Europa-Medelhavsavtalet EG/Marocko (Bulgariens och Rumäniens anslutning) ***
192k
66k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om utkastet till rådets beslut om ingående av ett protokoll till Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan, för att ta hänsyn till Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (13104/2007 – KOM(2007)0404 – C6-0383/2008 – 2007/0137(AVC))
– med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2007)0404),
– med beaktande av rådets text (13104/2007),
– med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 300.3 andra stycket jämfört med artikel 300.2 första stycket andra meningen och artikel 310 i EG-fördraget (C6-0383/2008),
– med beaktande av artiklarna 75, 83.7 och 43.1 i arbetsordningen,
– med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A6-0458/2008).
1. Europaparlamentet ger sitt samtycke till ingåendet av protokollet.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Konungariket Marocko parlamentets ståndpunkt.
Stabiliserings- och associeringsavtalet EG–Albanien (Bulgariens och Rumäniens anslutning) ***
192k
69k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till rådets och kommissionens beslut om ingående av protokollet till stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan, med anledning av Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (7999/2008 – KOM(2008)0139 – C6-0453/2008 – 2008/0057(AVC))
– med beaktande av förslaget till rådets och kommissionens beslut (KOM(2008)0139),
– med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 300.3 andra stycket jämfört med artikel 300.2 första stycket andra meningen och artikel 310 i EG-fördraget (C6-0453/2008),
– med beaktande av artiklarna 75, 83.7 och 43.1 i arbetsordningen,
– med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A6-0496/2008).
1. Europaparlamentet ger sitt samtycke till ingående av protokollet.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Albanien parlamentets ståndpunkt.
Stabiliserings- och associeringsavtalet EG–Kroatien (Bulgariens och Rumäniens anslutning) ***
192k
70k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till rådets och kommissionens beslut om ingående av protokollet till stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kroatien, å andra sidan, med anledning av Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (15019/2008 – KOM(2007)0612 – C6-0463/2008 – 2007/0215(AVC))
– med beaktande av förslaget till rådets och kommissionens beslut (KOM(2007)0612),
– med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 300.3 andra stycket jämfört med artikel 300.2 första stycket andra meningen och artikel 310 i EG-fördraget (C6-0463/2008),
– med beaktande av artiklarna 75, 83.7 och 43.1 i arbetsordningen,
– med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A6-0490/2008).
1. Europaparlamentet ger sitt samtycke till ingåendet av protokollet.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Kroatien parlamentets ståndpunkt.
Avtal mellan EG och Indien om vissa luftfartsaspekter *
189k
69k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Indien om vissa luftfartsaspekter (KOM(2008)0347 – C6-0342/2008 – 2008/0121(CNS))
– med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2008)0347),
– med beaktande av artikel 80.2 och artikel 300.2 första stycket första meningen i EG-fördraget,
– med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0342/2008),
– med beaktande av artiklarna 51, 83.7 och 43.1 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6-0471/2008).
1. Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Indien parlamentets ståndpunkt.
Skydd av euron mot förfalskning *
193k
70k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om utkastet till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1338/2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning (14533/2008 – C6-0395/2008 – 2007/0192A(CNS))
Skydd av euron mot förfalskning (medlemsstater som inte har antagit euron) *
194k
70k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om utkastet till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1339/2001 om att låta verkningarna av förordning (EG) nr 1338/2001 om nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning även omfatta de medlemsstater som inte har antagit euron som gemensam valuta (14533/2008 – C6-0481/2008 – 2007/0192B(CNS))
Skyddsåtgärder som krävs av bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen (kodifierad version) ***I
194k
70k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (kodifierad version) (KOM(2008)0544 – C6-0316/2008 – 2008/0173(COD))
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0544),
– med beaktande av artikel 251.2 och artikel 44.2 g i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0316/2008),
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),
– med beaktande av artiklarna 80 och 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0465/2008).
A. Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid parlamentet, rådet och kommissionen.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Skattebefrielse på permanent införsel från en medlemsstat av personlig egendom (kodifierad version) *
191k
70k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till rådets direktiv om skattebefrielse på permanent införsel från en medlemsstat av personlig egendom (kodifierad version) (KOM(2008)0376 – C6-0290/2008 – 2008/0120(CNS))
– med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2008)0376),
– med beaktande av artikel 93 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0290/2008),
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),
– med beaktande av artiklarna 80 och 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0466/2008), och av följande skäl:
A. Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Utgifter inom veterinärområdet (kodifierad version)
191k
70k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till rådets beslut om utgifter inom veterinärområdet (kodifierad version) (KOM(2008)0358 – C6-0271/2008 – 2008/0116(CNS))
– med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2008)0358),
– med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0271/2008),
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),
– med beaktande av artiklarna 80 och 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0464/2008).
A. Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid parlamentet, rådet och kommissionen.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt *
193k
69k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till rådets direktiv om ändring av förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt (KOM(2008)0514 VOL 1 – C6-0332/2008 – 2008/0167(CNS))
2. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
3. Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.
4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt - tillämpning på icke-deltagande medlemsstater *
193k
69k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2183/2004 om utvidgning av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt till att gälla även icke-deltagande medlemsstater (KOM(2008)0514 VOL II – C6-0335/2008 – 2008/0168(CNS))
2. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
3. Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.
4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Ändringsbudget nr 9/2008
195k
72k
Europaparlamentets resolution av den 16 december 2008 om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 9/2008 för budgetåret 2008 - Avsnitt III - kommissionen (16263/2008 – C6-0462/2008 – 2008/2311(BUD))
– med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget,
– med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(1), särskilt artiklarna 37 och 38,
– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, slutgiltigt antagen den 13 december 2007(2),
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3),
– med beaktande av det preliminära förslag till Europeiska unionens ändringsbudget nr 10/2008 för budgetåret 2008 som kommissionen lade fram den 31 oktober 2008 (KOM(2008)0693),
– med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 9/2008 som rådet fastställde den 27 november 2008 (16263/2008 – C6-0462/2008)
– med beaktande artikel 69 och bilaga IV i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A6-0487/2008).
A. Förslaget till ändringsbudget nr 9 till den allmänna budgeten för 2008 omfattar följande:
–
En nettoökning i inkomstprognoserna (1 198,7 miljoner EUR) efter revideringen av prognoserna för egna resurser och andra inkomster.
–
En minskning av betalningsbemyndigandena i budgetposterna för rubrikerna 1a, 1b, 2, 3b och 4 (4 891,3 miljoner EUR) efter beaktande av de omfördelningar som föreslagits i den samlade överföringen.
–
Inkludering av budgetaspekterna i samband med finansieringen av en snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna, som ett resultat av parlamentets och rådets gemensamma uttalande av den 21 november 2008 om finansieringen av livsmedelsmekanismen.
B. Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 9/2008 är att formellt införa dessa budgetjusteringar i 2008 års budget.
C. Rådet har antagit det preliminära förslaget till ändringsbudget nr 10/2008 som förslag till ändringsbudget nr 9/2008 efter annulleringen av det preliminära förslaget till ändringsbudget nr 8/2008.
1. Europaparlamentet noterar det preliminära förslaget till ändringsbudget nr 10/2008.
2. Europaparlamentet godkänner förslaget till ändringsbudget nr 9/2008 utan ändringar.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 80/181/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter (11915/3/2008 – C6-0425/2008 – 2007/0187(COD))
– med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (11915/3/2008 – C6-0425/2008),
– med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0510),
– med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,
– med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,
– med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A6-0476/2008).
1. Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten.
2. Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget.
4. Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden(1),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS)(2),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 294/2008 av den 11 mars 2008 om inrättande av Europeiska institutet för innovation och teknik(3),
– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden(4),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi)(5),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)(6),
– med beaktande av sin ståndpunkt av den 23 oktober 2008 till rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om flygplatsavgifter(7),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 september 2000 om integrerad förvaltning av kustområden: en gemenskapsstrategi (KOM(2000)0547),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2007 "Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism" (KOM(2007)0621),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 mars 2006 "En ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa" (KOM(2006)0134), och Europaparlamentets resolution om detta av den 29 november 2007(8),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2007 "En integrerad havspolitik för Europeiska unionen" (KOM(2007)0575), och Europaparlamentets resolution om detta av den 20 maj 2008(9),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 januari 2008 "Mot 20–20 till 2020 – Europas möjligheter i samband med klimatförändringarna" (KOM(2008)0030),
– med beaktande av kommissionens grönbok av den 7 juni 2006 "Unionens framtida havspolitik: En europeisk vision för oceanerna och haven" (KOM(2006)0275),
– med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 14 december 2007,
– med beaktande av den gemensamma trepartsförklaringen av den 20 maj 2008 från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om inrättandet av en "Havets dag i Europa", som ska högtidlighållas den 20 maj varje år,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för transport och turism (A6-0442/2008), och av följande skäl:
A. I EU finns det sex kustmakroregioner, dvs. områdena i anslutning till Atlanten, Östersjön, Svarta havet, Medelhavet, Nordsjön och de yttersta randområdena, var och en med skilda territoriella förutsättningar och olika uppfattningar om turism.
B. En betydande del av den europeiska befolkningen lever längs EU:s 8 900 mil långa fastlandskust.
C. Den definition av kustregioner som används i EU:s havspolitik är godtagbar, dvs. regioner eller områden som ligger längs kusten eller inom en sträcka på fem mil fågelvägen från kusten.
D. Kustregionerna är mycket viktiga för EU eftersom en stor del av den ekonomiska verksamheten är koncentrerad till dem.
E. Definitionen av en integrerad förvaltning av kustregionerna och turismens roll för uppnåendet av detta mål måste beaktas.
F. En positiv utveckling av kustregionerna gynnar inte bara befolkningen i dessa områden, utan alla människor som bor i EU.
G. Även om turismen i allmänhet är den främsta verksamheten i dessa regioner med en positiv inverkan på den socioekonomiska utvecklingen i form av ökade BNP- och sysselsättningsnivåer, kan den ibland även påverka regionen i negativ riktning till följd av den säsongspräglade verksamheten och lågkvalificerade arbeten, bristande integrering mellan kust och inland, brist på ekonomisk diversifiering och utarmning av natur- och kulturarvet.
H. I de olika verksamhetsprogrammen för perioden 2007–2013 finns det i princip ingen specifik hänvisning till kustregionerna, vilket medför att det finns väldigt få jämförbara och tillförlitliga socioekonomiska och finansiella uppgifter om kustturismen.
I. Då det saknas jämförbara och tillförlitliga uppgifter om kustturism kan näringens ekonomiska styrka vara undervärderad, vilket kan leda till en underskattning av det ekonomiska värdet av att skydda den marina miljön och en överskattning av investeringarnas roll för att uppnå detta mål.
J. Till följd av bristen på uppgifter om de medel som EU har investerat i kustregionerna är det svårt att kvantifiera strukturfondernas verkliga inverkan på kustturismen.
K. Turismen spänner över många av de politikområden som avsevärt påverkar dess kapacitet att bidra till den sociala och territoriella sammanhållningen.
L. Strukturfonderna kan ur kvalitetsmässig synvinkel påverka utvecklingen i kustregionerna positivt genom att gjuta nytt liv i de lokala ekonomierna, stimulera privata investeringar och främja en hållbar turism.
M. En sådan påverkan är mer synlig på de små öarna i de yttersta randområdena eller i kustregionerna där kustturismen utgör den huvudsakliga ekonomiska näringen.
N. Kustregionerna påverkas kraftigt av sitt geografiska läge, och de behöver en strukturerad strategi som tar hänsyn till deras särdrag och till subsidiaritetsprincipen, och till behovet av en beslutsprocess som garanterar att det råder överensstämmelse mellan sektorer.
O. Utöver detta är kustregionerna ofta avlägsna områden, såsom små öar, de yttersta randområdena eller kustregioner som är kraftigt beroende av turismen och har begränsad tillgänglighet utanför högsäsong. För att gynna den territoriella sammanhållningen i dessa regioner är det nödvändigt att förbättra infrastrukturen, upprätta fler regelbundna förbindelser mellan kusten och inlandet och, med hjälp av territoriella marknadsföringsstrategier och strategier för integrerad ekonomisk utveckling som genererar investeringar, främja insatser för att upprätthålla den ekonomiska verksamheten utanför turistsäsongen.
P. Även om kustregionerna har liknande problem finns det inga specifika instrument som gör det möjligt att på ett strukturerat sätt föra samman och förbättra kommunikationen mellan de främsta aktörerna, som ofta arbetar självständigt och isolerat.
Q. Offentliga myndigheter på lokal och regional nivå kan i samarbete med den privata sektorn finna och genomföra integrerade lösningar på faktiska problem, med hänsyn tagen till både miljö- och samhällsintressen.
