Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/2204(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0020/2009

Ingivna texter :

A6-0020/2009

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/02/2009 - 5.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0049

Antagna texter
PDF 150kWORD 66k
Torsdagen den 5 februari 2009 - Strasbourg
Internationell handel och Internet
P6_TA(2009)0049A6-0020/2009

Europaparlamentets resolution av den 5 februari 2009 om internationell handel och Internet (2008/2204(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av punkt 18 om handel med IT-produkter i ministerförklaringen (ITA-avtalet) från Världshandelsorganisationens (WTO) första ministerkonferens i Singapore, antagen den 13 december 1996,

–   med beaktande av ministerförklaringen om global elektronisk handel från WTO:s andra ministerkonferens i Genève, antagen den 20 maj 1998,

–   med beaktande av förslaget från Europeiska gemenskaperna om klassificeringsfrågor och arbetsprogrammet för elektronisk handel till WTO den 9 maj 2003,

–   med beaktande av punkt 46 om e-handel i ministerförklaringen om Doha-arbetsprogrammet från WTO:s sjätte ministerkonferens i Hongkong, antagen den 18 december 2005,

–   med beaktande av förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/38/EG vad beträffar tillämpningsperioden för mervärdesskatteordningen för radio- och televisionssändningar samt vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg och rapporten från kommissionen till rådet om rådets direktiv 2002/38/EG av den 7 maj 2002 om ändring och ändring för begränsad tid av direktiv 77/388/EEG vad gäller mervärdesskatteordningen för radio- och televisionssändningar samt vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg (KOM(2006)0210),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ("direktiv om elektronisk handel")(1),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 792/2002 av den 7 maj 2002 om ändring för en begränsad tid av förordning (EEG) nr 218/92 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt) när det gäller ytterligare åtgärder för elektronisk handel(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln(3),

–   med beaktande av sin ståndpunkt av den 24 september 2008 avseende förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter och direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster(4), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation)(5) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen ("förordningen om konsumentskyddssamarbete")(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 maj 1998 om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 21 juni 2007 om konsumenternas förtroende för den digitala miljön(8),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, och utskottet för kultur och utbildning (A6-0020/2009), och av följande skäl:

A.  Mer än hälften av alla EU-medborgare och nära 1,5 miljarder människor runt om i världen har tillgång till Internet. En av tre EU-medborgare brukar handla på nätet, men endast 30 miljoner handlar över gränserna i EU.

B.  Enligt WTO definieras e-handel som "produktion, annonsering, försäljning och distribution av produkter via telenät".

C.  Man kan göra en distinktion mellan leverans av innehåll på fysiska datamedier och innehåll som är digitalkodat och överförs elektroniskt via Internet, alltså oberoende av fysiska datamedier, via fasta och trådlösa nätverk.

D.  E-handel kan ske antingen i form av transaktioner mellan företag eller från företag till konsument eller mellan konsumenter. Handel på Internetbaserade plattformar har i grunden ändrat människors sätt att handla med varor och tjänster och har skapat nya möjligheter, särskilt för små och medelstora företag, att nå ut till nya kunder över gränserna.

E.  Att bevara öppenheten på Internet är en förutsättning för dess kontinuerliga tillväxt och även för ekonomin i allmänhet och den globala handeln, som alltmer "bedrivs" med hjälp av Internetteknik.

F.  Små och medelstora företag kan dra särskild nytta av den elektroniska handeln för att ta sig in på externa marknader, men det finns fortfarande olika hinder i den praktiska tillämpningen som måste undanröjas för att den elektroniska handeln ska kunna utvecklas fullt ut.

G.  Ett fritt informationsflöde är nödvändigt för att underlätta e-handel och ett öppet och säkert nät som möjliggör spridning av och tillgång till Internet, eftersom information utgör grunden för 2000-talets globala ekonomi.

H.  IKT-tekniken är numera allmänt utbredd i ekonomin och nya plattformar och nätverk håller på att utvecklas och spridas. Det finns ett behov av öppna standarder som är viktiga för innovation, konkurrenskraft och verklig valfrihet för konsumenterna.

