Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 februari 2009 om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 3/2008 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (KOM(2008)0431 – C6-0313/2008 – 2008/0131(CNS))

P6_TA(2009)0046 A6-0004/2009

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2008)0431),

–   med beaktande av artiklarna 36 och 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0313/2008),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0004/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 1 Förordning (EG) nr 3/2008 Artikel 9 – punkt 1 1.  Om det saknas program för den inre marknaden för en eller flera av de informationsåtgärder som avses i artikel 2.1 b framlagda i enlighet med artikel 6.1, ska varje berörd medlemsstat på grundval av kommissionens riktlinjer enligt artikel 5.1 utarbeta ett program och motsvarande kravspecifikationer och genomföra ett offentligt anbudsförfarande för att utse det organ som ska få ansvaret att genomföra det program som medlemsstaten eller medlemsstaterna åtar sig att delfinansiera. 1.  Om det saknas program för den inre marknaden för en eller flera av de informationsåtgärder som avses i artikel 2.1 b framlagda i enlighet med artikel 6.1, ska varje berörd medlemsstat på grundval av kommissionens riktlinjer enligt artikel 5.1, efter att ha bedömt om sådana program behövs och är önskvärda i den eller de berörda medlemsstaterna och efter samråd med branschföreningar eller branschorganisationer som verkar inom den berörda sektorn, utarbeta ett program och motsvarande kravspecifikationer och genomföra ett offentligt anbudsförfarande för att utse det organ som ska få ansvaret att genomföra det program som medlemsstaten eller medlemsstaterna åtar sig att delfinansiera. Ändring 2 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 1 Förordning (EG) nr 3/2008 Artikel 9 – punkt 2 – stycke 1 2.  Om det saknas program för genomförande i tredjeländer för en eller flera av de informationsåtgärder som avses i artikel 2.1 a–c framlagda i enlighet med artikel 6.1, ska varje berörd medlemsstat på grundval av kommissionens riktlinjer enligt artikel 5.2 utarbeta ett program och motsvarande kravspecifikationer och genomföra ett offentligt anbudsförfarande för att utse det organ som ska få ansvaret att genomföra det program som medlemsstaten eller medlemsstaterna åtar sig att delfinansiera. 2.  Om det saknas program för genomförande i tredjeländer för en eller flera av de informationsåtgärder som avses i artikel 2.1 a–c framlagda i enlighet med artikel 6.1, ska varje berörd medlemsstat på grundval av kommissionens riktlinjer enligt artikel 5.2, efter att ha bedömt om sådana program behövs och är önskvärda i den eller de berörda medlemsstaterna och efter samråd med branschföreningar eller branschorganisationer som verkar inom den berörda sektorn, utarbeta ett program och motsvarande kravspecifikationer och genomföra ett offentligt anbudsförfarande för att utse det organ som ska få ansvaret att genomföra det program som medlemsstaten eller medlemsstaterna åtar sig att delfinansiera. Ändring 3 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 1 Förordning (EG) nr 3/2008 Artikel 9 – punkt 2 – stycke 2 Det organ som ska ansvara för genomförandet av programmet som sedan ska utses av berörd medlemsstat/berörda medlemsstater kan vara en internationell organisation, särskilt när programmet rör marknadsföringsåtgärder för olivolja och bordsoliver i tredjeländer. Det organ som ska ansvara för genomförandet av programmet som sedan ska utses av berörd medlemsstat/berörda medlemsstater kan vara en internationell organisation, särskilt när programmet rör marknadsföringsåtgärder för olivolja och bordsoliver eller vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i tredjeländer. Ändring 4 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 1 Förordning (EG) nr 3/2008 Artikel 9 – punkt 3 – led c c) en bedömning av förhållandet mellan kvalitet och pris för programmet, c) en bedömning av programmets kostnadseffektivitet, Ändring 5 Förslag till förordning – ändringsakt Artikel 1a (ny) Förordning (EG) nr 3/2008 Artikel 13 – punkt 2 – styckena 1 och 2 Artikel 1a I förordning (EG) nr 3/2008 artikel 13.2 ska första och andra stycket ersättas med följande: "2. Gemenskapens bidrag till de godkända program som avses i artiklarna 8 och 9 får inte överstiga 60% av de faktiska kostnaderna för programmen. När det gäller program för säljfrämjande åtgärder som varar två eller tre år får det årliga stödet inte överstiga denna övre gräns. Den procentsats som anges i första stycket ska vara 70% för säljfrämjande åtgärder som avser frukt och grönsaker och som särskilt riktar sig till skolbarn i gemenskapen."

Europaparlamentets resolution av den 5 februari 2009 om genomförandet inom EU av direktiv 2003/9/EG om mottagningsvillkoren för asylsökande och flyktingar: LIBE-utskottets besök från 2005 till 2008 (2008/2235(INI))

P6_TA(2009)0047 A6-0024/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna(1) ("mottagningsdirektivet"),

–   med beaktande av rådets direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus(2) ("förfarandedirektivet"),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat(3) ("Dublin II-förordningen"),

–   med beaktande av kommissionens rapport av den 26 november 2007 om tillämpningen av direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna (KOM(2007)0745),

–   med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt artiklarna 5 och 8,

–   med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–   med beaktande av rapporterna från delegationerna från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor till Italien (Lampedusa), Spanien (Ceuta och Melilla samt Kanarieöarna), Frankrike (Paris), Malta, Grekland, Belgien, Storbritannien, Nederländerna, Polen, Danmark och Cypern,

–   med beaktande av sin resolution av den 14 april 2005 om Lampedusa(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 6 april 2006 om situationen i flyktinglägren på Malta(5),

–   med beaktande av förslaget till omarbetning av direktivet om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna (KOM(2008)0815) (nedan kallat "förslaget till omarbetning") och förslaget till ändring av Dublin II-förordningen (KOM(2008)0820), vilka lades fram gemensamt av kommissionen den 3 december 2008,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0024/2009), och av följande skäl:

A.  Mottagningsdirektivet om miniminormer för mottagande av asylsökande är en grundläggande beståndsdel i den första fasen i ett gemensamt europeiskt asylsystem.

B.  Mottagningsdirektivet gäller asylsökande och flyktingar.

C.  Grundläggande rättigheter, som rätten att leva ett värdigt liv, skyddet av familjelivet, tillgång till hälso- och sjukvård samt rätten till överklagande, måste alltid garanteras.

D.  Mottagnings- och förfarandedirektiven ålägger medlemsstaterna att ge de asylsökande skriftlig information om deras rättigheter och om organisationer som kan ge dem stöd. Förfarandena är komplexa och tidsfristerna korta, särskilt i fråga om det brådskande förfarandet, och asylsökande behöver få lämplig juridisk rådgivning, ha tillgång till tolk vid behov och ta emot beslut som gäller dem själva på ett språk de rimligen kan förväntas förstå.

E.  Det är viktigt att se till att asylförfarandena är tydliga (särskilt kriterierna för godkännande av eller avslag på en asylansökan), rättvisa, effektiva och proportionella, så att asyl kan erhållas på ett effektivt sätt.

F.  I artikel 7 i mottagningsdirektivet ges asylsökande rätt till fri rörlighet i den medlemsstat där de sökt asyl, men denna rätt kan begränsas av medlemsstaterna.

G.  Mottagningsdirektivet ska tillämpas på asylsökande och flyktingar, men i flera av de besökta anläggningarna kvarhålls asylsökande och odeklarerade invandrare inom samma inhägnad.

H.  Konventionen om barnets rättigheter skyddar alla minderårigas rättigheter, även för dem som inte befinner sig i sitt ursprungsland, och mottagningsdirektivet ålägger medlemsstaterna att ta hänsyn till de minderårigas speciella situation och ger dessa särskilda rättigheter som till exempel rätten till utbildning.

I.  Det är inte alla medlemsstater som använder mottagningsanläggningar för alla eller ett stort antal asylsökande, utan vissa föredrar alternativ på lokal nivå, och LIBE-utskottet har ännu inte undersökt denna aspekt av medlemsstaternas praxis.

J.  I denna resolution avses med begreppet kvarhållande ett administrativt förfarande som är av tillfällig karaktär.

K.  Kvarhållande är en tillfällig administrativ åtgärd, som skiljer sig från kvarhållande av straffrättsliga skäl.

L.  Vid några av besöken konstaterade Europaparlamentets ledamöter vid flera tillfällen, när detta var nödvändigt på grund av de dåliga förhållandena vid en viss anläggning, att villkoren för kvarhållande vid vissa förläggningar varit oacceptabla när det gäller hygien, trångboddhet och tillgänglig utrustning, och att de kvarhållna inte systematiskt informerats om varför de kvarhållits, vilka rättigheter de har och hur behandlingen av deras ärende framskrider.

Allmänna anmärkningar och asylförfaranden

1.  Europaparlamentet beklagar att det vid några av de besök som gjorts har klargjorts att de befintliga direktiven tillämpas dåligt eller inte tillämpas alls i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att garantera att direktiven införlivas och efterlevs inte enbart formellt.

2.  Principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, till exempel rätten att leva ett värdigt liv, skyddet av familjelivet, tillgång till hälso- och sjukvård och rätten till effektiva rättsmedel mot kvarhållande, bör gälla alltid och oavsett vilken status den berörda tredjelandsmedborgaren har. Därför kan Europaparlamentet inte acceptera att en människa inte behandlas i enlighet med ovanstående av det enda skälet att hon är en odeklarerad invandrare.

3.  Europaparlamentet beklagar antalet brister när det gäller nivån på mottagningsvillkoren, som huvudsakligen beror på att mottagningsdirektivet för närvarande ger medlemsstater stora skönsmässiga befogenheter när det gäller att upprätta mottagningsvillkor på nationell nivå. Parlamentet välkomnar därför kommissionens nämnda förslag till omarbetning.

4.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över innehållet i kommissionens förslag till omarbetning och välkomnar det uttalade målet att sörja för bättre normer för behandlingen av asylsökande i syfte att garantera en värdig levnadsnivå och möjliggöra en större harmonisering av de nationella bestämmelserna om mottagningsvillkoren.

5.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över kommissionens förslag att utvidga tillämpningsområdet för mottagningsdirektivet till subsidiärt skydd i syfte att garantera en gemensam nivå när det gäller rättigheter till alla former av internationellt skydd.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att visa större solidaritet med de länder som mest konfronteras med invandringens utmaningar, något som inte är begränsat till teknisk och/eller finansiell solidaritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att föreslå ett solidaritetsinstrument för gemenskapen för att lindra bördan av det stora antal flyktingar som tas emot av de medlemsstater som har yttre gemenskapsgränser. Detta instrument bör baseras på principen om respekt för de asylsökandes vilja och garantera en hög skyddsnivå.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med parlamentet inrätta ett varaktigt system för besök och inspektioner. Parlamentet önskar att LIBE-utskottet fortsätter med sina besök för att se till att gemenskapslagstiftningen om mottagningsvillkor och återvändandeförfaranden följs, samt en årlig debatt om resultaten av dessa besök vid ett plenarsammanträde i Europaparlamentet.

Mottagande

8.  Europaparlamentet beklagar att kapaciteten vid öppna förläggningar i vissa medlemsstater är låg och inte verkar motsvara invandrarnas behov.

9.  Europaparlamentet kräver att man prioriterar att ta emot asylsökande och invandrare i öppna förläggningar i stället för i slutna enheter, efter förebild av de system som finns i vissa medlemsstater.

10.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna är skyldiga att garantera tillträde till förfaranden för att söka asyl.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa mottagningsdirektivet på alla asylsökande från och med det tillfälle då de uttrycker sin önskan om skydd i en medlemsstat, även om asylansökan ännu inte inlämnats formellt.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påminna medlemsstaterna om att upphävande eller inskränkning av mottagningsvillkor på grunder som inte inbegrips i återvändandedirektivet är eller bör vara strikt förbjudna.

13.  Europaparlamentet anser att grundläggande mottagningsvillkor, som livsmedel, boende och akutsjukvård, aldrig bör förvägras eftersom en vägran att uppfylla dessa villkor kan strida mot de asylsökandes grundläggande rättigheter.

14.  Europaparlamentet anser att man måste nå en jämn balans mellan förfarandenas snabbhet, det ännu oavklarade arbetet och en rättvis behandling av varje enskilt fall – särskilt vid brådskande förfaranden.

Tillgång till information och rätt till tolkning

15.  Informationen om förfarandena är till stor del skriftlig och tidsfristerna mycket korta, vilket kan leda till problem med förståelsen och utgöra ett hinder för att de asylsökande på ett effektivt sätt ska kunna utöva sina rättigheter när de inger sin ansökan. Europaparlamentet kräver att asylsökande ska få broschyrer som förklarar alla deras rättigheter och som finns på de största internationella språken och på de språk som talas av en stor grupp asylsökande och invandrare i de berörda medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att också ge information på andra sätt, bland annat muntligen, via tv eller på Internet.

16.  Det är oroande att det ofta saknades tolkar med lämplig utbildning på vissa av de besökta anläggningarna, bland annat vid officiella samtal. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att tillhandahålla allmänna och kostnadsfria tolktjänster, vid behov via telefon eller Internet.

17.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att använda sig av finansiellt stöd från Europeiska flyktingfonden för att förbättra tillgången till information och för att öka antalet språk och antalet sätt på vilka informationen ges. Parlamentet uppmanar kommissionen att översända uppgifter till medlemsstaterna om de finansiella instrument som finns tillgängliga för detta ändamål och om aktuell bästa praxis för deras användning.

Juridiskt bistånd

18.  Europaparlamentet beklagar att tillträdet till kostnadsfritt juridiskt bistånd verkar begränsat för asylsökande eller för de odeklarerade invandrare som kvarhålls, och att det ibland bara omfattar en lista med namn på advokater, vilket får till följd att personer utan tillräckliga ekonomiska medel saknar juridiskt bistånd.

19.  Europaparlamentet påminner om att det för personer som kvarhålls är särskilt svårt att hitta lämpligt juridiskt bistånd, med tanke på svårigheterna att kommunicera med världen utanför och den särskilda karaktären hos den relevanta lagstiftningen.

20.  Europaparlamentet noterar att det blir svårare att nå kontinuitet när det gäller tillgången till juridiskt bistånd när de kvarhållna flyttas mellan olika mottagningsanläggningar eller anläggningar för administrativt kvarhållande.

21.  Europaparlamentet gratulerar FN:s flyktingkommissariat och företrädarna för enskilda organisationer till deras arbete för att ge juridiskt bistånd, men anser att dessa organisationer inte kan ersätta staternas ansvar.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera tillgång till juridiskt bistånd och/eller kostnadsfri representation i fall där den asylsökande inte kan betala de kostnader som uppstår.

Tillgång till hälso- och sjukvård

23.  Europaparlamentet beklagar att i merparten av de kvarhållningsanläggningar som besökts klagade asylsökande och invandrare systematiskt över att hälso- och sjukvården var otillräcklig och olämplig, att det var svårt att få träffa läkare eller kommunicera med dem, att det saknades specialistvård (särskilt för gravida kvinnor och tortyroffer) och lämpliga läkemedel.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka den aktuella omfattningen av hälso- och sjukvården till att även omfatta asylsökande och invandrare, så att den inte endast begränsas till akutsjukvård, och att också tillhandahålla psykologhjälp och psykisk vård. Parlamentet påminner om att rätten till hälso- och sjukvård utgör en av en människas mest grundläggande rättigheter.

Tillträde till arbetsmarknaden

25.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att avlägsna hindren för tillträdet till arbetsmarknaden och ge tillgång till anställning sex månader efter det att en ansökan om internationellt skydd har inlämnats.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte införa juridiska eller administrativa begränsningar som utgör hinder för tillträdet till arbetsmarknaden.

Stöd från de enskilda organisationerna

27.  Europaparlamentet erkänner det omfattande arbete som utförs av organisationer när det gäller att ge stöd åt asylsökande och odeklarerade invandrare.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra nytta av den goda praxis som utvecklats inom Equals avdelning för asylsökande när det gäller effektiva förberedelser för arbetsmarknaden.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att asylsökande och odeklarerade invandrare får tillgång till hjälp för att försvara sina rättigheter, genom aktörer som är oberoende av de nationella myndigheterna, även då de kvarhålls. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på rättslig väg garantera civilsamhället rätten att utan juridiska eller administrativa begränsningar få tillträde till slutna invandrarmottagningar.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte under några omständigheter kvarhålla asylsökande, eftersom dessa personer är sårbara och i behov av skydd.

Kvarhållande

31.  Europaparlamentet beklagar att ett antal medlemsstater mer och mer kvarhåller människor. Under inga omständigheter bör någon kvarhållas av det enda skälet att han söker internationellt skydd. Parlamentet påminner om att kvarhållande måste vara en sista utväg, proportionerligt och så kort som möjligt samt tillgripas endast om andra mindre frihetsberövande åtgärder inte kan tillämpas och på grundval av en individuell bedömning av varje enskilt fall.

32.  I artikel 5 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna fastställs rätten att överklaga en frihetsberövande åtgärd. Europaparlamentet kräver att varje tredjelandsmedborgare som kvarhållits ska kunna inge ett sådant överklagande.

33.  Villkoren i fängelserna där odeklarerade invandrare och asylsökande kvarhålls, även om de inte begått något brott, är oroande. Europaparlamentet kräver att dessa personer kvarhålls i avgränsade och i första hand öppna byggnader, så att de skyddas och får hjälp.

34.  I vissa kvarhållningsanläggningar råder förfall och brist på hygien. Skyldigheten att erbjuda ett värdigt mottagande måste också gälla för personer som kvarhålls. Europaparlamentet kräver att alla anläggningar som inte motsvarar standard ska stängas snarast.

35.  Tillgången till hälso- och sjukvård, särskilt psykisk vård, försvåras ofta eftersom en del kvarhållningsanläggningar är placerade i fängelsebyggnader. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dygnet runt tillhandahålla lämplig hälso- och sjukvård, däribland psykisk vård, i kvarhållningsanläggningarna.

36.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra kontakten mellan de kvarhållna och världen utanför, bland annat genom tillåta regelbundna besök, öka tillgången till telefon och på vissa villkor göra den kostnadsfria tillgången till Internet och massmedier mer allmän vid alla anläggningar.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att offentliggöra en årsrapport om de slutna mottagningarna när det gäller antal, läge, antal kvarhållna personer och verksamhet.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra en regelbunden kontroll av de slutna anläggningarna och situationen för personerna i dessa anläggningar genom att tillsätta en nationell ombudsman som ansvarar för kvarhållningsanläggningarna.

Minderåriga utan medföljande vuxen och familjer

39.  Europaparlamentet påminner om att barnets överordnade intresse måste stå i centrum för varje beslut eller åtgärd som gäller en minderårig, i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att vidta åtgärder och införa de nödvändiga redskapen för att skydda minderåriga utan medföljande vuxen, oavsett om de är flyktingar eller inte.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att inrätta oberoende officiella organ som ska övervaka normer och villkor i slutna anläggningar och att inrätta ett officiellt inspektionssystem vars rapporter offentliggörs.

41.  Europaparlamentet kräver att kvarhållande av minderåriga i princip ska förbjudas och att kvarhållande av minderåriga tillsammans med föräldrarna ska vara ett undantag som syftar till att tillgodose barnets överordnade intresse.

42.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte undertecknat och ratificerat konventionen om barnets rättigheter att utan förbehåll göra detta.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att driva igenom den allmänna kommentar nr 8(2006) av den 2 mars 2007 från FN-kommittén för barnens rättigheter beträffande barns rättigheter att skyddas mot kroppslig bestraffning och andra former av grym eller förnedrande bestraffning, även inom familjen, särskilt när minderåriga kvarhålls.

44.  Europaparlamentet erinrar om att alla minderåriga har rätt till utbildning, oavsett om de befinner sig i sitt ursprungsland eller ej. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera denna rättighet, även när minderåriga kvarhålls. Parlamentet kräver att tillgången till utbildning sker direkt i samhället och på ett lämpligt sätt som motsvarar bedömningen av barnens kunskapsnivå, samtidigt som man inte utesluter att utveckla övergångsmodeller som gör det möjligt att förvärva den nödvändiga språknivå som krävs för en normal utbildning, i syfte att se till att barnen och deras familjer integreras så gott som möjligt

45.  Europaparlamentet påminner om att de minderåriga har rätt till lämplig fritidssysselsättning och uppmanar medlemsstaterna att värna denna rätt, även för barn som hålls i förvar.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att minderåriga utan medföljande vuxen och familjer får bo på särskilda salar, även vid kvarhållande, för att garantera adekvat avskildhet och ett privatliv i enlighet med artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt en skyddad miljö för barnen.

47.  Europaparlamentet önskar att alla som arbetar med minderåriga och med minderåriga utan medföljande vuxen får särskild utbildning som är anpassad till barnens situation. Parlamentet anser att de bidrag som kan lämnas av enskilda organisationer som är specialiserade på området är viktiga.

Minderåriga utan medföljande vuxen

48.  Europaparlamentet kräver att ett oberoende juridiskt ombud ska utses för varje minderårig utan medföljande vuxen, så att den minderårige skyddas, både i väntutrymmen som flygplatser och järnvägsstationer och inom medlemsstaternas hela territorium. Det juridiska ombudets befogenheter och roll måste definieras tydligt.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa en skyldighet att spåra familjemedlemmar, även för organisationer som Röda korset och Röda halvmånen.

50.  Företeelsen att minderåriga utan medföljande vuxen försvinner är oroande. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in uppgifter och statistik i enlighet med artikel 4.3 a i förordning (EG) nr 862/2007(6) beträffande identifiering av och stöd till minderåriga utan medföljande vuxen, så att denna företeelse kan bekämpas. Parlamentet anser att det bästa sättet att minska risken för att minderåriga försvinner är att skapa lämpliga mottagningsstrukturer, där de även kan få en utbildning som passar för deras ålder (skolundervisning, yrkesutbildning osv.).

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa en harmoniserad och tillförlitlig mekanism för att identifiera minderåriga utan medföljande vuxen – genom att använda den senaste tekniken, som användning av biometriska uppgifter – och gemensamma regler för ifrågasättande av ålder. Vid ett förfarande som avser ifrågasättande av ålder måste den berörda personen, i enlighet med försiktighetsprincipen, betraktas som minderårig ända fram till förfarandets slut och således behandlas som minderårig, och om det råder rimliga tvivel om den minderåriges ålder bör bedömningen utfalla till förmån för den minderårige.

Familjer

52.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka alternativ till frihetsberövande och att i förekommande fall, innan man kvarhåller familjer som omfattar minderåriga, fastställa att de alternativa åtgärder som övervägts inte är effektiva.

53.  Europaparlamentet önskar att asylsökande familjer ska ha tillgång till familjerådgivning, barnavård och läkarbesök som är inriktade på att skydda barnen.

Utsatta personer

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa obligatoriska gemensamma normer för identifiering av utsatta personer, särskilt offer för tortyr eller människohandel, personer i behov av särskild sjukvård, gravida och minderåriga.

55.  Europaparlamentet anser att ingen utsatt person, på grund av sin särskilda situation, bör kvarhållas, eftersom detta avsevärt påverkar hennes tillstånd.

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla särskilt stöd för utsatta personer och offer för tortyr och människohandel, särskilt psykologiskt stöd, för att garantera dem skydd. All personal som har kontakt med utsatta personer måste få särskild utbildning, även asylhandläggare och polis.

Dublinsystemet

57.  Det är oroande att antalet personer som kvarhålls inom ramen för Dublinsystemet ökar och att vissa medlemsstater nästan systematiskt använder sig av frihetsberövande åtgärder. Europaparlamentet önskar att dessa människor inte ska kvarhållas om ingen uppenbar rymningsrisk föreligger och har påvisats av medlemsstaten.

58.  Det är beklagligt att vissa medlemsstater för personer som omfattas av Dublinsystemet begränsar tillgången till mottagningsnormerna. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tydligt fastställa att mottagningsdirektivet omfattar även dessa personer, så att de ska kunna utöva samtliga sina rättigheter.

o
o   o

59.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 31, 6.2.2003, s. 18. (2) EUT L 326, 13.12.2005, s. 13. (3) EUT L 50, 25.2.2003, s. 1. (4) EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 598. (5) EUT C 293 E, 2.12.2006, s. 301. (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd (EUT L 199, 31.7.2007, s. 23).

Europaparlamentets resolution av den 5 februari 2009 om att förstärka de europeiska små och medelstora företagens roll i den internationella handeln (2008/2205(INI))

P6_TA(2009)0048 A6-0001/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av stadgan för små och medelstora företag som antogs vid Europeiska rådets möte i Santa Maria da Feira den 19–20 juni 2000,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser om Lissabonstrategin, antagna vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23–24 mars 2000,

–   med beaktande av kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag(1),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 21 januari 2003 med titeln "Att tänka småskaligt i ett växande Europa" (KOM(2003)0026),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 10 november 2005 med titeln "Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram – Tillväxt och sysselsättning genom en modern politik för små och medelstora företag" (KOM(2005)0551),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 4 oktober 2006 med titeln "Ett konkurrenskraftigt Europa i världen – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi" (KOM(2006)0567),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2007 om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter(2),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 4 oktober 2007 med titeln "Små och medelstora företag är nyckeln till tillväxt och sysselsättning. Halvtidsrapport om den moderna politiken för små och medelstora företag"(KOM(2007)0592),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 18 april 2007 med titeln "Europa i världen: Ett starkare partnerskap för bättre marknadstillträde för EU:s exportörer" (KOM(2007)0183),

–   med beaktande av rapporten från den offentliga utfrågningen om Europeiska unionens strategi för marknadstillträde som kommissionen (GD Handel) la fram den 28 februari 2007,

–   med beaktande av "Final Report of the Expert Group on supporting the internationalisation of SMEs" som kommissionen (GD Näringsliv) offentliggjorde i december 2007(3),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 25 juni 2008 med titeln "Tänk småskaligt först – En "Small Business Act" för Europa" (KOM(2008)0394),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 6 december 2006 med titeln "EU i världen: EU:s handelspolitiska skyddsinstrument i en global ekonomi i förändring: Grönbok för offentligt samråd" (KOM(2006)0763),

–   med beaktande av sin resolution av den 28 september 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Indien(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2006 om kommissionens årliga rapport till Europaparlamentet om tredjeländers antidumpnings-, antisubventions- och skyddsåtgärder mot gemenskapen (2004)(5),

–   med beaktande av sin resolution av den 4 april 2006 om bedömningen av Doharundan efter WTO:s ministerkonferens i Hongkong(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 oktober 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Mercosur i syfte att ingå ett interregionalt associeringsavtal(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om transatlantiska ekonomiska förbindelser mellan EU och Förenta staterna(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2005 om möjligheterna till handelsförbindelser mellan EU och Kina(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 6 september 2005 om textil- och konfektionsindustrins framtid efter 2005(10),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 14 november 2006 som åtföljer meddelandet från kommissionen med titeln "Economic reforms and competitiveness: key messages from the European Competitiveness Report 2006" (SEK(2006)1467),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 23–24 mars 2006 (7775/1/2006),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2006 om bidraget till rådets vårmöte 2006 med avseende på Lissabonstrategin(11),

–   med beaktande av den deklaration som antogs i samförstånd den 2 december 2006 vid det årliga mötet i den parlamentariska konferensen om WTO,

–   med beaktande av sin resolution av den 24 april 2008 med titeln "Mot en reformerad Världshandelsorganisation"(12),

–   med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2006 om ursprungsmärkning(13),

–   med beaktande av slutsatserna från rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) möte av den 12 februari 2007 om WTO:s avtal om offentlig upphandling och små och medelstora företag,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A6-0001/2009), och av följande skäl:

A.  Antalet små och medelstora företag i Europeiska unionen, vilka definieras som företag med färre än 250 anställda och med en omsättning på högst 50 000 000 EUR, uppgår till 23 miljoner (99 procent av det totala antalet företag) och de ger upphov till 75 miljoner (70 procent) arbetstillfällen i unionen.

B.  Mer än 96 procent av de små och medelstora företagen i EU har färre än 50 anställda och mindre än 10 000 000 EUR i årsomsättning, vilket begränsar deras förmåga att exportera varor och tjänster utanför det egna landet till följd av de höga fasta kostnader som är förbundna med internationell handel.

C.  Deras resultat på exportmarknaderna är därför strukturellt svaga, även om 8 procent av de små och medelstora företagen i EU exporterar utanför det egna landet och nästan 3 procent av de små och medelstora företagen prioriterar varuexport utanför EU. Å andra sidan står de 10 främsta företagen i EU på egen hand för 96 procent av exporten från EU och de utländska direktinvesteringarna.

D.  Den ekonomiska tillväxten förutspås bli högre i tredjeländer än på den inre marknaden, vilket kommer att skapa nya möjligheter för exporterande små och medelstora företag.

E.  Små och medelstora företag kommer att utsättas för större konkurrens inom EU från konkurrenter från tredjeländer.

F.  Det bästa sättet att skapa möjligheter för små och medelstora företag i den globaliserade ekonomin är genom öppna marknader och rättvis konkurrens.

G.  Internationella företag har visat en större förmåga att arbeta innovativt. Internationalisering och innovation är avgörande faktorer i samband med främjande av konkurrenskraft och tillväxt och därmed av avgörande betydelse när det gäller att uppnå Lissabonstrategins mål på tillväxt- och sysselsättningsområdet.

H.  Internationalisering skapar tillväxt och konkurrenskraft, och hjälper företagen att expandera, vilket därmed ökar sysselsättningen. Små och medelstora företag står för 80 procent av de nyskapade arbetstillfällena i EU.

I.  Små och medelstora företag måste tackla specifika problem när de inleder sina internationaliseringsprocesser, exempelvis brist på internationell erfarenhet, svårighet att få tillgång till finansiering, brist på erfaren personal och ett mycket komplicerat internationellt regelverk, vilket avskräcker dem från att göra de strukturella förändringar som krävs för att kunna dra fördel av internationaliseringen.

J.  Små och medelstora företag som deltar i den internationella handeln är delaktiga i förnyelsen av det ekonomiska landskapet i EU för att bli de nya storföretag som Europeiska unionen behöver för att nå målet att 3 procent av BNP ska användas för forskning och utveckling.

K.  De små och medelstora företagen i EU har ett avgörande intresse av de geografiskt och kulturellt sett närmast belägna marknaderna, nämligen EU:s gränsregioner såsom Medelhavsländerna och länderna på västra Balkan.

L.  Konkurrenskraft är även beroende av förmågan att garantera de små och medelstora företagen ett lämpligt skydd mot orättvisa handelsmetoder. Tillverkningsindustrin i EU utgör en viktig sektor för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.

Den multilaterala ramen och Världshandelsorganisationen (WTO)

1.  Europaparlamentet understryker behovet av att WTO-systemet bättre beaktar de små och medelstora företagens roll och deras intressen. Parlamentet påminner om att de små och medelstora företagen behöver ett tydligt och fungerande internationellt regelverk.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för WTO-förhandlingarna ta fram specifika och förenklade regler för små och medelstora företag inom frihandelsområdena samt särskilda klausuler om de små och medelstora företagens behov.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över sina multilaterala prioriteringar genom att främja avskaffandet av tariffära och icke-tariffära handelshinder samt främja internationell handel genom lämpliga åtgärder för att förenkla och harmonisera regler.

4.  Europaparlamentet anser att det internationella handelssystemet måste bli mindre kostsamt för de små och medelstora företagen och att möjligheten att inrätta ett snabbt system med låga kostnader för internationella tvistlösningsorgan måste beaktas, i syfte att göra det möjligt för små och medelstora företag att undvika de långdragna förfaranden och svårigheter som en rättstvist med tull- eller handelsmyndigheterna skulle medföra i vissa tredjeländer.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt engagera sig för att nå ett övergripande multilateralt avtal om "underlättande av handeln" som bl.a. gör det möjligt för små och medelstora företag i EU att fullt ut dra fördel av globaliseringen och öppnandet av marknader i tredjeländer.

6.  Europaparlamentet stöder särskilt antagandet av en fast ståndpunkt i förhandlingarna om handelsunderlättande förfaranden, i syfte att minska kostnaderna för tullförfaranden som kan uppgå till 15 procent av värdet på de berörda varorna, via öppna och förenklade förfaranden, harmoniserade internationella standarder, effektiv registrering av varors ursprung och moderna tullkontroller.

7.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är för små och medelstora företag att förhandlingarna om samtliga kapitel i Doharundan avslutas.

Meddelandet "Ett konkurrenskraftigt Europa i världen"

8.  Europaparlamentet stödjer kommissionens insatser för att utarbeta en global strategi för EU som täcker in samtliga externa aspekter av den europeiska konkurrenskraften och som bidrar till att säkerställa att Lissabonstrategins mål uppnås helt och hållet. Parlamentet beklagar emellertid att det saknas särskilda initiativ till förmån för små och medelstora företag, som står för två tredjedelar av arbetstillfällena i Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utan dröjsmål åtgärda denna brist och att fastställa ambitiösa men realistiska mål för att värna små och medelstora företags intressen samt att ställa nödvändiga medel och resurser till förfogande. Parlamentet konstaterar vilken betydelse en effektiv handelshinderförordning har som ett kompletterande instrument i detta syfte.

9.  Europaparlamentet anser att ömsesidig handelsliberalisering är nödvändig för de små och medelstora företagen och anser, mot bakgrund av detta, att kommissionen på ett konkret sätt borde bemöta de exportsvårigheter som de europeiska små och medelstora företagen möter, och ange med hjälp av vilka nationella eller europeiska instrument unionen skulle kunna hjälpa de små och medelstora företagen att förbättra sina resultat på de internationella marknaderna.

Omarbetning av de handelspolitiska skyddsinstrumenten

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att dra tillbaka de förslag om en omarbetning av de handelspolitiska skyddsinstrumenten som presenteras i ovannämnda grönbok för offentligt samråd.

11.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag till omarbetning inte bara skulle ha missgynnat den externa konkurrenskraften för EU:s industri, utan även skulle ha inneburit ytterligare ett hårt slag för de industrisektorer i EU som försatts i ett svårt läge av importerade produkter som erhåller olagliga subventioner eller som otillbörligen gynnats genom dumpning. Parlamentet betonar att systemet med handelspolitiska skyddsinstrument även i fortsättningen måste vara ett kvasirättsligt förfarande, som bygger på objektiva och sakliga överväganden, i syfte att säkerställa förutsägbarhet och rättssäkerhet.

12.  Eftersom det saknas internationellt erkända konkurrensregler anser Europaparlamentet att det nuvarande europeiska systemet för handelspolitiska skyddsinstrument är den bästa metoden för att säkerställa likvärdiga villkor för samtliga aktörer. Parlamentet anser att EU-företag, särskilt små och medelstora företag, behöver en förstärkt mekanism för att bekämpa orättvisa handelsmetoder.

13.  Europaparlamentet betonar att systemet med handelspolitiska skyddsinstrument fungerar som ett skydd för producenters och anställdas intressen mot skador som orsakas av dumpning eller otillåtna subventioner. Med beaktande av hur viktiga de handelspolitiska skyddsinstrumenten är uppmanar parlamentet kommissionen att göra utredningarna mer insynsvänliga, tillgängliga och förutsägbara, särskilt för små och medelstora företag, samt att snabba upp och förenkla förfarandena.

14.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen och medlemsstaterna att införa informations- och utbildningsåtgärder för små och medelstora företag i syfte att uppmuntra dem att använda sig av handelspolitiska skyddsinstrument. Parlamentet anser att kommissionen, samtidigt som den förhåller sig neutral, bör erbjuda riktat stöd till små och medelstora företag i alla stadier av utredningar som rör handelsskydd. I detta sammanhang anser parlamentet det vara nödvändigt att förbättra de tjänster som erbjuds små och medelstora företag av den supportenhet som sysslar med frågor som rör handelspolitiska skyddsinstrument.

15.  Europaparlamentet beklagar att bara ett fåtal undersökningar har handlat om industrisektorer med en hög koncentration av små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål vidta alla åtgärder som behövs för att korrigera denna praxis i syfte att säkerställa ett effektivare skydd av de små och medelstora företagens rättigheter och för att garantera tillgången för dessa företag till de skydd som de handelspolitiska skyddsinstrumenten erbjuder.

16.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att begreppet "andel av den sammanlagda gemenskapsproduktionen" i handelshinderförordningen(14) redan ger små och medelstora företag möjlighet att inlämna klagomål, men uppmanar icke desto mindre kommissionen att säkerställa att de branschorganisationer som omfattar många små och medelstora företag bör kunna representera dessa företag inför kommissionen utan att dagens tröskelvärde ändras.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt och på lämpligt sätt agera mot de tredjeländer som godtyckligt använder sig av handelspolitiska skyddsinstrument, särskilt när dessa åtgärder påverkar EU:s små och medelstora företag.

Immateriella rättigheter och ursprungsmärkning

18.  Europaparlamentet framhåller att små och medelstora företag behöver fungerande immaterialrättsskydd för att kunna utveckla ny teknik och driva internationell verksamhet. Parlamentet påpekar att ett enkelt och effektivt system för immaterialrättsskydd därför är ett avgörande verktyg för att stödja små och medelstora företags internationalisering.

19.  Europaparlamentet påpekar att de kränkningar av immaterialrätten som drabbar små och medelstora företag in EU har ökat avsevärt under de senaste åren och att varumärkesförfalskning inte bara påverkar storföretagen utan även de små och medelstora företag som har lyckats skapa konkurrenskraftiga kvalitetsprodukter och som drabbas hårt av följderna av varumärkesförfalskning, som i vissa fall kan äventyra deras överlevnad.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att med förnyad kraft åta sig att förebygga och hindra förfalskningar, såväl genom lämplig intern politik som genom internationella initiativ, både på multilateral (t.ex. Anti Counterfeiting Trade Agreement, ACTA) och bilateral (nya ekonomiska samarbetsavtal med tredjeländer) nivå, som tar vederbörlig hänsyn till hur förfalskningar påverkar små och medelstora företag. Parlamentet betonar att för små och medelstora företag är skyddet av ursprungsbeteckningar och patenträttigheter lika viktigt som eller viktigare än skyddet av varumärken och upphovsrättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att den höga uppgiftsskyddsnivån i EU inte åsidosätts av dessa åtgärder.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra de små och medelstora företagen att använda sig av sådana instrument som patent för att säkra sitt kunnande och skydda sig själva mot kopiering och förfalskning.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att dessutom övervaka och vidta åtgärder mot kränkningar av immaterialrätten och att uppmana sina egna handelspartner att striktare iaktta Trips-avtalet och nationella immaterialrättsliga bestämmelser.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra tullmyndigheternas importkontroll i syfte att säkerställa bättre skydd mot produkter som kränker EU-företags immateriella rättigheter.

24.  Europaparlamentet beklagar det försenade införandet av systemet för ursprungsmärkning av gemenskapsprodukter för vissa produkter från länder utanför gemenskapen (t.ex. textilier och skodon)(15), och är oroat över denna uppenbara kränkning av de europeiska konsumenternas rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utan dröjsmål avskaffa de hinder som hittills har gjort att dessa regler inte har kunnat träda ikraft, och att framhäva dessa produkters gemenskapsursprung som konsumenterna ofta ser som en garanti för kvalitet och säkerhet och för att en hög produktionsstandard följs.

Strategi för tillträde till marknaderna i tredjeländer

25.  Europaparlamentet påminner om att ett förenklat tillträde till internationella marknader för små och medelstora företag kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen och till att trygga och uppgradera befintliga arbetstillfällen, samtidigt som kunskaper och särdrag inom EU:s industri bevaras och kommuniceras och medlemsstaterna får en garanti för en solid och varaktig ekonomisk tillväxt.

26.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens pågående insatser när det gäller att ge små och medelstora företag tillträde till marknaderna i tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att EU:s grupper för marknadstillträde kan fungera framgångsrikt i tredjeländer, särskilt i tillväxtländerna, med deltagande av relevanta branschorganisationer.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra spridningen av information om marknaderna i tredjeländer, bl.a. genom att inrätta avdelningar som är inriktade på de små och medelstora företagen och rationalisera databasen med information om marknadstillträde (Market Access Database) för att därmed förenkla åtkomsten till den, särskilt för små och medelstora företag.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla databasen med information om marknadstillträde för att göra den mer lättillgänglig för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar även kommissionen att vidta åtgärder för att offentliggöra sådana databaser.

29.  Europaparlamentet anser att de marknadstillträdesgrupper som kommissionen inrättat i sina delegationer i tredjeländer bör förstärkas och att det i dessa grupper bör inrättas en enhet, bestående av specialister i företagsfrågor, med den specifika uppgiften att följa upp problem som rör små och medelstora företag.

30.  Europaparlamentet stöder inrättandet av Europeiska företagscenter på viktiga marknader som Indien och Kina, vilka samarbetar med nationella handelskamrar och företagsrepresentanter för att göra det möjligt för små och medelstora företag att finna lämpliga partner för att kunna gå in på dessa lokala marknader.

31.  Europaparlamentet anser att ytterligare en förutsättning för en lyckad strategi för marknadstillträde är stöd när det gäller information och ökat inflytande för nationella handelskamrar utanför Europeiska unionen. Parlamentet stöder bilaterala program som särskilt gynnar små och medelstora företags tillträde till marknader i tredjeländer, mot bakgrund av framgångarna med Alinvest (Latinamerika), Medinvest (Medelhavet) och Proinvest (AVS-länderna).

32.  Europaparlamentet påpekar att standardisering kan leda till innovation och konkurrenskraft genom att underlätta tillträdet till marknader och möjliggöra samverkan. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att öka sina insatser för att främja europeiska standarder internationellt.

En "Small Business Act" för Europa, konkurrenskraft och internationell handel

33.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ Small Business Act, vilket utgör ett utmärkt tillfälle att effektivt anpassa all gemenskapspolitik till de små och medelstora företagen. Parlamentet anser att det i detta syfte krävs ett helhjärtat engagemang från medlemsstaterna och EU-institutionerna för att säkerställa att principen "tänk småskaligt först" tillämpas.

34.  Europaparlamentet konstaterar att det finns ytterst konkurrenskraftiga små och medelstora företag i EU, som är världsledande på mycket specialiserade nischmarknader och som därför utgör en drivkraft för att föra Lissabonstrategin framåt.

35.  Europaparlamentet anser att internationaliseringen av de små och medelstora företagen är ett prioriterat mål för handelspolitiken och bör utgöra en hörnsten i "Small Business Act" för Europa, som utgör en stabil, enhetlig, tvingande och global ram för kommissionens politik för små och medelstora företag.

36.  Europaparlamentet anser att det för att främja små och medelstora företags närvaro på marknader i tredje länder är nödvändigt att dessa företag förfogar över hängiven personal som är specialiserad på internationaliseringsfrågor, något som sällan är fallet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i syfte att övervinna dessa hinder främja inrättandet av serviceenheter som stöder små och medelstora företag i deras internationaliseringsprocess.

37.  Europaparlamentet stödjer en förstärkning av all politik som rör innovation och etablering av små och medelstora företag. Parlamentet stöder inrättandet av europeiska centrum för konkurrenskraft som är öppna för små och medelstora företag som kan nå den kritiska massa som behövs för att stå sig i den internationella konkurrensen. Parlamentet stöder även en utvidgning och uppdatering av program som gör det möjligt för små och medelstora företag att få tillgång till internationell utvecklingsfinansiering och samtliga åtgärder som är inriktade på att minska företagens fasta driftskostnader. Parlamentet påminner om att det snarast måste tas fram ett enhetligt gemenskapspatent och en stadga för europabolag, i syfte att gynna övergången till handel utanför gemenskapen.

38.  Europaparlamentet anser att politiskt och ekonomiskt stöd för att främja produkt- och processinnovation, med bättre tillgång till finansiering och förbättring av skattemässiga aspekter, samt forskningssamarbete och tekniköverföring är av avgörande betydelse för att öka små och medelstora företags produktivitet, vilket ligger till grund för alla framgångsrika strategier för internationalisering av små och medelstora företag.

39.  Europaparlamentet anser att politiken för den inre marknaden bör inriktas på att förbättra situationen för små och medelstora företag i EU genom att skapa en företagsmiljö som gynnar små och medelstora företag och se till att små och medelstora företag full ut kan utnyttja den inre marknadens möjligheter. Parlamentet anser vidare att denna politik även bör stärka de små och medelstora företagens internationella roll där detta är relevant.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga hur den inre marknaden ytterligare kan hjälpa europeiska företag att konkurrera internationellt.

41.  Europaparlamentet välkomnar det kontrakt som tilldelats och undertecknats av kommissionen om att utföra en studie om små och medelstora företags internationalisering. Parlamentet anser att studien kommer att ge en detaljerad helhetsbild av hur långt internationaliseringen av små och medelstora företag i EU har kommit. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta effektiva åtgärder för att främja små och medelstora företags verksamhet i en globaliserad värld.

42.  Europaparlamentet konstaterar att skickliga och utbildade entreprenörer är mycket viktiga för utmaningarna i den internationella handeln. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att öka antalet utbildningsprogram om den globaliserade näringslivsmiljön för företagare (exempelvis programmen Enterprise Europe Network och Gateway to China). Parlamentet efterlyser mer samarbete mellan små och medelstora företag och universitet för att förbättra forskningen och innovationen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att inrätta ett särskilt EU-utbytesprogram för unga företagare baserat på Erasmus- eller Leonardo da Vinci-programmen.

43.  Europaparlamentet välkomnar anordnandet av den europeiska veckan för små och medelstora företag i maj 2009, och föreslår att detta evenemang används för att informera små och medelstora företag om hur de kan utveckla sin exportverksamhet utanför EU.

Frihandelsavtal

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med större noggrannhet utvärdera hur de små och medelstora företagen i EU kan påverkas av den nya generationen av frihandelsavtal med tredjeländer och att beakta detta under avtalsförhandlingarna.

45.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör rikta in sig på att ingå frihandelsavtal eller andra handelsavtal som gynnar den europeiska ekonomin i stort och de små och medelstora företagen i synnerhet eller som föreskriver ömsesidiga handelsmedgivanden, med undantag för när det gäller de minst utvecklade länderna.

46.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser mellan EU och tredjeländer som är parter i Centraleuropeiska frihandelsavtalet, och uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma små och medelstora företag i sina handelsförbindelser med sådana länder.

47.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att garantera en permanent övervakning av dessa avtal och att utan dröjsmål ingripa om de skyldigheter som avtalsparterna förbundit sig att respektera inte iakttas.

48.  Europaparlamentet betonar den betydelse som marknaderna i geografiskt sett mer närliggande länder har för de små och medelstora företagen, och uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma dessa företag i handelsförbindelserna med dessa länder. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den hänvisning till initiativet för företagsutveckling i Medelhavsområdet som ingår i deklarationen från toppmötet i Paris den 13 juli 2008 om Medelhavsunionen.

49.  Europaparlamentet noterar de små och medelstora företagens betydelse för överföringen av teknik för hantering av klimatförändringar och vikten av att dessa företag bidrar aktivt till utvecklingsbiståndet.

Upphandling

50.  Europaparlamentet erinrar om att offentliga upphandlingar är en av de mest lovande ekonomiska sektorerna för den europeiska ekonomin och för de små och medelstora företagen i synnerhet. Parlamentet är oroat över de ihållande restriktioner som råder i många tredjeländer, som vägrar att tillerkänna EU-företag motsvarande tillträde till sina upphandlingsförfaranden eller som tillämpar standarder som ofta brister i insyn och som inte är rättvisa.

51.  Europaparlamentet anser att EU:s små och medelstora företag borde ha samma fördelar och möjligheter när det gäller offentliga upphandlingar i de främsta industrinationerna (inbegripet Förenta staterna, Kanada och Japan) som i Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att garantera att EU:s små och medelstora företag får bättre tillträde till marknaden för offentliga upphandlingsförfaranden i tredjeländer och åtnjuter rättvisa konkurrensvillkor i de sektorer som omfattas av upphandlingarna, vid behov genom tillämpning av ömsesidighetsprincipen.

52.  Europaparlamentet anser att Europeiska unionen måste vidta välgenomtänkta och effektiva åtgärder för att säkerställa lika villkor för EU-företag och särskilt för små och medelstora företag.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram realistiska och konstruktiva förslag om en framtida omförhandling och förstärkning av WTO-avtalet om offentlig upphandling.

54.  Europaparlamentet anser att offentliga upphandlingar bör utgöra ett centralt kapitel i alla bilaterala och regionala handelsförhandlingar som Europeiska unionen deltar i, i syfte att på ett balanserat sätt öppna dessa marknader för offentlig upphandling.

55.  Europaparlamentet välkomnar förslaget i kommissionens meddelande "Ett konkurrenskraftigt Europa i världen" om tillämpning av riktade restriktioner när det gäller upphandlingar i EU för de länder som inte ger tillträde till sina offentliga marknader. Parlamentet uppmanar kommissionen att meddela parlamentet vilka resultat som hittills har uppnåtts och vilka initiativ den avser att vidta för att få till stånd ett utvidgat tillträde för EU:s små och medelstora företag till offentliga upphandlingar i tredjeländer.

Jordbruksprodukter och geografiska beteckningar

56.  Europaparlamentet erinrar om hur viktigt tillträdet till jordbruksmarknaderna är för EU:s små och medelstora företag i denna sektor och uppmanar kommissionen att i kommande multilaterala och bilaterala handelsförhandlingar inte acceptera att de återstående tullskydden i sektorn försvinner utan att i stället garantera att de mest konkurrenskraftiga och kända europeiska jordbruksprodukterna inte otillbörligen straffas av konkurrenshämmande praxis som tillämpas av andra WTO-medlemmar. Parlamentet anser att det krävs avsevärda framsteg när det gäller geografiska beteckningar för att nå ett balanserat resultat i jordbruksfrågorna inom Doharundans förhandlingar.

57.  Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ att skapa en tydligare och mer balanserad internationell referensram för geografiska beteckningar. Parlamentet finner det oacceptabelt att geografiska termer och beteckningar för många jordbruks- och livsmedelsprodukter otillbörligen används till förfång för i första hand EU:s små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att resolut ingripa mot länder som använder sig av sådana icke-tariffära hinder för att otillbörligen skydda sina egna marknader.

58.  Europaparlamentet stöder inrättandet av ett internationellt multilateralt register över geografiska beteckningar som gör det möjligt för små och medelstora företag att enkelt och utan höga kostnader skydda sina egna geografiska beteckningar. Parlamentet anser att förteckningen över skyddade geografiska beteckningar bör kompletteras och utvidgas till att gälla alla EU-produkter som på grund av sin särart, sitt produktionsområde eller sin tillverkningsmetod tillerkänner de europeiska små och medelstora företagen en "komparativ fördel" gentemot liknande produkter från tredjeländer.

59.  Europaparlamentet uppmanar med kraft övriga WTO-medlemmar att säkerställa att EU-produkter som skyddas av en geografisk beteckning får fullt tillträde genom att i förekommande fall dra tillbaka sådana nationella produkter från marknaden som otillbörligen använder dessa beteckningar, eller, under alla omständigheter, genom att bevilja fullt tillträde för EU-produkter med skyddade geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar som redan är i bruk eller som omvandlats till generiska beteckningar.

Stöd till internationaliseringen av små och medelstora företag

60.  Europaparlamentet anser att nationella eller regionala program för stöd till internationaliseringen av små och medelstora företag är ett mycket användbart verktyg som ger goda resultat. Parlamentet begär att dessa program även fortsättningsvis samfinansieras via Europeiska regionala utvecklingsfonden och att det avsätts mer finansiella resurser för transnationella samarbetsprojekt som utvecklats mellan sektorssammanslutningar i syfte att stödja små och medelstora företags exportkapacitet och internationalisering, samt att de gemensamt öppnar nya marknader och utvecklar gemensamma försäljningsstrategier i tredjeländer.

61.  Europaparlamentet understryker behovet av att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering, särskilt till mikrokrediter. Parlamentet anser att gemenskapsinstrument som Europeiska investeringsfonden, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt initiativet gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag (Jeremie) kan bidra till att det skapas en lämpligare ram för tillgång till finansiering för små och medelstora företag med internationaliseringsplaner.

62.  Europaparlamentet anser det vara nödvändigt att skapa samriskföretag eller andra partnerskapsavtal mellan små och medelstora företag som en strategi för att ta sig in på nya marknader, utveckla projekt för direktinvesteringar i tredjeländer och delta i anbudsförfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att mobilisera resurser, särskilt samarbete mellan små och medelstora företag i Europeiska unionen.

Avslutande synpunkter

63.  Europaparlamentet anser att utvecklingen och internationaliseringen av EU:s små och medelstora företag kräver särskild uppmärksamhet och särskilt stöd i samband med fastställandet av EU:s handelspolitik.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo stödja små och medelstora företag i den rådande finanskrisen genom att se till att krediter fortlöpande beviljas dem för att stärka deras utveckling.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta sinsemellan för att fastställa en samstämd och långtgående politik som gör att EU:s små och medelstora företag kan utvecklas harmoniskt och växa snabbare och erhålla tillgång till nya marknader och rent allmänt öka sin export och sin internationalisering.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genom ett lämpligt politiskt och ekonomiskt stöd säkerställa utvecklingen av EU:s små och medelstora företag, när det gäller såväl modernisering av företagen som utbildning av deras chefer och anställda. Parlamentet understryker i detta syfte vikten av fortlöpande utbildning för personalen i små och medelstora företag och realiserandet av förutsättningar som möjliggör sådan verksamhet. Parlamentet anser att Europeiska unionen måste ta på sig hela ansvaret för att skydda de tillgångar i form av kunskaper, traditioner och expertis som de små och medelstora företagen har byggt upp och använt med framgång.

67.  Europaparlamentet anser att det måste till stånd en mer effektiv samordning, dels inom gemenskapen, dels mellan kommissionen, medlemsstaterna och övriga berörda parter. Parlamentet begär att i tid få information om varje framtida initiativ som gäller de små och medelstora företagens externa konkurrenskraft och att få vara nära inkopplat i alla initiativ som Europeiska unionen kommer att ta i framtiden.

o
o   o

68.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, WTO-medlemmarnas regeringar och parlament samt till WTO.

(1) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36. (2) EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 128. (3) http://ec.europa.eu/entreprise/entrepreneurship/support_measures/internationalisation/ report_internat.pdf (4) EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 400. (5) EUT C 313 E, 20.12.2006, s. 276. (6) EUT C 293 E, 2.12.2006, s. 155. (7) EUT C 308 E, 16.12.2006, s. 182. (8) EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 235. (9) EUT C 233 E, 28.9.2006, s. 103. (10) EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 110. (11) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 321. (12) Antagna texter, P6_TA(2008)0180. (13) EUT C 303 E, 13.12.2006, s. 881. (14) Rådets förordning (EG) nr 3286/94 av den 22 december 1994 om fastställande av gemenskapsförfarande på den gemensamma handelspolitikens område i syfte att säkerställa gemenskapens rättigheter enligt internationella handelsregler, särskilt regler som fastställts av Världshandelsorganisationen (WTO) (EGT L 349, 31.12.1994, s. 71). (15) Förslag till rådets förordning om angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer (KOM(2005)0661).

Europaparlamentets resolution av den 5 februari 2009 om internationell handel och Internet (2008/2204(INI))

P6_TA(2009)0049 A6-0020/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av punkt 18 om handel med IT-produkter i ministerförklaringen (ITA-avtalet) från Världshandelsorganisationens (WTO) första ministerkonferens i Singapore, antagen den 13 december 1996,

–   med beaktande av ministerförklaringen om global elektronisk handel från WTO:s andra ministerkonferens i Genève, antagen den 20 maj 1998,

–   med beaktande av förslaget från Europeiska gemenskaperna om klassificeringsfrågor och arbetsprogrammet för elektronisk handel till WTO den 9 maj 2003,

–   med beaktande av punkt 46 om e-handel i ministerförklaringen om Doha-arbetsprogrammet från WTO:s sjätte ministerkonferens i Hongkong, antagen den 18 december 2005,

–   med beaktande av förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/38/EG vad beträffar tillämpningsperioden för mervärdesskatteordningen för radio- och televisionssändningar samt vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg och rapporten från kommissionen till rådet om rådets direktiv 2002/38/EG av den 7 maj 2002 om ändring och ändring för begränsad tid av direktiv 77/388/EEG vad gäller mervärdesskatteordningen för radio- och televisionssändningar samt vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg (KOM(2006)0210),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ("direktiv om elektronisk handel")(1),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 792/2002 av den 7 maj 2002 om ändring för en begränsad tid av förordning (EEG) nr 218/92 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt) när det gäller ytterligare åtgärder för elektronisk handel(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln(3),

–   med beaktande av sin ståndpunkt av den 24 september 2008 avseende förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter och direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster(4), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation)(5) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen ("förordningen om konsumentskyddssamarbete")(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 maj 1998 om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 21 juni 2007 om konsumenternas förtroende för den digitala miljön(8),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, och utskottet för kultur och utbildning (A6-0020/2009), och av följande skäl:

A.  Mer än hälften av alla EU-medborgare och nära 1,5 miljarder människor runt om i världen har tillgång till Internet. En av tre EU-medborgare brukar handla på nätet, men endast 30 miljoner handlar över gränserna i EU.

B.  Enligt WTO definieras e-handel som "produktion, annonsering, försäljning och distribution av produkter via telenät".

C.  Man kan göra en distinktion mellan leverans av innehåll på fysiska datamedier och innehåll som är digitalkodat och överförs elektroniskt via Internet, alltså oberoende av fysiska datamedier, via fasta och trådlösa nätverk.

D.  E-handel kan ske antingen i form av transaktioner mellan företag eller från företag till konsument eller mellan konsumenter. Handel på Internetbaserade plattformar har i grunden ändrat människors sätt att handla med varor och tjänster och har skapat nya möjligheter, särskilt för små och medelstora företag, att nå ut till nya kunder över gränserna.

E.  Att bevara öppenheten på Internet är en förutsättning för dess kontinuerliga tillväxt och även för ekonomin i allmänhet och den globala handeln, som alltmer "bedrivs" med hjälp av Internetteknik.

F.  Små och medelstora företag kan dra särskild nytta av den elektroniska handeln för att ta sig in på externa marknader, men det finns fortfarande olika hinder i den praktiska tillämpningen som måste undanröjas för att den elektroniska handeln ska kunna utvecklas fullt ut.

G.  Ett fritt informationsflöde är nödvändigt för att underlätta e-handel och ett öppet och säkert nät som möjliggör spridning av och tillgång till Internet, eftersom information utgör grunden för 2000-talets globala ekonomi.

H.  IKT-tekniken är numera allmänt utbredd i ekonomin och nya plattformar och nätverk håller på att utvecklas och spridas. Det finns ett behov av öppna standarder som är viktiga för innovation, konkurrenskraft och verklig valfrihet för konsumenterna.

I.  En ytterligare utveckling av den nya "digitaliserade" kommersiella miljön har redan gett, och kommer att fortsätta att ge, traditionella och moderna handelstransaktioner nya möjligheter, stärka konsumenternas ställning i handelskedjan och leda till helt nya affärsmodeller i kontakterna mellan konsumenter och producenter.

J.  Internet erbjuder konsumenterna en möjlighet att fatta mer välgrundade beslut i fråga om kvalitet och pris jämfört med traditionella sätt att handla. Annonsering på nätet har blivit ett viktigt hjälpmedel för att underlätta gränsöverskridande handel för företag av alla storlekar, men i synnerhet ett sätt för små och medelstora företag att nå ut till nya kunder.

K.  Den ökade användningen av Internet för handel medför stora möjligheter men även vissa utmaningar.

L.  Företag som levererar innehållstjänster bör uppmuntras att använda nya och innovativa affärsmodeller för att utnyttja de möjligheter som erbjuds genom Internet och e-handel.

M.  Teknik och ekonomi kommer att styra de juridiska lösningarna eftersom det nuvarande lapptäcke som de rättsliga ramarna utgör är uppenbart otillräckligt.

N.  E-handel behöver i allmänhet immaterialrättsligt skydd, och det behövs säkra och pålitliga rättsliga ramar för immaterialrättsskydd samt undantag och inskränkningar för att stimulera till tekniska innovationer och överföring och spridning av teknik.

O.  Det har konstaterats att det enligt den nationella lagstiftningen i länder som är viktiga handelspartner till EU krävs en telekomlicens för att kunna tillhandahålla e-handelstjänster, vilket är ett onödigt krav, särskilt med tanke på de komplicerade förfaranden som gäller för att bevilja dessa licenser.

P.  E-handelns roll bland WTO:s medlemmar har ökat snabbt inom t.ex. bankverksamhet, telekomsektorn, databranschen, reklambranschen, och distributions- och expressutdelningstjänster. Det är redan många länder som inte begränsar gränsöverskridande tillgång inom sådana områden. Tio år har gått sedan lanseringen av WTO:s arbetsprogram om e-handel.

Q.  WTO:s grundläggande principer om icke-diskriminering, insyn och gradvis liberalisering måste tillämpas på ett sätt som beaktar Internets snabbhet och interaktivitet, metoder för elektronisk betalning, den minskade rollen för mellanhänder, den ökade integrationen av affärsfunktioner i online-systemen, företagens ökade flexibilitet och den ökade fragmenteringen av affärsverksamheten.

1.  Europaparlamentet framhåller Internets positiva inflytande över de olika faktorerna och skedena i gränsöverskridande och internationell handel med varor och tjänster under de senaste två årtiondena. Parlamentet understryker att e-handelns inneboende internationella prägel kräver övergripande samförstånd och samarbete.

2.  Europaparlamentet konstaterar att kommersiella innovationer och kreativitet på Internet främjar en utveckling med nya handelsmönster, t.ex. handel mellan konsumenter. Parlamentet påpekar att Internetmarknaden fungerar som en ny mellanhand för att underlätta handel, ökar tillgången till information till en mycket låg kostnad och ökar kontakterna mellan företag generellt sett.

3.  Europaparlamentet inser att små och medelstora företag och unga entreprenörer som delvis eller helt och hållet arbetar med Internethandel verkligen finner en plattform med jämförelsevis låga administrativa kostnader och affärskostnader utifrån vilken de kan marknadsföra sig genom särskilt utformad online-annonsering och sälja sina produkter och tjänster till en växande kundkrets i hela världen, och därigenom kringgå vissa handelshinder, varav en del är föråldrade, och ta sig in på tidigare avlägsna och stängda marknader.

4.  Europaparlamentet är medvetet om att problemen när det gäller att garantera produkters kvalitet och säkerhet, till följd av att de vanliga kontrollerna i distributionsledet saknas vid Internethandel, måste hanteras med hjälp av nya metoder, såsom konsumenters betygsättning av säljare och konsumentutvärderingar som vägledning för andra konsumenter.

5.  Europaparlamentet efterlyser en detaljerad analys av näthandelns inverkan på konventionella handelsmönster och handelsverksamhet för att skapa medvetenhet om eventuella negativa effekter och därmed kunna undvika dessa.

6.  Europaparlamentet konstaterar med oro att konsumenter och säljare som använder IKT-teknik ofta utsätts för diskriminerande behandling jämfört med konsumenter och säljare som agerar på traditionella marknader.

7.  Europaparlamentet välkomnar att konsumenterna drar nytta av tillgången till ett praktiskt taget obegränsat utbud av varor och tjänster vilket beror på att begränsningar p.g.a. geografi och avstånd i praktiken har försvunnit och att man har tillgång till transparent och opartisk information, kan jämföra priser, har tillgång till särskilt utformad online-annonsering och i all bekvämlighet kan "söka och köpa" dygnet runt om man är ansluten till Internet i hemmet, på arbetsplatsen eller på annan plats.

8.  Europaparlamentet konstaterar att de växande digitala marknaderna för immateriella varor och tjänster redan är större än traditionell handel och traditionella leveranser och dessutom har skapat en ny rad handelskoncept och ekonomiska värden, såsom digitala fastigheter (domännamn) och tillgång till information (sökmotorer).

9.  Europaparlamentet menar att olagligt beteende som förfalskning, piratkopiering, bedrägeri, brott mot säkerheten vid transaktioner och kränkning av medborgares privata sfär inte kan hänföras till mediets karaktär, utan måste betraktas som uttryck för olaglig affärsverksamhet som tidigare uppträdde i den fysiska världen och som både har underlättats och förvärrats av de oerhörda tekniska möjligheterna, vilket i huvudsak inträffar när mediet inte uppfyller de gällande bestämmelserna för att dra nytta av ett etablerat system för hantering av ansvarsfrågor. Det är nödvändigt att skapa mekanismer för att anta och skärpa nödvändiga och lämpliga efterlevnadsåtgärder och en effektivare och gemensam samordning som kommer att göra det möjligt att bekämpa och eliminera existerande olaglig kommersiell praxis inom den internationella elektroniska handeln, särskilt när det gäller fall som kan innebära en allvarlig risk för folkhälsan, såsom försäljning på Internet av falska läkemedel, utan att utvecklingen av den internationella e-handeln skadas.

10.  Europaparlamentet står bakom en ovillkorlig respekt för staters och folks offentliga moral och etik, men beklagar det ökande missbruket av censur mot online-tjänster och online-produkter, vilket verkar som ett dolt handelshinder.

11.  Europaparlamentet inser behovet av öppna standarder och deras betydelse för innovation, konkurrens och riktig valfrihet för konsumenterna. Parlamentet föreslår därför att en bred och öppen användning av Internet för e-handel ska främjas i de handelsavtal som Europeiska gemenskapen ingår, på villkor att konsumenterna ges tillgång till och möjlighet att använda tjänster och digitala produkter efter eget val om de inte är förbjudna enligt nationell lagstiftning.

12.  Europaparlamentet menar att den stora ökningen av gränsöverskridande transaktioner, svårigheten att fastställa transaktionernas typ, ursprung och destination, och bristen på spårbar revision och kontrollpunkter gör att skattesystemens territoriella natur kan ifrågasättas. Parlamentet konstaterar att det finns möjligheter att förenkla skatteförvaltningen, ersätta pappersarbete med utbyte av elektroniska uppgifter, fylla i skattedeklarationer på elektronisk väg och automatisera skatteindrivningen.

13.  Europaparlamentet understryker behovet av att utbilda konsumenter och företag och att organisera informationskampanjer i medierna om utvecklingsmöjligheter, rättigheter och skyldigheter för alla inblandade parter i den internationella Internethandeln.

14.  Europaparlamentet beklagar det ökade antalet bedrägerier och stölder via Internet såvitt avser både personuppgifter och pengar. Parlamentet tror att bristen på tilltro till säkerheten och tryggheten vid transaktioner och betalningar är den största faran för e-handelns framtid, och uppmanar kommissionen att undersöka orsakerna och fördubbla ansträngningarna för att inrätta mekanismer i syfte att stärka företags och privatpersoners förtroende för internationella elektroniska betalningssystem samt inrätta lämpliga mekanismer för tvistlösning i samband med olagliga handelsmetoder.

15.  Europaparlamentet poängterar att säkra och tillförlitliga transaktioner avseende kulturella varor och tjänster online är av avgörande betydelse.

16.  Europaparlamentet konstaterar att förtroende förutsätter inte bara enkla, pålitliga och säkra sätt att använda Internet, utan även bl.a. högkvalitativa varor och tjänster samt tillgängliga lämpliga mekanismer för rättelse.

17.  Europaparlamentet framhåller behovet av internationellt regleringssamarbete om den internationella e-handeln ska kunna växa till sin fulla potential. Parlamentet anser att det behövs en ny, modern strategi när det gäller e-handelns problematiska sidor för att man ska kunna garantera konsumenterna skydd för deras privatliv och lägre kostnader och nya möjligheter för handel som kommer från Internet.

18.  Europaparlamentet anser att diskussionen om nuvarande och kommande utmaningar för den globala Internethandeln bör äga rum inom ramen för ett ömsesidigt stödjande och strukturerat samarbete baserat på institutionaliserade regler för aktörer som är beroende av varandra, och på så sätt skapa en modern och integrerande styrprocess som involverar många parter, vilket forumet för förvaltning av Internet (Internet Governance Forum, IGC) är ett bra exempel på. Parlamentet konstaterar att de befintliga styrsystemen för Internet utmärks av sin blandade karaktär och saknar funktionella och reglerande hierarkiska styrinstrument.

19.  Europaparlamentet beklagar att det inte gjorts några som helst framsteg i WTO-förhandlingarna om den viktiga frågan om klassificering av så kallade "digitaliserade produkter", det faktum att utvecklingsagendan från Doha inte innehåller krav på särskilda förhandlingar om e-handel och att inga framsteg har gjorts om upprättande av ett permanent WTO-moratorium för tullavgifter på elektroniska överföringar. Parlamentet konstaterar att det fortfarande råder osäkerhet om den korrekta tullvärderingen av digitala produkter och att det fortfarande saknas ett avtal om vilka regler och bestämmelser (Gatt, Gats eller Trips-avtalet) som bör tillämpas på produkter som levereras digitalt.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till WTO om att uppdatera och utvidga den ovan nämnda ministerförklaringen om ITA-avtalet, med en kort tidsfrist, för att ytterligare främja handeln med dessa produkter, locka fler deltagare, ta itu med icke-tariffära handelshinder och hantera de växande utmaningar som den tekniska utvecklingen och konvergensen utgör. Parlamentet beklagar dock parternas olika tolkning av ITA-avtalet och uppmanar kommissionen att fullt ut genomföra det nuvarande ITA-avtalet, i andemening och bokstavligen, och att stödja ett modernt och realistiskt angreppssätt i samband med ett eventuellt nytt avtal i linje med den ökande efterfrågan på informationsteknikprodukter utan importtullar.

21.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som uppnåtts inom ramen för Gats, Wipos Internetfördrag, Uncitrals modellag, OECD:s omfattande arbete, den breda politiska plattform som antogs vid OECD:s ministermöte i Seoul 2008 samt världstoppmötet om informationssamhället i Genève i december 2003 och i Tunis i november 2005.

22.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar som ett nödvändigt instrument för att garantera att det kulturella undantaget bevaras i de internationella handelstransaktionerna med kulturella och kreativa varor och tjänster inom den internationella WTO-ramen, och uppmanar rådet och kommissionen att snabbt genomföra konventionen inom ramen för EU:s interna såväl som externa politik.

23.  Europaparlamentet betonar att bilaterala och regionala frihandelsavtal inte kan tillhandahålla fullständiga svar på långtgående marknadstillträde. Parlamentet uppmanar dock EU att se till att alla unionens bilaterala och regionala handelsavtal systematiskt innehåller uttryckliga bestämmelser som täcker en bred och öppen användning av Internet för handel med varor och tjänster samt fria informationsflöden, t.ex. att avstå från att införa eller behålla onödiga hinder mot gränsöverskridande informationsflöden och att tillämpa principerna om icke-diskriminerande, transparent reglering av Internettransaktioner med minsta möjliga handelsbegränsningar. Parlamentet stöder EU:s insatser för att inleda samarbetsdialoger om regleringsfrågor som en del av sina bilaterala avtal med handelspartner från tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att vara beredda att bidra till dessa dialoger när sådana avtal ingås.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över handelsinstrumentens tillämplighet för att harmonisera och öppna användandet av spektrum för att främja mobil tillgång till Internettjänster och på så sätt stimulera innovation, tillväxt och konkurrens.

25.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att se till att tillhandahållandet av online-tjänster, inklusive e-handel, inte underställs onödiga nationella auktoriseringsförfaranden, både inom EU och inom de länder som är EU:s handelspartner, vilka skulle utgöra ett faktiskt hinder för tillhandahållandet av sådana tjänster.

26.  I samband med internationell offentlig upphandling anser Europaparlamentet att ny teknik som möjliggör gränsöverskridande e-handel, nya former av till exempel kombinationsbudgivning för konsortier av små och medelstora företag och publicering och annonsering av upphandling på nätet avsevärt kan öka den offentliga upphandlingen inte bara inom EU utan även globalt, och på så sätt stimulera gränsöverskridande e-handel.

27.  Europaparlamentet påminner om att handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning måste skapa balans mellan ett effektivt genomförande av immaterialrätten och skyddet av konsumenternas grundläggande rättigheter, och bidra till ytterligare innovationer, informationsflöden och användning av lagliga e-handelstjänster.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp av traditionella och Internetbaserade metoder genomföra informations- och utbildningskampanjer i syfte att öka konsumenternas medvetenhet om sina rättigheter med syftet att öka deras förtroende när det gäller att handla på nätet.

29.  Europaparlamentet beklagar fragmenteringen av EU:s onlinemarknad, vilken är resultatet av bestämmelser som tillåter eller kräver geografisk uppdelning av marknaden, regelverk som hindrar eller försvårar tillhandahållandet av varor och tjänster via Internet, avtalsmässiga begränsningar för distributörer, rättslig osäkerhet, bristande tilltro från konsumenternas sida när det gäller betalningssystemens säkerhet, höga avgifter för tillgång till Internet och begränsade leveransalternativ.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på sin webbplats offentliggöra information om konsumenternas rättigheter vid internationell handel på Internet, med särskilt fokus på kontraktsfrågor, konsumentskydd mot otillbörliga affärsmetoder, dataskydd och upphovsrätt.

31.  Europaparlamentet menar att bristerna i regelverket för EU:s online-marknad hindrar utvecklingen av en stabil och stark miljö för online-företagande i EU, vilket leder till att europeiska konsumenter i otillfredsställande utsträckning deltar i europeiska och internationella handelstransaktioner, och hindrar kreativitet och innovationer inom kommersiell verksamhet. Parlamentet beklagar att antalet EU-baserade företag som enbart tillhandahåller online-tjänster är extremt lågt.

32.  Europaparlamentet noterar förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumenträttigheter (KOM(2008)0614), som förhoppningsvis kommer att öka rättssäkerheten, förbättra transparensen och stärka skyddet för de allt fler konsumenter som handlar på Internet, särskilt vad avser leverans, riskens övergång, överensstämmelse med kontraktet och garantier.

33.  Europaparlamentet påminner om att det, särskilt för konsumenter och små och medelstora företag, är viktigt med förtroende när det gäller att utnyttja alla de möjligheter som Internethandeln medför, vilket betonades i Europaparlamentets ovannämnda resolution av den 21 juni 2007.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i alla tänkbara sammanhang bidra till att stärka förtroendet genom åtgärder inom ramen för relevanta forum, såsom WTO, och att göra ansträngningar för att uppnå globala standarder och normer som tar hänsyn till bästa praxis inom EU.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra den rättsliga kompatibiliteten mellan Internettjänster genom att utforma modellicenser och andra rättsliga lösningar som är förenliga med jurisdiktioner där privaträtten inte har harmoniserats, särskilt frivillig patentgottgörelse i samband med internationella online-standarder. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att sprida befintliga europeiska lösningar för rättslig kompatibilitet som ett sätt att sänka transaktionskostnaderna och minska den rättsliga osäkerheten för online-leverantörer.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid behov i samarbete med OECD, göra en detaljerad undersökning med statistik över internationell e-handel.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en heltäckande strategi som gör det möjligt att undanröja de kvarstående hindren för små och medelstora företag när det gäller användning av e-handel (tillgång till IKT, kostnader för utveckling och underhåll av e-Business-system, bristande förtroende, brist på information och rättslig osäkerhet vid gränsöverskridande tvister etc.), och komma med politiska rekommendationer, bland annat erbjuda små och medelstora företag incitament för att i större utsträckning delta i online-handel med varor och tjänster. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende inrättandet av en databas med syftet att ge informationsstöd och förvaltningsvägledning till de nya och oerfarna deltagarna i online-handeln, och en komparativ ekonomisk analys av fördelarna med e-handel och online-annonsering för små och medelstora företag, samt fallstudier om små och medelstora företag i EU som har nått framgångar med onlinehandel.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra de små och medelstora företagen att börja med e-handel och att organisera plattformar för utbyte av information och bästa praxis, och rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna främjar offentlig upphandling på elektronisk väg, och samtidigt noggrant sörja för god e-tillgänglighet.

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att starta en offentlig dialog genom att offentliggöra ett dokument med rubriken "Opportunities in Online Goods and Services" och genom att inrätta en grupp av rådgivare som tillsammans ska utarbeta en rapport om de aktuella frågorna.

40.  Europaparlamentet understryker att Internet har inneburit ett nytt sätt att producera, konsumera och sprida kulturella varor och tjänster och att detta kan bidra till förståelsen mellan kulturer på grundval av fri och rättvis tillgång till ny IKT och respekt för kulturell och språklig mångfald.

41.  Europaparlamentet framhåller att kulturella och konstnärliga produkter och tjänster har både ekonomiskt och kulturellt värde och att det är viktigt att ta fasta på detta i internationella handelsförhandlingar och handelsavtal och via globala nätverk genom att genomföra Unescokonventionen på ett rättsligt bindande sätt.

42.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att den europeiska kulturindustrin till fullo kan utnyttja de nya möjligheter som näthandeln medför, särskilt inom den audiovisuella sektorn och musik- och förlagssektorn, och att sektorn samtidigt ges ett effektivt skydd mot olaglig handel och plagiering. Detta får dock inte påverka gemenskapens politik, som är tydligt fastställd i förhandlingsmandatet och som innebär att gemenskapen inte ska lägga fram erbjudanden eller acceptera förslag om liberalisering i den audiovisuella och kulturella sektorn.

43.  Europaparlamentet menar att Internet håller på att bli det effektivaste verktyget för att överbrygga handelsklyftan mellan Nord och Syd. Parlamentet menar att Internet öppnar nya affärskanaler som ger de minst utvecklade länderna och andra utvecklingsländer tillgång till avancerade och centrala affärssystem, ökar deras exportflöden och kringgår nackdelarna med traditionell affärspraxis.

44.  Europaparlamentet anser att de minst utvecklade ländernas och andra utvecklingsländers deltagande i den internationella handeln via Internet måste stödjas genom ökade investeringar, främst i grundläggande infrastruktur som exempelvis telekommunikationsnät och anslutningsanordningar. Parlamentet framhåller behovet av Internettjänster till låga kostnader och av bättre kvalitet. Parlamentet är medvetet om att avregleringen av telekomtjänster har lett till ökade investeringar i infrastruktur, förbättrade tjänster och fler innovationer.

45.  Europaparlamentet är medvetet om att användarna i många länder använder Internet via mobila anordningar.

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 178, 17.07.2000, s. 1. (2) EGT L 128, 15.5.2002, s. 1. (3) EUT L 23, 26.1.2008, s. 21. (4) Antagna texter, P6_TA(2008)0449. (5) EGT L 201, 31.7.2002, s. 37. (6) EUT L 364, 9.12.2004, s. 1. (7) EGT C 167, 1.6.1998, s. 203. (8) EUT C 146 E, 12.6.2008, s. 370.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 februari 2009 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande på marknaden och användning av foder (KOM(2008)0124 – C6-0128/2008 – 2008/0050(COD))

P6_TA(2009)0050 A6-0407/2008

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0124),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 37 och 152.4 b i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0128/2008),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0407/2008).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet har tagit del av kommissionens förklaringar, vilka bifogas.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 februari 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av direktiven 79/373/EEG, 80/511/EEG, 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt beslut 2004/217/EG

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen den slutliga rättsakten, förordning (EG) nr .../2009.)

BILAGA

Kommissionens förklaringar med avseende på följande:

1.  Översyn av bilaga IV:

I syfte att i enlighet med artikel 11 i förordningen anpassa bilaga IV (gränsvärden för märkning av foderråvaror och foderblandningar) till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen avser kommissionen att inleda en översyn av denna bilaga IV. I detta sammanhang kommer kommissionen även att beakta vissa foderråvaror med en vattenhalt på över 50 %.

2.  Märkning av tillsatser:

Kommissionen kommer att granska huruvida principerna för information genom märkning av foder skulle kunna tillämpas även på de tillsatser och förblandningar som godkänns enligt förordning (EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser.

3.  Tolkning av uttrycket "sbrådskande omständigheter kopplade till människors och djurs hälsa eller miljön" i skäl 21 samt i artiklarna 5 och 17

"Kommissionen tolkar uttrycket "brådskande omständigheter kopplade till människors och djurs hälsa eller miljön" som att det kan innefatta brådskande omständigheter som orsakats bl.a. av försumlighet, uppsåt och brottsliga handlingar."

Europaparlamentets resolution av den 5 februari 2009 om de ekonomiska partnerskapsavtalens (EPA) effekter på utvecklingen (2008/2170(INI))

P6_TA(2009)0051 A6-0513/2008

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (Cotonouavtalet)(1),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet(2),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1528/2007 av den 20 december 2007 om tillämpning av de ordningar som ska tillämpas på produkter med ursprung i vissa stater som ingår i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) enligt avtal om att sluta ekonomiska partnerskapsavtal eller som leder till att sådana partnerskapsavtal sluts(3),

–   med beaktande av rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser om avtal om ekonomiskt partnerskap av den 10–11 april 2006 och om handelsrelaterat bistånd av den 16 oktober 2006 och Europeiska rådets slutsatser av den 15–16 juni 2006,

–   med beaktande av rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser om avtal om ekonomiskt partnerskap av den 15 maj 2007,

–   med beaktande av slutsatserna från det 2870:e mötet i Europeiska unionens råd (allmänna frågor och yttre förbindelser) om avtal om ekonomiskt partnerskap av den 26-27 maj 2008,

–   med beaktande av den resolution som AVS-EU:s ministerråd antog i Addis Abeba den 13 juni 2008,

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 28 november 2006 "Meddelande om ändring av förhandlingsdirektiven för avtal om ekonomiskt partnerskap med AVS-staterna och AVS-regionerna" (KOM(2006)0673),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 27 juni 2007 "Från Kairo till Lissabon – Det strategiska partnerskapet mellan EU och Afrika" (KOM(2007)0357),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 23 oktober 2007 om avtalet om ekonomiskt partnerskap (KOM(2007)0635),

–   med beaktande av allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt), särskilt artikel XXIV,

–   med beaktande av FN:s millenniedeklaration av den 8 september 2000, i vilken världssamfundet gemensamt fastställde kriterier för fattigdomsutrotning, de s.k. millenniemålen,

–   med beaktande av deklarationen från den andra konferensen som anordnades av de afrikanska ministrarna med ansvar för integration och som antogs i Kigali i Rwanda den 26–27 juli 2007,

–   med beaktande av rapporten som ledamoten av den franska nationalförsamlingen, Christiane Taubira, lade fram den 16 juni 2008: "Les Accords de Partenariat Economique entre l'Union européenne et les pays ACP. Et si la Politique se mêlait enfin des affaires du monde?",

–   med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens resolution av den 19 februari 2004 om de ekonomiska partnerskapsavtalen: svårigheter och framtidsperspektiv(4),

–   med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens resolution av den 23 november 2006 om en översyn av förhandlingarna om avtal om ekonomiskt partnerskap (EPA)(5),

–   med beaktande av Kigaliförklaringen om utvecklingsvänliga avtal om ekonomiskt partnerskap (EPA) som den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen antog den 20 november 2007(6),

–   med beaktande av den deklaration om de ekonomiska partnerskapsavtalen som AVS statschefer antog den 3 oktober 2008 i Accra,

–   med beaktande av sin resolution av den 26 september 2002 som innehåller dess rekommendationer till kommissionen om förhandlingarna om ekonomiska partnerskapsavtal med AVS-regionerna och -staterna(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 17 november 2005 om en utvecklingsstrategi för Afrika(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om utvecklingspåverkan av avtalen om ekonomiskt partnerskap(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 28 september 2006 om "Samarbeta mer, samarbeta bättre: 2006 års paket om effektivitet i EU:s bistånd(10),

–   med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2007 om avtal om ekonomiskt partnerskap(11),

–   med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2007 om EU:s handelsrelaterade bistånd(12),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 juni 2007 om millennieutvecklingsmålen i halvtid(13),

–   med beaktande av sin resolution av den 29 november 2007 om vidareutveckling av Afrikas jordbruk – förslag till jordbruksutveckling och livsmedelssäkerhet i Afrika(14),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 december 2007 om ekonomiskt partnerskap(15),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2008 om uppföljningen av Parisförklaringen från 2005 om biståndseffektivitet(16),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A6-0513/2008), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 36.1 i Cotonouavtalet är EU och AVS-staterna överens om att "sinsemellan upprätta en ny, med WTO-reglerna förenlig, handelsordning, varigenom hindren för handeln mellan dem gradvis undanröjs och samarbetet inom alla för handeln relevanta områden byggs ut".

B.  Rådet antog förhandlingsdirektiven för avtal om ekonomiska partnerskap med AVS-länderna den 12 juni 2002. Förhandlingarna med AVS-gruppen inleddes samma år om frågor av allmänt intresse. Därefter följde separata förhandlingar med sex regioner för avtal om ekonomiska partnerskap (Västindien, Västafrika, Centralafrika, Östafrika, Södra Afrika utom SADC och Stillahavsområdet).

C.  15 medlemsstater i Cariforum paraferade ett avtal om ekonomiskt partnerskap med EU och dess medlemsstater den 16 december 2007.

D.  Hänsyn bör tas till artikel 231 i det ekonomiska partnerskapsavtalet som slöts med Cariforum och genom vilken en parlamentarisk Cariforum-EG-kommitté inrättades.

E.  18 afrikanska länder, varav 8 länder som hör till gruppen minst utvecklade länder, paraferade s.k. språngbrädesavtal om ekonomiska partnerskap i november och december 2007. 29 övriga afrikanska AVS-länder, varav tre som inte hör till gruppen minst utvecklade länder, paraferade inga avtal om ekonomiskt partnerskap. Sydafrika har redan undertecknat avtalet om handel, utveckling och samarbete med EU som är förenligt med WTO:s handelssystem.

F.  Papua Nya Guinea och Fiji, två AVS-länder som inte hör till de minst utvecklade, paraferade ett interimsavtal om ekonomiskt partnerskap den 23 november 2007. De övriga Stillahavsländerna i AVS-gruppen (sex länder som hör till de minst utvecklade länderna och sju som inte gör det) paraferade inget avtal.

G.  Avtalen som paraferades 2007 har ännu inte undertecknats, men skall ha undertecknats före slutet av 2008.

H.  Från och med den 1 januari 2008 har EU tillämpat importordningar på produkter med ursprung i AVS-stater som paraferat avtal om ekonomiska partnerskap eller avtal om språngbrädesavtal om ekonomiska partnerskap, såsom fastställts i dessa avtal(17).

I.  Afrika och Stillahavsområdet fortsätter sina förhandlingar med kommissionen i syfte att sluta fullständiga avtal om ekonomiskt partnerskap.

J.  Det har upprepade gånger bekräftats av samtliga partner, främst i Europaparlamentets resolutioner, men även i rådets och kommissionens handlingar, att de ekonomiska partnerskapsavtalen ska ses som utvecklingsinstrument för att främja hållbar utveckling, regional integration och minskad fattigdom i AVS-staterna.

K.  Anpassningskostnaderna från de ekonomiska partnerskapsavtalen kommer att ha en betydande inverkan på utvecklingen i AVS-länderna. Denna inverkan kommer att vara svår att förutse, men kommer troligtvis att bestå av en direkt inverkan i form av minskade tullavgifter och kostnader för lagstiftningsreformen och verkställigheten av det stora spektret av bestämmelser som ingår i de ekonomiska partnerskapsavtalen, och en indirekt inverkan genom kostnader för nödvändig anpassning eller socialt stöd på områdena för sysselsättning, ökad kompetens, produktion, exportdiversifiering och reform av de offentliga finansiella förvaltningarna.

L.  21 AVS-länder har fastställt särskilda belopp för följdåtgärder till de ekonomiska partnerskapsavtalen i sina nationella vägledande program för den tionde europeiska utvecklingsfonden. Vissa av dessa länder har ännu inte undertecknat ett ekonomiskt partnerskapsavtal.

M.  Beloppen som särskilt specificerats för EPA-relaterade åtgärder i samtliga nationella vägledande program utgör endast 0,9 procent av de nationella vägledande programmens totala belopp (A-anslag). Dessutom finns det omfattande indirekta stödåtgärder för de ekonomiska partnerskapsavtalen, såsom regional integration och infrastruktur samt handelsrelaterat bistånd.

N.  De ekonomiska partnerskapsavtalens utvecklingsinverkan kommer att bero på vilken effekt de har på

O.  Det är absolut nödvändigt att främja och stödja handeln inom och mellan AVS-regionerna och mellan AVS-länderna och andra utvecklingsländer (syd-syd), något som kommer att ha stora positiva effekter på AVS-ländernas utveckling och öka deras oberoende.

P.  I slutsatserna från rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) av den 26–27 maj 2008 underströks behovet av en flexibel ansats samtidigt som man stödde lämpliga framsteg. I slutsatserna uppmanades kommissionen att använda sig av all flexibilitet och asymmetri som var förenlig med WTO-bestämmelserna för att ta hänsyn till olika utvecklingsbehov och utvecklingsnivåer i AVS-länderna och regionerna i dem.

Q.  Befolkningen i AVS-länderna har känt mest av den finansiella krisen och livsmedelskrisen i världen som hotar att reducera till intet de magra resultat som noterats på vägen mot millennieutvecklingsmålen.

1.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och EU-medlemsstaternas och AVS-ländernas regeringar att göra sitt yttersta för att återupprätta en anda av förtrolighet och konstruktiv dialog om denna skadats vid förhandlingarna och att erkänna AVS-staterna som jämlika parter vid förhandlingar och genomförandet.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att även i dessa finanskristider respektera sina åtaganden om att öka det offentliga utvecklingsbiståndet som kommer att leda till ökat handelsrelaterat bistånd och att införa följdåtgärder i form av regionala handelsrelaterade biståndspaket för genomförandet av ekonomiska partnerskapsavtal som bidrar till deras positiva effekt på utvecklingen. Parlamentet understryker att undertecknandet av ett ekonomiskt partnerskapsavtal inte är en förutsättning för att få Aid for Trade-medel.

3.  Europaparlamentet insisterar på att de ekonomiska partnerskapsavtalen är ett utvecklingsinstrument som bör återspegla både nationella och regionala intressen och AVS-ländernas behov för att minska fattigdom, uppnå millennieutvecklingsmålen och respektera grundläggande mänskliga rättigheter, såsom rätten till mat och rätten till tillgång till grundläggande offentliga tjänster.

4.  Europaparlamentet påminner rådet och kommissionen om att varken ingåendet eller förkastandet av ett ekonomiskt partnerskapsavtal får leda till en situation där ett AVS-land kan komma att se sig i en mindre gynnsam situation än under handelsbestämmelserna i Cotonouavtalet.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och AVS-länderna att på bästa möjliga sätt använda de medel som finns tillgängliga för handelsrelaterat bistånd för att stödja reformen i områden som är viktiga för den ekonomiska utvecklingen, för att förbättra infrastrukturen där det är nödvändigt för de möjligheter som de ekonomiska partnerskapsavtalen erbjuder kan endast utnyttjas till fullo om effektiva och kompletterande åtgärder införs i AVS-länderna, att kompensera nettoförlusterna från tullavgifter och främja skattereformer så att de offentliga investeringarna i de sociala sektorerna inte minskar, att investera i produktionskedjan för att diversifiera exportproduktionen och att producera exportvaror med ett högre mervärde och att investera i utbildning och stöd för små producenter och exportörer så att de kan uppfylla EU:s sanitära och fytosanitära kriterier.

6.  Europaparlamentet understryker att ekonomiska partnerskapsavtal som slutits med enskilda AVS-länder eller med en grupp av länder och inte med alla länder inom en region riskerar att underminera regional integration. Parlamentet uppmanar kommissionen att på nytt se över sitt tillvägagångssätt och beakta denna risk och att se till att slutandet av ekonomiska partnerskapsavtal inte äventyrar den regionala integrationen.

7.  Europaparlamentet understryker att en ökning av det offentliga biståndet till utveckling som medlemsstaterna utlovat bör i första rummet användas till att fördubbla ansträngningarna att nå millennieutvecklingsmålen i de AVS länder som drabbats hårdast av följderna av den finansiella krisen och livsmedelskrisen i världen som har äventyrat och varje dag fortsätter att allvarligt äventyra att dessa mål nås.

8.  Europaparlamentet understryker också att alla avtal bör respektera asymmetrin till fördel för AVS-länderna både när det gäller omfånget på produkterna och övergångsperioderna och att AVS-länderna bör lämna konkreta garantier för skydd av sektorer som enligt AVS-länderna är känsliga.

9.  Europaparlamentet understryker att stödåtgärder som hänger samman med de ekonomiska partnerskapsavtalen måste beakta vikten av den regionala integrationen och de ekonomiska förbindelserna med andra utvecklingsländer för AVS-ländernas utveckling.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge AVS-förhandlarna tillräckligt med tid för att utvärdera avtalet och lägga fram förslag till det innan de antar det och samtidigt beakta WTO:s tidsschema.

11.  Europaparlamentet understryker att ekonomiska partnerskapsavtal bör innehålla en översynsklausul om en översyn efter 5 år efter det att avtalet undertecknats. De nationella parlamenten, Europaparlamentet och det civila samhället ska få delta i översynen. Europaparlamentet betonar också att denna tidsfrist bör möjliggöra en grundlig utvärdering av effekten av de ekonomiska partnerskapsavtalen på ekonomin och den regionala integrationen av AVS-länderna och möjliggöra lämpliga justeringar.

12.  Europaparlamentet anser att alla handelsavtal mellan AVS och EU som påverkar människornas uppehälle bör vara resultatet av en öppen och allmän debatt där AVS-ländernas nationella parlament deltar till fullo.

13.  Europaparlamentet uppmanar AVS-regeringarna att göra nödvändiga reformer för att få till stånd en god förvaltning, särskilt inom den offentliga förvaltningen, så som i samband med offentliga finansiella förvaltningar, uppbärande av tullavgifter, skatteintäktssystem, kampen mot korruption och bristande förvaltning.

14.  Europaparlamentet understryker behovet av kraftfullare kontroll- och övervakningsbestämmelser i de ekonomiska partnerskapsavtalen som ska avgöra effekten av de ekonomiska partnerskapsavtalen på landet och den regionala utvecklingen och fattigdomsminskningsmålen – och inte enbart i hur stor utsträckning något är förenligt med de ekonomiska partnerskapsavtalen.

15.  Europaparlamentet understryker att insynen i förhandlingarna och resultatet av dem måste öka för att politiker, parlamentariker och företrädare för det civila samhället ska kunna granska dessa offentligt.

16.  Europaparlamentet anser att Europeiska utvecklingsfondens regionala strategidokument och regionala vägledande program bör innehålla ett viktigt, systematiskt och väl underbyggt stöd för genomförandet av de ekonomiska partnerskapsavtalen, med beaktande av den nödvändiga reformprocessen som ska göra de ekonomiska partnerskapsavtalen till en framgång.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i partnerskap med AVS-länderna ta med riktmärken för utveckling i de ekonomiska partnerskapsavtalen och i de tillfälliga avtalen för att mäta de ekonomiska partnerskapsavtalens socioekonomiska inverkan på viktiga sektorer. Dessa riktmärken ska fastställas enligt prioriteringarna i och de intervall som fastställts för varje region.

18.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att skogar, den biologiska mångfalden och ursprungsbefolkningen eller människor som är beroende av skogarna inte hotas. Parlamentet betonar i detta sammanhang att AVS-länderna därför bör tillåtas införa bestämmelser som begränsar exporten av timmer och andra oförädlade råmaterial och tillåtas att använda dessa lagar för att skydda skogar, vilda djur och industrier i hemlandet.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och AVS-staternas regeringar, AVS-EU-rådet och den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen.

(1) EUT L 317, 15.12.2000, s. 3. (2) EUT L 169, 30.6.2005, s. 1. (3) EUT L 348, 31.12.2007, s. 1. (4) EUT C 120, 30.4.2004, s. 16. (5) EUT C 330, 30.12.2006, s. 36. (6) EUT C 58, 1.3.2008, s. 44. (7) EUT C 273E, 14.11.2003, s. 305. (8) EUT C 280E, 18.11.2006, s. 475. (9) EUT C 292E, 1.12.2006, s. 121. (10) EUT C 306E, 15.12.2006, s. 373. (11) EUT C 102E, 24.4.2008, s. 301. (12) EUT C 102E, 24.4.2008, s. 291. (13) EUT C 146E, 12.6.2008, s. 232. (14) EUT C 297 E, 20.11.2008, s. 201. (15) EUT C 323 E, 18.12.2008, s. 361. (16) Antagna texter, P6_TA(2008)0237. (17) Rådets förordning (EG) nr 1528/2007 av den 20 december 2007 om tillämpning av de ordningar som ska tillämpas på produkter med ursprung i vissa stater som ingår i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) enligt avtal om att sluta ekonomiska partnerskapsavtal eller som leder till att sådana partnerskapsavtal sluts (EUT L 348, 31.12.2007, s. 1).

Europaparlamentets resolution av den 5 februari 2009 om Kosovo och EU:s roll

P6_TA(2009)0052 B6-0063/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av FN-stadgan, undertecknad den 26 juni 1945,

–   med beaktande av resolution 1244 som antogs av FN:s säkerhetsråd den 10 juni 1999 (S/RES/1244(1999)),

–   med beaktande av de vägledande principerna för en lösning av frågan om Kosovos status, vilka antogs av kontaktgruppen den 7 oktober 2005,

–   med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om Kosovos framtid och EU:s roll(1),

–   med beaktande av det Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) som undertecknades den 19 december 2006 i Bukarest,

–   med beaktande av FN:s särskilda sändebuds slutrapport om Kosovos framtida status och det övergripande förslaget till lösning på frågan om Kosovos status av den 26 mars 2007,

–   med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2008/124/GUSP av den 4 februari 2008 om EU:s rättstatsuppdrag i Kosovo, Eulex Kosovo(2),

–   med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2008/123/GUSP av den 4 februari 2008 om utnämning av EU:s särskilda representant i Kosovo(3),

–   med beaktande av slutsatserna från rådets möte (allmänna frågor och yttre förbindelser) av den 18 februari 2008,

–   med beaktande av de skrivelser som FN:s generalsekreterare skickade till Serbiens president och Kosovos president den 12 juni 2008 om omstruktureringen av Förenta nationernas interimistiska uppdrag i Kosovo (Unmik),

–   med beaktande FN:s generalsekreterares rapport av den 12 juni 2008 (S/2008/354) till FN:s säkerhetsråd om FN:s tillfälliga förvaltning i Kosovo,

–   med beaktande av givarkonferensen för Kosovo, som hölls i Bryssel den 11 juli 2008,

–   med beaktande av den tekniska överenskommelsen av den 18 augusti 2008 mellan UNMIK och Eulex om överlämnande av tillgångar,

–   med beaktande av resolution 63/3 som antogs av FN:s generalförsamling den 8 oktober 2008 (A/RES/63/3), genom vilken man beslutade att begära ett rådgivande yttrande från Internationella brottmålsdomstolen om huruvida Kosovos ensidiga självständighetsförklaring är i överensstämmelse med folkrätten,

–   med beaktande av uttalandet av den 26 november 2008 (S/PRST/2008/44) av ordföranden för FN:s säkerhetsråd, i vilket säkerhetsrådet enhälligt godkände FN:s generalsekreterares Ban Ki-moons rapport om Unmik (S/2008/692) och därmed tillät utstationeringen av Eulex-uppdraget på hela det kosovanska territoriet,

–   med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 17 februari 2008 förklarade parlamentet i Kosovo landet självständigt och förband sig att följa det övergripande förslag till lösning på frågan om Kosovos status som hade utarbetats av FN:s särskilda sändebud Martti Ahtisaari.

B.  Serbiens regering har intagit en konstruktiv inställning och har inlett verkliga förhandlingar för att nå en överenskommelse. Trots de olyckliga omständigheterna har den serbiska regeringen bevarat sin EU-vänliga inställning.

C.  Det övergripande förslaget till lösning på frågan om Kosovos status (CSP) har införlivats i Kosovos författning och i andra lagar. På begäran av ledarna i Kosovo har 25 länder upprättat den internationella styrgruppen (ISG) vars främsta syfte är ett fullständigt genomförande av CSP. ISG har utsett en internationell civil representant som bistås av ett internationellt civilkontor i Kosovo i enlighet med CSP. Detta innebär att Kosovo sköter sina egna angelägenheter samtidigt som landet övervakas vid genomförandet av bl.a. åtgärder för att skydda och främja minoritetsrättigheter.

D.  Hittills har 54 länder erkänt Kosovos självständighet, däribland 22 av EU:s 27 medlemsstater.

E.  EU:s 27 medlemsstater har sänt en särskild EU-representant till Kosovo, Pieter Feith, som även ska fungera som civil representant. Den civila representanten övervakar det fullständiga genomförandet av CSP och EU:s särskilda representant erbjuder EU:s stöd och råd inom den politiska processen i Kosovo.

F.  Den regionala stabiliteten på västra Balkan är en prioritering för Europeiska unionen, som därför har inlett Eulex-uppdraget. Eulex har redan nått sin inledande operativa kapacitet i Kosovo, och har följaktligen levt upp till sitt ansvar på området för polis-, rätts-, tull- och kriminalvårdsfrågor, inbegripet en del verkställande funktioner, i syfte att övervaka, handleda och bistå de behöriga institutionerna i Kosovo på alla områden som omfattas av den övergripande rättsstatsprincipen.

G.  Genom att även etablera sig på det kosovanska territoriet norr om floden Ibar bidrar Eulex till målet att genomföra rättstatsprincipen och inrätta ett samstämmigt rättsväsende i hela Kosovo samt garantera alla medborgares lika tillgång till rättvisa, ett mål som alla parter har enats om.

EU:s roll

1.  Europaparlamentet välkomnar Eulex framgångsrika etablering över hela det kosovanska territoriet, inbegripet området norr om floden Ibar, i enlighet med rapporten från FN:s generalsekreterare och det påföljande ovannämnda uttalande från säkerhetsrådets ordförande av den 26 november 2008.

2.  Europaparlamentet understryker EU:s åtagande att efterleva folkrätten och att spela en ledande roll för att säkerställa stabiliteten i Kosovo och i västra Balkan-regionen. Parlamentet erinrar om EU:s beredvillighet att bistå den ekonomiska och politiska utvecklingen i Kosovo genom att erbjuda klara och tydliga utsikter för ett EU-medlemskap, precis som man har gjort för regionen som helhet.

3.  Europaparlamentet uppmanar de EU-medlemsstater som inte har gjort det, att erkänna Kosovos självständighet

4.  Europaparlamentet erinrar om sin ovannämnda resolution av den 29 mars 2007, i vilken man tydligt förkastar möjligheten att dela Kosovo.

5.  Europaparlamentet konstaterar i detta sammanhang att Unmik, vilket meddelades av FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Unmik i Kosovo, Lamberto Zannier, från och med den 9 december 2008 inte längre har några resterande befogenheter på polis- och tullområdet, och att Unmik inom kort kommer att överlämna alla sina återstående befogenheter på rättsområdet till Eulex, för att garantera att Kosovo styrs av en enda rättsordning.

6.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att till fullo stödja Eulex och underlätta överföringen av alla relevanta uppgifter från Unmik till Eulex på området för tull-, polis och rättsfrågor.

7.  Europaparlamentet förväntar sig att Eulex ska verka enligt sitt EU-mandat med målsättningen att främja en stabil utveckling av Kosovo och garantera respekten för rättsstatsprinciperna för alla samfund i hela Kosovo. Parlamentet understryker i detta sammanhang att Eulex verksamhet ligger i alla etniska minoriteters intresse i Kosovo, eftersom Eulex bl.a. kommer att behandla klagomål angående etnisk diskriminering, trakasserier och våld samt de många olösta egendomsfrågorna.

8.  Europaparlamentet välkomnar den serbiska regeringens godkännande av etableringen av Eulex, som är det hittills viktigaste uppdraget inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), och dess vilja att samarbeta med Eulex. Parlamentet uppmuntrar Serbien att fortsätta att uppvisa denna konstruktiva inställning, som är i linje med Serbiens planer på att ansluta sig till EU.

9.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang det beslut som fattades under det övergångsarrangemang som FN och den serbiska regeringen kom överens om, nämligen att utse en överordnad kosovoserbisk polistjänsteman, som arbetar inom Kosovos polisväsende men som rapporterar direkt till Eulex. Detta är ett första steg för att garantera att alla minoriteter är företrädda på lämpligt sätt inom den kosovanska polisen.

10.  Europaparlamentet anser att de övergångsarrangemang som förhandlats fram mellan FN och den serbiska regeringen måste omvärderas och ses över mot bakgrund av utvecklingen på plats när Eulex har nått full operativ kapacitet.

11.  Europaparlamentet uppmanar Eulex att under internationell övervakning brådskande ta itu med eftersläpningen i fråga om mål som ska behandlas vid domstolarna och prioritera fall som berör våld mellan etniska grupper, krigsförbrytelser och omfattande korruption, i syfte att bidra till att stärka rättsstaten.

12.  Europaparlamentet anser att ett fungerande program för skydd av vittnen måste upprättas för att effektiva rättsliga åtgärder ska kunna vidtas mot de värsta brottslingarna i Kosovo, i synnerhet när det gäller krigsförbrytelser.

13.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att agera på ett samordnat sätt för att garantera ett samstämmigt genomförande av gemenskapens yttre åtgärder och av den ovannämnda gemensamma åtgärden 2008/124/GUSP. Parlamentet uppmanar därför chefen för Eulex-uppdraget i Kosovo, Yves de Kermabon, och EU:s särskilda representant att ha ett dagligt samarbete, och uppmanar dessutom hela EU att agera gemensamt och samordnat i syfte att öka insatserna för att främja kosovoserbernas deltagande i Kosovos politiska, ekonomiska och sociala liv. Parlamentet uppmanar vidare EU:s särskilda representant att se till att den kosovanska regeringen omedelbart vidtar konkreta åtgärder i detta avseende, bland annat genom särskilda åtgärder för Mitrovica-regionens ekonomiska utveckling när väl rättstatsprincipen har återupprättats i detta område.

14.  Parlamentet uppmanar unionens höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att ingå ett klart och tydligt åtagande till förmån för EU:s uppdrag i Kosovo (Eulex Kosovo), och att så snart som möjligt besöka landet.

15.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att utnyttja alla tillgängliga gemenskapsinstrument, särskilt föranslutningsinstrumentet, för att främja Kosovos socioekonomiska utveckling, förbättra öppenheten, effektiviteten och demokratin i Kosovos regering och arbeta för fred och stabilitet i Kosovo och i hela regionen. I detta sammanhang välkomnar parlamentet kommissionens avsikt att lägga fram en genomförbarhetsstudie med en bedömning av möjligheterna att förstärka Kosovos socioekonomiska och politiska utveckling, och förlitar sig på att studien kommer att vara resultatet av en seriös dialog med de kosovanska myndigheterna och åtföljas av ett förnyat politiskt åtagande att genomföra nödvändiga reformer.

16.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör agera snabbt för att främja lokala projekt i syfte att underlätta försoning mellan de olika befolkningsgrupperna och främja en ökad rörlighet för människorna.

17.  Europaparlamentet anser att projekt för att t.ex. återställa vandaliserade gravar med direkt deltagande av lokala aktörer skulle ha ett stort symboliskt värde för befolkningsgrupperna i Kosovo och bidra till att förbättra klimatet mellan de etniska grupperna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och EU:s särskilda representant att försäkra sig om att sådana initiativ står högt upp på den kosovanska regeringens agenda.

18.  Europaparlamentet anser även att inrättandet av en multietnisk europeisk högskola, vid sidan av de befintliga högskolorna och universiteten i Pristina och Mitrovica, och av strukturer på det kulturella och sociala området samt inom hälsovården, som särskilt riktas till den serbiska folkgruppen i centrala Kosovo, avsevärt skulle bidra till att främja den serbiska folkgruppens integration i Kosovo. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i nära samordning med Kosovos regering vidta omedelbara åtgärder för att genomföra detta projekt.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hjälpa Kosovos regering att lösa problemet med den akuta personalbristen på nyckelområden inom den offentliga förvaltningen, att stödja utbildningen av statstjänstemän och att bistå i förbättringen av kommunikationsinfrastrukturen, för att säkra en smidig funktion inom förvaltningen och stärka kopplingen mellan myndigheterna och civilsamhället.

Förvaltningen av Kosovo

20.  Europaparlamentet välkomnar den förbättrade säkerhetssituationen i Kosovo. Parlamentet stöder den kosovanska polisens insatser för att hålla en ambitiös professionell nivå och en hög nivå av trovärdighet. I detta sammanhang understryker parlamentet det centrala behovet av ett multietniskt polisväsende i alla delar av Kosovo. Parlamentet välkomnar därför att en del serbiska poliser återinträtt i Kosovos polisstyrka, och uppmanar de kosovanska myndigheterna att stödja en återintegrering av de poliser som ännu inte kommit tillbaka.

21.  Europaparlamentet betonar behovet av en decentraliserad förvaltning, i enlighet med vad som anges i CSP. Parlamentet betonar att decentraliseringen inte endast ligger i den serbiska befolkningens intresse utan gagnar alla medborgare i Kosovo, eftersom den gör att förvaltningen blir mer öppen för insyn och förs närmare medborgarna.

22.  Europaparlamentet upprepar vikten av ett starkt civilsamhälle, vilket skulle stärka de demokratiska principer som ligger till grund för förvaltningen av Kosovo. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang regeringen i Kosovo att stödja fredliga medborgarrörelser och utvecklingen av fria medier utan någon politisk inblandning.

23.  Europaparlamentet understryker att de bestämmelser för skydd av minoriteter som slås fast i Kosovos konstitution måste genomföras, och anser att ett fullt genomförande av minoritetsrättigheterna är av grundläggande betydelse för stabiliteten i Kosovo och i regionen som helhet.

24.  Europaparlamentet uppmanar den kosovanska regeringen att även i fortsättningen stå fast vid sitt åtagande att främja en anda av fred, tolerans och dialog mellan kulturer och religioner inom alla befolkningsgrupper i Kosovo, det vill säga albaner, serber, romer, ashkalier, egyptier, gorani, turkar och bosniaker, och att skapa lämpliga villkor för flyktingars återvändande till Kosovo, även med hjälp av investeringar i arbetstillfällen, infrastruktur och grundläggande tjänster i relevanta områden, samt att se till att minoriteterna kan ta del av de åtgärder som anges ovan.

25.  Europaparlamentet är oroat över den kritik som FN:s generalsekreterare uttalar i sin ovannämnda rapport om Unmik om översynen av de urvalskriterier för återvändande som föreslagits av det kosovanska ministeriet med ansvar för minoriteter och återvändande. Parlamentet påminner den kosovanska regeringen om att de knappa resurser som finns tillgängliga även i fortsättningen endast bör användas för att underlätta internflyktingars återvändande till Kosovo mot bakgrund av den starka minskningen av antalet återvändande personer.

26.  Europaparlamentet uppmanar internationella och lokala myndigheter att reglera den rättsliga statusen för de statslösa romer, ashkalier och egyptier som är bosatta i Kosovo, liksom deras egendomsrätt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att förbättra dessa folkgruppers situation genom att garantera lika tillträde till allmän utbildning av god kvalitet och om möjligt till utbildning på deras modersmål samt tillträde till arbetsmarknaden och hälsovård, och genom att tillhandahålla hälsosamma bostäder och garantera deras deltagande i det sociala och politiska livet.

27.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över den akuta ohälsan bland romska familjer i flyktinglägren i Osterode och Cesmin Lug. Parlamentet anser att detta har ett direkt samband med den olämpliga placeringen av dessa läger invid ytterst giftiga slaggansamlingar från blygruvorna i Trepça. Parlamentet välkomnar kommissionens inledande anmärkningar till Kosovos regering och uppmanar kommissionen att fortsätta insatserna för att snarast möjligt omplacera de berörda familjerna.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna i samband med tvångsåtersändandet av medlemmar av etniska minoriteter, framför allt kosovoserber och kosovoromer som har levt i västra Europa i många år, att agera med återhållsamhet och förståelse och att vidta kompletterande åtgärder för att främja de berörda personernas socioekonomiska integrering.

29.  Europaparlamentet betonar att respekt för den kulturella mångfalden utgör kärnan i det europeiska projektet. Parlamentet understryker att förståelse för den multietniska dimensionen av det religiösa och kulturella arvet är en förutsättning för fred och stabilitet i området. Parlamentet uppmanar därför alla berörda parter att förbinda sig att delta i en teknisk dialog om skydd, bevarande, återupprättande och främjande av kulturarvet, det religiösa arvet och den kulturella identiteten i Kosovo.

30.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhet mellan kvinnor och män klart och tydligt erkänns i Kosovos författning, men konstaterar också att kvinnor inte i tillräcklig grad är involverade i den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i Kosovo och att de missgynnas på utbildningsområdet och i arbetslivet. Europaparlamentet uppmanar därför den kosovanska regeringen att med stöd av kommissionen vidta åtgärder för att garantera lika möjligheter för kvinnor och lämplig representation för kvinnor i Kosovos institutioner och i det ekonomiska, sociala och politiska livet i landet, och att dessutom vidta effektiva åtgärder för att motarbeta våld mot kvinnor i hemmet.

31.  Europaparlamentet vidhåller att akademiska utbyten måste stödjas och främjas genom program som Erasmus Mundus för att uppmuntra de kosovanska medborgarna att förvärva kvalifikationer och erfarenhet inom EU, eftersom en bred utbildning kommer att bidra till landets demokratiska utveckling.

32.  Europaparlamentet uppmanar Kosovo och Serbien att inleda en konstruktiv dialog om frågor av gemensamt intresse samt att bidra till regionalt samarbete.

33.  Europaparlamentet betonar behovet av handlingskraft och insyn i privatiseringsprocessen för att undvika att ge sken av nepotism och korruption.

34.  Europaparlamentet är oroat över den ekonomiska situationen i Kosovo och de negativa konsekvenser som den långsamma reformtakten, utbredda korruptionen och den organiserade brottsligheten får för både ekonomin och de kosovanska institutionernas trovärdighet. Parlamentet understryker att den kosovanska regeringen måste vidta verkliga åtgärder för att garantera ökad transparens och ansvar och stärka banden mellan den politiska nivån och civilsamhället. Parlamentet uppmanar Kosovos regering att utnyttja medel från både offentliga och internationella givare på ett öppet och ansvarsfullt sätt, och uppmanar även kommissionen att hjälpa Kosovo att införa europeiska standarder när det gäller ansvarsskyldighet och insyn i den offentliga sektorns ekonomi. Parlamentet anser att detta är en förutsättning för att skapa en attraktiv miljö för investeringar och utveckling av affärsverksamhet.

35.  Europaparlamentet understryker betydelsen av ett fullt regionalt ekonomiskt samarbete och skyldigheten att följa och fullt ut respektera bestämmelserna i Cefta.

36.  Europaparlamentet råder de kosovanska myndigheterna att investera i förnybar energi och att sträva efter att upprätta ett regionalt samarbete på detta område.

37.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över bristen på energi i Kosovo och förstår att detta problem måste tacklas. Parlamentet oroar sig dock över regeringens planer på att bygga ett stort brunkolseldat kraftverk i ett tättbebyggt område. Parlamentet uppmanar den kosovanska regeringen att ta hänsyn till hur ett nytt brunkolseldat kraftverk kan komma att påverka miljön, folkhälsan och användningen av knappa resurser, såsom land och vatten, och att efterleva EU:s miljöstandarder och politik avseende klimatförändringen.

38.  Europaparlamentet uppmanar den civila representanten att övervaka upplösningen av skyddskåren i Kosovo (Kosovo Protection Corps) och inrättandet av en säkerhetsstyrka i Kosovo (Kosovo Security Force) under direkt överinseende av KFOR. Parlamentet uppmanar regeringen i Kosovo att garantera en fullständig civil kontroll över säkerhetsstyrkan i Kosovo. Parlamentet anser att en översyn av Kumanovo-avtalet mellan Nato och den serbiska regeringen inte kan genomföras förrän fullständig stabilitet och säkerhet har garanterats och förbindelserna mellan Serbien och Kosovo har klargjorts.

o
o   o

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringen i Kosovo, regeringen i Serbien, chefen för uppdraget Unmik, chefen för uppdraget Eulex Kosovo, Europeiska unionens särskilde representant, medlemmarna i den internationella styrgruppen och Förenta nationernas säkerhetsråd.

(1) EUT C 27 E, 31.1.2008, s. 207. (2) EUT L 42, 16.2.2008, s. 92. (3) EUT L 42, 16.2.2008, s. 88.