R. Om man inrättar politiska instrument kommer detta att bidra till bättre integrerade och mer hållbara utvecklingsstrategier, vilket förbättrar den ekonomiska konkurrenskraften genom att natur- och kulturresurser bevaras, sociala behov tillgodoses och modeller för en ansvarsfull turism främjas.
S. Sådana instrument skulle kunna höja sysselsättningens kvalitet i kustregionerna och bidra till att minska säsongsberoendet, genom att sammanföra olika former av turism och andra havs- eller kustaktiviteter och på detta sätt anpassa utbudet till de höga förväntningarna och kraven från dagens turister och skapa kvalificerad sysselsättning.
T. Målet "europeiskt territoriellt samarbete", som fastställs i artikel 6 i förordning (EG) nr 1080/2006, skulle effektivt kunna bidra till ovannämnda prioriteringar, genom finansieringen av samarbetsprojekt och utvecklingen av partnerskapsnätverk mellan sektorsaktörer och kustregioner. I detta sammanhang är det viktigt att utnyttja den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete, vilken inrättats genom förordning (EG) nr 1082/2006, som ett instrument som gör det möjligt att skapa stabila samarbetsformer för den hållbara utvecklingen av kustregionerna, i vilka lokala aktörer och arbetsmarknadens parter deltar.
1. Europaparlamentet betonar att turismen är en viktig faktor för den socioekonomiska utvecklingen i EU:s kustregioner, eftersom den är nära förbunden med Lissabonstrategins mål. Parlamentet betonar även att större hänsyn måste tas till Göteborgsstrategins mål i samband med turismverksamhet i kustregionerna.
2. Europaparlamentet uppmuntrar kustmedlemsstaterna att utforma specifika strategier och integrerade planer på nationell och regional nivå för att motverka turismens säsongsberoende i kustregionerna och säkerställa stabilare arbetstillfällen och höja livskvaliteten i lokalsamhällena. I detta sammanhang betonar parlamentet betydelsen av att förlänga traditionell säsongsverksamhet till året runtverksamhet genom produktdiversifiering och alternativa former av turism (t.ex. affärs-, kultur-, hälso-, idrotts- och jordbruksturism samt turism som är kopplad till havet). Parlamentet konstaterar att diversifiering av produkter och tjänster kommer att bidra till att skapa tillväxt och sysselsättning samt minska de negativa miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna.
3. Europaparlamentet betonar behovet av att trygga rättigheterna för de anställda i sektorn genom att främja kvalitetsanställningar och yrkeskvalifikationer, vilket bl.a. innebär lämplig yrkesutbildning, mer utbredd användning av långtidsanställningar, rättvisa och värdiga löner samt bättre arbetsförhållanden.
4. Europaparlamentet efterlyser ett integrerat synsätt på kustturismen när det gäller EU:s sammanhållnings-, havs-, fiske-, miljö- transport-, energi-, social- och hälsopolitik för att skapa synergier och undvika oförenliga insatser. Parlamentet rekommenderar kommissionen att ta hänsyn till ett sådant integrerat synsätt på hållbar tillväxt inom kustturismen, inte minst i samband med EU:s havspolitik, som ett strategiskt mål för sitt arbetsprogram för perioden 2010–2015 och inom ramen för halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013.
5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att de regionala och lokala myndigheter som är behöriga i turist- och regionala utvecklingsfrågor i kustregionerna samt ekonomiska, sociala och miljöansvariga aktörer helt och fullt involveras i alla permanenta strukturer som inrättats inom ramen för denna politik samt i de gränsöverskridande samarbetsprogram som rör kustregioner.
6. Europaparlamentet belyser den viktiga kopplingen mellan en välfungerande infrastruktur och en framgångsrik turistregion, och uppmanar således behöriga myndigheter att utarbeta planer för att optimera lokal infrastruktur, vilket gynnar både turister och lokalbefolkning. Mot bakgrund av detta rekommenderar parlamentet med eftertryck kustmedlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att nya infrastrukturförbättrande projekt, inklusive oljeanläggningar och andra installationer, alltid uppförs med hjälp av den senaste tillgängliga tekniken, i syfte att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen samt förbättra energieffektiviteten genom användning av förnybara energikällor.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att främja hållbara transportkedjor inom kollektivtrafiken samt cykelbanor och vandringsvägar, särskilt längs gränsöverskridande kutssträckor, och att i detta syfte främja utbyte av bästa metoder.
8. Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att anta en helhetssyn på turismen i kustregioner inom ramen för såväl den territoriella sammanhållningen som dess strategi för en integrerad havspolitik, i synnerhet för öar, ömedlemsstater, de yttersta randområdena och för övriga kustregioner, inte minst mot bakgrund av hur kraftigt beroende dessa områden är av turismen.
9. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att införa kustturismen i förteckningen över strukturfondernas prioriteringar inom ramen för de strategiska riktlinjerna för kommande programplaneringsperiod och i den politik som förs av EU:s kustregioner samt att fastställa en nyskapande strategi för det totala utbudet av turisttjänster i kustregionerna.
10. Europaparlamentet välkomnar därför kustregionernas deltagande i Interreg IV B- och C-programmen och -projekten, vilka omfattar både transnationellt och interregionalt samarbete inom turism, och uppmanar dem att effektivt utnyttja EU:s initiativ och instrument för kustregioner (såsom Medelhavsstrategin, Östersjöstrategin och Svartahavssynergin). Parlamentet rekommenderar starkt kommissionen att lägga större vikt vid kustregioner i de nya Interreg-programmen för nästa progamplaneringsperiod.
11. Europaparlamentet noterar Regionkommitténs åsikt när det gäller inrättandet av en europeisk kustfond, och uppmanar kommissionen att inom ramen för nästa budgetram granska former för hur alla framtida finansiella instrument som avser åtgärder i kustregioner bättre ska kunna samordnas.
12. Europaparlamentet förespråkar att det ska utvecklas en kunskapspelare som en del av den integrerade utvecklingen av kustregionerna, genom inrättandet av ett sektorsuppdelat europeiskt nät som lyder under Europeiska institutet för innovation och teknik, i enlighet med förordning (EG) nr 294/2008, och det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, i enlighet med beslut nr 1982/2006/EG.
13. Europaparlamentet rekommenderar kustmedlemsstaterna att tillämpa detta integrerade synsätt på programnivå när de väljer och genomför projekt med koppling till kusten, och att utgå från en princip som bygger på sektorsöverskridande samarbete och prioritera inrättandet av offentlig-privata partnerskap, i syfte att minska trycket på de berörda lokala myndigheterna.
14. Europaparlamentet välkomnar de prioriteringar för kust- och havsturismen som kommissionen har lagt fast i ovannämnda "Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism". Parlamentet föreslår att det ska inkluderas specifik information om kustturistmålen och nätverken i den nyligen skapade portalen för europeiska turistmål, i synnerhet om de mindre kända och omskrivna turistmålen, i syfte att göra det möjligt att främja dem utanför EU:s gränser, däribland på regional och lokal nivå.
15. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att erkänna kust- och vattenturism som huvudtema för 2010 inom ramen för sitt pilotprojekt "Europeiska turistdestinationer som utmärkt sig".
16. Europaparlamentet beklagar att den dåliga insyn som för närvarande råder i EU:s utgifter för kustregioner gör det omöjligt att mäta investeringsnivån eller analysera effekterna av de initiativ som erhåller stöd i dessa regioner. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang åtgärderna i ovannämnda grönbok om EU:s framtida havspolitik med syftet att inrätta en databas för havsregioner som ska innehålla uppgifter om samtliga gemenskapsfonders förmånstagare (inklusive strukturfonderna). Kommissionen uppmanas att utan dröjsmål fullgöra denna viktiga uppgift. Parlamentet betonar vikten av ett sådant initiativ för att garantera insyn på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivera lämpliga instrument för att göra sådana uppgifter tillgängliga för analys- och statistiksyften, och uppmanar medlemsstaterna att fullgöra sina skyldigheter när det gäller offentliggörande av slutmottagarna för att därmed ge en övergripande bild av vilka projekt som finns.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att tillsammans utarbeta en uttömmande förteckning på Internet över projekt som finansierats i kustregionerna, för att på detta sätt göra det möjligt för regionerna att lära av andras erfarenheter och för universitet och högskolor, kustsamhällen och andra berörda parter att identifiera, sprida och maximera överföringen av bästa praxis till lokalsamhällena. Mot bakgrund av detta rekommenderar parlamentet inrättandet av ett forum där berörda parter kan kontakta varandra och utbyta goda metoder och en arbetsgrupp bestående av företrädare för medlemsstaterna för att utveckla handlingsplaner för kustturism och främja erfarenhetsutbyte på institutionsnivå.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även använda denna förteckning på Internet för att visa befolkningen vilka fördelar EU har för kustregionerna, för att därmed bidra till att rättfärdiga EU:s finansiering och ge en positiv bild av EU.
19. Europarlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att Eurostats fortlöpande utveckling av den socioekonomiska databasen för EU:s kustregioner inkluderar tillförlitliga, homogena och aktuella uppgifter om turism eftersom sådana uppgifter är viktiga för beslutsfattandet i den offentliga sektorn och för att möjliggöra jämförelser såväl mellan regioner som mellan sektorer. Parlamentet rekommenderar kustmedlemsstaterna att utan dröjsmål införa satelliträkenskaper för turismen inom sina territorier.
20. Europaparlamentet betonar att det råder en stark koppling mellan miljö och kustturism. Parlamentet konstaterar att strategier för att utveckla turismen bör omfatta praktiska åtgärder, i enlighet med en allmän strategi för miljöskydd och miljöförvaltning. Parlamentet välkomnar således att "hållbar miljö" är inskrivet i artikel 17 i förordning (EG) nr 1083/2006 (om strukturfonderna 2007–2013) som en av de främsta principerna för genomförandet av samtliga insatser som finansieras via strukturfonderna. Tillämpningen av denna princip måste kontrolleras med hjälp av lämpliga övervakningsåtgärder. Parlamentet rekommenderar starkt att det införs en liknande bestämmelse i förordningarna för nästa programplaneringsperiod. Parlamentet betonar att detta skulle utgöra ett viktigt bidrag för att främja ekoturism.
21. Europaparlamentet påpekar att kustregionerna är särskilt utsatta för följderna av klimatförändringen och för den havsnivåhöjning, jorderosion samt ökande förekomst av allt våldsammare stormar som denna medför. Parlamentet insisterar därför på att kustregionerna ska utarbeta planer för att förebygga risker till följd av klimatförändringen.
22. Europaparlamentet betonar klimatförändringens konsekvenser för kustturismen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att dels konsekvent integrera EU:s mål om en minskning av koldioxidutsläppen i transport- och turistpolitiken, dels främja åtgärder för att skydda den hållbara kustturismen mot klimatförändringens konsekvenser.
23. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang hur viktigt det är att granska vilken potential turismen har för att bidra till miljöskydd och miljöbevarande. Parlamentet konstaterar att turismen kan utgöra ett enkelt medel för att höja medvetenheten om miljövärden genom gemensamma insatser från nationella och regionala myndigheter å ena sidan och turistoperatörer och hotell- och restaurangchefer å den andra. Parlamentet anser därför att sådana insatser ska riktas mot kustregioner till följd av deras framträdande turistprofil.
24. I samband med utvecklingen av turismen betonar Europaparlamentet behovet av att alltid skydda historiska landmärken och arkitektoniska skatter samt bevara traditioner och kulturarvet i allmänhet, med ett aktivt deltagande från lokalsamhällenas sida.
25. Europaparlamentet begär att man inför incitament för att främja hållbar utveckling på ett sådant sätt att kultur- och naturarvet samt det sociala nätverket i kustregionerna skyddas.
26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att ett aktivt genomförande i linje med ramdirektivet för havsmiljön ska vara ett villkor för att erhålla EU-medel för kustprojekt som påverkar havet.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda alla utvärderingsinstrument som är lämpliga för att kontrollera tillämpningen av denna princip i kustregionerna under innevarande programplaneringsperiod samt ansvarsfördelningen mellan beslutsfattare på olika nivåer.
28. Europaparlamentet betonar att trycket på kustregionerna från alltför omfattande investeringar i fysisk infrastruktur skadar kustturismens utveckling och attraktionskraft. Dessa aspekter skulle kunna främjas genom turisttjänster av hög kvalitet, något som är viktigt för kustregionernas konkurrenskraft och främjandet av bra arbetstillfällen och yrkeskvalifikationer. Parlamentet uppmanar därför kustregionerna att i stället uppmuntra alternativa investeringar, såsom tjänster baserade på IKT, nya potentiella områden för lokala traditionella produkter och högkvalificerad utbildning för anställda i turistnäringen. Parlamentet förespråkar också att det ska utformas utbildningsprogram för att skapa en reserv av kvalificerade arbetstagare som kan hantera den växande komplexiteten och mångfalden i turistnäringen.
29. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta en lämplig politik för stadsplanering och fysisk planering som är förenlig med kustlandskapet.
30. Europaparlamentet understryker att hög kvalitet är den främsta komparativa fördelen för EU:s turism. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna samt de regionala och lokala myndigheterna att stärka och ytterligare höja kvaliteten på sina turisttjänster, inte minst när det gäller säkerhetsnivå, komplett och modern infrastruktur, inblandade företags sociala ansvar samt ekonomisk verksamhet som respekterar miljön.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin politik för havskluster inbegripa de tjänster och tillverkningssektorer som är av betydelse för kustturismen, för att på detta sätt möjliggöra en produktiv samverkan mellan de aktörer som utnyttjar havet som en resurs för att öka sin konkurrenskraft och hållbarhet samt sitt bidrag till kusternas ekonomiska utveckling. Parlamentet anser även att sjukvård, omsorg, utbildning, teknik och idrottsanläggningar bör ingå som kusttjänster i havsklustren, då dessa är avgörande beståndsdelar för utvecklingen av dessa regioner.
32. Europaparlamentet betonar betydelsen av tillgänglighet för kustregionernas utveckling. Parlamentet uppmanar därför kommissionen samt nationella och regionala myndigheter i kustmedlemsstaterna att utveckla metoder för att garantera bästa möjliga förbindelser via mark-, flyg- och sjöstransporter. Mot bakgrund av hur förorenat havet är i många regioner och hamnstäder upprepar parlamentet sin uppmaning till kommissionen och ovannämnda myndigheter att avsevärt förbättra incitamenten för att försörja fartyg som ligger i hamn från det landbaserade nätet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att analysera möjligheten att vidta åtgärder för att sänka flygplatsskatterna, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i parlamentets ovannämnda ståndpunkt av den 23 oktober 2008, i syfte att öka kustregionernas attraktionskraft och främja deras konkurrenskraft. I samma syfte betonar parlamentet behovet av att skärpa kraven på att följa säkerhetsbestämmelserna på flygplatser och inom flyget, vilket kan innebära att bränsledepåer som ligger nära flygplatser måste flyttas om detta visar sig vara nödvändigt.
33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att stödja en förbättring av hamnar och flygplatser i kust- och öregionerna i syfte att tillmötesgå turismens behov, varvid vederbörlig hänsyn bör tas till de möjligheter som miljön erbjuder samtidigt som estetiska aspekter och landskapsaspekter iakttas.
34. Europaparlamentet understryker att territoriell sammanhållning är ett övergripande begrepp som omfattar hela EU, som kan stärka förbindelserna mellan kust och inland tack vare det sätt på vilket dessa områden kompletterar och ömsesidigt påverkar varandra (t.ex. knytande av kustverksamhet till landsbygds- och stadsturism, förbättring av tillgängligheten under turismens lågsäsong samt höjning av statusen för och diversifiering av lokala produkter). Parlamentet konstaterar att ovannämnda grönbok om den framtida havspolitiken särskilt omnämner öregioner och uppmärksammar deras särskilda utmaningar när det gäller utveckling till följd av deras permanenta naturbetingade handikapp. Parlamentet betonar att kustregionerna i allmänhet har liknande problem, och uppmanar kommissionen att beakta behovet av att koppla kustturismen till den integrerade förvaltningen av kustregionerna och den fysiska planeringen av haven när den territoriella sammanhållningen genomförs i framtiden.
35. På samma sätt uppmanar Europaparlamentet de regionala och lokala myndigheterna i kustregionerna att uppmuntra integrerade planer för marknadsföring av territorierna tillsammans med sina partner när det gäller sjö- och landbaserade grannförbindelser och att främja rättvis turismutveckling och rättvist resande, i syfte att öka turismens konkurrenskraft utan att skada den totala konkurrenskraften.
36. Europaparlamentet uppmanar kustregionerna att delta i interregionala samarbetsprojekt, t.ex. inom ramen för tema IV i initiativet "Regioner för ekonomisk förändring", i syfte att skapa nya tematiska nät för kustturism och vidareutveckla befintliga sådana nät samt utbyta kunskap och bästa praxis.
37. Europaparlamentet rekommenderar behöriga nationella, regionala och lokala offentliga myndigheter att inom ramen för sina samarbetsprogram främja strategiska projekt för kustturism, ställa lämpliga ekonomiska medel till förfogande för sådana insatser och prioritera användningen av strukturfonderna för att utveckla en hållbar och miljövänlig turism i kustregionerna, både för områden som omfattas av konvergensmålet och områden som omfattas av konkurrens- och sysselsättningsmålet. I detta sammanhang anser parlamentet att särskild uppmärksamhet bör fästas vid insatser som syftar till att utveckla kommunikationer och informationsteknik.
38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom det närmaste året planera minst ett specifikt evenemang, företrädesvis på Europeiska havsdagen den 20 maj, som är inriktat på kustturism, i syfte att underlätta kommunikation och upprättande av kontakter mellan partner och utbyte av bästa praxis, t.ex. vid tillämpningen av EU:s integrerade modell för kvalitetsstyrning. I detta sammanhang uppmanar parlamentet alla aktörer att redogöra för sina gemenskapsfinansierade projekt som är direkt eller indirekt knutna till kustturismen.
39. Europaparlamentet anser att främjandet av båtturism, bl.a. genom gynnandet av sektorsrelaterad ekonomisk verksamhet, kan hjälpa unionens befolkning att utveckla sundare vanor och bli mer miljömedveten. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att uppmuntra investeringar för detta ändamål i sina kustregioner.
40. Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att utarbeta en praktisk handledning om EU:s finansiering av kustturism, i syfte att ge berörda parter råd om hur de ska gå tillväga för att ansöka om finansiering.
41. Europaparlamentet inser vilket viktigt bidrag en ökad kryssningsturism kan ge till kustsamhällenas utveckling, förutsatt att man når en balans mellan risker och fördelar samt mellan fasta kostnader för investeringar på land och den flexibilitet som kryssningsaktörerna behöver, och att miljöfrågorna löses på ett tillfredsställande sätt.
42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa kustsamhällena att ta till sig bästa praxis och se till att en så stor del som möjligt av mervärdet av kryssningsturismen i synnerhet och kustturismen i allmänhet kommer lokalsamhällena tillgodo.
43. Europaparlamentet uppmanar kustregionerna att inrätta och stödja regionala eller lokala utvecklingskontor som skulle kunna hjälpa till att skapa nätverk mellan branschfolk, institutioner, experter och förvaltningar i samma område eller mellan olika medlemsstater. Dessa kontor skulle kunna informera och ge råd till potentiella förmånstagare från både den offentliga och den privata sektorn.
44. Europaparlamentet rekommenderar kustmedlemsstaterna att beakta samarbetsprojektens hållbarhet efter att de finansierats, inte bara i ekonomiska termer utan också i termer av fortsatt samarbete mellan partner och fortsatt samverkan med relevanta lokala sektorer.
45. Europaparlamentet rekommenderar kustmedlemsstaterna att säkerställa att valda projekt är väl synliga och att förenkla förfaranden för tillgång till finansiering, i syfte att dra in privata medel till kustturismen och göra det enklare att inrätta partnerskap mellan offentliga myndigheter och privata aktörer, i synnerhet små och medelstora företag. Parlamentet förespråkar att man lyfter fram de rekreativa fördelarna av en hållbar havs- och kustturism, som också bidrar till en sund flora och fauna (genom att ekoturism, fisketurism, valsafari, m.m. främjas). Parlamentet anser att dessa mål skulle kunna föras fram i samband med Havets dag i Europa, den 20 maj.
46. Europaparlamentet uppmanar miljöorganisationer, ekonomiska aktörer med anknytning till havet, kulturorganisationer, forskarsamhället, civila organ och lokalinvånare att delta i samtliga faser av projekt, bl.a. övervakningsfasen, i syfte att garantera deras långsiktiga hållbarhet.
47. Europaparlamentet uppmanar slutligen kommissionen att regelbundet utvärdera hur gemenskapens finansiering i kustregionerna påverkar den regionala utvecklingen i dessa regioner, i syfte att sprida bästa praxis och stödja partnerskapsnätverk mellan de olika aktörerna genom ett centrum för övervakning av en hållbar kustturism.
48. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Regionkommittén.
– med beaktande av Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television(1), särskilt skäl 37 i direktiv 2007/65/EG och artikel 26 i rådets direktiv 89/552/EEG,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 854/2005/EG av den 11 maj 2005 om inrättandet av ett flerårigt gemenskapsprogram för att främja en säkrare användning av Internet och ny online-teknik(2),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG av den 15 november 2006 om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007)(3),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/952/EG av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster(4),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande(5),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2007 om en europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön (KOM(2007)0833),
– med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om mediernas mångfald i Europeiska unionens medlemsstater (SEK(2007)0032),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2005 "i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning" (KOM(2005)0229),
– med beaktande av sin resolution av den 20 november 2002 om mediakoncentration(6),
– med beaktande av sin resolution av den 6 september 2005 om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i direktiv 89/552/EEG ("television utan gränser)(7) ändrat genom direktiv 97/36/EG, för perioden 2001–2002,
– med beaktande av sin resolution av den 27 april 2006 med titeln "Övergången från analoga till digitala sändningar: ett gynnsamt tillfälle för Europeiska unionens audiovisuella politik och den kulturella mångfalden?"(8),
– med beaktande av rådets slutsatser av den 22 maj 2008 om interkulturell kompetens(9) och en europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön(10),
– med beaktande av Unescos Grünwaldförklaring om medieutbildning (1982),
– med beaktande av Unescos Parisagenda – tolv rekommendationer för medieutbildning (2007),
– med beaktande av rekommendation Rec(2006)12 från Europarådets ministerkommitté till medlemsstaterna om att ge barn egenmakt i den nya informations- och kommunikationsmiljön,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A6-0461/2008), och av följande skäl:
A. Medierna påverkar hur vardagen och politiken ser ut i vårt samhälle. En stor mediekoncentration kan hota mediemångfalden. Mot bakgrund av detta är mediekunskap en viktig del av den politiska bildningen och för unionsmedborgarna och deras aktiva deltagande.
B. Alla typer av medier, audiovisuella och tryckta, klassiska och digitala, går in i varandra, och de tekniska och innehållsmässiga skillnader som funnits mellan de olika medieformerna försvinner nu alltmer. Dessutom gör innovativ teknik att nya massmedier får en allt större plats inom livets alla områden. Dessa nya medier kräver att medieanvändaren spelar en mer aktiv roll, och även nätgemenskaper, bloggar och videospel är medieformer.
C. För unga medieanvändare är i första hand Internet deras främsta informationskälla. Kunskaperna om hur man bäst använder detta medium bygger hos dessa användare på de egna behoven samtidigt som kunskaperna är i grunden osystematiska. Vuxna låter sig i stället huvudsakligen informeras med hjälp av radio, TV, tidningar och tidskrifter. I det moderna medielandskapet måste mediekunskap därför handla dels om att kunna möta utmaningarna från de nya medierna, särskilt i fråga om deras möjligheter till interaktion och kreativt deltagande, dels om att besitta de kunskaper som de traditionella medierna kräver, eftersom dessa alltjämt är människors huvudsakliga informationskälla.
D. Ny kommunikationsteknik kan dränka den ovana användaren i information som inte är sorterad efter relevans, och ett överskott av information kan vara ett lika stort problem som brist på information.
E. En högkvalitativ utbildning på informationsteknik- och medieområdet, som respekterar andras rättigheter och friheter, ökar i betydande grad den enskildes yrkeskvalifikationer och bidrar ur ett nationalekonomiskt perspektiv till att Lissabonmålen nås.
F. Med en bred tillgång till kommunikationsteknik får alla möjlighet att överföra information globalt. Därmed blir varje Internetanvändare en potentiell journalist, och mediekunskap blir nödvändigt inte bara för att förstå information utan också för att skapa och sprida medieinnehåll. Rena datorkunskaper leder därför inte automatiskt till bättre mediekunskap.
G. Telenätens utveckling och informations- och kommunikationsteknikens utbredning uppvisar stora skillnader mellan olika medlemsstater och regioner, särskilt i fråga om avlägsna regioner och landsbygdsområden, något som riskerar att stadigt öka den digitala klyftan i EU.
H. Skolan spelar en stor roll när det gäller att göra medborgarna kommunikationsförmögna och omdömesgilla. Vad beträffar medieutbildningen och integreringen och utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik inom utbildningen förekommer betydande skillnader mellan olika medlemsstater och regioner. Medieutbildning kan i första hand ges av lärare som själva har mediekunskap och har fått nödvändig utbildning på området.