I.  En ytterligare utveckling av den nya "digitaliserade" kommersiella miljön har redan gett, och kommer att fortsätta att ge, traditionella och moderna handelstransaktioner nya möjligheter, stärka konsumenternas ställning i handelskedjan och leda till helt nya affärsmodeller i kontakterna mellan konsumenter och producenter.

J.  Internet erbjuder konsumenterna en möjlighet att fatta mer välgrundade beslut i fråga om kvalitet och pris jämfört med traditionella sätt att handla. Annonsering på nätet har blivit ett viktigt hjälpmedel för att underlätta gränsöverskridande handel för företag av alla storlekar, men i synnerhet ett sätt för små och medelstora företag att nå ut till nya kunder.

K.  Den ökade användningen av Internet för handel medför stora möjligheter men även vissa utmaningar.

L.  Företag som levererar innehållstjänster bör uppmuntras att använda nya och innovativa affärsmodeller för att utnyttja de möjligheter som erbjuds genom Internet och e-handel.

M.  Teknik och ekonomi kommer att styra de juridiska lösningarna eftersom det nuvarande lapptäcke som de rättsliga ramarna utgör är uppenbart otillräckligt.

N.  E-handel behöver i allmänhet immaterialrättsligt skydd, och det behövs säkra och pålitliga rättsliga ramar för immaterialrättsskydd samt undantag och inskränkningar för att stimulera till tekniska innovationer och överföring och spridning av teknik.

O.  Det har konstaterats att det enligt den nationella lagstiftningen i länder som är viktiga handelspartner till EU krävs en telekomlicens för att kunna tillhandahålla e-handelstjänster, vilket är ett onödigt krav, särskilt med tanke på de komplicerade förfaranden som gäller för att bevilja dessa licenser.

P.  E-handelns roll bland WTO:s medlemmar har ökat snabbt inom t.ex. bankverksamhet, telekomsektorn, databranschen, reklambranschen, och distributions- och expressutdelningstjänster. Det är redan många länder som inte begränsar gränsöverskridande tillgång inom sådana områden. Tio år har gått sedan lanseringen av WTO:s arbetsprogram om e-handel.

Q.  WTO:s grundläggande principer om icke-diskriminering, insyn och gradvis liberalisering måste tillämpas på ett sätt som beaktar Internets snabbhet och interaktivitet, metoder för elektronisk betalning, den minskade rollen för mellanhänder, den ökade integrationen av affärsfunktioner i online-systemen, företagens ökade flexibilitet och den ökade fragmenteringen av affärsverksamheten.

1.  Europaparlamentet framhåller Internets positiva inflytande över de olika faktorerna och skedena i gränsöverskridande och internationell handel med varor och tjänster under de senaste två årtiondena. Parlamentet understryker att e-handelns inneboende internationella prägel kräver övergripande samförstånd och samarbete.

2.  Europaparlamentet konstaterar att kommersiella innovationer och kreativitet på Internet främjar en utveckling med nya handelsmönster, t.ex. handel mellan konsumenter. Parlamentet påpekar att Internetmarknaden fungerar som en ny mellanhand för att underlätta handel, ökar tillgången till information till en mycket låg kostnad och ökar kontakterna mellan företag generellt sett.

3.  Europaparlamentet inser att små och medelstora företag och unga entreprenörer som delvis eller helt och hållet arbetar med Internethandel verkligen finner en plattform med jämförelsevis låga administrativa kostnader och affärskostnader utifrån vilken de kan marknadsföra sig genom särskilt utformad online-annonsering och sälja sina produkter och tjänster till en växande kundkrets i hela världen, och därigenom kringgå vissa handelshinder, varav en del är föråldrade, och ta sig in på tidigare avlägsna och stängda marknader.

4.  Europaparlamentet är medvetet om att problemen när det gäller att garantera produkters kvalitet och säkerhet, till följd av att de vanliga kontrollerna i distributionsledet saknas vid Internethandel, måste hanteras med hjälp av nya metoder, såsom konsumenters betygsättning av säljare och konsumentutvärderingar som vägledning för andra konsumenter.

