlingen genom att uppmana samtliga medlemsstater att, om de inte redan gjort det, se till att rådets gemensamma ståndpunkt 2003/468/GUSP av den 23 juni 2003 om kontroll av vapenförmedling(1) införlivas både till bokstav och andemening i den nationella lagstiftningen.
c)
Snarast utreda den senaste tidens anklagelser om brott mot vapenembargon.
d)
Förhindra försäljning till privata vapenhandlare av vapen som samlats in under insatser inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och reformen av säkerhetssektorn samt inom andra EU-initiativ och förebygga vidareöverföring av sådana vapen till andra regioner där det råder våldsamma konflikter eller spänningar.
e)
Öka tydligheten och kvaliteten hos de uppgifter som EU:s medlemsstater lämnar in i samband med den årliga rapporten om uppförandekoden.
5. Europaparlamentet är övertygat om att den gemensamma ståndpunkten om en uppförandekod för vapenexport måste antas för att det kommande direktivet om överföring av försvarsmateriel inom gemenskapen ska kunna genomföras på ett korrekt sätt och vapenexport kontrolleras effektivt.
6. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.