I. Medieutbildning är avgörande för att uppnå god mediekunskap, som är en viktig del av den politiska bildning som hjälper människor att stärka sin insats som aktiva medborgare och öka sin medvetenhet om såväl rättigheter som skyldigheter. Välinformerade och politiskt mogna medborgare är grunden för ett pluralistiskt samhälle. Genom att skapa eget innehåll och egna medieprodukter skaffar sig användarna en förmåga som medför en djupare förståelse av de grundläggande principerna och värderingarna i professionellt framställt medieinnehåll.
J. Mediepedagogiskt arbete är vanligare hos unga än hos äldre, som ofta känner rädsla och upplever barriärer inför de nya medierna.
K. Hoten mot skyddet av personuppgifter blir allt fler och alltmer försåtliga, vilket innebär stora risker för okunniga användare.
L. Mediekunskap är en nödvändig nyckelkompetens i informations- och kommunikationssamhället.
M. Medier skapar möjlighet till global kommunikation och öppenhet, är en hörnsten i ett demokratiskt samhälle och förmedlar både kunskap och information. Nya digitala medier erbjuder positiva möjligheter till deltagande och kreativitet, vilket ökar medborgarnas delaktighet i politiska processer.
N. I dagsläget finns inte de uppgifter som behövs för att man ska kunna göra några precisa uttalanden om den rådande mediekunskapen i EU.
O. Mediekunskapens avgörande betydelse har även framhållits av Unesco, exempelvis i Grünwaldförklaringen om medieutbildning (1982) och i Parisagendan – tolv rekommendationer för medieutbildning (2007).
Allmänt
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelande men framhåller behovet av förbättringar i utformningen av en europeisk strategi för främjande av mediekunskap, särskilt när det gäller integrationen av klassiska medier och erkännandet av medieutbildningens betydelse.
2. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang rådets (utbildning, ungdom och kultur) slutsatser av den 21 och 22 maj 2008 om interkulturell kompetens. Parlamentet förväntar sig att medlemsstaterna engagerat verkar för främjandet av mediekunskap, och föreslår att den kontaktkommitté för medlemsstaterna som avses i direktiv 89/552/EEG förstärks med utbildningsexperter.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en rekommendation och utveckla en handlingsplan om mediekunskap och att regelbundet under 2009 anordna ett möte för kontaktkommittén för audiovisuella medietjänster i syfte att underlätta utbytet av information och främja ett effektivt samarbete.
4. Europaparlamentet uppmanar de myndigheter som ansvarar för regleringen av audiovisuella medier och elektronisk kommunikation att samarbeta och främja förbättringar av mediekunskapen på olika nivåer. Framför allt finns ett behov av att på nationell nivå utveckla uppförandekoder och initiativ för samreglering. Alla berörda parter bör göras delaktiga när det gäller att främja systematisk forskning om och regelbundna analyser av olika aspekter och dimensioner av mediekunskap.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja expertgruppen för mediekunskap även för diskussioner om medieutbildning. Antalet möten med denna grupp bör öka. Kommissionen uppmanas även att regelbundet samråda med företrädare för samtliga medlemsstater.
6. Europaparlamentet konstaterar att det utöver politiker, journalister, radio och TV samt medieföretag främst är små lokala enheter, såsom bibliotek, center för vuxenutbildning, medborgarcenter för kultur och medier, andra utbildnings- och fortbildningsinrättningar och medborgarmedier (till exempel icke kommersiella lokala medier), som aktivt kan bidra till att främja mediekunskapen.
7. Med tanke på artikel 26 i direktiv 89/552/EEG uppmanar Europaparlamentet kommissionen att utveckla mediekunskapsindikatorer som bidrar till ett långsiktigt främjande av mediekunskap inom Europeiska unionen.
8. Europaparlamentet påpekar att mediekunskap innebär förmågan att självständigt använda de olika medierna, att förstå och kritiskt utvärdera de olika aspekterna hos medierna och medieinnehållen och att i komplex kontext själv kommunicera och skapa och sprida medieinnehåll. Parlamentet konstaterar dessutom att det stora antalet tillgängliga källor gör att den viktigaste förmågan är att målinriktat kunna filtrera fram och klassificera information ur det stora flödet av data och bilder.
9. Europaparlamentet framhåller att mediekunskap är en central del i politiken för konsumentinformation, medvetenhet och kännedom om immaterialrättsliga frågor, aktiva och demokratiskt engagerade medborgare och främjande av den interkulturella dialogen.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med unionens alla organ och med lokala och regionala myndigheter bygga ut sin politik för främjande av mediekunskap och att stärka samarbetet med Unesco och Europarådet.
Målgrupper och målsättningar
11. Europaparlamentet betonar att åtgärder på medieutbildningsområdet måste omfatta alla medborgare, d.v.s. barn, ungdomar, vuxna, äldre och funktionshindrade.
12. Europaparlamentet påpekar att utvecklingen av mediekunskap tar sin början i familjen, där man lär sig att välja bland de tillgängliga medietjänsterna, och betonar att föräldrarnas medieundervisning är viktig och att de spelar en avgörande roll för utformningen av barnens medievanor. Utvecklingen av mediekunskap fortsätter sedan i skolan och genom det livslånga lärandet och förstärks av arbetet inom nationella och statliga myndigheter och inom tillsynsmyndigheter och av de insatser som görs av mediearbetare och medieorganisationer.
13. Europaparlamentet konstaterar att målen med medieutbildning är en förmåga till kunnig och kreativ hantering av medier och medieinnehåll, kritisk analys av medieprodukter, förståelse av hur medieindustrin fungerar och självständig produktion av medieinnehåll.
14. Europaparlamentet betonar att medieutbildning bör omfatta information om upphovsrättsliga aspekter i samband med medieanvändning och om vikten av att respektera immateriell äganderätt, särskilt vad avser Internet, samt om datasäkerhet, integritetsskydd och rätten att själv välja vilken information man vill komma åt. Parlamentet betonar även vikten av att nya användare med mediekunskap är medvetna om de potentiella säkerhetsriskerna på IT-området och i samband med behandlingen av personuppgifter och våld på Internet.
15. Europaparlamentet påpekar att reklam har en viktig plats i tjänsteutbudet i dagens medier. Därför måste mediekunskap även omfatta utgångspunkter för granskning av de verktyg och metoder som används inom reklamen.
Tryggande av tillgången till informations- och kommunikationsteknik
16. Europaparlamentet efterlyser en politik på europeisk nivå som minskar den digitala klyftan mellan medlemsstaterna och mellan stad och landsbygd genom utbyggnad av informations- och kommunikationsinfrastruktur och framför allt genom tillgängliggörande av bredband i mindre utvecklade områden.
17. Europaparlamentet konstaterar att även tillhandahållandet av bredbandsinternet är en tjänst av allmänt intresse som bör präglas av ett brett kvalitetsutbud och överkomliga priser. Parlamentet begär att alla medborgare ges möjlighet att använda billiga bredbandsanslutningar.
Medieutbildning i skolan som en del av lärarutbildningen
18. Europaparlamentet betonar att medieutbildning bör vara en del av den formella utbildning som erbjuds alla barn och att denna utbildning bör vara en integrerad del av läroplanen på alla skolnivåer.
19. Europaparlamentet begär att mediekunskap ska göras till den nionde nyckelkompetensen i den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt rekommendation 2006/962/EG.
20. Europaparlamentet anser att medieutbildning i möjligaste mån bör vara praxisorienterad och stå i nära samband med ekonomiska, politiska, litterära, sociala, konstnärliga och informationsteknologiska ämnen, och föreslår att ett särskilt ämne – medieutbildning – införs tillsammans med ett ämnesövergripande system som kombineras med projekt utanför skolan.
21. För att eleverna ska få praktisk utbildning i mediekunskap rekommenderar Europaparlamentet utbildningsinstitutionerna att uppmuntra elever och lärare att skapa medieprodukter (tryckt text, audiovisuella medier och nya medier).
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med det aviserade framtagandet av mediekunskapsindikatorer beakta såväl skolundervisningens kvalitet som utbildningen av undervisande personal på detta område.
23. Europaparlamentet konstaterar att även teknisk utrustning och tillgången till ny teknik spelar en viktig roll vid sidan av pedagogiska och utbildningspolitiska aspekter. En klar förbättring av skolornas infrastruktur krävs för att man ska kunna ge alla skolbarn tillgång till datorer, Internet och motsvarande undervisning.
24. Europaparlamentet betonar att medieutbildningen får en särskild betydelse på särskolor eftersom medierna fyller en viktig funktion i samband med många funktionshinder eftersom de överbryggar kommunikationsbarriärer.
25. Europaparlamentet anser att obligatoriska mediepedagogiska moduler bör bli en del i utbildningen för lärare på alla nivåer så att ett intensivt lärande kan uppnås. De behöriga nationella myndigheterna uppmanas därför att se till att lärare i alla ämnen och i alla slags skolor får lära sig att använda audiovisuella undervisningshjälpmedel och får kännedom om medieutbildningens problem.
26. Europaparlamentet betonar att det behövs ett regelbundet utbyte av information, fungerande metoder och – på utbildningsområdet – pedagogiska metoder mellan medlemsstaterna.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge främjandet av mediekunskap en egen del i det nya Media-2007-programmet, eftersom programmet i sin nuvarande utformning inte bidrar mycket till detta. Parlamentet stöder även kommissionen i dess ansträngningar att utarbeta ett nytt program med namnet Media Mundus för att stödja internationellt samarbete på det audiovisuella området. Mediekunskap bör vara ett i högre grad prioriterat inslag i andra stödprogram inom EU, särskilt programmet för livslångt lärande, eTwinning, Safer Internet och Europeiska socialfonden.
Medieutbildning för äldre
28. Europaparlamentet betonar att mediearbete med äldre personer måste ske på de platser där de äldre befinner sig, t.ex. föreningar, äldreboenden och vårdhem, serviceboenden, fritids- och hobbygrupper, initiativ och seniorkretsar.
29. Europaparlamentet konstaterar att de digitala näten framför allt erbjuder de äldre en möjlighet att vara kommunikativt delaktiga i vardagen och bibehålla sin självständighet så länge som möjligt.
30. Europaparlamentet påpekar att man i medieutbildning för äldre måste ta hänsyn till deras levnadsmiljö och erfarenheter liksom till deras medievanor.
o o o
31. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, regionkommittén samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
Inrättande av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (omarbetning) ***II
192k
71k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (omarbetning) (11263/4/2008 – C6-0422/2008 – 2007/0163(COD))
– med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (11263/4/2008 – C6-0422/2008),
– med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0443),
– med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2007)0707),
– med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,
– med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,
– med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0473/2008).
1. Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten.
2. Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget.
4. Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG, ändrat genom beslut 2006/512/EG, av vissa rättsakter som omfattas av det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende på det föreskrivande förfarandet med kontroll – Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll – Del 4 (KOM(2008)0071 – C6-0065/2008 – 2008/0032(COD))
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0071),
– med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 47.2, 55, 71.1, 80.2, 95, 152.4 a och b, 175.1 och 285.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0065/2008),
–med beaktande av de utfästelser som rådets representant gjorde i en skrivelse av den 4 december 2008 om att det ändrade förslaget ska antas i enlighet med artikel 251.2 andra meningen första strecksatsen i EG-fördraget,
– med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för transport och turism (A6-0301/2008).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 december 2008 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2009 om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG av vissa rättsakter som omfattas av det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende på det föreskrivande förfarandet med kontroll - Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll − Del fyra
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen den slutliga rättsakten, förordning (EG) nr .../2009.)
Inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2001/470/EG om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område (KOM(2008)0380 – C6-0248/2008 – 2008/0122(COD))
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0380),
– med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 61 c och 67.5 andra strecksatsen i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0248/2008),
– med beaktande av artiklarna 61 d och 66 i EG-fördraget,
– med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,
– med beaktande av artiklarna 51 och 35 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0457/2008).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet godkänner den gemensamma förklaringen i bilagan till förslaget.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 december 2008 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2009/EG om ändring av rådets beslut 2001/470/EG om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen den slutliga rättsakten, beslut nr 568/2009/EG.)
BILAGA
GEMENSAM FÖRKLARING OM EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS DOMSTOL
Europaparlamentet och rådet uppmanar kommissionen att be representanter för domstolen, att på en nivå och på ett sätt som domstolen anser vara lämpligt, närvara vid de sammanträden som hålls av det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område.
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (omarbetning) (KOM(2008)0419 – C6-0258/2008 – 2008/0141(COD))
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0419),
– med beaktande av artikel 251.2 och artikel 137 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0258/2008),
– med beaktande av de utfästelser som rådets företrädare gjorde i en skrivelse av den 10 december 2008 om att det ändrade förslaget ska antas i enlighet med artikel 251.2 andra stycket första strecksatsen i EG-fördraget,
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter(1),
– med beaktande av skrivelsen av den 9 oktober 2008 från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för sysselsättning och sociala frågor i enlighet med artikel 80a.3 i arbetsordningen,
– med beaktande av artiklarna 80a och 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0454/2008), och av följande skäl:
A. Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller förslaget inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och såsom ändrat av parlamentet nedan.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 december 2008 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/.../EG om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen den slutliga rättsakten, direktiv 2009/38/EG).