5.  Europaparlamentet efterlyser en detaljerad analys av näthandelns inverkan på konventionella handelsmönster och handelsverksamhet för att skapa medvetenhet om eventuella negativa effekter och därmed kunna undvika dessa.

6.  Europaparlamentet konstaterar med oro att konsumenter och säljare som använder IKT-teknik ofta utsätts för diskriminerande behandling jämfört med konsumenter och säljare som agerar på traditionella marknader.

7.  Europaparlamentet välkomnar att konsumenterna drar nytta av tillgången till ett praktiskt taget obegränsat utbud av varor och tjänster vilket beror på att begränsningar p.g.a. geografi och avstånd i praktiken har försvunnit och att man har tillgång till transparent och opartisk information, kan jämföra priser, har tillgång till särskilt utformad online-annonsering och i all bekvämlighet kan "söka och köpa" dygnet runt om man är ansluten till Internet i hemmet, på arbetsplatsen eller på annan plats.

8.  Europaparlamentet konstaterar att de växande digitala marknaderna för immateriella varor och tjänster redan är större än traditionell handel och traditionella leveranser och dessutom har skapat en ny rad handelskoncept och ekonomiska värden, såsom digitala fastigheter (domännamn) och tillgång till information (sökmotorer).

9.  Europaparlamentet menar att olagligt beteende som förfalskning, piratkopiering, bedrägeri, brott mot säkerheten vid transaktioner och kränkning av medborgares privata sfär inte kan hänföras till mediets karaktär, utan måste betraktas som uttryck för olaglig affärsverksamhet som tidigare uppträdde i den fysiska världen och som både har underlättats och förvärrats av de oerhörda tekniska möjligheterna, vilket i huvudsak inträffar när mediet inte uppfyller de gällande bestämmelserna för att dra nytta av ett etablerat system för hantering av ansvarsfrågor. Det är nödvändigt att skapa mekanismer för att anta och skärpa nödvändiga och lämpliga efterlevnadsåtgärder och en effektivare och gemensam samordning som kommer att göra det möjligt att bekämpa och eliminera existerande olaglig kommersiell praxis inom den internationella elektroniska handeln, särskilt när det gäller fall som kan innebära en allvarlig risk för folkhälsan, såsom försäljning på Internet av falska läkemedel, utan att utvecklingen av den internationella e-handeln skadas.

10.  Europaparlamentet står bakom en ovillkorlig respekt för staters och folks offentliga moral och etik, men beklagar det ökande missbruket av censur mot online-tjänster och online-produkter, vilket verkar som ett dolt handelshinder.

11.  Europaparlamentet inser behovet av öppna standarder och deras betydelse för innovation, konkurrens och riktig valfrihet för konsumenterna. Parlamentet föreslår därför att en bred och öppen användning av Internet för e-handel ska främjas i de handelsavtal som Europeiska gemenskapen ingår, på villkor att konsumenterna ges tillgång till och möjlighet att använda tjänster och digitala produkter efter eget val om de inte är förbjudna enligt nationell lagstiftning.

12.  Europaparlamentet menar att den stora ökningen av gränsöverskridande transaktioner, svårigheten att fastställa transaktionernas typ, ursprung och destination, och bristen på spårbar revision och kontrollpunkter gör att skattesystemens territoriella natur kan ifrågasättas. Parlamentet konstaterar att det finns möjligheter att förenkla skatteförvaltningen, ersätta pappersarbete med utbyte av elektroniska uppgifter, fylla i skattedeklarationer på elektronisk väg och automatisera skatteindrivningen.

13.  Europaparlamentet understryker behovet av att utbilda konsumenter och företag och att organisera informationskampanjer i medierna om utvecklingsmöjligheter, rättigheter och skyldigheter för alla inblandade parter i den internationella Internethandeln.

14.  Europaparlamentet beklagar det ökade antalet bedrägerier och stölder via Internet såvitt avser både personuppgifter och pengar. Parlamentet tror att bristen på tilltro till säkerheten och tryggheten vid transaktioner och betalningar är den största faran för e-handelns framtid, och uppmanar kommissionen att undersöka orsakerna och fördubbla ansträngningarna för att inrätta mekanismer i syfte att stärka företags och privatpersoners förtroende för internationella elektroniska betalningssystem samt inrätta lämpliga mekanismer för tvistlösning i samband med olagliga handelsmetoder.

