Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2003 om bättre lagstiftning(1), som slöts mellan parlamentet, rådet och kommissionen,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor(2),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0491/2008), och av följande skäl:

A.  I enlighet med principerna om demokrati och rättssäkerhet, som ingår i EG-fördraget, bör lagstiftaren övervaka genomförandet av den antagna lagstiftningen.

B.  Den begränsade informationen från kommissionen har gjort det svårt för parlamentet att utföra sin uppgift att i egenskap av medlagstiftare övervaka genomförandet av direktiv 2002/73/EG. Därför har det skickats ut skrivelser till de nationella parlamentens behöriga utskott och till nationella jämställdhetsorgan med begäran om uppgifter. Svar har inkommit från 27 nationella parlament och 16 jämställdhetsorgan.

C.  Direktiv 2002/73/EG är en viktig milstolpe i jämställdhetsarbetet och insatserna för att undanröja diskriminering på grund av kön i samhället som helhet.

D.  Direktiv 2002/73/EG innehåller definitioner av direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier, liksom ett förbud mot diskriminering av kvinnor på grund av graviditet eller mammaledighet samt bestämmelser om rätten att återvända till samma eller en likvärdig tjänst efter mammaledighet, pappaledighet eller adoptionsledighet i de medlemsstater som föreskriver om rätt till sådan ledighet.

E.  Medlemsstaterna åtog sig en rad skyldigheter i samband med genomförandet av direktiv 2002/73/EG av den 5 oktober 2005, t.ex.

F.  Ett långsamt eller bristfälligt genomförande av direktiv 2002/73/EG riskerar att äventyra förverkligandet av Lissabonstrategin och det fulla utnyttjandet av EU:s sociala och ekonomiska potential.

G.  Många medlemsstater har haft svårt att införliva direktiv 2002/73/EG och särskilt att i sin lagstiftning införa särskilda och lämpliga åtgärder för att förbättra jämställdheten och minska diskrimineringen i fråga om anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor.

H.  Integreringen av jämställdhetsperspektivet bör övervägas på dessa områden.

I.  Könsdiskrimineringen inom andra sociala och politiska områden ökar på grund av att löneskillnaderna mellan kvinnor och män kvarstår, särskilt mellan så kallade kvinnodominerade och mansdominerade näringsgrenar.

J.  Ekonomiskt oberoende är grundläggande för kvinnors frigörelse. En anställning med tillhörande rättigheter är en garanti för kvinnors personliga utveckling och integrering i samhället, varför lagstiftningen och likabehandlingen måste förbättras.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka införlivandet av direktiv 2002/73/EG och efterlevnaden av den lagstiftning som följer av införlivandet samt att fortsätta att utöva påtryckningar på medlemsstaterna. Parlamentet vill särskilt understryka att tillräckliga resurser måste göras tillgängliga för att dessa mål ska uppnås.

2.  Europaparlamentet påminner om punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, särskilt rådets åtagande att uppmuntra medlemsstaterna att utarbeta och offentliggöra tabeller över sambandet mellan direktiv och de nationella införlivandeåtgärderna. Sådana tabeller skulle underlätta kommissionens övervakning av införlivandet av direktiv 2002/73/EG.

3.  Europaparlamentet konstaterar att ett nära samarbete mellan de behöriga utskotten i de nationella parlamenten och Europaparlamentet i fråga om att övervaka införlivandet och genomförandet av jämställdhetslagstiftningen skulle göra de politiska beslutsfattarna och medborgarna mer medvetna om jämställdhet.

4.  Europaparlamentet ser positivt på det stora antalet detaljerade svar som på kort tid inkommit från nationella parlament och jämställdhetsorgan rörande läget i införlivandeprocessen och problem i samband med denna.

5.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet, som ska grundas på information som inkommit från medlemsstaterna fram till slutet av 2005, ännu inte finns tillgänglig.

6.  Europaparlamentet finner det även beklagansvärt att lagstiftningen i flera medlemsstater inte innehåller tillräckligt tydliga och explicita definitioner av direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier.

7.  Europaparlamentet finner det oroande att omfattningen av förbjudna former av diskriminering i flera medlemsstater inte är tillräckligt stor för att det ska vara förenligt med direktiv 2002/73/EG. Parlamentet påminner om att de förbjudna typerna av diskriminering förekommer inom såväl den privata som den offentliga sektorn.

8.  Europaparlamentet beklagar att lagstiftningen i vissa länder strider mot principen om effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner genom att innehålla övre gränser för kompensation eller gottgörelse till personer som blivit diskriminerade.

9.  Europaparlamentet uppmärksammar att mindre förmånlig behandling av en kvinna på grund av graviditet eller mammaledighet utgör diskriminering och finner det beklagansvärt att vissa medlemsstater inte uttryckligen har erkänt rätten att återvända till samma tjänst eller en likvärdig tjänst efter mammaledighet.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sörja för att samtliga bestämmelser i direktiv 2002/73/EG införlivas till fullo på ett adekvat och effektivt sätt samt tillämpas korrekt.

11.  Europaparlamentet välkomnar ansträngningarna som gjorts av de medlemsstater som har utökat eller stärkt kraven i direktiv 2002/73/EG, särskilt införandet av skydd mot diskriminering inom nya samhällssektorer.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att uppmuntra arbetsgivarna att främja arbetsförhållanden som förebygger sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön samt att införa specifika metoder för att förebygga sådant beteende.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla kapaciteten hos de organ som verkar för jämställdhet och lika möjligheter för kvinnor och män i enlighet med direktiv 2002/73/EG och sörja för att de har tillräckliga resurser. Dessutom påminner parlamentet om direktivets krav på dessa organs självständighet.

14.  Europaparlamentet noterar de olika förhållningssätt som finns till tillämpningen av artikel 8a i direktiv 2002/73/EG, något som tydligt visar på behovet av samarbete och utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser att både kommissionens nätverk av nationella jämställdhetsorgan och Equinet är viktiga verktyg för att främja sådant samarbete och en enhetlig tillämpning av gemenskapens jämställdhetslagstiftning.

15.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att under 2009 genomföra en studie av jämställdhetsorganens organisation. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att mäta EU-medborgarnas kännedom om de tjänster som dessa organ erbjuder samt att bedriva informationskampanjer för att öka kännedomen om dem.

16.  Europaparlamentet vill uppmärksamma den bristande kännedomen bland kvinnor om de rättigheter som följer av direktiv 2002/73/EG, vilket framgår av det låga antalet ärenden och klagomål på jämställdhetsområdet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, fackföreningar, arbetsgivare och ideella organisationer att intensifiera sina insatser för att informera kvinnor om de möjligheter som sedan 2005 finns enligt den nationella lagstiftningen för den som utsatts för diskriminering.

17.  Europaparlamentet konstaterar att tilltron till det rättsliga skyddet är låg bland dem som drabbats av diskriminering och uppmanar medlemsstaterna att i syfte att stärka garantierna för de drabbade sörja för att stödet till dessa personer är oberoende och kostnadsfritt. Medlemsstaterna uppmanas även att trygga det rättsliga skyddet för personer som försvarar eller vittnar till förmån för en person som skyddas av direktiv 2002/73/EG.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska om medlemsstaterna säkerställer att drabbade personer och föreningar och organisationer som har ett legitimt intresse av att direktiv 2002/73/EG efterlevs inte hindras genom lagstiftning eller andra hinder, t.ex. alltför korta tidsfrister, från att inleda rättsliga förfaranden till följd av överträdelser mot bestämmelserna om diskriminering och likabehandling eller, för offrens vidkommande, från att genom andra administrativa förfaranden till fullo hävda sina rättigheter enligt direktiv 2002/73/EG.

19.  Europaparlamentet framhåller de positiva effekter som det nära samarbetet mellan jämställdhetsorgan och arbetsmiljöinspektörer kan ha för förebyggande och bedömning av förekomsten av diskriminering. Medlemsstaterna uppmanas att insistera på fortbildning för arbetsmiljöinspektörer, mot bakgrund av de nya ansvarsområden som följer av införlivandet av direktiv 2002/73/EG, samt på de nya verktyg som införts, till exempel att bevisbördan flyttats.