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling av villkoren för överföring av försvarsmateriel inom gemenskapen (KOM(2007)0765 – C6-0468/2007 – 2007/0279(COD))
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0765),
– med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0468/2007),
– med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0410/2008).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 december 2008 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/.../EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen den slutliga rättsakten, direktiv 2009/43/EG.)
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om typgodkännande av motorfordon och motorer med avseende på utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (KOM(2007)0851 – C6-0007/2008 – 2007/0295(COD))
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0851),
– med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0007/2008),
– med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för transport och turism (A6-0329/2008).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 december 2008 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen den slutliga rättsakten, förordning (EG) nr .../2009.)
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1083/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden i fråga om vissa inkomstgenererande projekt (13874/2008 – C6-0387/2008 – 2008/0186(AVC))
– med beaktande av förslaget till rådets förordning (KOM(2008)0558 – 13874/2008),
– med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med första stycket i artikel 161 i EG-fördraget (C6-0387/2008),
– med beaktande av artikel 75.1 i arbetsordningen,
– med beaktande av rekommendationen från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0477/2008).
1. Europaparlamentet ger sitt samtycke till förslaget till rådets förordning.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna *
467k
237k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2008 om förslaget till rådets förordning om ändring av anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (KOM(2008)0786 – C6-0449/2008 – 2008/0224(CNS))
– med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2008)0786),
– med beaktande av artikel 283 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0449/2008),
– med beaktande av artikel 21 i Europaparlamentets ledamotsstadga(1),
– med beaktande av parlamentets politiska förklaring vid sammanträdet den 16 december 2008(2),
– med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från budgetutskottet (A6-0483/2008).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.
3. Europaparlamentet anser att de budgetbelopp som ingår i förslaget till rättsakt är förenliga med taket i rubrik 5 (administrativa utgifter) i den fleråriga budgetramen.
4. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
5. Europaparlamentet begär att medlingsförfarandet enligt den gemensamma förklaringen av den 4 mars 1975 inleds om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
6. Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.
7. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Kommissionens förslag
Ändring
Ändring 48 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 1
1) Enligt artikel 21 i Europaparlamentets ledamotsstadga har ledamöterna rätt att bistås av medarbetare som de själva fritt har valt. För närvarande anställer ledamöterna alla sina medarbetare direkt med stöd av nationella anställningsavtal, och parlamentet ersätter dem för dessa kostnader upp till ett fastlagt belopp.
1) Enligt artikel 21 i Europaparlamentets ledamotsstadga har ledamöterna rätt att bistås av medarbetare som de själva fritt har valt.
Ändring 49 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 1a (nytt)
1a)För närvarande anställer ledamöterna alla sina medarbetare direkt med stöd av nationella anställningsavtal, och parlamentet ersätter dem för dessa kostnader upp till ett fastlagt belopp.
Ändring 50 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 2
2) Ett begränsat antal sådana medarbetare (nedan kallade "parlamentsassistenter") bistår en eller fler ledamöter i Europaparlamentets lokaler i Strasbourg, Bryssel och Luxemburg. De övriga arbetar för ledamöterna i de länder i vilka ledamöterna har blivit valda.
2) Europaparlamentets presidium antog den 9 juli 2008 tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga1. Enligt artikel 34 i dessa tillämpningsföreskrifter ska ledamöterna använda
a) "ackrediterade parlamentsassistenter" som anställts vid en av parlamentets tre arbetsorter enligt de särskilda rättsliga arrangemang som antagits på grundval av artikel 283 i fördraget och vars avtal ingås och förvaltas direkt av parlamentet, och
b) fysiska personer som assisterar dem i den medlemsstat där de blivit valda och som har ingått ett anställningsavtal eller avtal om tillhandahållande av tjänster med dem i enlighet med tillämplig nationell lag, och på de villkor som anges i de ovannämnda tillämpningsföreskrifterna, nedan kallade "lokala assistenter". __________ 1 EUT C ...
Ändring 51 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 3
3) I motsats till denna senare grupp är parlamentsassistenter som huvudregel utlandsstationerade arbetstagare. De arbetar i Europaparlamentets lokaler i en europeisk, flerspråkig och multikulturell miljö och de utför uppgifter som är direkt kopplade till Europaparlamentets arbete.
3) I motsats till lokala assistenter är ackrediterade parlamentsassistenter som huvudregel utlandsstationerade arbetstagare. De arbetar i Europaparlamentets lokaler i en europeisk, flerspråkig och multikulturell miljö och de utför uppgifter som är direkt kopplade till det arbete som en eller flera av Europaparlamentets ledamöter utför inom ramen för sina uppdrag som ledamöter av Europaparlamentet.
Ändring4 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 4
(4)Detta har dessutom bekräftats av Europeiska gemenskapernas Förstainstansrätt, som har fastställt att parlamentsassistenterna i vissa avseenden, vid tillämpningen av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och av anställningsvillkoren för övriga anställda, kan anses utföra uppgifter för parlamentet.
utgår
Ändring 52 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 5
5) Av dessa skäl, och för att säkerställa öppenhet och rättssäkerhet med stöd av gemensamma regler, är det angeläget att se till att dessa assistenter, med undantag för de personer som arbetar för ledamöterna i den medlemsstat där ledamöterna valts, inbegripet personer som arbetar lokalt för ledamöter som valts i en av de medlemsstater i vilka de tre arbetsorterna är belägna, anställs direkt av Europaparlamentet.
5) Av dessa skäl, och för att säkerställa öppenhet och rättssäkerhet med stöd av gemensamma regler, är det angeläget att se till att ackrediterade parlamentsassistenter anställs direkt av Europaparlamentet. Lokala assistenter, även de som arbetar för ledamöter som valts i en av de medlemsstater där parlamentets tre arbetsorter är belägna, bör i stället, i enlighet med de ovannämnda tillämpningsföreskrifterna för Europaparlamentets ledamotsstadga, fortsätta att anställas av Europaparlamentets ledamöter genom avtal som ingås enligt tillämplig nationell lag i den medlemsstat där ledamöterna är valda.
Ändring 53 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 6
6) Dessa assistenter bör därför omfattas av de anställningsvillkor som gäller för övriga anställda för att beakta assistenternas särskilda situation.
6) Ackrediterade parlamentsassistenter bör därför omfattas av de anställningsvillkor som gäller för övriga anställda för att beakta assistenternas särskilda situation, de särskilda uppgifter som de utför och de specifika skyldigheter som de har gentemot de ledamöter av Europaparlamentet som de arbetar för.
Ändring 54 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 7
7) Införandet av denna särskilda anställningskategori påverkar inte artikel 29 i tjänsteföreskrifterna, enligt vilka det föreskrivs att interna uttagningsprov endast är öppna för tjänstemän och tillfälligt anställda.
7) Införandet av denna särskilda anställningskategori påverkar inte artikel 29 i tjänsteföreskrifterna, enligt vilka det föreskrivs att interna uttagningsprov endast är öppna för tjänstemän och tillfälligt anställda, och inga bestämmelser i denna förordning kan tolkas som om den ger ackrediterade parlamentsassistenter förmånstillträde eller direkt tillträde till tjänster som tjänstemän eller övriga anställda i Europeiska gemenskaperna eller till interna uttagningsprov för sådana tjänster.
Ändring 55 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 7a (nytt)
7a)På samma sätt som är fallet för kontraktsanställda omfattas inte heller ackrediterade parlamentsassistenter av artiklarna 27–34 i tjänsteföreskrifterna.
Ändring 56 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 8
8) Parlamentsassistenterna utgör därför en reglerad anställningskategori som är specifik för Europaparlamentet, särskilt med avseende på att de bistår parlamentsledamöterna i deras egenskap av demokratiskt valda representanter som anförtrotts med ett mandat, vid utförandet av sina uppgifter.
8) De ackrediterade parlamentsassistenterna utgör därför en kategori av övriga anställda som är specifik för Europaparlamentet, särskilt med avseende på att de under ledning och överinseende av en eller flera ledamöter av Europaparlamentet och inom ramen för ett ömsesidigt förtroendeförhållande, ger direkt stöd till den eller de parlamentsledamöterna vid utförandet av dennes eller deras uppgifter.
Ändring 57 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 9
9) En mindre ändring av anställningsvillkoren för övriga anställda krävs därför för att denna nya personalkategori ska inkluderas.
9) En ändring av anställningsvillkoren för övriga anställda krävs därför för att denna nya kategori av övriga anställda ska inkluderas, som tar hänsyn dels till att de ackrediterade parlamentsassistenternas uppgifter, funktioner och ansvar är av en särskild art som är avsedd att göra det möjligt för dem att under ledning och överinseende av Europaparlamentets ledamöter ge direkt assistens till ledamöterna när dessa utövar sina uppdrag som ledamöter av Europaparlamentet, dels till det avtalsförhållande som finns mellan de ackrediterade parlamentsassistenterna och Europaparlamentet.
Ändring 58 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 9a (nytt)
9a)I de fall då anställningsvillkoren för övriga anställda direkt eller på motsvarande sätt är tillämpliga på ackrediterade parlamentsassistenter, måste hänsyn tas till dessa faktorer, med strikt beaktande särskilt av det ömsesidiga förtroende som måste karakterisera relationen mellan de ackrediterade parlamentsassistenterna och den eller de ledamöter som de bistår.
Ändring 59 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 10
10) Med tanke på assistenternas uppgifter bör det finnas endast en assistentkategori, vilken emellertid bör vara indelad i olika lönegrader som bör fastställas i ett internt beslut av Europaparlamentet.
10) Med tanke på de ackrediterade parlamentsassistenternas uppgifter bör det finnas endast en kategori ackrediterade parlamentsassistenter, vilken emellertid bör vara indelad i olika lönegrader som dessa assistenter ska placeras in i efter beslut av de berörda ledamöterna i enlighet med särskilda tillämpningsföreskrifter som antas genom ett internt beslut av Europaparlamentet.
Ändring 60 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 11
11) De anställningsavtal som ingås mellan parlamentsassistenterna och Europaparlamentet bör basera sig på ett ömsesidigt förtroende mellan parlamentsassistenten och den eller de ledamöter som han eller hon bistår.
11) De anställningsavtal som ingås mellan de ackrediterade parlamentsassistenterna och Europaparlamentet bör basera sig på ett ömsesidigt förtroende mellan den ackrediterade parlamentsassistenten och den eller de ledamöter som han eller hon bistår. Anställningsavtalens löptid bör vara direkt kopplad till den berörda ledamotens mandattid.
Ändring 61 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 11a (nytt)
11a)Ackrediterade parlamentsassistenter bör erhålla föreskriven representation som grupp utanför det system som gäller för Europaparlamentets tjänstemän och övriga personal. Deras representanter bör agera som deras företrädare gentemot Europaparlamentets behöriga myndighet, och en formell koppling bör upprättas mellan de organ som utgör föreskriven representation för personalen och assistenternas självständiga representativa organ.
Ändring 62 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 12
12) Principen om budgetneutralitet bör respekteras i samband med införandet av denna nya personalkategori. I detta avseende kommer Europaparlamentet till Europeiska unionens allmänna budget att inbetala det fullständiga beloppet för de avgifter som krävs för att finansiera pensionssystemet, med undantag för avgifterna enligt artikel 83.2 i tjänsteföreskrifterna som månatligen dras av från den berörda personens lön.
12) Principen om budgetneutralitet bör respekteras i samband med införandet av denna nya personalkategori.
Ändring 64 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 12a (nytt)
12a)De tillämpningsföreskrifter som fastställs genom Europaparlamentets interna beslut bör inbegripa ytterligare regler för genomförandet av denna förordning, utifrån principen om en sund ekonomisk förvaltning i enlighet med avdelning II i budgetförordningen1.
_____________ 1 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).
Ändring 65 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 1a (ny)
Artikel 1a De anslag som tas upp i Europaparlamentets avsnitt i Europeiska unionens allmänna budget och som avsatts för parlamentsassistenter, för vilka de årliga beloppen fastställs inom ramen för det årliga budgetförfarandet, ska täcka samtliga kostnader som är direkt hänförliga till ledamöternas assistenter, vare sig det gäller ackrediterade parlamentsassistenter eller lokala assistenter.
Ändring 67 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 2
Europaparlamentet ska inom tre år från det att denna förordning har trätt i kraft överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning i syfte att utreda det eventuella behovet av att anpassa de bestämmelser som tillämpas på parlamentsassistenterna.
Europaparlamentet ska senast den 31 december 2011 lägga fram en rapport om tillämpningen av denna förordning i syfte att utreda det eventuella behovet av att anpassa de bestämmelser som tillämpas på parlamentsassistenterna.