15.  Europaparlamentet poängterar att säkra och tillförlitliga transaktioner avseende kulturella varor och tjänster online är av avgörande betydelse.

16.  Europaparlamentet konstaterar att förtroende förutsätter inte bara enkla, pålitliga och säkra sätt att använda Internet, utan även bl.a. högkvalitativa varor och tjänster samt tillgängliga lämpliga mekanismer för rättelse.

17.  Europaparlamentet framhåller behovet av internationellt regleringssamarbete om den internationella e-handeln ska kunna växa till sin fulla potential. Parlamentet anser att det behövs en ny, modern strategi när det gäller e-handelns problematiska sidor för att man ska kunna garantera konsumenterna skydd för deras privatliv och lägre kostnader och nya möjligheter för handel som kommer från Internet.

18.  Europaparlamentet anser att diskussionen om nuvarande och kommande utmaningar för den globala Internethandeln bör äga rum inom ramen för ett ömsesidigt stödjande och strukturerat samarbete baserat på institutionaliserade regler för aktörer som är beroende av varandra, och på så sätt skapa en modern och integrerande styrprocess som involverar många parter, vilket forumet för förvaltning av Internet (Internet Governance Forum, IGC) är ett bra exempel på. Parlamentet konstaterar att de befintliga styrsystemen för Internet utmärks av sin blandade karaktär och saknar funktionella och reglerande hierarkiska styrinstrument.

19.  Europaparlamentet beklagar att det inte gjorts några som helst framsteg i WTO-förhandlingarna om den viktiga frågan om klassificering av så kallade "digitaliserade produkter", det faktum att utvecklingsagendan från Doha inte innehåller krav på särskilda förhandlingar om e-handel och att inga framsteg har gjorts om upprättande av ett permanent WTO-moratorium för tullavgifter på elektroniska överföringar. Parlamentet konstaterar att det fortfarande råder osäkerhet om den korrekta tullvärderingen av digitala produkter och att det fortfarande saknas ett avtal om vilka regler och bestämmelser (Gatt, Gats eller Trips-avtalet) som bör tillämpas på produkter som levereras digitalt.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till WTO om att uppdatera och utvidga den ovan nämnda ministerförklaringen om ITA-avtalet, med en kort tidsfrist, för att ytterligare främja handeln med dessa produkter, locka fler deltagare, ta itu med icke-tariffära handelshinder och hantera de växande utmaningar som den tekniska utvecklingen och konvergensen utgör. Parlamentet beklagar dock parternas olika tolkning av ITA-avtalet och uppmanar kommissionen att fullt ut genomföra det nuvarande ITA-avtalet, i andemening och bokstavligen, och att stödja ett modernt och realistiskt angreppssätt i samband med ett eventuellt nytt avtal i linje med den ökande efterfrågan på informationsteknikprodukter utan importtullar.

21.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som uppnåtts inom ramen för Gats, Wipos Internetfördrag, Uncitrals modellag, OECD:s omfattande arbete, den breda politiska plattform som antogs vid OECD:s ministermöte i Seoul 2008 samt världstoppmötet om informationssamhället i Genève i december 2003 och i Tunis i november 2005.

22.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar som ett nödvändigt instrument för att garantera att det kulturella undantaget bevaras i de internationella handelstransaktionerna med kulturella och kreativa varor och tjänster inom den internationella WTO-ramen, och uppmanar rådet och kommissionen att snabbt genomföra konventionen inom ramen för EU:s interna såväl som externa politik.

23.  Europaparlamentet betonar att bilaterala och regionala frihandelsavtal inte kan tillhandahålla fullständiga svar på långtgående marknadstillträde. Parlamentet uppmanar dock EU att se till att alla unionens bilaterala och regionala handelsavtal systematiskt innehåller uttryckliga bestämmelser som täcker en bred och öppen användning av Internet för handel med varor och tjänster samt fria informationsflöden, t.ex. att avstå från att införa eller behålla onödiga hinder mot gränsöverskridande informationsflöden och att tillämpa principerna om icke-diskriminerande, transparent reglering av Internettransaktioner med minsta möjliga handelsbegränsningar. Parlamentet stöder EU:s insatser för att inleda samarbetsdialoger om regleringsfrågor som en del av sina bilaterala avtal med handelspartner från tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att vara beredda att bidra till dessa dialoger när sådana avtal ingås.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över handelsinstrumentens tillämplighet för att harmonisera och öppna användandet av spektrum för att främja mobil tillgång till Internettjänster och på så sätt stimulera innovation, tillväxt och konkurrens.

