Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 maj 2008 med titeln "Hur informations- och kommunikationstekniken kan bidra till ökad energieffektivitet" (KOM(2008)0241),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 januari 2008 med titeln "Mot 20–20 till 2020 – Europas möjligheter i samband med klimatförändringarna"(KOM(2008)0030),

–   med beaktande av den studie från september 2008 som kommissionen har beställt med titeln "Impacts of information and communication technologies on energy efficiency" (informations- och kommunikationsteknikens påverkan på energieffektiviteten),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8-9 mars 2007, särskilt handlingsplanen (2007–2009) med titeln "En energipolitik för Europa",

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda(1),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 106/2008 av den 15 januari 2008 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (omarbetning)(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på eko-design för energianvändande produkter(4),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013)(5),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)(6),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2008 om en europeisk strategisk plan för energiteknik(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 31 januari 2008 om en handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2008 om CARS 21: Ett konkurrenskraftigt motorfordonsregelverk(10),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 december 2006 om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning – grönbok(11),

–   med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om effektivare energiutnyttjande eller hur man kan göra mer med mindre – grönbok(12),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2006 om det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning(13),

–   med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU har satt upp målet att fram till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent och täcka minst 20 procent av EU:s energibehov med energi från förnybara energikällor. Dessutom vill EU under samma tidsperiod öka energieffektiviteten med 20 procent.

B.  Enligt beräkningar skulle användningen av teknik grundad på informations- och kommunikationsteknik (IKT) kunna leda till mer än 50 miljoner ton minskade koldioxidutsläpp varje år.

C.  Ovannämnda mål ska nås samtidigt som konkurrenskraften och en hållbar ekonomi i EU bevaras.

D.  EU har ställt upp ett mål om att bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi senast 2010 och den ekonomiska konkurrenskraften är starkt beroende av energieffektivitet och användningen av informations- och kommunikationsteknik.

E.  Att öka energieffektiviteten är ett av de mest ekonomiska sätten att minska utsläppen av växthusgaser. Energieffektivitet kan direkt leda till besparningar för konsumenterna.

F.  IKT spelar en central roll när det gäller att öka energieffektiviteten lokalt och globalt och i de industrialiserade länderna och tillväxtekonomierna (särskilt genom användning av intelligenta nätverk och intelligenta byggnader samt teknisk modernisering av energiintensiva industriers produktionsprocesser). Dessutom finns det potential för energibesparingar i tillverkningsindustrin och på transportområdet.

G.  IKT-sektorn svarar för närvarande för 2 procent av de globala koldioxidutsläppen. Branschen skulle både kunna sänka sina egna koldioxidutsläpp och utveckla innovativa och mer energisnåla tillämpningar av betydelse för hela samhällsekonomin.

H.  Man bör respektera teknikneutraliteten i syfte att garantera att all relevant IKT-baserad teknik kan utnyttjas för uppnåendet av EU:s utsläppsmål för växthusgaser.

I.  IKT-branschen erbjuder oerhört viktiga verktyg för att kontrollera ett systems prestanda i förhållande till dess energiförbrukning.

J.  Det finns redan flera EU-program och -initiativ som främjar forskning och innovation inom IKT på energiområdet (det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, IKT-stödprogrammet och europeiska operativa program för intelligent energi). Även skattelättnader och lämpliga statliga stödinstrument bidrar med ekonomiskt stöd och uppmuntrar till intelligenta lösningar i fråga om energieffektivitet.

K.  Industrin och små och medelstora företag har en nyckelroll att spela när det gäller att öka energieffektiviteten genom användning av IKT och innovation.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sträva efter att, t.ex. genom demonstrationsprojekt, göra allmänheten mer medveten om hur viktig IKT är för att öka energieffektiviteten i EU:s ekonomi och som en drivande kraft bakom ökad produktivitet och tillväxt samt kostnadsminskningar. Detta skapar sammantaget konkurrenskraft, en hållbar utveckling och förbättrad livskvalitet för EU-medborgarna.

2.  Europaparlamentet föreslår att de kommande ordförandeländerna under sitt ordförandeskap prioriterar IKT-frågan och dess betydelse för arbetet med att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringarna.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra en insats för att harmonisera de kriterier, strategier och lagändringar som är kopplade till energieffektivitet samt att anlägga en helhetssyn på frågan, vilket innebär att medlemsstaterna inte bör se bara till de enskilda delarna, utan till hela system (t.ex. intelligenta byggnader). Vidare uppmanas kommissionen att överväga att i sina riktlinjer för konsekvensbedömningar inbegripa en bedömning av potentiella energibesparingar genom användning av IKT-baserade lösningar.

4.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har utarbetat någon grön IT-/IKT-strategi, som kan bidra till att gradvis minska EU:s koldioxidutsläpp, att göra så.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i större utsträckning använda sig av "grön upphandling" i syfte att uppmuntra sina offentliga förvaltningar att använda IKT-lösningar och på så vis föregå med gott exempel när det gäller att främja energieffektiva lösningar. Parlamentet uppmanar den offentliga sektorn, inte minst EU-institutionerna, att i möjligaste mån använda sig av "papperslösa kontorsmiljöer", dokumenthantering, e-förvaltning, e-administration och distansarbete samt video- och telefonkonferenser. Kommissionen uppmanas att visa vägen genom att utarbeta en handlingsplan för att minska EU-institutionernas energiförbrukning.

6.  Europaparlamentet betonar att mer ansträngningar måste göras på samtliga beslutsnivåer i syfte att utnyttja alla tillgängliga finansieringsverktyg (t.ex. det sjunde ramprogrammet, konkurrens- och innovationsprogrammet, de relevanta operativa program som stöds av sammanhållningspolitiken samt nationella och regionala program) för spridning och användning av nya IKT-baserade tekniska lösningar som ökar energieffektiviteten. Kommissionen uppmanas vidare fastlägga att minst 5 procent av strukturfonderna ska användas till att göra befintliga bostäder mer energisnåla.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja tillämpningen av en systematisk strategi för intelligenta IKT-lösningar som särskilt lägger vikt vid att minska utsläppen i samband med utbyggnaden av städer, framför allt genom att utveckla intelligenta byggnader, gatubelysning, överförings- och distributionsnätverk samt genom att organisera trafiken i realtid.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja användandet av ekonomiska incitament till teknik för intelligenta nät. Medlemsstaterna uppmanas vidare att främja användningen av mycket avancerad fjärranalysteknik som bidrar till att minska energiförlusterna genom att identifiera läckor, blockeringar eller andra problem i större energiinfrastrukturer.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstater att i samarbete med industrin, konsumenter, myndigheter, universitet och forskningsinstitut främja provning, validering, införande och ytterligare spridning av dator- och IKT-baserade metoder för ökad energieffektivitet, framför allt förbättrade elnät, energisnåla byggnader, intelligent belysning, automatisering av industriprocesser, virtualisering, dematerialisering samt video- och telefonkonferenser istället för fysiskt resande.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja den potential som IKT har att möjliggöra nya företagsmodeller, särskilt på energimarknaden och vid elektronisk handel med energi, men även inom hela ekonomin, i syfte att främja miljövänlig innovation och företagaranda.

11.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har infört några lämpliga incitament för att möta 2006 års krav som anges i direktiv 2006/32/EG i fråga om installation av intelligenta mätsystem för elektricitet att snarast möjligt göra detta. I detta syfte uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att genom investeringar i automatiserad IKT för konsumenter (intelligent mätning och översikt över de omedelbara energibehoven, inbegripet bland hushållen) sörja för att sådan IKT införs till 100 procent fram till 2019.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att investera stort i IKT-stödda decentraliserade produktionssystem (bland annat användningen av kraftvärmeproduktion som med fördel hybridiseras med förnybara energikällor såsom solenergibaserad teknik, med tonvikt på intelligent teknik som känner av solstrålningens intensitet, samt vindenergiteknik), och att göra nödvändiga ändringar av lagstiftningen på både gemenskapsnivå och nationell nivå. Kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna uppmanas vidare att alltid beakta IKT tillsammans med decentraliserad energiproduktion och distribution.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa bättre villkor för användningen av IKT i energiintensiva industrier och särskilt inom bygg- och anläggningsindustrin (t.ex. genom utnyttjande av avancerade inbyggda övervaknings- och kontrollsystem vid produktionslinjerna), eftersom 10 procent av världens koldioxidutsläpp härstammar från tillverkning av byggmaterial.

14.  Europaparlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att fokusera på energieffektiviteten för befintliga bostäder och andra byggnader eftersom byggnader svarar för 40 procent av den totala energiförbrukningen. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang bättre villkor för användningen av IKT i intelligenta byggnader. Medlemsstaterna uppmuntras att erbjuda incitament för renovering av äldre byggnader och uppförande av "passiva" och utsläppsfria hus.

15.  Europaparlamentet välkomnar samråds- och partnerskapsprocessen om IKT. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja ett närmare samarbete mellan alla som är verksamma inom bygg och anläggning, energieffektivitet och IKT, särskilt genom att stödja gemensamma teknikinitiativ som Artemis och E2B. Parlamentet uppmanar alla parter att tillsammans utarbeta öppna normer och standarder för att se till att olika tekniker är kompatibla med varandra.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt stödja forskning, teknisk utveckling och demonstrationsprojekt av ny IKT och dess tillämpningar som har en potential för energieffektivitet, särskilt mikro- och nanoelektronik samt framväxande kvant- och fotonbaserad teknik.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt stödja verksamhet inom området för forskning, teknisk utveckling och demonstration som avser belysningsteknik och intelligenta belysningstillämpningar, och att se till att det snarast möjligt installeras mer energieffektiv belysning både inom- och utomhus på offentliga platser, med en satsning framför allt på högeffektiva lysdioder (LED). Dessutom uppmanas kommissionen och medlemsstaterna med eftertryck att främja forskning om belysningssystem i sin helhet och inte uteslutande om komponenter i sådana system.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja satellitnavigationssystemet Galileos potential maximalt för att i största möjliga utsträckning dra nytta av systemet i kombination med IKT på transportområdet, särskilt i samband med styrning och organisation av trafikflödet, information om varors och personers rörelser i realtid samt om bästa val av rutter och transportsätt.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta på både nationell och lokal nivå för att samordna en strategi för användningen av energieffektiva och miljövänliga transportsätt som bygger på intelligenta IKT-lösningar (till exempel optimering av privata färdmedel, intelligent logistik, effektiva fordon samt övervakning, planering och simulering av trafikflödet), så att samverkan mellan systemen, lägre kostnader och ökad effektivitet kan garanteras. Medlemsstaterna uppmanas vidare att bistå standardiseringsorganen i deras arbete med att utarbeta och införa EU-standarder och internationella standarder för intelligenta transportsystem.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa program och incitament för att förbättra befintliga fordons utsläppsprestanda, särskilt genom användning av avancerade IKT-lösningar vid eftermontering av utsläppskontrollsystem och genom användning av mobila plattformar för övervakning i realtid.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja informationskampanjer som riktar sig till allmänheten samt fortbildning om energisnåla körsätt för förare av vägtransportfordon. I detta sammanhang bör man högprioritera pilotprogram som demonstrerar de bästa tillämpningarna inom transportsektorn, särskilt genom att använda IKT-lösningar med ett mervärde för befintliga problem på lokal nivå.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en vägledning med bästa metoder för lokala myndigheter i fråga om energieffektiva lösningar för trafikstyrning och att samarbeta med företrädare för industrin för att ta fram en förteckning över "miljöinnovationer" och skapa miljövänliga körsätt (t.ex. en indikator för ekonomisk bränsleförbrukning, programvara som övervakar däcktrycket, ett dynamiskt miljönavigationssystem, hastighetsreglering, anpassbara farthållare och realtidsberäkning av körsättets miljökonsekvenser).

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja initiativ för att öka medvetenheten hos lokala myndigheter, däribland användning av IKT-modellverktyg för stadsplanering och fastighetsförvaltning och tillhandhållande av energieffektiva elektroniska tjänster. Parlamentet välkomnar initiativet "Convenant of mayors", där borgmästarna i Europas pionjärstäder samlas i ett permanent nätverk. Parlamentet uppmanar detta nätverk att särskilt beakta frågan om användning av IKT för energieffektivitet.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta lämplig hänsyn till användningen av IKT i tillverkningsindustrin. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att i större utsträckning ge medlemsstaterna tillgång till exempel på forsknings- och utvecklingsprojekt som tydligt understryker den centrala roll som IKT har i tillverkningsindustrin – 70 procent av arbetstillfällena i EU är direkt eller indirekt beroende av denna – och på detta sätt främja exempel på bästa praxis för att modernisera den europeiska tillverkningsindustrin.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och uppmuntra IKT-branschen att minska sina koldioxidavtryck genom att uppfylla högsta möjliga effektivitets- och innovationsstandarder under produktens hela livscykel, och genom att övervaka energiförbrukningen vid varje steg i leverantörskedjan. Parlamentet uppmuntrar utvecklingen av frivilliga initiativ för minskad energiförbrukning inom IKT-sektorn. Parlamentet rekommenderar vidare att de mest energisnåla programvarorna och operativsystemen används.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i utbildning om energieffektivitet, med början redan i skolan genom att skapa miljömedvetenheten bland framtida konsumenter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas vidare att kraftigt stödja utbildningsprogram för att få fram ett tillräckligt antal kvalificerade IKT-experter och uppmuntra enskilda personer och företag att genom målinriktad utbildning och undervisning anamma effektiva metoder som syftar till att använda utrustning på ett effektivt sätt som kvantifierar de energibesparingar som följer av detta och som ökar kunskapen om miljön.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa en mer gynnsam regleringsmiljö med bättre tillgång till finansiering för små och medelstora företag som kan spela en nyckelroll när det gäller att tillämpa IKT-baserade lösningar för energieffektivitet.

28.  Europaparlamentet ser positivt på att Energy Star-samarbetet med Förenta staterna har utökats och att det har lagts till en bestämmelse om obligatorisk offentlig upphandling i genomförandeförordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att driva på förhandlingarna om ytterligare produkter.

29.  Europaparlamentet konstaterar att ny teknik och nya tillvägagångssätt i vissa fall kan leda till ökad energiförbrukning jämfört med de system som de ersätter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder för att se till att konsumenterna görs helt medvetna om innovativa systems energieffektivitetsprestanda jämfört med den teknik som de ersätter. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att presentera en metod för att bedöma olika systems energiprestanda. Parlamentet konstaterar att intelligenta mätare kan spela en avgörande roll när det gäller att varna konsumenter som förändrar sitt beteende eller som börjar använda nya system för vilka avgörande konsekvenser dessa förändringar får för energieffektiviteten.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen till ett nära samarbete med tredje länder i syfte att göra IKT för energieffektivitet mer allmänt tillgänglig. Parlamentet efterlyser dessutom gemensamma standarder för energisnåla produkter, särskilt för EU-baserade Energy Star-projekt med goda resultat när det gäller energieffektivitet och miljöpåverkan, vilka skulle kunna överföras till tredje länder för genomförande där.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt stödja spridningen av IKT-tillämpningar med en stor energibesparingspotential till avlägset belägna delar av EU, till exempel öar, bergsområden och isolerade områden.

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) EGT L 1, 4.1.2003, s. 65. (2) EUT L 114, 27.4.2006, s. 64. (3) EUT L 39, 13.2.2008, s. 1. (4) EUT L 191, 22.7.2005, s. 29. (5) EUT L 310, 9.11.2006, s. 15. (6) EUT L 412, 30.12.2006, s. 1. (7) EUT L 196, 24.7.2008, s. 1. (8) Antagna texter, P6_TA(2008)0354. (9) Antagna texter, P6_TA(2008)0033. (10) Antagna texter, P6_TA(2008)0007. (11) EUT C 317 E, 23.12.2006, s. 876. (12) EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 273. (13) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 133.