På grundval av denna rapport får kommissionen lägga fram de förslag den anser vara lämpliga för detta ändamål.
Ändring 66 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 1 Förordning (EEG) nr 31, (EKSG) nr 11 Artikel 1
1. I artikel 1 ska följande strecksats införas efter " – särskilda rådgivare':
1. I artikel 1 ska följande strecksats införas efter " – särskilda rådgivare':
" – parlamentsassistenter,"
" – ackrediterade parlamentsassistenter,"
(Detta ändringsförslag gäller hela texten.)
Ändring 68
Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 2 Förordning (EEG) nr 31, (EKSG) nr 11 Artikel 5a
I dessa anställningsvillkor avses med parlamentsassistenter anställda som valts av en eller flera ledamöter och som genom ett direkt anställningsavtal med Europaparlamentet har till uppgift att bistå en eller flera ledamöter av Europaparlamentet, i enlighet med artikel 125.1"
I dessa anställningsvillkor avses med ackrediterade parlamentsassistenter personer som valts av en eller flera ledamöter och som genom ett direkt anställningsavtal med Europaparlamentet har till uppgift att direkt bistå, i Europaparlamentets lokaler på en av dess tre arbetsorter, en eller flera ledamöter vid dennes eller deras tjänsteutövande som ledamöter av Europaparlamentet, under ledamöternas ledning och överinseende i ett ömsesidigt förtroende till följd av den valfrihet som avses i artikel 21 i Europaparlamentets ledamotsstadga.
Ändring20 Förslag till förordning – ändringsakt Bilaga – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 1 – artikel 125 – punkt 1
1)En "parlamentsassistent" är en medarbetare som anställts av Europaparlamentet för att inom Europaparlamentets lokaler på en av Europaparlamentets tre arbetsorter bistå en eller flera ledamöter i utövandet av dennes (deras) parlamentariska uppdrag. Han eller hon ska utföra uppgifter som är direkt kopplade till Europaparlamentets arbete.
utgår
Parlamentsassistenterna ska anställas för att, på deltid eller heltid, utföra uppgifter utan att inneha någon av de tjänster som finns upptagna i den tjänsteförteckning som bifogats till Europaparlamentets budgetavsnitt.
Ändring 69 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning (EEG) nr 31, (EKSG) nr 11 Kapitel 1 – artikel 125 – punkt 2
2) Europaparlamentet ska genom ett internt beslut anta bestämmelser för anställning av parlamentsassistenter.
1) Europaparlamentet ska genom ett internt beslut anta tillämpningsföreskrifterna för denna avdelning.
Ändring 70 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning (EEG) nr 31, (EKSG) nr 11 Kapitel 1 – artikel 125 – punkt 3
3)Parlamentsassistenten ska avlönas via de totala anslagen för detta syfte i Europaparlamentets budgetavsnitt.
2)Tjänsterna som ackrediterade parlamentsassistenter ska inte upptas i den tjänsteförteckning som bifogas Europaparlamentets budgetavsnitt. Deras ersättning ska finansieras via lämplig budgetpost och den ska utbetalas via anslagen för detta syfte i Europaparlamentets budgetavsnitt.
Ändring 71 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning (EEG) nr 31, (EKSG) nr 11 Kapitel 1 – artikel 126 – punkt 1
1) Parlamentsassistenterna ska delas in i olika lönegrader.
1) De ackrediterade parlamentsassistenterna ska delas in i olika lönegrader i enlighet med anvisningarna från den eller de ledamöter som assistenterna ska bistå, i enlighet med tillämpningsföreskrifterna i artikel 125.1. De ackrediterade parlamentsassistenterna måste minst inneha en universitetsexamen eller motsvarande yrkeserfarenhet för att bli placerade i lönegraderna 14–19 enligt artikel 134.
Ändring 72 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning (EEG) nr 31, (EKSG) nr 11 Kapitel 1 – artikel 126 – punkt 2
2) Artikel 1e i tjänsteföreskrifterna, där sociala förmåner och arbetsvillkor behandlas, ska tillämpas på motsvarande sätt.
2) Artikel 1e i tjänsteföreskrifterna, där sociala förmåner och arbetsvillkor behandlas, ska tillämpas på motsvarande sätt, under förutsättning att dessa förmåner är förenliga med arbetsuppgifternas särskilda karaktär och de ackrediterade parlamentsassistenternas ansvar.
Genom undantag från artikel 7 ska de närmare bestämmelserna om den oberoende representationen för ackrediterade parlamentsassistenter fastställas i de tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 125.1, med beaktande av att en formell förbindelselänk ska inrättas mellan den föreskrivna representationen för personalen och den oberoende representationen för parlamentsassistenter.
Ändring 73 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning (EEG) nr 31, (EKSG) nr 11 Kapitel 2 – artikel 127
Artiklarna 11–26a i tjänsteföreskrifterna ska tillämpas på motsvarande sätt. Europaparlamentet ska genom ett internt beslut anta tillämpningsföreskrifterna, som ska ta hänsyn till den särskilda karaktären på arbetsrelationen mellan ledamoten och assistenten.
Artiklarna 11–26a i tjänsteföreskrifterna ska tillämpas på motsvarande sätt. Med särskild hänsyn tagen till den typ av uppgifter och ansvar som tjänsten som ackrediterad parlamentsassistent medför och det ömsesidiga förtroende som måste känneteckna arbetsrelationen mellan dem och den eller de ledamöter av Europaparlamentet som de bistår, ska de tillämpningsföreskrifter som avser detta område och som antas i enlighet med artikel 125.1 ta hänsyn till den särskilda karaktären på arbetsrelationen mellan ledamoten och assistenten.
Ändring26 Förslag till förordning – ändringsakt Bilaga – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 2 – artikel 128 – punkt 1
1) Artikel 1d ska tillämpas på motsvarande sätt.
1) Artikel 1d ska tillämpas på motsvarande sätt, med hänsyn till det ömsesidiga förtroendet mellan ledamoten av Europaparlamentet och dennes ackrediterade parlamentsassistent eller parlamentsassistenter, varvid ledamöterna av Europaparlamentet får välja den ackrediterade parlamentsassistenten även på grundval av politisk samhörighet.
Ändring 74 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning (EEG) nr 31, (EKSG) nr 11 Kapitel 3 – artikel 128 – punkt 2 – inledningen
2) Parlamentsassistenten ska väljas av den eller de ledamöter av Europaparlamentet som han eller hon ska bistå. Utan att det påverkar tillämpningen av eventuella kompletterande kriterier som kan fastställas i de bestämmelser som avses i artikel 125.2 får parlamentsassistenten anställas om han eller hon
2) Den ackrediterade parlamentsassistenten ska väljas av den eller de ledamöter av Europaparlamentet som han eller hon ska bistå. Utan att det påverkar tillämpningen av eventuella kompletterande kriterier som kan fastställas i de tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 125.1 får den ackrediterade parlamentsassistenten anställas endast om han eller hon
Ändring28 Förslag till förordning – ändringsakt Bilaga – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 3 – artikel 128 – punkt 2 – led e
e) styrker grundliga kunskaper i ett av gemenskapens språk och tillfredsställande kunskaper i ett annat gemenskapsspråk i den utsträckning som krävs för att han eller hon ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, och
e) har grundliga kunskaper i ett av gemenskapens språk och tillräckliga kunskaper i ett annat gemenskapsspråk, och
Ändring29 Förslag till förordning – ändringsakt Bilaga – led 3 Förordning nr 31 (EEC), 11 (Euratom) Kapitel 3 – artikel 129
Artikel 129
utgår
1)Parlamentsassistenten ska fullgöra en provanställningsperiod på tre månader.
2)Om en parlamentsassistent under sin provanställning under minst en månad är förhindrad att fullgöra sina uppgifter på grund av sjukdom eller en olycka får den myndighet som avses i artikel 6 första stycket, på begäran av ledamoten, förlänga provanställningen med motsvarande tid.
3)Om en provanställd parlamentsassistent inte visat prov på tillfredsställande yrkesmässiga kvalifikationer ska ledamoten senast en månad före provanställningsperiodens utgång utarbeta en rapport om parlamentsassistentens förmåga att fullgöra sina uppgifter samt hans eller hennes prestationsförmåga och uppförande i tjänsten. Rapporten ska meddelas den berörda personen, som ska ha rätt att skriftligt lämna sina synpunkter inom en period på åtta dagar till den myndighet som avses i artikel 6 första stycket. Den ovannämnda berörda parlamentsassistenten ska, om så krävs, sägas upp av den myndighet som avses i artikel 6 första stycket, förutsatt att rapporten meddelats honom eller henne före provanställningsperiodens utgång.
4)En uppsagd parlamentsassistent ska få kompensation motsvarande en tredjedel av grundlönen för varje hel månad han eller hon tjänstgjort under provanställningstiden.
Ändring30 Förslag till förordning – ändringsakt Bilaga – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 3 – artikel 130 – punkt 1
1) Före anställningen ska parlamentsassistenten läkarundersökas av Europaparlamentets läkare för att Europaparlamentet ska kunna övertyga sig om att han eller hon uppfyller kraven i artikel 128.2 d.
1) Den ackrediterade parlamentsassistenten ska läkarundersökas av Europaparlamentets läkare för att Europaparlamentet ska kunna övertyga sig om att han eller hon uppfyller kraven i artikel 128.2 d.
Ändring31 Förslag till förordning – ändringsakt Bilaga – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 3 – artikel 131– punkt 1
1) Parlamentsassistenternas anställningsavtal ska vara tidsbegränsade. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 140 ska avtalen upphöra att gälla senast vid utgången av den valperiod under vilken de ingåtts.
1) De ackrediterade parlamentsassistenternas anställningsavtal ska vara tidsbegränsade och ska innehålla uppgift om assistentens lönegrad. Ett tidsbegränsat avtal ska kunna förlängas högst två gånger under en valperiod. Avtalet ska upphöra att gälla vid utgången av den valperiod under vilken det ingicks, såvida inte annat föreskrivs i själva avtalet. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 140 ska avtalen upphöra att gälla senast vid utgången av den valperiod under vilken de ingåtts.
Ändring 75 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning (EEG) nr 31, (EKSG) nr 11 Kapitel 3 – artikel 131 – punkt 2
2) Europaparlamentet ska anta ett internt beslut om vilka kriterier som ska tillämpas då parlamentsassistenten vid anställningen placeras i en lönegrad.
2) De tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 125.1 ska fastställa en insynsvänlig ram för placeringar i en lönegrad med beaktande av artikel 128.2 f.
Ändring33 Förslag till förordning – ändringsakt Bilaga – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 4 – artikel 132 – punkt -1 (ny)
-1)De ackrediterade parlamentsassistenterna ska anställas för att utföra uppgifter på deltid eller heltid.
Ändring 76 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning (EEG) nr 31, (EKSG) nr 11 Kapitel 4 – artikel 132 – punkt 2
2) Assistenten är inte skyldig att arbeta övertid, förutom i brådskande fall eller vid exceptionellt hög arbetsbelastning.
2) Den ackrediterade assistenten är inte skyldig att arbeta övertid, förutom i brådskande fall eller vid exceptionellt hög arbetsbelastning. Artikel 56.1 ska tillämpas på motsvarande sätt. De tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 125.1 kan föreskriva bestämmelser för detta.
Ändring 77 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 5 – artikel 133
Om inte annat följer av artiklarna 134 och 135 ska artiklarna 19, 20.1–20.3 och artikel 21 i dessa anställningsvillkor samt artikel 16 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna, vilken rör löner och ersättning för utlägg, tillämpas på motsvarande sätt. Förfarandena för ersättning av kostnader vid tjänsteresor ska fastställas i de bestämmelser som avses i artikel 125.2.
Om inte annat följer av artiklarna 134 och 135 ska artiklarna 19, 20.1–20.3 och artikel 21 i dessa anställningsvillkor samt artikel 16 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna, vilken rör löner och ersättning för utlägg, tillämpas på motsvarande sätt. Förfarandena för ersättning av kostnader vid tjänsteresor ska fastställas i de genomförandebestämmelser som avses i artikel 125.1.
Ändring 78 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 5 – artikel 134 – tabellen
Kommissionens förslag
Lönegrad
1
2
3
4
5
6
7
Grundlön för heltidstjänst
1 193,00
1 389,85
1 619,17
1 886,33
2 197,58
2 560,18
2 982,61
Lönegrad
8
9
10
11
12
13
14
Grundlön för heltidstjänst
3 474,74
4 048,07
4 716,00
5 494,14
6 400,67
7 456,78
8 687,15
Ändring
Lönegrad
1
2
3
4
5
6
7
Grundlön för heltidstjänst
1 619,17
1 886,33
2 045,18
2 217,41
2 404,14
2 606,59
2 826,09
Lönegrad
8
9
10
11
12
13
14
Grundlön för heltidstjänst
3 064,08
3 322,11
3 601,87
3 905,18
4 234,04
4 590,59
4 977,17
Lönegrad
15
16
17
18
19
Grundlön för heltidstjänst
5 396,30
5 850,73
6 343,42
6 877,61
7 456,78
Ändring 79 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 5 – artikel 135
Med avvikelse från artikel 4.1 sista stycket i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska utlandstillägget inte vara lägre än 250 EUR.
Med avvikelse från artikel 4.1 sista stycket i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna ska utlandstillägget inte vara lägre än 350 EUR.
Ändring 80 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 6 – artikel 137 – punkt 1
1) Med avvikelse från artikel 96.3 andra stycket och utan att det påverkar tillämpningen av de övriga bestämmelserna i den artikeln får de belopp som beräknas genom den artikeln inte vara lägre än 700 euro eller högre än 2 000 euro.
1) Med avvikelse från artikel 96.3 andra stycket och utan att det påverkar tillämpningen av de övriga bestämmelserna i den artikeln får de belopp som beräknas genom den artikeln inte vara lägre än 850 EUR eller högre än 2 000 EUR.
Ändring 81 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 6 – artikel 137 – punkt 3
3)Europaparlamentet ska till Europeiska unionens allmänna budget inbetala det fullständiga beloppet för de avgifter som krävs för att finansiera pensionssystemet, med undantag för avgifterna enligt artikel 83.2 i tjänsteföreskrifterna som månatligen dras av från den berörda personens lön.
utgår
Ändring 82 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 8 – artikel 139
Avdelning VII i tjänsteföreskrifterna, där överklaganden behandlas, ska tillämpas på motsvarande sätt.
Avdelning VII i tjänsteföreskrifterna, där överklaganden behandlas, ska tillämpas på motsvarande sätt. De genomförandebestämmelser som avses i artikel 125.1 kan föreskriva kompletterande bestämmelser om interna förfaranden.
Ändring43 Förslag till förordning – ändringsakt Bilaga – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 9 – artikel 140 – punkt 1 – led d
d) Vid utgången av den uppsägningstid som föreskrivs i avtalet med möjlighet för parlamentsassistenten eller Europaparlamentet att säga upp anställningsavtalet innan det löpt ut. Uppsägningstiden får inte vara kortare än en månad för varje fullgjort tjänsteår, dock minst en månad och högst tre månader. Uppsägningstiden får dock inte börja löpa under en mammaledighet eller sjukledighet, såvida sjukledigheten inte överstiger tre månader. Uppsägningstiden ska dessutom skjutas upp tills vidare under en mammaledighet eller sjukledighet inom de ovan angivna gränserna.
d) Mot bakgrund av att arbetsrelationen mellan ledamoten och dennes ackrediterade parlamentsassistent grundar sig på förtroende ska den ackrediterade parlamentsassistenten eller Europaparlamentet, på begäran av den eller de ledamöter som den ackrediterade parlamentsassistenten anställdes för att bistå, vid utgången av den uppsägningstid som föreskrivs i avtalet ha rätt att säga upp anställningsavtalet innan det löpt ut. Uppsägningstiden får inte vara kortare än en månad för varje fullgjort tjänsteår, dock minst en månad och högst tre månader. Uppsägningstiden får dock inte börja löpa under en mammaledighet eller sjukledighet, såvida sjukledigheten inte överstiger tre månader. Uppsägningstiden ska dessutom skjutas upp tills vidare under en mammaledighet eller sjukledighet inom de ovan angivna gränserna.
Ändring44 Förslag till förordning – ändringsakt Bilaga – led 3 Förordning (EEG) nr 31, 11 (Euratom) Kapitel 9 – Artikel 140 – punkt 2
2. Om avtalet upphör att gälla enligt punkt 1 c eller om Europaparlamentet säger upp avtalet enligt punkt 1 d ska parlamentsassistenten ha rätt till en ersättning som motsvarar en tredjedel av hans eller hennes grundlön för tiden mellan den dag då han eller hon lämnar sin tjänst och den dag då avtalet löper ut. Högst tre månaders grundlön får dock betalas ut.
2. Om avtalet upphör att gälla enligt punkt 1 c ska den ackrediterade parlamentsassistenten ha rätt till en ersättning som motsvarar en tredjedel av hans eller hennes grundlön för tiden mellan den dag då han eller hon lämnar sin tjänst och den dag då avtalet löper ut. Högst tre månaders grundlön får dock betalas ut.
Ändring 83 Förslag till förordning – ändringsakt Bilagan – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 9 – artikel 140 – punkt 3
3) Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 48 och 50, vilka är tillämpliga på motsvarande sätt, kan en parlamentsassistent sägas upp utan uppsägningstid om han eller hon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet allvarligt åsidosätter sina förpliktelser. Den myndighet som avses i artikel 6 första stycket ska efter att ha gett den anställde möjlighet att försvara sig fatta ett motiverat beslut.
3) Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 48 och 50, vilka är tillämpliga på motsvarande sätt, kan en ackrediterad parlamentsassistent sägas upp utan uppsägningstid om han eller hon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet allvarligt åsidosätter sina förpliktelser. Den myndighet som avses i artikel 6 första stycket ska efter att ha gett den anställde möjlighet att försvara sig fatta ett motiverat beslut.
Särskilda bestämmelser för det disciplinära förfarandet ska fastställas i de genomförandebestämmelser som avses i artikel 125.1.
Ändring46 Förslag till förordning – ändringsakt Bilaga – led 3 Förordning nr 31 (EEG), 11 (Euratom) Kapitel 9 – artikel 140 – punkt 3a (ny)
3a.Anställningsperioder som ackrediterade parlamentsassistenter ska inte räknas som "tjänsteår" i den mening sam avses i artikel 29.3 och 29.4 i tjänsteföreskrifterna.
Europaparlamentets beslut 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga (EUT L 262, 7.10.2005, s. 1).
Europaparlamentets resolution av den 16 december 2008 om förslaget till kommissionens direktiv om ändring av vissa bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG med avseende på tekniska bestämmelser om riskhantering
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning), särskilt artikel 150.1(1),
– med beaktande av förslaget till kommissionens direktiv om ändring av vissa bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG med avseende på tekniska bestämmelser om riskhantering,
– med beaktande av kommissionens förslag av den 1 oktober 2008 till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering (KOM(2008)0602),
– med beaktande av kommissionens förslag av den 12 november 2008 till Europaparlamentets och rådets förordning om kreditvärderingsinstitut (KOM(2008)0704),
– med beaktande av artikel 5a.3 b i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(2),
– med beaktande av artikel 81.2 och 81.4 b i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Kommissionen har lagt fram sitt förslag till översyn av kapitalkravsdirektivet.
B. Kommissionen har också lagt fram ett förslag till direktiv om ändring av vissa bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG med avseende på tekniska bestämmelser om riskhantering, vilka inkluderar bestämmelser om information från externa ratinginstitut.
C. Kommissionen har därefter lagt fram sitt förslag till förordning om kreditvärderingsinstitut.
D. Kraven på ratinginstitut och kreditvärderingsinstitut rörande information och transparens bör behandlas på ett samordnat och konsekvent sätt.
E. De informationskrav för ratinginstitut som kommissionen föreslår går utöver en teknisk anpassning, och därför måste parlamentet överväga förslaget ordentligt och behandla det på lämpligt sätt i enlighet med medbeslutandeförfarandet.
F. För en sådan samordning och konsekvens och för parlamentets tillbörliga övervägande krävs det att bestämmelserna om informationskrav för ratinginstitut behandlas i enlighet med medbeslutandeförfarandet, inom ramen för antingen förslaget till översyn av kapitalkravsdirektivet eller förslaget till förordning om kreditvärderingsinstitut.
G. Parlamentet stöder de övriga förslagen till tekniska ändringar.
1. Europaparlamentet motsätter sig antagandet av förslaget till kommissionens direktiv om ändring av vissa bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG med avseende på tekniska bestämmelser om riskhantering.
2. Europaparlamentet anser att detta förslag till kommissionens direktiv överskrider de genomförandebefogenheter som anges i direktiv 2006/48/EG.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt förslag till åtgärd och att lägga fram ett nytt för utskottet.
4. Europaparlamentet föreslår att förslaget till direktiv ändras enligt följande:
Kommissionens förslag
Ändring
Ändring 1 Utkast till kommissionens direktiv – ändringsakt Artikel 1 – led 3 Direktiv 2006/48/EG Bilaga VI – Del 2 – led 7
3.I del 2 av bilaga VI ska punkt 7 ersättas med följande:
utgår
"7. De behöriga myndigheterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att principerna för ratinginstitutets metodik för tilldelning av kreditbetyg finns offentligt tillgängliga för att alla eventuella användare ska kunna avgöra om de bygger på rimliga grunder. De behöriga myndigheterna ska dessutom vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ratinginstitutet, när det gäller kreditbetyg för värdepapperiseringspositioner, åtar sig att fortlöpande lägga fram sammanfattande information om transaktionens struktur och resultaten för tillgångarna i gruppen samt om hur detta påverkar dess kreditbetyg. Denna sammanfattande information ska göras tillgänglig för alla kreditinstitut som utnyttjar kreditbetygen i det syfte som avses i artikel 96."
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
Europaparlamentets resolution av den 16 december 2008 om oseriösa katalogföretag (framställningarna 0045/2006, 1476/2006, 0079/2003, 0819/2003, 1010/2005, 0052/2007, 0306/2007, 0444/2007, 0562/2007 med flera) (2008/2126(INI))
– med beaktande av framställningarna 0045/2006, 1476/2006, 0079/2003, 0819/2003, 1010/2005, 0052/2007, 0306/2007, 0444/2007, 0562/2007 med flera,
– med beaktande av tidigare överläggningar inom utskottet för framställningar om framställning 0045/2006 med flera,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam (kodifierad version)(1),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (direktiv om otillbörliga affärsmetoder)(2),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (förordningen om konsumentskyddssamarbete)(3),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/27/EG av den 19 maj 1998 om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen(4),
– med beaktande av studien "Misleading practices of "directory companies" in the context of current and future internal market legislation aimed at the protection of consumers and SMEs" (IP/A/IMCO/FWC/2006 058/LOT4/C1/SC6), utförd av utskottet för inre marknaden och konsumentskydd,
– med beaktande av artikel 192.1 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A6-0446/2008), och av följande skäl:
A. Parlamentet har fått in över 400 framställningar från små företag (motsvarande ett axplock av alla som berörs av problemet i fråga) som säger att de har blivit lurade av vilseledande reklam från bolag som ger ut företagskataloger. Företagen hävdar att man drabbats av psykisk stress, skuldkänslor, förlägenhet, frustration och ekonomisk skada.
B. Klagomålen speglar en omfattande och tydlig tendens där vilseledande affärsmetoder tillämpas av vissa bolag som ger ut företagskataloger. Detta påverkar tusentals företag som verkar över gränserna och därmed har verksamhet i två eller flera medlemsstater inom och utanför EU, och har en betydande ekonomisk inverkan på dessa företag. Det saknas en förvaltningsmekanism eller ett rättsligt instrument som gör det möjligt för de nationella brottsbekämpande organen att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt samarbeta över gränserna.
C. Metodernas vilseledande karaktär blir mer påtaglig när de bedrivs i elektronisk form och sprids med hjälp av Internet (se framställning nr 0079/2003).
D. De affärsmetoder som klagomålen gäller går vanligtvis ut på att ett katalogföretag kontaktar företagen, oftast per e-post, och ber dem komplettera eller uppdatera sitt företagsnamn eller sina kontaktuppgifter. Företaget får det felaktiga intrycket att de gratis kommer att listas i en katalog, men upptäcker senare att det i själva verket oavsiktligt har undertecknat ett avtal om att listas i en företagskatalog. Avtalet är normalt bindande i minst tre år och årsavgiften är omkring 1 000 euro.
E. De formulär som används är vanligtvis tvetydiga och svåra att förstå och ger det felaktiga intrycket att man gratis listas i en företagskatalog, medan det i själva verket handlar om att locka företagen att ingå oönskade avtal om annonsering i företagskataloger.
F. Det finns varken specifik EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning i medlemsstaterna som omfattar katalogföretag i relationer näringsidkare emellan. Medlemsstaterna har efter eget gottfinnande rätt att införa mer omfattande och långtgående lagstiftning.