25.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att se till att tillhandahållandet av online-tjänster, inklusive e-handel, inte underställs onödiga nationella auktoriseringsförfaranden, både inom EU och inom de länder som är EU:s handelspartner, vilka skulle utgöra ett faktiskt hinder för tillhandahållandet av sådana tjänster.

26.  I samband med internationell offentlig upphandling anser Europaparlamentet att ny teknik som möjliggör gränsöverskridande e-handel, nya former av till exempel kombinationsbudgivning för konsortier av små och medelstora företag och publicering och annonsering av upphandling på nätet avsevärt kan öka den offentliga upphandlingen inte bara inom EU utan även globalt, och på så sätt stimulera gränsöverskridande e-handel.

27.  Europaparlamentet påminner om att handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning måste skapa balans mellan ett effektivt genomförande av immaterialrätten och skyddet av konsumenternas grundläggande rättigheter, och bidra till ytterligare innovationer, informationsflöden och användning av lagliga e-handelstjänster.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp av traditionella och Internetbaserade metoder genomföra informations- och utbildningskampanjer i syfte att öka konsumenternas medvetenhet om sina rättigheter med syftet att öka deras förtroende när det gäller att handla på nätet.

29.  Europaparlamentet beklagar fragmenteringen av EU:s onlinemarknad, vilken är resultatet av bestämmelser som tillåter eller kräver geografisk uppdelning av marknaden, regelverk som hindrar eller försvårar tillhandahållandet av varor och tjänster via Internet, avtalsmässiga begränsningar för distributörer, rättslig osäkerhet, bristande tilltro från konsumenternas sida när det gäller betalningssystemens säkerhet, höga avgifter för tillgång till Internet och begränsade leveransalternativ.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på sin webbplats offentliggöra information om konsumenternas rättigheter vid internationell handel på Internet, med särskilt fokus på kontraktsfrågor, konsumentskydd mot otillbörliga affärsmetoder, dataskydd och upphovsrätt.

31.  Europaparlamentet menar att bristerna i regelverket för EU:s online-marknad hindrar utvecklingen av en stabil och stark miljö för online-företagande i EU, vilket leder till att europeiska konsumenter i otillfredsställande utsträckning deltar i europeiska och internationella handelstransaktioner, och hindrar kreativitet och innovationer inom kommersiell verksamhet. Parlamentet beklagar att antalet EU-baserade företag som enbart tillhandahåller online-tjänster är extremt lågt.

32.  Europaparlamentet noterar förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumenträttigheter (KOM(2008)0614), som förhoppningsvis kommer att öka rättssäkerheten, förbättra transparensen och stärka skyddet för de allt fler konsumenter som handlar på Internet, särskilt vad avser leverans, riskens övergång, överensstämmelse med kontraktet och garantier.

