Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 juni 2008 om de offentliga finanserna i EMU – 2008 – Vilken roll spelar de offentliga finansernas kvalitet inom ramen för EU:s styrning? (KOM(2008)0387),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 juni 2007 om de offentliga finanserna i EMU – 2007 – Hur stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande delar kan göras effektivare (KOM(2007)0316),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 maj 2008 om EMU@10: Framsteg och utmaningar efter 10 år av den ekonomiska och monetära unionen (KOM(2008)0238),

–   med beaktande av sin resolution av den 26 april 2007 om de offentliga finanserna i EMU 2006(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 februari 2005 om de offentliga finanserna i EMU 2004(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om årsrapporten 2007 om euroområdet(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 november 2006 om årsrapporten 2006 om euroområdet(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 februari 2008 om bidraget till diskussionerna om Lissabonstrategin vid Europeiska rådets vårmöte 2008(5),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om det europeiska intresset – för framgång i en globaliserad värld(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2007 om situationen för Europas ekonomi: förberedande betänkande om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för 2007(7),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2005 om skattepolitikens och tullpolitikens bidrag till Lissabonstrategin (KOM(2005)0532 och parlamentets resolution av den 24 oktober 2007 om detta(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2003 om gender budgeting — att utarbeta offentliga budgetar utifrån ett genusperspektiv(9),

–   med beaktande av Europeiska rådets resolution om samordning av den ekonomiska politiken under den tredje etappen av EMU och om artiklarna 109 och 109b i EG-fördraget, som bifogades ordförandeskapets slutsatser efter Europeiska rådets möte i Luxemburg den 12 och 13 december 1997,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser efter Europeiska rådets möte den 11 och 12 december 2008 och slutsatserna från Ekofinrådets extraordinära möte den 16 december 2008 när det gäller hanteringen av finanskrisen

–   med beaktande av Ekofinrådets slutsatser av den 4 november 2008 när det gäller internationella initiativ för att bemöta finanskrisen och förberedelserna inför det internationella toppmötet om finanskrisen,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 oktober 2008 med titeln "Från finanskris till återhämtning: ram för åtgärder på EU-nivå" (KOM(2008)0706),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser efter Europeiska rådets möte i Bryssel den 15–16 oktober 2008 om en skärpning av regleringen och övervakningen av finansmarknaderna,

–   med beaktande av mötet mellan stats- och regeringscheferna i Eurogruppen den 12 oktober 2008, där man kom överens om att anta en samordnad räddningsplan för att motverka den ekonomiska krisen,

–   med beaktande av slutsatserna från Ekofinrådets möte den 7 oktober 2008 om de omedelbara reaktionerna på finanskrisen och parlamentets resolution av den 22 oktober 2008 om Europeiska rådets möte den 15–16 oktober 2008(10),

–   med beaktande av slutsatserna från Ekofinrådets möte den 14 maj 2008 om säkerställande av den framtida effektiviteten och ändamålsenligheten hos de sociala utgifterna samt det fortsatta arbetet med analysen av de offentliga finansernas kvalitet,

–   med beaktande av slutsatserna från Ekofinrådets möte de 9 oktober 2007 om de offentliga finansernas kvalitet: modernisering av offentlig förvaltning,

–   med beaktande av slutsatserna från Ekofinrådets möte den 10 oktober 2006 om de offentliga finansernas kvalitet,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0507/2008), och av följande skäl:

A.  Offentliga finanser av hög kvalitet som är inriktade på hållbar utveckling visar på vårt åtagande gentemot framtida generationer, något som är särskilt viktigt mot bakgrund av dagens djupa kris på marknaderna.

B.  Det är viktigt att på gemenskapsnivå utforma och samordna olika strategier för de offentliga finansernas kvalitet, inte minst inom euroområdet. Dessa strategier bör fastställas och utvärderas på grundval av standardiserade och gemensamma instrument som är inriktade på att stödja tillväxt under hela perioden för att bemöta de utmaningar som utgörs av demografiska förändringar, globalisering och klimatförändringar.

