Europaparlamentets resolution av den 13 januari 2009 om utsikterna för utveckling av medborgardialogen enligt Lissabonfördraget (2008/2067(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, undertecknat i Lissabon den 13 december 2007,
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
– med beaktande av sin resolution av den 20 februari 2008 om Lissabonfördraget(1),
– med beaktande av de olika resolutioner om det civila samhället som parlamentet har antagit under den innevarande valperioden,
– med beaktande av utskottets för konstitutionella frågor seminarium den 3 juni 2008 med företrädare för organisationer från det civila samhället,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A6-0475/2008), och av följande skäl:
A. En förutsättning för en demokratisk Europeisk union som verkar nära medborgarna är att EU-institutionerna och medlemsstaterna har ett nära samarbete med det civila samhället såväl på EU-nivå som på nationell, regional och lokal nivå.
B. Att EU-institutionerna och de nationella, regionala och lokala myndigheterna är öppna för dialog och samarbete med medborgarna och organisationerna från det civila samhället är ett grundläggande villkor för dessas engagemang i lagstiftningen och styret på alla nivåer.
C. Lissabonfördraget ger EU-medborgarna utökade rättigheter i förhållande till unionen genom att göra det lättare för dem, och för de föreningar som företräder det civila samhället, att delta i diskussionen om ett Medborgarnas Europa.
D. De nuvarande bestämmelserna, som också införts i Lissabonfördraget, skapar de rättsliga ramar som behövs för att det ska kunna växa fram en dialog med medborgarna på europeisk nivå, men de tillämpas inte alltid på ett tillfredsställande sätt.
E. Det civila samhället är olika högt utvecklat i de 27 medlemsstaterna och utnyttjar i olika hög grad möjligheterna till deltagandedemokrati, deltagande i lagstiftningsprocessen och dialog med de nationella, regionala och lokala myndigheterna.
F. Med begreppet "det civila samhället" avses det stora antal icke-statliga och ideella organisationer som på frivillig basis bildats av medborgarna. Dessa organisationer deltar i det offentliga livet och ger uttryck för sina medlemmars eller andra personers intressen, åsikter och ideologier utifrån etiska, kulturella, politiska, vetenskapliga, religiösa eller filantropiska grunder.
G. Frågan om representativiteten hos det civila samhällets organisationer är omtvistad, och att en organisation aktivt och effektivt för fram sina åsikter är inte alltid liktydigt med att den är representativ.
H. De olika EU-institutionerna närmar sig dialogen med medborgarna på olika sätt.
1. Europaparlamentet värdesätter Europeiska unionens insatser för att utveckla medborgardialogen, såväl på EU-nivå som på nationell, regional och lokal nivå i medlemsstaterna.
2. Genom att framföra unionsmedborgarnas ståndpunkter och krav till EU-institutionerna spelar det civila samhället en viktig roll i den europeiska integrationsprocessen. Europaparlamentet betonar vikten av den sakkunskap som institutionerna får tillgång till genom det civila samhället och understryker betydelsen av information och en ökad medvetenhet om medborgardialogen. Denna medvetenhet bör framför allt åstadkommas genom att EU:s verksamhet och målsättningar görs mer kända och genom att man bygger upp europeiska nätverk för samarbete samt stärker den europeiska identiteten och samhörighetskänslan med Europa i det civila samhället.
3. Europaparlamentet understryker att det behövs en bredare offentlig debatt, tillsammans med en mer effektiv medborgardialog och en högre grad av politisk medvetenhet, om EU ska kunna uppnå sina politiska målsättningar och föresatser.
4. Europaparlamentet framhåller sitt särskilda engagemang för medborgardialogen och den betydelse som denna dialog tillerkänns i Lissabonfördraget, där den görs till en överordnad princip för EU:s verksamhet på alla nivåer.
5. Europaparlamentet välkomnar att den representativa demokratin och deltagandedemokratin fått en starkare ställning genom att man i Lissabonfördraget infört ett "medborgarinitiativ", så att en miljon medborgare från ett antal medlemsstater kan uppmana kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag.
6. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter att i största möjliga utsträckning använda den befintliga rättsliga bestämmelser och exemplen på god praxis för att intensifiera dialogen med medborgarna och organisationerna från det civila samhället. I synnerhet bör parlamentets informationskontor i varje enskild medlemsstat spela en aktiv roll för att stödja, organisera och leda forum som minst en gång per år bör hållas mellan parlamentet och företrädare för det civila samhället i respektive medlemsstat. Det är viktigt att parlamentsledamöter, såväl från den berörda medlemsstaten som från andra medlemsstater, regelbundet deltar i dessa forum.
7. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att låta alla intresserade företrädare för det civila samhället medverka i medborgardialogen. I detta sammanhang är det av avgörande betydelse att unga unionsmedborgare får göra sina röster hörda, eftersom det är de som kommer att forma och ta ansvar för framtidens EU.
8. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att se till att alla unionsmedborgare – kvinnor och män, gamla och unga, i städerna och på landsbygden – får möjlighet att aktivt, med lika rättigheter och utan diskriminering, delta i medborgardialogen, och att i synnerhet se till att personer från språkliga minoriteter kan använda sina respektive modersmål vid dessa forum. EU bör på detta område förverkliga jämställdhetsprincipen och föregå med gott exempel, så att denna princip förs ut såväl inom medlemsstaterna som utanför EU.
9. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att i ett interinstitutionellt avtal anta bindande riktlinjer för utnämning av företrädare för det civila samhället samt metoder för utformning och finansiering av samråd, i enlighet med "Allmänna principer och miniminormer för kommissionens samråd med berörda parter"(2). I detta syfte bör samtliga EU-institutioner föra aktuella register över alla relevanta icke-statliga organisationer och ange om dessa är aktiva i medlemsstaterna och/eller inriktade på EU-institutionerna.
10. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att göra medborgardialogen till en övergripande uppgift för kommissionens alla generaldirektorat, rådets alla arbetsgrupper samt parlamentets alla utskott, med hjälp av insynsvänliga processer och med en bibehållen, verklig jämvikt mellan den offentliga och privata sektorn.
11. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att trygga en bättre kommunikation, en bättre informationsgång och en bättre samordning i samband med offentliga samråd, genom att samarbeta närmare med varandra för att utveckla medborgardialogen och främja ett aktivt europeiskt tänkesätt bland unionsmedborgarna. För att överbrygga det upplevda avståndet mellan EU och dess medborgare vore det mycket önskvärt med regelbundna möten mellan det civila samhället och kommissionens ledamöter i forum i de olika medlemsstaterna.
12. Europaparlamentet uppmanar rådet att göra det enklare och lättare att ta del av dess arbete, något som är ett absolut villkor för att man ska kunna få till stånd en verklig dialog med det civila samhället.
13. Europaparlamentet understryker betydelsen av att det utvecklas en europeisk kommunikationspolitik för nya redskap och medel för kommunikation med unionsmedborgarna (Internet, e-teknik och modern audiovisuell teknik).
14. Europaparlamentet efterlyser en fortsättning på de EU-satsningar som provats för att intensifiera engagemanget från det civila samhällets sida i den europeiska integrationsprocessen, till exempel Europe by Satellite, Medborgarnas Agora, temainriktade forum för medborgarna (som Your Europe), diskussioner på Internet och så vidare.
15. Europaparlamentet understryker den viktiga roll som professionella europeiska opinionsundersökningar spelar för att man ska kunna identifiera och förstå vilka behov och förväntningar unionsmedborgarna har i fråga om hur EU fungerar. Parlamentet uppmanar såväl EU-institutionerna som det civila samhället i medlemsstaterna att ha dessa förväntningar i åtanke under diskussioner och debatter.
16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter att stödja medborgardialogen, framför allt i de länder och regioner och inom de områden där dialogen ännu inte är fullt utvecklad eller inte vunnit tillräckligt insteg. Dessutom uppmanas dessa myndigheter att aktivt främja en utveckling av regional samverkan i det civila samhället i de olika medlemsstaterna och gränsöverskridande initiativ. Man bör även utröna möjligheten att främja utbytet av idéer och erfarenheter inom EU genom att skapa medlemsstatsgrupper.
17. Europaparlamentet uppmanar samhällsföreträdarna i Europa att aktivt delta i medborgardialogen och i arbetet med att ta fram europeiska program och en europeisk politik som gör det möjligt att utöva inflytande på beslutsprocessen.
18. Europaparlamentet uppmuntrar unionsmedborgarna att engagera sig mer i debatter och diskussioner om europeiska frågor och att rösta i valet till Europaparlamentet.
19. Europaparlamentet påpekar att det behövs adekvata ekonomiska resurser för att man ska kunna föra en dialog med medborgarna på alla plan – europeiskt, nationellt, regionalt och lokalt – och uppmanar dem som har intresse av och ansvar för att organisera denna dialog att säkra adekvata ekonomiska medel.
20. Europaparlamentet betonar att EU förutom dialogen med det civila samhället också behöver föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med kyrkor och religiösa samfund, i enlighet med Lissabonfördraget.
21. Europaparlamentet rekommenderar EU-institutionerna att tillsammans göra information tillgänglig om representativiteten hos och verksamhetsområdena för de europeiska organisationerna från det civila samhället, till exempel genom en offentlig och användarvänlig databas.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett nytt förslag om europeiska föreningar, som ger de europeiska organisationerna från det civila samhället en gemensam rättslig grund.
23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till medlemsstaternas parlament, rådet och kommissionen samt till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Se kommissionens meddelande av den 11 december 2002 med titeln: "Mot en bättre struktur för samråd och dialog. Allmänna principer och miniminormer för kommissionens samråd med berörda parter" (KOM(2002)0704).