20.  Europaparlamentet poängterar frivilligorganisationernas avgörande roll när det gäller att stödja den som drabbats av diskriminering och uppmanar de offentliga myndigheterna att öronmärka resurser för medlings- och stödprojekt, som är mer komplicerade att genomföra än informationskampanjer.

21.  Europaparlamentet betonar även vikten av tillförlitliga, jämförbara och tillgängliga kvantitativa och kvalitativa indikatorer och könsuppdelad statistik för genomförandet och uppföljningen av detta direktiv. Parlamentet uppmanar jämställdhetsorganen att intensifiera sina insatser för att genomföra oberoende studier, offentliggöra oberoende rapporter och avge rekommendationer i diskrimineringsfrågor. Vidare vill parlamentet påminna om den roll som Europeiska jämställdhetsinstitutet spelar. Institutet har i uppgift att samla in och analysera uppgifter om jämställdhet, öka EU-medborgarnas medvetenhet om jämställdhetsfrågor och ta fram metodverktyg till stöd för integreringen av ett jämställdhetsperspektiv.

22.  Europaparlamentet påpekar att man måste främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter för att tillämpa principen om likabehandling genom att övervaka praxis på arbetsplatserna, kollektivavtal, uppföranderegler, forskning samt utbyte av erfarenhet och god praxis.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra arbetsgivarna att ge arbetstagarna och deras företrädare regelbunden information om efterlevnaden av principen om likabehandling av kvinnor och män.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra arbetsgivarna att ge arbetstagarna och deras företrädare regelbunden jämställdhetsinformation.

25.  Europaparlamentet insisterar på att man måste utveckla nationella mekanismer för att övervaka tillämpningen av principen om lika lön för lika arbete och om rätten att återgå till sin tjänst efter mammaledighet, pappaledighet eller ledighet för att ta hand om anhöriga.

26.  Europaparlamentet konstaterar att löneskillnaderna består och att kvinnor tjänar i genomsnitt 15 procent mindre än män. Denna skillnad minskade endast med 1 procent mellan 2000 och 2006, och andelen kvinnliga chefer är fortfarande mycket lägre än andelen manliga chefer. Parlamentet insisterar på att man måste utveckla nationella mekanismer för att övervaka tillämpningen av principen om lika lön för lika arbete och uppmanar kommissionen att med respekt för subsidiaritetsprincipen förnya planen för stödåtgärder i detta syfte.

27.  Europaparlamentet insisterar på att man måste främja initiativ som bidrar till att företagen tar fram och genomför personalstrategier och positiva åtgärder som är jämställdhetsfrämjande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sin nationella lagstiftning införliva rekommendationer för företagen att ta fram och tillämpa jämställdhetsplaner samt främja en jämn könsfördelning i styrelser och beslutsfattande organ.

28.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om vikten av att aktivt integrera jämställdhetsperspektivet och beakta möjligheterna att förena familjeliv och arbetsliv vid utarbetandet och genomförandet av lagar.

29.  Europaparlamentet understryker behovet av att bekämpa specifika hinder som står i vägen för funktionshindrade kvinnor och flickor och föräldrar till funktionshindrade barn när det gäller lika tillträde till utbildning och arbetsmarknad och behovet av åtgärder för att införliva genusperspektivet i alla politikområden med tanke på dessa gruppers särskilda behov.

30.  Europaparlamentet betonar behovet av en större flexibilitet när det gäller föräldraledighet, särskilt för föräldrar till funktionshindrade barn.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom riktade åtgärder minska diskrimineringen av flickor och unga kvinnor i samband med övergången från skola till utbildning och från utbildning till arbetsliv och också vid återgången till arbetsmarknaden efter en period av ledighet för vård av barn eller anhöriga. Parlamentet framhåller vidare behovet av offentlig barnomsorg, vård och äldreomsorg. Parlamentet påminner medlemsstaterna om de åtaganden som de gjorde i dessa frågor vid toppmötet i Barcelona 2002.

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament och de nationella jämställdhetsorganen.

(1) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1. (2) EGT L 269, 5.10.2002, s. 15.