C.  De offentliga finansernas syfte bör vara att stödja den makroekonomiska ramen och tillhandahålla offentliga varor och tjänster samt kompensera för marknadsmisslyckanden och externa kostnader.

D.  En konceptuell och operativ ram för de offentliga finansernas kvalitet som är tillväxtinriktad samt användningen av tillväxten som slutgiltig referenspunkt för bedömningen av de offentliga finansernas kvalitet är obönhörligen knutet till det faktum att medlemsstaternas budgetpolitik och politik för offentliga utgifter måste vara inriktad på att upprätthålla och förnya välfärdsstaten, socialförsäkringssystemet och omfördelningen av tillgångar.

E.  Den låga offentliga investeringsnivån i Europeiska unionen (som är lägre än 3 % av BNP) och fragmenteringen av dessa investeringar inverkar negativt på målet att få till stånd en hållbar och långsiktig tillväxt, vilket faktiskt kräver riktade offentliga utgifter som öronmärks för olika prioriteringar.

F.  Det är nödvändigt och lämpligt att anta ett jämställdhetsperspektiv på analys och utvärdering av de offentliga finanserna samt på bedömningen av dessa finansers möjlighet att bli hållbara.

Förändring av ekonomiska trender under 2007 till 2008 – den ekonomiska och finansiella krisen samt framtidsperspektiv

1.  Europaparlamentet konstaterar att det av analysen av läget i de offentliga finanserna 2007 och under första delen av 2008 tydligt framgår att det har skett ett trendbrott och den senaste prognosen visar på en recession, tillsammans med en fortsatt lägre inflationsnivå och ökande inkomstskillnader.

2.  Europaparlamentet är oroat över dagens svåra ekonomiska och finansiella situation i världen och i EU, som skapar en instabilitet utan tidigare motstycke. Parlamentet noterar de nya krafter som håller på att uppstå i relationen mellan de offentliga och privata sektorerna och ändringarna i penningpolitiken och den ekonomiska politiken där, mot bakgrund av marknadsmisslyckanden och bristande reglering och övervakning, den offentliga sektorns ingripanden, ibland i form av faktiska nationaliseringar, åter har fått en central betydelse.

3.  Europaparlamentet påpekar att krisen i strategiska sektorer, särskilt inom finans och transporter, driver på offentliga investeringar i företagsförvärv, utan att insatser görs för att begränsa räddningsåtgärderna till vad som krävs för att hålla igång och utveckla den europeiska ekonomin och se till att de inte tillmötesgår uteslutande nationella intressen.

4.  Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna måste göra en lämplig utvärdering av hur de offentliga finanserna påverkas av statligt stöd till och statligt ägande i storföretag samt finans- och kreditsektorn. Parlamentet anser även att det vore lämpligt att granska denna påverkan i förhållande till konkurrensen, den interna marknadens funktion och upprätthållandet av jämbördiga villkor.

5.  Europaparlamentet betonar att den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten redan gör det möjligt att vidta åtgärder för att bemöta särskilt allvarliga situationer och att budgetkonsolideringen och de mål som fastställts i stabilitets- och konvergensplanerna fortsätter att vara av största betydelse för möjligheterna till återhämtning och tillväxt. Parlamentet stöder till fullo i detta hänseende den senaste slutsatsen från ordförandeskapet efter Europeiska rådets möte den 11 och 12 december 2008 som understryker både flexibiliteten och hållbarheten i de offentliga finanserna för att åstadkomma en snabb och hållbar ekonomisk återhämtning.

6.  Europaparlamentet uppmärksammar vikten av en samordnad ansats på gemenskapsnivå för att bekämpa skatteflykt och skatteparadis, vilket gynnar allmänheten, skattebetalarna och de offentliga räkenskaperna, inte minst i ett läge där budgetkonsolideringen och statsskulden riskerar att påverkas i negativ riktning av de omfattande statliga insatser som görs för att stödja de stora aktörerna på finansmarknaden och inom industrin.

7.  Europaparlamentet understryker att det också ligger i allmänhetens, skattebetalarnas och de offentliga budgetarnas intresse att alla insatser och varje utnyttjande av offentliga medel för att rädda finansorgan åtföljs av lämplig övervakning, faktiska förbättringar av företagens eller institutionernas styrning och beteende, exakta gränser för ersättningen till företagsledare och en tydlig redovisningsskyldighet gentemot de offentliga myndigheterna. Parlamentet anser i detta sammanhang att det skulle vara hjälpsamt om kommissionen främjade riktlinjer som säkerställer att de olika nationella planerna är förenliga och samordnade med varandra.

8.  Europaparlamentet anser att de massiva offentliga insatserna i flera medlemsstater för att rädda och stödja bank- och finanssektorn kommer att få uppenbara konsekvenser för de offentliga finanserna och för enskildas inkomster. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att skattebördan fördelas korrekt och rättvist mellan samtliga skattebetalare. Detta innebär å ena sidan att alla finansiella aktörer måste beskattas på lämplig nivå och å andra sidan att det måste införas en progressiv och skarp minskning av skattetrycket för medel- och låginkomsttagare samt pensionärer – med skatteavdrag, reviderade skattesatser och kompensation för högre marginalskatter på grund av inflation – i syfte att minska fattigdomen (inte bara den extrema), gynna konsumtionen och höja efterfrågan, för att därmed anticykliskt bemöta den pågående ekonomiska krisen som förebådar en recession.

9.  Europaparlamentet understryker att EU:s makroekonomiska politik måste ge snabba och samordnade svar för att bemöta riskerna för recession och instabila finanser. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna – särskilt de i euroområdet – att på ett intelligent och målinriktat sätt utnyttja den flexibilitet som stabilitets- och tillväxtpakten erbjuder och lämpliga mekanismer för att kompensera för konjunktursvängningar som är inriktade på att få till stånd strukturförändringar, effektiv fördelning av statliga tillgångar, omvärdering av de statliga utgifterna och investeringar för tillväxt i linje med Lissabonmålen, med särskilt hänsyn till de små och medelstora företagens roll.

10.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang behovet – särskilt i euroområdet – av en gemensam syn på lönepolitiken som lämnar utrymme för löneökningar i linje med den faktiska inflationen och produktiviteten, med tanke på att skatte- och lönepolitiken utgör en kraftfull och effektiv drivkraft för efterfrågan och för ekonomisk stabilitet och tillväxt.

11.  Europaparlamentet välkomnar att det håller på att uppstå områden för beslutsfattande, där eurogruppen agerar som (främsta) instans för politisk och ekonomisk samordning för att utforma snabba svar och gemensamt antagna strategier, inte bara för att bemöta den ekonomiska och finansiella krisen utan även för att gjuta nytt liv i den makroekonomiska politiken och i gemensamma investeringar, i syfte att främja tillväxtutsikterna, undvika allvarliga konsekvenser för de offentliga finanserna och den finansiella stabiliteten i Europeiska unionen samt bidra till en bättre balans mellan den ekonomiska politiken och penningpolitiken i Europeiska unionen.

12.  Europaparlamentet anser att det skulle vara hjälpsamt att inrätta en obligatorisk mekanism för samråd och samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna – särskilt medlemmarna av eurogruppen – innan det vidtas omfattande ekonomiska åtgärder, särskilt när det gäller åtgärder för att bemöta volatiliteten i priserna på energi, råvaror och livsmedel.

De offentliga finansernas hållbarhet samt effektiviteten i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande delar

13.  Europaparlamentet anser att de offentliga finansernas hållbarhet är en förutsättning och en prioritet inte bara för stabilitet och tillväxt och för utformningen av varje medlemsstats makroekonomiska sysselsättnings-, social- och miljöpolitik, utan också för framtiden för ekonomin och den europeiska sociala modellen som ligger till grund för Europeiska unionens utveckling.

14.  Europaparlamentet är mycket oroat över de direkta konsekvenserna av den pågående internationella finanskrisen på de offentliga finansernas hållbarhet och kvalitet i medlemsstaterna. Parlamentet är särskilt oroat över krisens effekt på realekonomin och betalningsbalansen i de nya medlemsstaterna – som inte tillhör euroområdet – där de utländska direktinvesteringarna sjunkit kraftigt.

15.  Europaparlamentet påpekar att underskotten och statsskulden har en negativ inverkan på tillväxten eftersom de begränsar medlemsstaternas handlingsutrymme under krisperioder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra intensivare ansträngningar för att stärka sina budgetar och minska statsskulden under tillväxtperioder som en förutsättning för att uppnå en hälsosam, konkurrenskraftig och hållbar europeisk ekonomi. Parlamentet påpekar också att illa utformade åtgärder för att minska underskottet och statsskulden – som urskillningslösa nedskärningar i offentliga investeringar – har en motsatt effekt på de långsiktiga tillväxtutsikterna.

16.  Europaparlamentet påpekar att mot bakgrund av nya internationella omständigheter till följd av den pågående finanskrisen och den ekonomiska nedgång som redan börjat påverka sysselsättning och tillväxt i euroområdet, är de växande underskotten svåra att undvika och föreslår därför att medlemsstaterna gör en mer riktad användning av den flexibilitet som stabilitets- och tillväxtpakten erbjuder för att uppmuntra ekonomisk återhämtning och tillväxt. Parlamentet riktar uppmärksamheten på de budgetmässiga konsekvenserna av den pågående finanskrisen och uppmanar kommissionen att utvärdera effekterna på medlemsstaternas statsfinanser av de statliga medel som används i räddningsplanerna för nationella finansinstitut. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka effekterna av stabilitets- och tillväxtpaktskriterierna i den nuvarande situationen när den ekonomiska tillväxten är långsam och flera medlemsstater står inför en möjlig recession och kräver en utvärdering av effekterna av de högre kreditkostnaderna på medlemsstaternas statsskuld.

17.  Europaparlamentet noterar att den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten fungerar bra. Parlamentet anser att de korrigerande delarna har tillämpats på ett tillfredsställande sätt under de gångna åren och betonar vikten av den förebyggande delen som ett avgörande instrument när det gäller hållbarhet och konvergens i medlemsstaternas ekonomiska politik, särskilt för dem inom euroområdet.

18.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikter om betydelsen av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del, om stöd och incitament till medlemsstaterna och om utbytet av bästa praxis. Parlamentet håller framför allt med om att den förebyggande delen bör bygga på införandet av en budgetpolitik på medellång sikt och på samordningen på gemenskapsnivå, eftersom effektiva resultat kräver en gemensam syn på de utmaningar som den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i EU utgör och ett kraftfullt politiskt åtagande för att ta sig an dessa med riktade anticykliska åtgärder som pekar i samma riktning.

19.  Europaparlamentet betonar vikten av det medelfristiga målet som ett specifikt budgetmål kopplat till ekonomi-, skatte- och inkomstpolitiken, vilket bör uppnås genom makroekonomisk dialog, som är anpassad efter varje medlemsstats specifika situation och fastställd på flerårig basis. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att stärka det medelfristiga målets trovärdighet och legitimitet på både nationell nivå, genom närmare medverkan av regeringsdepartement, nationella parlament och arbetsmarknadens parter (nationellt engagemang [national ownership]), och på lokal nivå (regionala offentliga finanser [sub-national public finance]) genom att upprätta regionala stabilitets- och tillväxtpakter och medelfristiga mål och då ta hänsyn till den inverkan som lokala offentliga utgifter och investeringar har på nationella offentliga finanser och på tillväxtutsikterna i de olika länderna.

20.  Europaparlamentet anser att följdriktigheten mellan de fleråriga budgetprogrammen och fastställandet och genomförandet av de årliga budgetarna är av yttersta vikt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa skärpta bestämmelser vid fastställandet av de makroekonomiska prognoserna och att bättre samordna fastställandet av kriterier, tidpunkt och mål för de fleråriga utgiftsramarna, i syfte att uppnå större effektivitet och bättre resultat i gemenskapens budgetpolitik och makroekonomiska politik.

21.  Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna behöver ytterligare strukturreformer och mer budgetdisciplin samt även en anticyklisk finanspolitik som minskar budgetunderskotten i tider av ekonomisk tillväxt, för att vara bättre förberedda på att hantera negativa externa chocker.