33.  Europaparlamentet påminner om att det, särskilt för konsumenter och små och medelstora företag, är viktigt med förtroende när det gäller att utnyttja alla de möjligheter som Internethandeln medför, vilket betonades i Europaparlamentets ovannämnda resolution av den 21 juni 2007.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i alla tänkbara sammanhang bidra till att stärka förtroendet genom åtgärder inom ramen för relevanta forum, såsom WTO, och att göra ansträngningar för att uppnå globala standarder och normer som tar hänsyn till bästa praxis inom EU.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra den rättsliga kompatibiliteten mellan Internettjänster genom att utforma modellicenser och andra rättsliga lösningar som är förenliga med jurisdiktioner där privaträtten inte har harmoniserats, särskilt frivillig patentgottgörelse i samband med internationella online-standarder. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att sprida befintliga europeiska lösningar för rättslig kompatibilitet som ett sätt att sänka transaktionskostnaderna och minska den rättsliga osäkerheten för online-leverantörer.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid behov i samarbete med OECD, göra en detaljerad undersökning med statistik över internationell e-handel.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en heltäckande strategi som gör det möjligt att undanröja de kvarstående hindren för små och medelstora företag när det gäller användning av e-handel (tillgång till IKT, kostnader för utveckling och underhåll av e-Business-system, bristande förtroende, brist på information och rättslig osäkerhet vid gränsöverskridande tvister etc.), och komma med politiska rekommendationer, bland annat erbjuda små och medelstora företag incitament för att i större utsträckning delta i online-handel med varor och tjänster. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende inrättandet av en databas med syftet att ge informationsstöd och förvaltningsvägledning till de nya och oerfarna deltagarna i online-handeln, och en komparativ ekonomisk analys av fördelarna med e-handel och online-annonsering för små och medelstora företag, samt fallstudier om små och medelstora företag i EU som har nått framgångar med onlinehandel.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra de små och medelstora företagen att börja med e-handel och att organisera plattformar för utbyte av information och bästa praxis, och rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna främjar offentlig upphandling på elektronisk väg, och samtidigt noggrant sörja för god e-tillgänglighet.

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att starta en offentlig dialog genom att offentliggöra ett dokument med rubriken "Opportunities in Online Goods and Services" och genom att inrätta en grupp av rådgivare som tillsammans ska utarbeta en rapport om de aktuella frågorna.

40.  Europaparlamentet understryker att Internet har inneburit ett nytt sätt att producera, konsumera och sprida kulturella varor och tjänster och att detta kan bidra till förståelsen mellan kulturer på grundval av fri och rättvis tillgång till ny IKT och respekt för kulturell och språklig mångfald.

41.  Europaparlamentet framhåller att kulturella och konstnärliga produkter och tjänster har både ekonomiskt och kulturellt värde och att det är viktigt att ta fasta på detta i internationella handelsförhandlingar och handelsavtal och via globala nätverk genom att genomföra Unescokonventionen på ett rättsligt bindande sätt.

42.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att den europeiska kulturindustrin till fullo kan utnyttja de nya möjligheter som näthandeln medför, särskilt inom den audiovisuella sektorn och musik- och förlagssektorn, och att sektorn samtidigt ges ett effektivt skydd mot olaglig handel och plagiering. Detta får dock inte påverka gemenskapens politik, som är tydligt fastställd i förhandlingsmandatet och som innebär att gemenskapen inte ska lägga fram erbjudanden eller acceptera förslag om liberalisering i den audiovisuella och kulturella sektorn.

43.  Europaparlamentet menar att Internet håller på att bli det effektivaste verktyget för att överbrygga handelsklyftan mellan Nord och Syd. Parlamentet menar att Internet öppnar nya affärskanaler som ger de minst utvecklade länderna och andra utvecklingsländer tillgång till avancerade och centrala affärssystem, ökar deras exportflöden och kringgår nackdelarna med traditionell affärspraxis.

44.  Europaparlamentet anser att de minst utvecklade ländernas och andra utvecklingsländers deltagande i den internationella handeln via Internet måste stödjas genom ökade investeringar, främst i grundläggande infrastruktur som exempelvis telekommunikationsnät och anslutningsanordningar. Parlamentet framhåller behovet av Internettjänster till låga kostnader och av bättre kvalitet. Parlamentet är medvetet om att avregleringen av telekomtjänster har lett till ökade investeringar i infrastruktur, förbättrade tjänster och fler innovationer.

45.  Europaparlamentet är medvetet om att användarna i många länder använder Internet via mobila anordningar.

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 178, 17.07.2000, s. 1.
(2) EGT L 128, 15.5.2002, s. 1.
(3) EUT L 23, 26.1.2008, s. 21.
(4) Antagna texter, P6_TA(2008)0449.
(5) EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.
(6) EUT L 364, 9.12.2004, s. 1.
(7) EGT C 167, 1.6.1998, s. 203.
(8) EUT C 146 E, 12.6.2008, s. 370.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy