Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av meddelande från kommissionen av den 20 december 2007 om ett europeiskt initiativ för mikrokrediter för att främja tillväxt och sysselsättning (KOM(2007)0708),

–   med beaktande av sin resolution av den 11 juli 2007 om politiken på området finansiella tjänster (2005–2010) – vitbok(1), särskilt punkt 35,

–   med beaktande av kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag(2),

–   med beaktande av meddelande från kommissionen av den 20 juli 2005 om gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: gemenskapens Lissabonprogram (KOM(2005)0330),

–   med beaktande av meddelande från kommissionen av den 5 juli 2005 om en sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007–2013 (KOM(2005)0299),

–   med beaktande av meddelande från kommissionen av den 11 december 2007 med titeln "Medlemsstaternas och regionernas genomförande av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning med hjälp av EU:s sammanhållningspolitik, 2007–2013" (KOM(2007)0798),

–   med beaktande av meddelande från kommissionen av den 11 december 2007 med titeln "Förslag till gemenskapens Lissabonprogram 2008–2010" (KOM(2007)0804),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007-2013)(3),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 25 juni 2008 med titeln "Tänk småskaligt först'– En "Small Business Act" för Europa" (KOM(2008)0394),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning)(4) och kommissionens förslag av den 1 oktober 2008 till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering (KOM(2008)0602),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism(5),

–   med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse(6),

–   med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1535/2007 av den 20 december 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter(7),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet)(8),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster(9),

–   med beaktande av sin förklaring av den 8 maj 2008 om mikrokrediter(10),

–   med beaktande av artikel 192 andra stycket i EG-fördraget,

–   med beaktande av artiklarna 39 och 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0041/2009), och av följande skäl:

A.  Kommissionens nuvarande definition på mikrokredit är ett lån på 25 000 EUR eller mindre och i rekommendation 2003/361/EG föreskrivs att ett mikroföretag är ett företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars årsomsättning eller årsbokslut totalt inte överstiger 2 000 000 EUR per år. Dessa definitioner verkar inte vara relevanta för alla nationella marknader och möjliggör inte en klar åtskillnad mellan mikrokrediter och mikrolån till mikroföretag, mikrokrediter till låntagare som inte har någon tillgång till banktjänster och mikrokrediter för mikroföretag med tillgång till banktjänster.

B.  Svårigheter att få tillgång till lämpliga former av finansiering nämns ofta som ett mycket stort hinder för entreprenörskap och det finns en betydande potentiell efterfrågan på mikrokrediter inom EU som för närvarande inte kan tillfredsställas.

C.  Kommissionen har inte vidtagit åtgärder mot bakgrund av vad parlamentet begärt i sin resolution av den 11 juli 2007 om att utarbeta en handlingsplan för mikrofinansiering, att samordna olika politiska åtgärder och att optimalt använda bästa metoder i EU och i tredjeländer.

D.  År 2008 godkände parlamentet, för andra året i rad, anslag som syftar till att garantera fortsättningen av pilotprojektet "Främjande av bättre villkor för mikrokrediter i Europa". Dessa anslag kan med fördel användas för att skapa en kapitalbas som kan tjäna som startkapital även om dessa anslag inte nämns i kommissionens ovannämnda meddelande av den 20 december 2007.

E.  Det finns mycket som skiljer mikrokrediter från vanliga krediter, inbegripet krediter till små och medelstora företag, och företag som söker vanliga krediter får i allmänhet dessa genom olika typer av finansinstitut. Man bör inte glömma att det viktiga yttersta målet är att inkludera alla medborgare i det formella finansiella systemet.

F.  Mikrokrediter medför högre driftsomkostnader på grund av låga lånebelopp, bristen på (tillräckliga) säkerheter och höga administrationskostnader.

G.  Affärsverksamheten med mikrokrediter har innovativa och subjektiva beståndsdelar, exempelvis alternativa eller inga krav på säkerhet och icke-traditionell kreditprövning, och beviljas ofta inte bara i vinstsyfte utan tjänar också ett sammanhållningssyfte, genom att det strävar efter att (åter)integrera mindre gynnade personer i samhället.

H.  Mikrokrediter är av definitionen små men möjligheten att "återanvända" dem (bevilja ytterligare sådana lån efter återbetalning) till följd av att de i allmänhet har kort löptid, mångfaldigar deras verkan. Man bör beakta målet att på nytt integrera mottagarna i det traditionella banksystemet.

I.  Ett stort antal tillhandahållare kan erbjuda mikrokrediter eller underlätta tillgången till finansiering, exempelvis informella tillhandahållare av finansiella tjänster (auktoriserad låneverksamhet mellan personer (P2P)), medlemsägda organisationer (till exempel kreditföreningar), icke-statliga organisationer, ömsesidiga bolag och sjuk- och pensionskassor, finansinstitut för utveckling av lokalsamhällen, garantibanker och garantifonder samt kooperativa banker och spar- och affärsbanker, och samarbetet mellan dessa olika tillhandahållare kan vara till fördel.

J.  Det finns ett behov av att erkänna den unika strukturen för tillhandahållare av finansiella tjänster i EU, såsom kreditföreningar som är finansinstitut men inte banker som använder medlemmarnas depositioner för mikrolån och dessa unika strukturer bör inte på förhand utesluta dem från relevanta program för finansiering med mikrokrediter.

K.  Den nuvarande finanskrisen och dess återverkningar i ekonomin som helhet visar på nackdelarna med komplexa finansiella produkter och behovet av att diskutera vägar för att förbättra effektiviteten och att ha alla möjliga kanaler till hands för att tillhandahålla finansiering när företagen har minskad tillgång till kapital till följd av likviditetskrisen, särskilt i ekonomiskt och socialt eftersatta regioner, och samtidigt betona vikten av institutioner som inriktar sin affärsverksamhet på lokal utveckling och som har en stark lokal anknytning och erbjuder allomfattande banktjänster till alla ekonomiska aktörer.

L.  Företagarandan bör främjas.

M.  Alla tänkbara kraftansträngningar bör göras för att minska den administrativa bördan för mikroföretag till ett absolut minimum och kommissionen uppmanas att handla i enlighet med detta.

N.  Räntetak kan avhålla långivare från att tillhandahålla mikrokrediter om sådana restriktioner hindrar dem från att täcka utlåningskostnaderna.

O.  Stödet till mikrokrediter bör spela en framträdande roll i den reviderade Lissabonstrategin.

P.  I ganska många fall kan de som vill anhålla om medel enligt EU:s sammanhållningspolitik för att starta små familjeföretag ha svårt att få den medfinansiering som krävs.

Q.  Ett EU-initiativ för mikrokrediter bör inriktas på mindre gynnade människor - t.ex. (långtids)arbetslösa, socialbidragstagare, invandrare, etniska minoriteter som romerna, människor som är aktiva inom den informella ekonomin eller lever i eftersatta landsbygdsområden samt kvinnor - som önskar etablera ett mikroföretag.

R.  Även om privat deltagande bör säkerställas så långt som möjligt, är medverkan av den offentliga sektorn inom mikrokreditsverksamheten nödvändig.

S.  Det existerar flera EU-initiativ som innebär stöd för mikrokrediter men ett rationellt och mer fokuserat tillvägagångssätt, genom att samla sådana initiativ i ett enda system, skulle vara till fördel.

T.  Det är av avgörande betydelse att grundare av mikroföretag får tillgång till stöd för att lära sig driva affärsverksamhet (som utbildning, handledning och kapacitetsutveckling) och utbildning bör vara obligatorisk för mottagare av mikrokrediter. Finansiell utbildning för konsumenter och ett ansvarsfullt låntagande bör utgöra en viktig del av verksamheten vid alla mikrofinansinstitut.

U.  De potentiella mottagarna av mikrokrediter bör ha tillgång till lämplig juridisk rådgivning i samband med bland annat ingående av kreditavtal, nyetablering av företag, indrivning av fordringar, förvärv och utnyttjande av immateriella och industriella rättigheter, särskilt när det berörda mikroföretaget avser eller har möjlighet att göra affärer i andra EU-medlemsstater.

V.  Tillgång till potentiella låntagares kredituppgifter skulle underlätta tillhandahållandet av mikrokrediter.

W.  Forskning och utbyte av bästa metoder beträffande mikrokrediter bör främjas, till exempel när det gäller innovativ teknik för beviljande, garantier och riskreducering i samband med mikrokrediter, och det bör bedömas i vilken omfattning och med vilka målgrupper sådana tillvägagångssätt fungerar i ett EU-sammanhang.

X.  Man bör se närmare på mellanhändernas roll för att förhindra missbruk, samt överväga alternativa sätt att upprätta trovärdighet med låntagare (till exempel genom grupper för inbördes stöd).

Y.  En EU-ram för mikrofinansinstitut utanför banksektorn bör inrättas, och kommissionen bör utveckla mekanismen för stöd till mikrokredit som ska förbli neutral bland dessa tillhandahållare av mikrokrediter.

Z.  Människor som inte har en fast adress eller personliga identifieringsdokument bör inte uteslutas från att få mikrokrediter på grund av lagstiftning mot penningtvätt och terroristfinansiering.

AA.  EG:s konkurrensregler bör anpassas i syfte att minska hindren för beviljande av mikrokrediter.

AB.  EG:s regler för offentlig upphandling bör bistå mottagare av mikrokrediter.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen på grundval av artiklarna 44, 47.2 eller 95 i EG-fördraget förelägga parlamentet ett eller flera lagförslag som omfattar de frågor som behandlas i de detaljerade rekommendationer som bifogas.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rekommendationerna står i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och medborgarnas grundläggande rättigheter.

3.  Europaparlamentet anser att förslagets eller de begärda förslagens ekonomiska konsekvenser, vid behov, bör täckas av EU:s budgetanslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade detaljerade rekommendationer till kommissionen, rådet och medlemsstaternas parlament och regeringar.

(1) EUT C 175 E, 10.7.2008, s. 392. (2) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36. (3) EUT L 310, 9.11.2006, s. 15. (4) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. (5) EUT L 309, 25.11.2005, s. 15. (6) EUT L 379, 28.12.2006, s. 5. (7) EUT L 337, 21.12.2007, s. 35. (8) EUT L 134, 30.4.2004, s. 1. (9) EUT L 134, 30.4.2004, s. 114. (10) Antagna texter, P6_TA(2008)0199.

BILAGA TILL RESOLUTIONEN: DETALJERADE REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DE BEGÄRDA FÖRSLAGEN

1.  Rekommendation 1: om att öka kunskaperna om mikrokrediter

Europaparlamentet anser att den eller de rättsakter som ska antas bör syfta till att reglera följande:

(a)  Kommissionen bör ombesörja att begreppet mikrokredit införs i relevant statistik och lagstiftning avseende finansinstitut. Statistik om mikrokrediter bör beakta BNP per capita-belopp i medlemsstaterna och skilja mellan egenföretagare eller familjebaserade företag och företag med anställda för att möjliggöra en positiv diskriminering till förmån för de förstnämnda.

(b)  Kommissionen bör uppmana medlemsstaterna att standardisera den statistiska presentationen av mikrokrediter, inbegripet insamling och analys av uppgifterna uppdelade efter kön, ålder och etniskt ursprung.

(c)  Kommissionen bör utarbeta en kommunikationsstrategi för att främja egenföretagande som ett alternativ till lönearbete och, särskilt, som ett sätt att undgå arbetslöshet för missgynnade målgrupper.

(d)  Kommissionen bör uppmana medlemsstaterna att tillämpa skatteincitament för privat deltagande i mikrokreditverksamheten.

(e)  Kommissionen bör uppmana medlemsstaterna att begränsa tillämpningen av räntetak på konsumentlån. Medlemsstaterna bör dock kunna tillämpa en mekanism som utesluter överdrivet höga räntesatser.

(f)  Kommissionen bör i ljuset av den senaste sub-prime-krisen analysera fördelarna och nackdelarna med direkta mikrokrediter jämfört med värdepapperiserade kredittjänster.

(g)  Kommissionen bör begära att medlemsstaterna specifikt ska analysera och rapportera om sina insatser och resultat när det gäller mikrokrediter i sina årliga rapporter om de nationella reformprogrammen i samband med den reviderade Lissabonstrategins integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning. Kommissionen bör uttryckligen behandla mikrokrediter i sin årliga framstegsrapport.

2.  Rekommendation 2: om EU-finansieringen

Europaparlamentet anser att den eller de rättsakter som ska antas bör syfta till att reglera följande:

(a)  Kommissionen bör ombesörja att (sam)finansiering av projekt som omfattas av följande under förutsättning att sådan finansiering specifikt inriktas på att främja tillgången till mikrokrediter för alla människor och företag som inte har direkt tillgång till krediter, vilka medlemsstaterna vanligtvis fastställer, inom sina jurisdiktioner, som missgynnade målgrupper (exempelvis romer, invandrare, människor som lever i eftersatta landsbygdsområden, människor med osäker arbetssituation samt kvinnor):

(b)  För att undvika dubbelarbete bör kommissionen

3.  Rekommendation 3: om en harmoniserad EU-ram för mikrofinansinstitut som är banker och mikrofinansinstitut utanför banksektorn

Europaparlamentet anser att den eller de rättsakter som ska antas bör syfta till att reglera följande:

4.  Rekommendation 4: om direktiv 2005/60/EG

Europaparlamentet anser att den eller de rättsakter som ska antas bör syfta till att reglera följande:

När kommissionen ser över direktiv 2005/60/EG, bör den se till att bestämmelserna i detta direktiv inte utgör ett hinder för människor utan fast adress eller personliga identifieringshandlingar att få tillgång till mikrokrediter, genom att den möjliggör undantag från bestämmelserna om grundliga undersökningar av kundens situation.

5.  Rekommendation 5: om EG:s konkurrensregler

Europaparlamentet anser att den eller de rättsakter som ska antas bör syfta till att reglera följande:

(a)  När kommissionen ser över reglerna för stöd av mindre betydelse, bör den ombesörja

(b)  Kommissionen bör specificera att den roll som tillhandahållare av mikrokrediter spelar och, om tillämpligt, statligt stöd till sådana institut, är i linje med EG:s konkurrensregler.

c)  Kommissionen bör införa regler som gör det möjligt att ge en förmånlig behandling av varor och tjänster som tillhandahålls av en mottagare av mikrokrediter i samband med förfaranden för offentlig upphandling.