22.  Europaparlamentet betonar vikten av att det utformas makroekonomiska planer för att ta itu med externa chocker (som den finanskris som orsakats av subprime-lånen) vilka beaktar inte bara situationen i euroområdet utan också i de ekonomier i Europeiska unionen som försöker komma ikapp de övriga.

Offentliga finanser – i centrum för en mer omfattande och heltäckande ekonomisk vision

23.  Europaparlamentet påpekar att det centrala målet att ha sunda och konsoliderade offentliga finanser bör definieras på grundval av skyldigheterna enligt den nya stabilitets- och tillväxtpakten och, samtidigt, Lissabonstrategins utvecklings-, tillväxt- och konkurrenskraftperspektiv, vilket kräver strukturreformer, samt även strukturer för offentliga utgifter och skatter som stöder investeringar (i humankapital, forskning och innovation, allmän utbildning och yrkesutbildning, inbegripet högre utbildning, hälsovård, infrastruktur, miljö, säkerhet och rättssystem) och omfördelning av inkomster för att främja social sammanhållning, tillväxt och sysselsättning.

24.  Europaparlamentet betonar att målen för offentliga finanser, som upprättats på grundval av de integrerade riktlinjerna i den nya Lissaboncykeln, bör sammanknyta stabilitets- och konvergensplaner med nationella reformplaner på ett sammanhängande och organiskt sätt. Parlamentet anser att mervärdet av hälsosamma och tillväxtinriktade europeiska offentliga finanser bör återspeglas – särskilt i euroområdet – i en politik för europeiska offentliga infrastrukturinvesteringar, som utformas och samordnas på grundval av gemensamma mål och som kan finansieras inte bara från nationella budgetar och (delvis) EU-budgeten utan också från nya europeiska finansiella instrument (t.ex. Eurobond eller Europeiska investeringsfonden) som syftar till att upprätthålla Europeiska unionens och euroområdets tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft i ett internationellt sammanhang.

25.  Europaparlamentet anser att det bör inrättas en obligatorisk mekanism för samråd med de nationella parlamenten, jämsides med Europaparlamentet, för att få till stånd en samordnad utformning av stabilitets- och konvergensplaner enligt stabilitets- och tillväxtpakten och nationella reformprogram enligt de integrerade riktlinjerna i Lissabonfördraget, så att dessa planer och program kan vara förbundna med varandra och presenteras tillsammans, eventuellt på hösten varje år.

26.  Europaparlamentet håller med om att demografiska förändringar gör strukturreformerna nödvändigare, särskilt när det gäller pensionssystem samt offentlig hälso- och sjukhusvård, och påpekar att man inte bör begränsa sig till att enbart inrikta sig på den åldrande befolkningen (och fallande födelsetal) utan också beakta globaliseringens inverkan, inbegripet flödet, som inte går att stoppa, av tredjelandsimmigranter vilka inte bara kommer av ekonomiska orsaker utan också för att fly krig och klimatkatastrofer.

27.  Europaparlamentet framhåller vikten av sysselsättningspolitiken och politiken för social integrering, med vederbörlig hänsyn tagen till olika generationers, köns och folkgruppers behov, baserade på principerna om flexibla lösningar med garantier ("flexicurity") och sålunda proaktiva åtgärder för att stödja löner och inkomster genom dialog med arbetsmarknaden parter, där prioritet ges åt ökad produktivitet utan att försumma åtgärder för att skydda pensionerna, med tanke på att otillräckliga pensioner inte bara är ett socialt problem utan också ger upphov till ökade kostnader för socialförsäkringssystemen och, till följd av detta, högre kostnader för de offentliga finanserna.

28.  Europaparlamentet anser att de finansiella marknader och tjänster som omfattas av Lissabonstrategins politiska strategier bör vara knutna till mekanismer för finansiell stabilitet och övervakning för att utgöra en garanti mot negativa följder för tillväxten och de offentliga finanserna. Parlamentet är oroat över tecken på att framför allt lokala myndigheter använder derivat och nya finansiella instrument, som skulle kunna få lokalsamhällen att gå på knäna.

29.  Europaparlamentet anser att det måste antas ett nytt systematiskt synsätt på de offentliga finanserna som är samordnat mellan medlemsstaterna, särskilt de i euroområdet, i syfte att stödja långsiktig ekonomisk tillväxt (och tillväxtpotential) och som utgår från en mångfacetterad ram för fastställande och mätning av de offentliga finansernas kvalitet som gör det möjligt för den europeiska politiken att stå emot externa chocker, bemöta demografiska utmaningar och internationell konkurrens samt säkerställa rättvisa och social sammanhållning.

De offentliga finansernas kvalitet: inkomster och utgifter

30.  Europaparlamentet anser det vara av avgörande betydelse att medlemsstaterna söker genomföra en politik för de offentliga finansernas kvalitet som är konvergent och baserad på en bedömningsmetod som inbegriper indikatorer och mål, där Europaparlamentet och de nationella parlamenten bör delta i utformningen och definitionen av dessa. Parlamentet anser att kommissionens förslag är användbart och förespråkar ett system för bedömning av budgetpolitiken som fokuseras på specifika aspekter som de offentliga finansernas sammansättning, ändamålsenlighet och effektivitet, inkomstsystemens struktur och effektivitet, de offentliga förvaltningarnas ändamålsenlighet och kvalitet, sund budgetförvaltning och en metod för att samordna politiken för de offentliga finansernas kvalitet bland medlemsstaterna. Parlamentet kräver en bättre jämförbarhet mellan nationella budgetar för att kunna nå ovannämnda mål.

31.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att anta en politik för de offentliga finansernas kvalitet tillsammans med ett system för bedömning av budgetpolitiken – t.ex. performance-based budgeting, PBB, (resultatbaserad budgetering, baserad på OECD-modellen) – som syftar till att förbättra kvaliteten på de offentliga utgifterna och stärka sambandet mellan tilldelning av resurser och resultaten. Parlamentet konstaterar att jämställdhetsbaserad budgetering är ett bra exempel på resultatbaserad budgetering, en metod som föreslagits och främjats av parlamentet självt och som tillämpas i varierande grad på lokal och central nivå i olika medlemsstater och som borde tillämpas mer konsekvent, även på gemenskapsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta metoder, riktlinjer och indikatorer för resultatbaserad budgetering som gör det möjligt at jämföra och harmonisera finanspolitiken och den makroekonomiska politiken i medlemsstaterna, och erkänner att detta kräver större medverkan och därmed en större ansvarskänsla från informerade medborgares sida.

32.  Europaparlamentet välkomnar den diskussion som inletts av kommissionen om hur man bör införa kvalitet, effektivitet och ändamålsenlighet i inkomstsystemet. Parlamentet anser att medlemsstaternas skattereformer kommer att leda till högre tillväxt endast om de är vederbörligt anpassade till det institutionella och administrativa systemets, produktionssystemets och arbetsmarknadens (särskilt sysselsättningsgraden och storleken på den svarta ekonomin) specifika förutsättningar i varje medlemsstat.

33.  Europaparlamentet påpekar de existerande skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller skattetryck och skattestrukturer. Parlamentet erkänner svårigheterna med att utforma en enhetlig skattereform som leder till högre tillväxt – med tanke på fördelarna (bredare bas) och nackdelarna (försvagning av principen om progressivitet) med en övergång från direktbeskattning till indirekt konsumtionsbaserad beskattning. Parlamentet betonar dock att ett antal gemensamma skattereformsåtgärder avsevärt skulle kunna förbättra skattesystemets effektivitet och skatteinkomsterna, öka sysselsättningen, minska snedvridningen och öka tillväxten på gemenskapsnivå, exempelvis genom

34.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på att skattereformer som syftar till sunda offentliga finanser, tillväxt, effektivitet, förenkling, avskaffande av snedvridning samt bekämpning av skatteflykt, skatteundandragande och skatteparadis kommer att vara effektivare om de samordnas och konsolideras bland medlemsstaterna, särskilt de i euroområdet, med tanke på den inre marknadens potential för utveckling och konkurrenskraft.

35.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på den centrala frågan om sammansättningen av de offentliga utgifter som syftar till hållbar tillväxt och betonar att kvaliteten och effektiviteten på investeringarna i infrastruktur och humankapital, med prioritet för tjänster i allmänhetens intresse på grundval av en tidigare fastställd definition av människors behov och befolkningens sammansättning, och särskild uppmärksamhet på jämställdhetspolitiken och demografisk förändring, bidrar till att öka den europeiska ekonomins produktivitet och konkurrenskraft. Parlamentet påpekar att trycket på sociala tjänster och hälsovård till följd av befolkningens åldrande kan minskas genom investeringar i hälsovårdsutbildning. Parlamentet betonar att offentliga utgifter bör omorganiseras genom att budgetposter omfördelas till tillväxtförbättrande sektorer, genom att använda offentliga medel mer effektivt och ändamålsenligt och genom att tillhandahålla ett lämpligt integrerat offentlig-privat nätverk.

36.  Europaparlamentet pekar på behovet att reformera och modernisera offentliga förvaltningar, som är själva kärnan i systemet för offentliga utgifter och inkomster, och tillse att de uppfyller kriterierna för effektivitet, ändamålsenlighet och produktivitet, resultatansvar och resultatbedömning, anpassad till strukturen för offentlig förvaltning och medlemsstaternas nationella och lokala institutioner, och där vederbörlig hänsyn tas till de skyldigheter och möjligheter som uppstår till följd av Europeiska unionens verksamhet, samtidigt som man ser till att den offentliga sektorn har sunda budgetar och bidrar till en konkurrenskraftig ekonomi.

37.  Europaparlamentet betonar den centrala rollen för sund budgetförvaltning, som baseras på en uppsättning regler och förfaranden som syftar till att bestämma hur offentliga budgetar utarbetas, genomförs och övervakas på medellång sikt, där hänsyn tas till medlemsstaternas budgetkonsolidering och omorganisationen av offentliga utgifter, som åtföljs av en sammanhangsstyrd analysmetod (på gemenskapsnivå samt nationell och lokal nivå) och fastställande av mål, inbegripet en konsekvensbedömning före och efter, verifiering och utvärdering av resultat och prestationer samt justeringsmekanismer genom resultatbaserad budgetering. Parlamentet anser att åtgärder bör vidtas för att se till att medlemsstaternas skattestyrningsregler är homogena och sammanhangsstyrda både när det gäller tidpunkt och mål, särskilt i euroområdet. Parlamentet anser också att dessa skattestyrningsregler bör knytas till ekonomisk styrning, i syfte att främja gemensamma budget-, ekonomi- och investeringsalternativ, vara inriktade på samma mål för att bli mer effektiva och åstadkomma en multiplikatoreffekt samt kunna uppnå betydande resultat, vilket är alltmer nödvändigt under svåra ekonomiska omständigheter, som dem som vi för närvarande upplever. Parlamentet anser att nationella stimulansplaner som inte är samordnade löper risk att neutralisera varandra. Parlamentet anser därför att de nationella budgetarna måste utarbetas på grundval av gemensamma ekonomiska analyser och perspektiv.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mot bakgrund av ovanstående inrätta en samordningsmekanism för att övervaka och bedöma kvaliteten på medlemsstaternas budgetpolitik vilken är nära knuten till stabilitets- och tillväxtpaktens mekanismer och genomför Lissabonstrategins integrerade riktlinjer, samt baseras på systematisk kvalitetsrapportering, bedömning av de offentliga finansernas kvalitet genom system för resultatbaserad budgetering och regelbundna översyner av de offentliga finansernas kvalitet.

o
o   o

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 74 E, 20.3.2008, s. 780. (2) EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 132. (3) EUT C 175 E, 10.7.2008, s. 569. (4) EUT C 314 E, 21.12.2006, s. 125. (5) Antagna texter, P6_TA(2008)0057. (6) EUT C 282 E, 6.11.2008, s. 422. (7) EUT C 287 E, 29.11.2007, s. 535. (8) EUT C 263 E, 16.10.2008, s. 441. (9) EUT C 74 E, 24.3.2004, s. 746. (10) Antagna texter, P6_TA(2008)0506.