G. I direktiv 2006/114/EG, som också är tillämpligt på transaktioner mellan näringsidkare, definieras "vilseledande reklam" som "all reklam som på något sätt, däribland genom sin presentation, vilseleder eller sannolikt kommer att vilseleda de personer den riktar sig till eller dem som nås av den, och som genom sin vilseledande karaktär sannolikt kommer att påverka deras ekonomiska beteende, eller som av dessa skäl skadar eller sannolikt kommer att skada en konkurrent". Men olika tolkningar av vad som är "vilseledande" tycks emellertid vara ett stort praktiskt hinder när det gäller att bekämpa sådana metoder från katalogföretag i relationer näringsidkare emellan.
H. I direktiv 2005/29/EG förbjuds metoden att "i marknadsföringsmaterialet inkludera en faktura eller liknande betalningshandling som ger konsumenten intryck av att han redan har beställt den marknadsförda produkten när så inte är fallet". Men detta direktiv är inte tillämpligt på vilseledande affärsmetoder näringsidkare emellan och kan därför i sin nuvarande form inte användas för att hjälpa framställarna. Detta direktiv utesluter emellertid inte ett system med nationella regler mot otillbörliga affärsmetoder som under alla förhållanden och i lika grad kan tillämpas på både konsumenter och näringsidkare.
I. Direktiv 2005/29/EG hindrar inte medlemsstaterna från att genom nationell lagstiftning utöka direktivets tillämpning till att även gälla näringsidkare. Detta medför dock att näringsidkare som drabbas av vilseledande reklam från katalogföretag i olika medlemsstater har olika skyddsnivåer.
J. I förordning (EG) nr 2006/2004 definieras "överträdelse inom gemenskapen" som "varje handling eller underlåtenhet som strider mot de lagar som skyddar konsumenternas intressen [...] som skadar eller sannolikt kan skada de kollektiva intressena för konsumenter som är bosatta i en annan medlemsstat eller andra medlemsstater än den där handlingen eller underlåtenheten har sitt ursprung eller ägde rum, eller där den ansvariga säljaren eller leverantören är etablerad, eller där det finns bevis eller tillgångar som hänför sig till handlingen eller underlåtenheten". Förordningen gäller dock inte vilseledande metoder som tillämpas näringsidkare emellan och kan därför i sin nuvarande form inte heller tillämpas för att hjälpa framställarna.
K. De flesta framställare pekar ut katalogföretaget European City Guide (vars verksamhet har varit föremål för rättsliga åtgärder och förvaltningsåtgärder), men även andra katalogföretag har nämnts, som Construct Data Verlag, Deutscher Adressdienst GmbH och NovaChannel. Det finns dock även katalogföretag som använder sig av lagliga affärsmetoder.
L. Målgruppen för de vilseledande affärsmetoderna är huvudsakligen små företag, men innefattar också yrkesutövare och till och med icke vinstdrivande enheter som icke-statliga organisationer, välgörenhetsorganisationer, skolor och bibliotek samt lokala föreningar, som musikföreningar.
M. Katalogföretagen har ofta sitt säte i en annan medlemsstat än den som drabbas, vilket gör det svårt för de drabbade att vända sig till de nationella skyddsmyndigheterna på grund av att det förekommer olika tolkningar i medlemsstaterna av vad som anses vara vilseledande. Ofta kan de heller inte få hjälp av den nationella lagstiftningen eller av konsumentskyddsmyndigheterna eftersom lagen är avsedd att skydda konsumenter och inte näringsidkare. Offren är oftast småföretag som saknar resurser för att effektivt kunna söka hjälp domstolsvägen. Självreglerande mekanismer för kataloger är inte särskilt effektiva eftersom de ignoreras av företag som sysslar med vilseledande reklam.
N. Om de drabbade inte betalar utsätts de för regelrätt förföljelse, antingen av katalogföretagen själva eller av indrivningsföretag som de anlitar. Offren klagar över att de känner sig stressade och hotade av dessa tillvägagångssätt och många av dem betalar till slut motvilligt för att slippa vidare trakasserier.
O. Offer som vägrat betala har, med några få undantag, sällan dragits inför rätta.
P. Flera medlemsstater har antagit initiativ för att hantera detta problem, främst genom kunskapssökande åtgärder bland potentiellt berörda företag. Dessa initiativ består bland annat i att utbyta information och råd, underrätta statliga tillsynsmyndigheter samt i vissa fall upprätta ett klagomålsregister.
Q. Österrike har sedan 2000 ändrat sin lag om otillbörliga affärsmetoder och i avsnitt 28a i den lagen föreskrivs nu att det är förbjudet att i samband med affärsverksamhet och i konkurrenssyfte göra reklam för registrering i kataloger som gula sidor, telefonkataloger eller liknande, i form av betalningsorder, inbetalningskort, fakturor, erbjudande om korrigering eller liknande eller att erbjuda sådan registrering direkt utan att entydigt och i klar skrift framhålla att reklamen endast är ett erbjudande om att ingå ett avtal.
R. De otillbörliga metoderna har använts i flera år, drabbat många och haft en betydande ekonomisk inverkan på den inre marknaden som skadas och snedvrids av dessa metoder.
1. Europaparlamentet uttrycker sin oro över det problem som framställarna tar upp och som uppenbarligen är utbrett, gränsöverskridande och har en betydande ekonomisk inverkan på i synnerhet små företag.
2. Europaparlamentet anser att problemets gränsöverskridande karaktär innebär en skyldighet för gemenskapsinstitutionerna att ge offren ett lämpligt rättsmedel för att giltigheten hos avtal som ingåtts på grundval av vilseledande reklam på ett effektivt sätt ska kunna bestridas, ogiltigförklaras eller sägas upp och att de som drabbats ska kunna kräva tillbaka de pengar som de har betalat.
3. Europaparlamentet uppmanar offren att rapportera alla fall av bedrägerier till de nationella myndigheterna och uppmanar medlemsstaterna att förse de små och medelstora företagen med de kunskaper de behöver för att kunna lämna in klagomål till statliga och icke-statliga myndigheter genom att se till att kommunikationskanalerna är öppna och att offren är medvetna om att de har rätt att få hjälp så att de kan be om adekvat vägledning innan de betalar de avgifter som de oseriösa katalogföretagen begär av dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bygga upp och upprätthålla en centraliserad databas över dessa klagomål.
4. Europaparlamentet beklagar att EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen, trots att dessa metoder är så spridda, inte tycks kunna erbjuda något betydande skyddsmedel och effektivt rättsmedel eller inte efterlevs tillräckligt noga på nationell nivå. Inte heller de nationella myndigheterna tycks klara av att tillhandahålla något rättsmedel.
5. Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts av europeiska och nationella företagsorganisationer för att öka kunskapen bland sina medlemmar och uppmanar dem att öka sina insatser i samarbete med gräsrotsorganisationer så att färre personer drabbas av de oseriösa katalogföretagens metoder. Parlamentet är oroat över att några av dessa organisationer följaktligen har dragits inför domstol av oseriösa katalogföretag som har specificerats i deras informationskampanjer på grundval av påstått förtal eller liknande anklagelser.
6. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits i vissa medlemsstater som Italien, Spanien, Nederländerna, Belgien och Storbritannien men framför allt av Österrike för att försöka hindra katalogföretag från att använda sig av vilseledande metoder, men anser att dessa insatser fortfarande är otillräckliga och att det fortfarande finns ett behov av att samordna kontrollen på internationell nivå.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser och fullt ut samarbeta med nationella och europeiska företagsorganisationer för att sprida kunskapen om detta problem så att fler människor blir informerade och därmed kan undvika vilseledande reklam som kan lura dem att ingå oönskade annonseringsavtal.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta upp problemet med företagsbedrägerier i samband med sitt initiativ om en Small Business Act för Europa som föreslås i meddelandet "En inre marknad för framtidens Europa" och att samarbeta med Enterprise Europe Network, Solvit-nätverket och relevanta generaldirektoratsportaler som ytterligare ett sätt att tillhandahålla information och hjälp kring dessa problem.
9. Europaparlamentet beklagar att direktiv 2006/114/EG, som är tillämpligt på transaktioner mellan näringsidkare som det handlar om i det här fallet, antingen inte räcker till för att tillhandahålla ett effektivt rättsmedel, eller inte efterlevs i tillräckligt hög grad i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i december 2009 rapportera om genomförbarheten och de eventuella konsekvenserna av att ändra direktiv 2006/114/EG för att inkludera en "svart" eller "grå" lista över metoder som anses vara vilseledande.
10. Europaparlamentet erinrar om att kommissionen förvisso inte har befogenheter att direkt se till att direktiv 2006/114/EG följs av individer eller företag, men att kommissionen ändå, i egenskap av fördragets väktare, är skyldig att se till att direktivet genomförs korrekt och effektivt av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att medlemsstaterna till fullo och effektivt införlivar direktiv 2005/29/EG så att skyddet garanteras i alla medlemsstater och att påverka formen på tillgängliga rättsliga och processrättsliga instrument som i fallet med direktiv 84/450/EEG som tillhandahöll instrument för att Österrike, Spanien och Nederländerna skulle kunna fullgöra sin skyldighet som särskild väktare av fördraget när det gäller skydd för näringsidkare samtidigt som det ser till att rätten att bilda företag och friheten att tillhandahålla tjänster inte inskränks.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skärpa sin övervakning av genomförandet av direktiv 2006/114/EG, i synnerhet i de medlemsstater där man vet att de oseriösa katalogföretagen har sina säten, särskilt i Spanien, där det katalogföretag som oftast pekas ut av framställarna är etablerat, samt i Tjeckien och Slovakien där dom avkunnats mot offer för katalogföretag på ett sätt som väcker tvivel på att direktiv 2006/114/EG genomförts korrekt i dessa länder. Parlamentet uppmanar också kommissionen att rapportera till parlamentet om vad den kommer fram till.
12. Europaparlamentet beklagar att direktiv 2005/29/EG inte täcker transaktioner näringsidkare emellan och att medlemsstaterna verkar ovilliga att utöka direktivets tillämpningsområde. Medlemsstaterna har dock rätt att ensidigt utöka räckvidden av sin nationella konsumentlagstiftning till att gälla även transaktioner näringsidkare emellan och parlamentet uppmanar dem att göra detta. Parlamentet uppmanar dem även att säkerställa samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter såsom föreskrivs i förordning (EG) nr 2006/2004 för att göra det möjligt att spåra gränsöverskridande verksamhet av det här slaget som utförs av katalogföretag som är etablerade inom EU eller i ett tredjeland. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i december 2009 rapportera om genomförbarheten och de eventuella konsekvenserna av att utöka räckvidden i direktiv 2005/29/EG till att även omfatta avtal näringsidkare emellan, framför allt när det gäller punkt 21 i dess bilaga I.
13. I Österrike har man i den nationella lagstiftningen uttryckligen förbjudit oseriösa katalogföretag. Europaparlamentet välkomnar detta goda exempel och uppmanar kommissionen att mot bakgrund av problemets gränsöverskridande karaktär lägga fram lagstiftning som utökar räckvidden i direktiv 2005/29/EG baserat på den österrikiska modellen, det vill säga lagstiftning som uttryckligen förbjuder reklam för företagskataloger om inte presumtiva kunder på ett entydigt sätt och i klar skrift informerats om att reklamen endast är ett erbjudande om att ingå ett avtal mot betalning.
14. Den nationella lagstiftningen är ofta otillräcklig när det gäller att få rätt mot katalogföretag som har sitt säte i andra medlemsstater och parlamentet uppmanar därför kommissionen att underlätta ett aktivare gränsöverskridande samarbete mellan de nationella myndigheterna för att de ska kunna erbjuda offren effektivare rättsmedel.
15. Europaparlamentet beklagar att förordning (EG) nr 2006/2004 inte kan tillämpas på transaktioner näringsidkare emellan och därför inte kan användas i kampen mot vilseledande företagskataloger. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftning för att utöka tillämpningen i detta hänseende.
16. I Belgien kan alla som drabbats av vilseledande metoder vidta rättsliga åtgärder i det land där de är bosatta. Europaparlamentet välkomnar detta exempel.
17. Europaparlamentet konstaterar att erfarenheterna från Österrike visar att de drabbades rätt att vidta gemensamma rättsliga åtgärder mot katalogföretag genom branschorganisationer eller liknande organ verkar vara ett effektivt medel som skulle kunna kopieras till de initiativ som för närvarande övervägs av kommissionens generaldirektorat för konkurrens när det gäller skadeståndsåtgärder för brott mot EU:s konkurrensregler och av generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd om att på EU-nivå införa kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter.
18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de som drabbats av vilseledande reklam har en tydligt angiven nationell myndighet att vända sig till för att klaga och söka hjälp även i de fall där de som drabbats av vilseledande reklam är företag.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta riktlinjer för bästa praxis för de nationella tillsynsmyndigheterna som de kan följa när de får kännedom om vilseledande reklam.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta internationellt med tredjeländer och med behöriga internationella organisationer så att oseriösa katalogföretag med säte i tredjeländer inte kan skada företag i Europeiska unionen.
21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.