Europaparlamentets resolution av den 5 februari 2009 om handel och ekonomiska förbindelser med Kina (2008/2171(INI))

P6_TA(2009)0053 A6-0021/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av mekanismen för en ekonomi- och handelsdialog på hög nivå mellan EU och Kina som sammanträdde för första gången i Peking den 25 april 2008,

–   med beaktande av slutsatserna från det tionde toppmötet mellan Kina och EU som hölls i Peking den 28 november 2007,

–   med beaktande av kommissionens meddelande med rubriken "EU – Kina: Närmare partner med ökat ansvar" (KOM(2006)0631) och sitt medföljande arbetsdokument med rubriken "En rapport om handel och investeringar mellan EU och Kina: Konkurrens och partnerskap" (KOM(2006)0632),

–   med beaktande av det beslut som fattades av WTO:s fjärde ministerkonferens som hölls i Doha i Qatar den 9–14 november 2001 om anslutningen av Kina till WTO med verkan från den 11 november 2001 och Taiwan med verkan från den 1 januari 2002,

–   med beaktande av sina resolutioner om Kina, särskilt resolutionen av den 7 september 2006 om förbindelserna mellan EU och Kina(1) och av den 13 oktober 2005 om utsikterna för handelsförbindelserna mellan EU och Kina(2),

–   med beaktande av kommissionens studie "Future Opportunities and challenges in EU-China Trade and Investment Relations 2006–2010" av den 15 februari 2007,

–   med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2008 om situationen i Kina efter jordbävningen och före OS(3),

–   med beaktande av den åttonde årliga rapporten "European Business in China Position Paper 2008/2009" från EU:s handelskammare i Kina,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A6-0021/2009), och av följande skäl:

A.  Handeln mellan EU och Kina har ökat enormt sedan år 2000, EU har varit Kinas största handelpartner sedan 2006 och Kina har varit EU:s näst största handelspartner sedan 2007.

B.  Ökad utveckling och WTO-medlemskap medför, utöver avsevärda fördelar, ett större ansvar för Kina att spela en fullödig och positiv roll i den ekonomiska världsordningen, inbegripet i Internationella valutafonden och Världsbanksgruppen.

C.  Trots fortsatt ökning är den bilaterala handeln mellan Kina och EU, som hade ett handelsunderskott gentemot Kina på över 160 miljarder EUR i 2007, fortfarande obalanserad.

D.  Finansiella och makroekonomiska obalanser och en nedgång i den inhemska efterfrågan och i exporten är grundorsakerna till den nuvarande globala finansiella och ekonomiska kris som också drabbar Kina.

E.  Tillträdet till den kinesiska marknaden är komplicerat på grund av en statligt dirigerad industripolitik, patentöverträdelser och tvetydiga normer och efterlevnad av dessa normer, vilket orsakar tekniska och icke-tariffära handelshinder för företag från EU.

F.  EU-producenter av varor och tjänster är mycket konkurrenskraftiga på världsmarknaderna och ett fritt och rättvist tillträde till den kinesiska marknaden skulle göra det möjligt för EU-företag att öka sin export och närvaro på en sådan marknad samt dessutom förbättra kvaliteten och utöka tjänsterna för de kinesiska konsumenterna.

G.  EU:s export till Kina ökade 2007 med 18,7 procent med ett värde av 231 miljarder EUR.

H.  Omfattningen av produktionen av varumärkesförfalskade eller pirattillverkade varor i Kina ligger fortfarande på en alarmerande hög nivå, och 60 procent av de varumärkesförfalskningar som beslagtas av EU:s tullmyndigheter är tillverkade i Kina. Tillverkningen av dessa varor sker ofta i anläggningar som även producerar varor för den vanliga marknaden utan att hänsyn tas till varken arbetstagarnas fackliga rättigheter eller hälso- och skyddsbestämmelserna, och den utgör en fara för konsumenterna och, när det gäller kemikalier, miljön i stort.

Allmänt

1.  Europaparlamentet betonar att handeln mellan EU och Kina har ökat enormt och är den enskilt viktigaste utmaningen för EU:s handelsförbindelser.

2.  Europaparlamentet framhåller att EU:s handelsförbindelser med Kina bör baseras på principerna om ömsesidighet och rättvis konkurrens och handel, i enlighet med våra gemensamma värderingar och åtagande att följa WTO:s bestämmelser, samtidigt som hållbar utveckling, respekt för miljögränser och bidrag till globala mål för att förebygga klimatförändringar beaktas.

3.  Europaparlamentet anser att Kina, som en av världens tillväxtmotorer, bör ta sin del av ansvaret för att se till att den ekonomiska världsordningen utvecklas på ett hållbart och balanserat sätt.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sin politik för närmare förbindelser och dialog med Kina. Parlamentet välkomnar det handelsrelaterade tekniska bistånd som kommissionen tillhandahåller Kina. Parlamentet anser att ett sådant bistånd är mycket viktigt för att stödja en framgångsrik integration av Kina i världsekonomin och, särskilt, ett genomförande av dess skyldigheter och åtaganden gentemot WTO och förbättrade sociala och miljömässiga villkor.

5.  Europaparlamentet betonar att en ny form av samarbete behövs mellan EU och Kina för att lösa den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen. Parlamentet anser att det är verkligt tillfälle för Kina och EU att tillsammans ta sitt ansvar och spela en roll när det gäller att bidra till att lösa krisen.

6.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av handelsförbindelserna med Kina måste gå hand i hand med utvecklingen av en verklig, fruktbar och effektiv politisk dialog om många olika frågor. Parlamentet menar att mänskliga rättigheter bör utgöra en grundläggande och integrerad del av förbindelserna mellan EU och Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen att i förhandlingarna med Kina om ett förnyat partnerskaps- och samarbetsavtal insistera på en förstärkning av klausulen om mänskliga rättigheter.

7.  Europaparlamentet anser att dagens öppna handelssystem skulle kunna stimulera handeln mellan Kina och utvecklingsländerna till eventuell nytta för båda parter och skulle kunna vara en aldrig tidigare skådad möjlighet för ekonomisk tillväxt och integrationen av dem i världsekonomin, förutsatt att handelspolitiken är förenlig med utvecklingsmålen och att ekonomisk tillväxt leder till minskad fattigdom.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta arbeta för öppenhet i EU:s handel med Kina. Parlamentet anser att EU och medlemsstaterna bör fortsätta att erbjuda öppet och rättvist tillträde för Kinas export och vara beredd på den konkurrensutmaning från Kina som detta medför. Parlamentet anser att Kina bör göra en motprestation och stärka sitt åtagande till ekonomisk öppenhet och marknadsreformer.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Kina att spela en aktiv roll i WTO, motsvarande dess ekonomiska och handelsmässiga betydelse, för att främja en sund utveckling av den globala handeln inom ramen för ett starkt och transparent regelverk.

10.  Europaparlamentet välkomnar Kinas deltagande i det G-20 möte som hölls i Washington den 15 november 2008, vilket bör bana väg för landets slutgiltiga inträde på världens ekonomiska och finansiella arena och därmed för ett långtgående ansvarstagande på global nivå.

11.  Europaparlamentet framhåller att protektionism inte kan vara EU:s svar på de växande handelsförbindelserna mellan EU och Kina. Parlamentet anser att EU och medlemsstaterna bör skynda på arbetet med att försöka åstadkomma resultat när det gäller reformagendan från Lissabon för att utveckla och befästa områden med komparativa fördelar i den globala ekonomin och främja innovation och yrkesutbildning.

12.  Europaparlamentet konstaterar att en omfattande kinesisk återhämtningsplan för tillväxt och arbetstillfällen har lagts fram för att bemöta den rådande ekonomiska krisen. Parlamentet betonar att stödåtgärderna måste vara tillfälliga, bör uppfylla WTO:s bestämmelser och inte får snedvrida konkurrensen.

13.  Europaparlamentet välkomnar att Kinas statsägda investeringsfonder och statsägda företag investerar i EU, vilket bidrar till att skapa arbetstillfällen och tillväxt samt till ömsesidiga fördelar och balanserade investeringsflöden. Parlamentet påminner dock om den dåliga insynen i Kinas finansmarknader och betonar vikten av att åtminstone införa en uppförandekod som säkerställer insyn i Kinas investeringsverksamhet på EU-marknaden. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen och Kina att i lika grad hålla sina respektive marknader öppna för investeringar men också att införa bestämmelser för insynen.

Marknadstillträde

14.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att sedan Kina gick med i WTO har ett ökat antal industrisektorer i landet öppnats för utländska investeringar. Parlamentet är dock oroat över att det samtidigt finns sektorer som omfattas av begränsningar eller som är förhindrade från att bli föremål för utländska investeringar och att diskriminerande åtgärder mot utländska företag har införts – särskilt när det gäller gränsöverskridande sammanslagningar och förvärv.

15.  Europaparlamentet anser att Kinas protektionistiska åtgärder, överdrivna byråkrati, undervärderade valuta, olika former av subventioner och brist på en ordentlig och överenskommen tillämpning av immaterialrätten hindrar ett fullständigt marknadstillträde för många EU-företag.

16.  Europaparlamentet uppmanar Kina att öppna sin marknad för varor och tjänster ytterligare och fortsätta med de ekonomiska reformerna för att åstadkomma en stabil, förutsägbar och transparent rättslig ram för EU-företag, särskilt små och medelstora företag.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att diskutera förslaget till kinesisk postlag med den kinesiska regeringen så länge som förslaget innehåller bestämmelser som skulle hämma utländska expresstjänster. Parlamentet anser att det krävs ett balanserat regelverk för post- och expresstjänster i syfte att fortsätta Kinas politik att stödja utländska investeringar och rättvis konkurrens i sektorn för expressbefordran.

18.  Europaparlamentet konstaterar att de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att minska den administrativa bördan på nationell nivå och gjort framsteg när det gäller digital förvaltning och allmänhetens tillgång till lagstiftningsakter, men konstaterar att det behövs mera framsteg för att säkerställa fritt och lika tillträde till den kinesiska marknaden för utländska företag.

19.  Europaparlamentet framhåller att en öppnare kinesisk marknad kommer att betyda möjligheter för EU-företag på otaliga områden som maskintillverkning, kemikalieindustrin, fordonssektorn, läkemedelsindustrin, IT och kommunikationsteknik, projekt inom ramen för miljöanpassad utveckling, jordbruket, byggbranschen och finans, försäkring, telekommunikationer samt detaljhandeln.

Handelshinder, standarder

20.  Europaparlamentet konstaterar att icke-tariffära handelshinder utgör ett stort hinder för EU-företagen i Kina, liksom för kinesiska företag och tredjelandsföretag i EU, och särskilt små och medelstora företag.

21.  Europaparlamentet uppmanar Kina att anta internationella standarder för produkter och tjänster för att främja ytterligare handel mellan Kina och andra länder. Parlamentet välkomnar det faktum att Kina ökar sitt deltagande i internationella organ som fastställer standarder och anser att detta bör uppmuntras och att EU i sin tur bör delta i Kinas egna organ för fastställande av standarder. Parlamentet framhåller att kinesiska importprodukter måste uppfylla europeiska standarder för livsmedel och andra produkter.

Råvaror

22.  Europaparlamentet beklagar den kinesiska regeringens fortsatta användning av handelssnedvridande exportbegränsningar, såsom exportavgifter på råvaror. Parlamentet uppmanar kommissionen att i alla bilaterala förhandlingar med Kina insistera på att alla befintliga exportbegränsningar slopas. Parlamentet betonar att slopandet av dessa exportbegränsningar är en nödvändig faktor för rättvis handel mellan EU och Kina. Parlamentet understryker att man kommer att utvärdera alla framtida handelsavtal med Kina i detta avseende.

Statligt stöd

23.  Europaparlamentet är oroat över att fortsatt statligt ingripande i industripolitiken och uttalade diskriminerande begränsningar, som obegränsade statliga medel för finansiering av export och begränsningar på nivån för utländskt ägande i vissa sektorer, snedvrider den kinesiska marknaden för EU-företag.

Offentlig upphandling

24.  Europaparlamentet uppmanar Kina att i enlighet med åtagandet från 2001 ansluta sig till avtalet om offentlig upphandling och delta på ett konstruktivt sätt i förhandlingarna om att öppna upp sina marknader för offentlig upphandling och, i avvaktan på ett positivt resultat av dessa förhandlingar, tillämpa öppna, förutsebara och rättvisa förfaranden vid offentlig upphandling så att utländska företag kan delta på jämbördig basis. Kina uppmanas att omedelbart ge tillträde för EU-företag som är etablerade och verkar i Kina.

Valuta

25.  Europaparlamentet välkomnar att en viss ökning av värdet för den kinesiska renminbin har skett under 2008. Parlamentet uppmanar Kina att fortsätta att låta renminbin stiga i värde så att dess värde på de internationella finansmarknaderna, särskilt i förhållande till euron, i större utsträckning återspeglar Kinas ekonomiska ställning. Parlamentet uppmanar med kraft Kina att ha större utländska valutareserver i euro.

EU-närvaro/EU-stöd

26.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med att inrätta ett EU-centrum i Peking som ska hjälpa små och medelstora företag, och med att permanenta en budgetpost som ska finansiera detta centrum och säkerställa dess framtid. Parlamentet betonar behovet av att se till att centrumet har ett tydligt uppdrag, för att undvika att dubbelstrukturer uppstår, och åstadkomma synergieffekter med befintliga offentliga och privata institutioner från medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar det arbete som lagts ned av de små och medelstora företagens helpdesk för immateriella rättigheter för att tillhandahålla information och utbildning till små och medelstora företag från EU om att skydda och upprätthålla respekten för immateriella rättigheter i Kina.

27.  Europaparlamentet framhåller vikten av att stödja särskilt små och medelstora företag för att övervinna hindren till marknadstillträde. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för att EU:s team för marknadstillträde i Kina ska bli framgångsrika.

Energi, hållbar energi

28.  Europaparlamentet uppmanar EU och Kina att vidta åtgärder för att främja handel med miljövänliga varor och tjänster, tillväxt i investeringar i hållbara projekt och infrastruktur och främja utvecklingen av industri som bidrar till att minska utsläppen av koldioxid.

29.  Europaparlamentet framhåller möjligheterna med Kinas framväxande sektor för förnyelsebar energi för europeiska företag på området för förnyelsebar energi. Parlamentet uppmanar Kina att öka tillträdet till marknaden på detta område.

30.  Europaparlamentet efterlyser ett ökat samarbete mellan EU och Kina för att främja överföring av teknik med låga koldioxidutsläpp, särskilt energieffektivitet och förnybar energi. Parlamentet betonar betydelsen av att utveckla och använda avskiljning och lagring av koldioxid i Kina, med tanke på hur viktig kolen är för deras ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att i högre grad stödja utbytet av bästa praxis med Kina inom området för hållbar utveckling.

Finansiella tjänster

31.  Europaparlamentet uttrycker oro över att investeringarna i Kina fortfarande är begränsade för EU-företag, särskilt i bank- och försäkringssektorn, på grund av tunga och diskriminerande licenskostnader och regler med krav på samriskföretag med kinesiska företag. Parlamentet uppmanar Kina att snarast behandla dessa frågor.

32.  Europaparlamentet anser att omfattande, likvida, öppna, transparenta och välreglerade finansmarknader kan gynna den ekonomiska tillväxten. De kinesiska värdepappers-, bank- och försäkringssektorerna är underutvecklade, och parlamentet uppmuntrar Kina att fullt ut delta i de internationella diskussionerna om att förbättra regelverket och tillsynssystemen för finansmarknaderna.

33.  Europaparlamentet betonar vikten av att Kina deltar och samarbetar med IMF i arbetet med att ta fram en global uppförandekod för statliga investeringsfonder, som sannolikt kommer att leda till bättre insyn.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så tidigt som möjligt utvärdera den finansiella och ekonomiska krisens effekter på relevanta europeiska industri- och tjänstesektorer, som spelar en avgörande roll i att definiera export/importförbindelserna mellan EU och Kina. Parlamentet kräver att denna utvärdering skickas till parlamentet så snart man kan urskilja en tydlig trend.

Fri och rättvis handel
Antidumpning/marknadsekonomisk status

35.  Europaparlamentet anser att en ständig dialog mellan handelsmyndigheterna kan vara till hjälp för att förebygga och lösa handelstvister. Parlamentet konstaterar dock att en effektiv och ändamålsenlig användning av handelspolitiska skyddsinstrument bidrar till att säkerställa rättvisa villkor för handeln mellan Kina och EU med tanke på det ökande antalet anmälda antidumpningsärenden som avser kinesiska producenter.

36.  Europarlamentet anser att Kinas ekonomi på många områden ännu inte helt uppfyller kriterierna för en marknadsekonomi och uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med den kinesiska regeringen för att övervinna hindren för marknadsekonomisk status och att bevilja Kina denna status först när landet har uppfyllt kriterierna.

Immaterialrätt och varumärkesförfalskning

37.  Europaparlamentet konstaterar med oro att även om Kina har gjort framsteg med att förenkla sin upphovsrättslagstiftning är den praktiska tillämpningen av immaterialrättslagstiftningen fortfarande mycket problematisk.

38.  Europaparlamentet uppmanar Kina att öka sina ansträngningar för att komma till rätta med det bristande genomförandet och tillämpningen av immaterialrättslagstiftningen. Parlamentet understryker vikten av en harmonisering av den centrala och regionala handelspolitiken och handelslagstiftningen i Kina och en enhetlig tillämpning i hela landet.

39.  Europaparlamentet hyser oro över omfattningen av produktionen av varumärkesförfalskade och pirattillverkade varor i Kina, vilken fortfarande ligger på en alarmerande hög nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbetet med de kinesiska myndigheterna på nationell och regional nivå fortsätta att bekämpa varumärkesförfalskning.

40.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över det ökande antalet patent på modeller och formgivningar för bruksvaror i Kina som ofta är kopior eller varianter av befintlig europeisk teknik och inte bidrar till verklig innovation.

41.  Europaparlamentet anser att det, i takt med att innovationerna ökar i Kina, ligger i landets intresse att skydda immaterialrätterna. Parlamentet anser dock att bestämmelser som kräver exklusiv registrering av innovationer i Kina allvarligt skulle begränsa näringslivets verksamhet, hindra Kina från att dra nytta av innovationerna och minska värdet i märkningen "Made in China".

Tull

42.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av en gemensam handlingsplan för efterlevande av tullagstiftningen och immaterialrättslagstiftningen, som syftar till att stärka tullsamarbetet när det gäller beslag av förfalskade varor och genomföra konkreta åtgärder för att minska försäljningen av varumärkesförfalskade varor. Parlamentet uppmanar kommissionen att förhandla med Kina om landets villkor för att delta i handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera samarbetet inom ramen för tullsamarbetsavtalet med de kinesiska myndigheterna i syfte att underlätta handel.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en uppföljning av överenskommelsen om textilvaror från 2005 fortsätta att diskutera utvecklingen under textilhandelsdialogen mellan EU och Kina och under mekanismen för en ekonomi- och handelsdialog på hög nivå (HLM). Parlamentet uppmanar kommissionen att noga följa textilimport som härrör från Kina.

Sociala effekter och miljöeffekter

45.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro för de höga utsläppsnivåer som orsakas av Kinas industri och dess växande konsumtion av naturresurser, särskilt de som utvinns från ändliga källor. Parlamentet är medvetet om att Europa delar ansvaret för situationen, eftersom en stor andel av den kinesiska industriproduktionen ägs av europeiska företag eller beställs av europeiska företag och detaljister för konsumtion i Europa.

46.  Europaparlamentet konstaterar att de senaste årens höga ekonomiska tillväxt i Kina inte har kommit alla segment av den kinesiska befolkningen till del och att den sociala klyftan mellan rika och fattiga aldrig har varit så uttalad som nu.

47.  Europaparlamentet välkomnar Kinas verksamhet på miljöområdet i samband med förberedelserna av de olympiska spelen 2008. Parlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att aktivt bidra till att FN:s klimatkonferens (COP 15) som ska äga rum den 30 november till 11 december 2009 i Köpenhamn blir en framgång genom att stimulera den kinesiska finanssektorn att förbereda sig inför införandet av ett internationellt system för handel med utsläppsrätter.

48.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Kina att delta i FN:s klimatkonferens (COP 15) och acceptera sitt ansvar genom att ta på sig sin globala andel för att minska utsläppen av växthusgaser och bekämpa klimatförändringarna.

49.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att vidta konkreta åtgärder för att främja användningen av teknik och rutiner som minskar utsläppen av växthusgaser. Parlamentet konstaterar att främjande av miljövänlig teknik i företagen kommer att vara en mycket viktig faktor om den kinesiska regeringen vill upprätthålla den ekonomiska tillväxten samtidigt som den skyddar miljön. Parlamentet inser att Kina inte kan förväntas uppmana sin befolkning att bära den börda som det innebär att begränsa utsläppen av växthusgaser utan insatser av västländerna.

50.  Europaparlamentet är oroat över förekomsten av barnarbete i Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp frågan snarast och uppmanar den kinesiska regeringen att maximera sina ansträngningar för att undanröja de underliggande orsakerna så att denna verksamhet upphör.

51.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Kina att ratificera de viktigaste ILO-konventionerna, särskilt konvention nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, och Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Kina har undertecknat men ännu inte ratificerat.

52.  Europaparlamentet välkomnar att Kina införlivat de internationella standarderna för finansiell rapportering (IFRS-standarder) i sin nationella lagstiftning. Parlamentet uppmanar Kina att fortsätta att anta IFRS-standarder och samtidigt säkerställa det praktiska genomförandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka antagandet och genomförandet av IFRS-standarder i Kina.

53.  Europaparlamentet uppmanar europeiska företag som verkar i Kina att tillämpa högsta internationella normer och bästa praxis i fråga om företags sociala ansvar när det gäller de anställda och miljön.

54.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över arbetsförhållandena och arbetstagarnas rättigheter i Kina. Parlamentet uppmanar Kina att förbättra arbetsförhållandena för att de ska komma upp på en nivå som är jämförbar med de grundläggande ILO-standarderna.

55.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen och Kina att samarbeta om standarder beträffande bilar, lastbilar, tunga fordon, flyg och sjöfart för att minska växthusgasutsläppen och göra standarderna mer klimatvänliga.

56.  Europaparlamentet efterlyser samarbete kring reglering, utvärdering och godkännande av kemikalier (Reach) mellan EU och Kina.

57.  Europaparlamentet är mycket oroat över den senaste tidens rad av incidenter rörande osäkra kinesiska produkter och särskilt de som rör leksaker för barn, livsmedel och läkemedel. Parlamentet välkomnar den kinesiska regeringens beslutsamhet att ta itu med detta problem. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka stödet och samordningen med de kinesiska myndigheterna på detta område.

58.  Europaparlamentet fördömer i mycket starka ordalag de dödsdomar som kinesiska myndigheter utdömt mot några av de inblandade i skandalen med melaminförgiftad modersmjölksersättning.

59.  Europaparlamentet välkomnar de insatser kommissionen gjort på detta område tack vare det nya systemet med kvartalsvis rapportering om vilka kontrollåtgärder som Kina vidtagit för att vid källan spåra farliga varor vilka registrerats inom Rapex–Kina-systemet, vilket ökar skyddet för de europeiska konsumenterna.

60.  Europaparlamentet understryker betydelsen av trepartskontakterna mellan kommissionen, Förenta staterna och Kinas förvaltningar i syfte att förbättra produktsäkerhetens globala styrning. Parlamentet anser att det på detta område skulle vara till mycket stor nytta om man snabbt kunde konkretisera kommissionens förslag att skapa en gemensam arbetsgrupp för produkt- och importsäkerhet inom ramen för det transatlantiska ekonomiska rådet.

Framtida steg

61.  Europaparlamentet konstaterar att det kinesiska samhället har genomgått stora förändringar under de senaste 30 åren, och bestående framsteg kan endast ske långsamt. Parlamentet anser att demokratin kräver ett effektivt civilsamhälle, som i sin tur stärks av handel och ekonomiska förbindelser med EU. Därför anser parlamentet att "förändring genom handel" är ett sätt att stödja Kinas omvandling till ett öppet och demokratiskt samhälle, till nytta för alla delar av samhället. Det är beklagligt att de intensifierade ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan EU och Kina inte har åtföljts av några större framsteg inom dialogen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet anser att ytterligare reformer är nödvändiga, framför allt på miljöområdet och det sociala området, för att trygga bestående framsteg som kommer alla till del.

62.  Europaparlamentet beklagar att Kina sköt upp toppmötet mellan EU och Kina, som skulle ha hållits den 1 december 2008 i Lyon, med tanke på den rådande finansiella och ekonomiska krisen, och betonar att en konstruktiv dialog om klimatförändringar är ytterst angelägen liksom ömsesidigt samförstånd om de viktigaste handelspolitiska frågorna i ett sådant kritiskt ögonblick för världsekonomin. Parlamentet hoppas att mötet kommer att äga rum snarast möjligt.

63.  Europaparlamentet uppmanar Kina att fortsätta att till fullo bidra till de ansträngningar som skyndar på förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha.

64.  Europaparlamentet betonar att det nya partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Kina bör syfta till upprätta fri och rättvis handel på grundval av verkställandet av bestämmelser om mänskliga rättigheter, miljö, hållbar utveckling och sociala frågor.

65.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en mekanism för en ekonomi- och handelsdialog på hög nivå såsom ett forum för att ytterligare utveckla förbindelserna mellan EU och Kina på en strategisk nivå och anser att en viktig del av denna process är att högnivådialogen resulterar i en tillfredsställande lösning av handelsproblem. Parlamentet uppmanar kommissionen att höja ambitionsnivån för högnivådialogen genom att 2009 utse en vice ordförande i den nytillträdda Europeiska kommissionen till samordnande kommissionsledamot för att leda delegationen till högnivådialogen.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla existerande avtal om forskning och utveckling fungerar effektivt med Kina för att främja forsknings- och utvecklingssamarbete. Parlamentet rekommenderar koncentrerade insatser på området för forskning och utveckling mellan EU och Kina som är mer strategiskt riktade och relevanta när det gäller tekniska genombrott, samhälleliga behov, miljökatastrofer och den framtida ekonomiska utvecklingen. Parlamentet uppmanar båda parter att underlätta överföringen av teknik och tekniskt kunnande genom flera utbytesprogram för forskare och akademiker.

67.  Europaparlamentet välkomnar närmandet mellan Kina och Taiwan. Parlamentet betraktar Taiwan, EU:s fjärde största handelpartner i Asien, som en ekonomisk och handelsmässig enhet. Parlamentet stöder Taiwans deltagande som observatör i relevanta internationella organisationer som inte kräver att observatörer är stater, som i exempelvis ILO.

68.  Europaparlamentet efterlyser ökat samarbete mellan europeiska och kinesiska universitet, och ökad rörlighet mellan EU och Kina för vetenskapsmän, forskare och studenter.

69.  Europaparlamentet stöder samarbetet mellan EU och Kina om rymdforskning, rymdtillämpningar och rymdteknik och dess fortsatta utveckling. Parlamentet anser att ett nära samarbete är absolut nödvändigt för att Compass- och Galileo-programmet ska kunna existera sida vid sida och framför allt för att se till att de är kompatibla för de globala användarnas skull.

70.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och den kinesiska regeringen att tillsammans undersöka möjligheterna att utveckla en parlamentarisk dimension till arbetet i mekanismen för en ekonomi- och handelsdialog på hög nivå, med uppdrag att nå ut till en bredare grupp av intressenter och kanalisera deras synpunkter.

71.  Europaparlamentet stöder de ansträngningar som kommissionen gör för att skapa ett företagsklimat som gynnar små och medelstora företag genom antagandet av meddelandet med titeln "Tänk småskaligt först – En Small Business Act för Europa' (KOM(2008)0394), och välkomnar i detta sammanhang särskilt avsikten att starta ett "Gateway to China"-program, med särskilt fokus på inrättande av ett program för utbildning av företagsledare i Kina för att främja europeiska små och medelstora företags tillträde till den kinesiska marknaden till år 2010.

72.  Europaparlamentet uppmanar Kina att främja samarbete mellan kinesiska universitet och små och medelstora företag från EU för att öka innovationer i små och medelstora företag i Kina och på så sätt skapa fler arbetstillfällen och öka handeln samt stärka de ekonomiska resultaten. Dessutom uppmanas Kina att främja samarbete mellan de två sidorna för att förbättra och öka klimatvänlig teknik och minska de utsläpp av växthusgaser som små och medelstora företag från EU orsakar i Kina.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja samarbetet mellan företag, öka medvetenheten om webbplatsen med databasen om marknadstillträde och förbättra tvistlösningssystemen.

74.  Europaparlamentet uppmuntrar program för att öka handelsdeltagandet mellan Kina och EU, exempelvis programmet för utbildning av företagsledare. Kommissionen uppmanas att öka det tekniska biståndet till Kina, så att hälso- och säkerhetsnormerna kan tillämpas och tullsamarbetet förbättras.

75.  Europaparlamentet anser att EU och Kina blir alltmer beroende av varandra, och att de komplexa och betydelsefulla förbindelserna mellan EU och Kina kräver större samordning mellan medlemsstaterna och med kommissionen. Parlamentet påminner Kina om att landet måste fullfölja sina åtaganden enligt internationella avtal. Parlamentet ser fram emot en effektiv och resultatinriktad dialog med Kina om de globala utmaningarna. Parlamentet stöder det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att öka möjligheten till insyn i förhandlingarna om partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Kina.

76.  Europaparlamentet anser att EXPO 2010 i Shanghai, Kina, är ett utmärkt tillfälle för det näringslivet i EU att visa upp sig, skapa nätverk och presentera sig för den kinesiska allmänheten och det kinesiska näringslivet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att EU:s näringsliv kommer att ha en utställningsplats vid EXPO 2010.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja inrättandet av ett kinesisk-europeiskt företagsråd, liknande det amerikansk-europeiska företagsrådet.

o
o   o

78.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, samt Folkrepubliken Kinas regering och den kinesiska nationella folkkongressen.

(1) EUT C 305 E, 14.12.2006, s. 219. (2) EUT C 233 E, 28.9.2006, s. 103. (3) Antagna texter, P6_TA(2008)0362.

Europaparlamentets resolution av den 5 februari 2009 om Sri Lanka

P6_TA(2009)0054 RC-B6-0074/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sri Lanka av den 18 maj 2000(1), den 14 mars 2002(2) och den 20 november 2003(3), sin resolution av den 13 januari 2005(4) om tsunamikatastrofen i Indiska oceanen och sin resolution av den 18 maj 2006(5) om situationen i Sri Lanka,

–   med beaktande av Europeiska unionens råds beslut av den 29 maj 2006 att formellt förbjuda Tamilska Eelams befrielsetigrar (Liberation Tigers of Tamil Eelam, LTTE)(6),

–   med beaktande av Europeiska unionens ordförandeskaps uttalande om Sri Lanka den 17 augusti 2006,

–   med beaktande av Tokyodeklarationen om återuppbyggnad och utveckling i Sri Lanka av den 10 juni 2003, där stödet från givarna anknöts till vilka framsteg det gjordes vid fredsprocessen,

–   med beaktande av det avtal om eldupphör, vilket ingicks mellan Sri Lankas regering och LTTE och trädde i kraft den 23 februari 2002,

–   med beaktande av Oslodeklarationen från december 2002 , i vilken Sri Lankas regering och LTTE kom överens om att söka finna en lösning grundad på en federal struktur inom ramen för ett enat Sri Lanka,

–   med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen och av följande skäl:

A.  Alltsedan regeringen i oktober 2008 militärt gick till offensiv har LTTE varit på reträtt i norra delen av landet och tvingat civilbefolkningen allt längre in på LTTE-kontrollerat territorium samt lämnat hundratals döda efter sig, vartill kommer att omkring 250 000 civila fångats i en mördande korseld mellan Sri Lankas armé och separatiströrelsen LTTE i regionen Mullaitivu.

B.  Sri Lanka har härjats av LTTE:s väpnade uppror och regeringens svar under omkring 25 år, varvid över 70 000 personer mist livet.

C.  Civilbefolkningen i de befriade områdena behöver humanitärt bistånd och fastän myndigheterna nu kan tillgodose deras behov är tusentals civila i de områden där konflikten för närvarande pågår fortfarande utsatta för stora faror och saknar fortsättningsvis tillgång till de grundläggande livsförnödenheterna.

D.  Det har väckt synnerligen stor oro att ett sjukhus utsatts för granateld, liksom också ett bostadsområde med lokalanställda i FN:s tjänst, beläget i en säkerhetszon, varvid många civila dödats eller sårats.

E.  Amnesty International hävdar att både regeringstrupperna och LTTE gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser genom att fördriva civilpersoner och hindra dem att fly till säkra områden.

F.  Det internationella pressfrihetsuppdraget i Sri Lanka konstaterar tre trender i samband med rapporteringen om konflikten, nämligen att det inom konfliktzonen varken finns någon pressfrihet eller något oberoende informationsflöde, att journalister som rapporterar om konflikten utsatts för angrepp och skrämseltaktik och att medierna bedriver självcensur.

G.  Sedan början av 2009 har mordet på den ledande journalisten Lasantha Wickramatunga tillsammans med angreppet på en populär oberoende TV-kanals anläggningar skapat en känsla av förlamning på mediahåll.

H.  Sedan 2006 har minst 14 journalister mist livet och många fler bortförts eller arresterats och organisationen Reportrar utan gränser placerade Sri Lanka på 165:e plats bland 173 länder i sitt index över pressfriheten 2008.

I.  Det viktigaste är nu att alla konfliktparter visar respekt för mänskliga rättigheter och humanitära normer, inte bara såsom omedelbart gensvar på en situation som blir allt värre utan som en av grundvalarna för en rättvis och varaktig lösning på konflikten.

J.  De gemensamma ordförandena för Tokyoprocessen (Norge, Japan, Förenta staterna och EU) uppmanar gemensamt LTTE att med Sri Lankas regering diskutera formerna för ett slut på fientligheterna, där det ska ingå vapennedläggelse, avståndstagande från våldet och godtagande av Sri Lankas regerings erbjudande om amnesti och deltagande som politiskt parti i en process som syftar till att en rättvis och varaktig politisk lösning ska uppnås.

K.  De gemensamma ordförandena för Tokyoprocessen (Norge, Japan, Förenta staterna och EU) har gemensamt uppmanat Sri Lankas regering och LTTE att utlysa ett eldupphör för att sjuka och sårade ska kunna evakueras och humanitärt bistånd föras ut till civilbefolkningen.

1.  Europaparlamentet anser att den senaste tidens utveckling kan innebära en vändpunkt för krisen i Sri Lanka, stödjer uttalandet från de gemensamma ordförandena för Tokyoprocessen och hoppas att fred och stabilitet snart ska råda i landet.

2.  Europaparlamentet anser att en militär seger över LTTE, vilket Sri Lankas regering räknar med, inte minskar behovet av en politisk lösning för att en varaktig fred ska kunna garanteras.

3.  Europaparlamentet uppmanar regeringen och LTTE att följa krigets lagar, minimera skadorna på civila i samband med militära insatser och omedelbart ge de tusentals civila som fastnat i konfliktzonen fri lejd och tillgång till humanitärt bistånd.

4.  Europaparlamentet välkomnar Sri Lankas regerings utfästelse om att alla påstådda fall av brott mot massmediernas frihet ska göras till föremål för fullständiga och öppna undersökningar med insyn, vilket också är avsett att ingå som ett led i att åtgärda en situation där journalister i Sri Lanka kunnat angripas och dödas utan att någon straffats för det och utan att någon brytt sig om det.

5.  Europaparlamentet framhåller att det behövs internationella övervakare som ska bedöma behoven av humanitärt bistånd hos den kvarts miljon människor som fastnat i regionen Wanni samt garantera att livsmedel och annat humanitärt bistånd vederbörligen distribueras bland dem, särskilt när striderna kommer allt närmare dessa civila, som är fångade i en fälla.

6.  Europaparlamentet fördömer än en gång de ohyggliga övergreppen som begås mot barn i och med att de värvas till soldater, något som innebär en krigsförbrytelse, och uppmanar alla rebellgrupper att sluta med detta, att släppa dem som de har i sitt våld och göra ett principuttalande om att de i framtiden inte kommer att värva några barn till soldater.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att brådskande uppmärksamma frågan om minröjning, eftersom landminorna allvarligt kan hindra rehabiliteringen och näringslivets återhämtning. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Sri Lankas regering att vidta den mycket positiva åtgärd som en anslutning till Ottawakonventionen (konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor och om deras förstöring) skulle innebära.

8.  Europaparlamentet välkomnar att Sri Lankas regering gått in för att i avsevärd grad överföra maktbefogenheter till provinserna så att både de områden där flertalet invånare är tamiler och även andra områden ska kunna utöva bättre tillsyn över sin förvaltning, samtidigt som de förblir delar av ett enat land. Parlamentet uppmanar regeringen att snabbt genomföra dessa planer och därigenom garantera lika rättigheter för alla medborgare i Sri Lanka.

9.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar att öka sina insatser för att bidra till en stabil och rättvis fred i Sri Lanka och återställa säkerhet och välstånd.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, FN:s generalsekreterare, regeringarna i Norge och de övriga länder som gemensamt innehar ordförandeskapet för Tokyokonferensen för givare, till Sri Lankas president och regering och de övriga parterna i konflikten.

(1) EGT C 59, 23.2.2001, s. 278. (2) EUT C 47 E, 27.2.2003, s. 613. (3) EUT C 87 E, 7.4.2004, s. 527. (4) EUT C 247 E, 6.10.2005, s. 147. (5) EUT C 297 E, 7.12.2006, s. 384. (6) Rådets beslut 2006/379/EG av den 29 maj 2006 om genomförande av artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av beslut 2005/930/EG (EUT L 144, 31.5.2006, s. 21).

Europaparlamentets resolution av den 5 februari 2009 om situationen för burmesiska flyktingar i Thailand

P6_TA(2009)0055 RC-B6-0073/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av 1951 års FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning samt dess protokoll från 1967,

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Burma,

–   med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt rapporter hejdade den thailändska flottan mellan den 18 och 30 december 2008 runt 1 000 båtflyktingar tillhörande rohingya-folket som befann sig på thailändskt territorialvatten och som därefter bogserades tillbaka till internationellt vatten utan navigationsutrustning och utan tillräckligt med mat och vatten. Många av dessa båtflyktingar är nu saknade och befaras ha drunknat, medan andra räddades av indonesisk eller indisk kustbevakning.

B.  Ursprungsbefolkningen rohingya, en huvudsakligen muslimsk etnisk grupp i västra Burma, utsätts för systematiska, upprepade och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna av den styrande militärregimen, brott som bland annat innefattar förvägrade medborgerliga rättigheter, kraftiga inskränkningar i rörelsefriheten och godtyckliga gripanden.

C.  De senaste åren har tusentals burmeser flytt sitt hemland på grund av förtrycket och den utbredda hungern och riskerat sina liv för att komma till Thailand och andra sydostasiatiska länder. Thailand blir alltmer ett transitland för burmesiska flyktingar.

D.  De thailändska myndigheterna har tillbakavisat anklagelserna, och premiärminister Abhisit Vejjajiva har utlovat en fullständig utredning.

E.  FN:s flyktingkommissariat har uttryckt oro över rapporterna om misshandel av de burmesiska flyktingarna och fick tillträde till några av de 126 rohingya-personer som alltjämt hålls i förvar av de thailändska myndigheterna.

F.  De thailändska myndigheterna hävdar att de migranter som fångades upp på thailändskt vatten var illegala ekonomiska migranter.

1.  Europaparlamentet beklagar rapporterna om omänsklig behandling av rohingya-flyktingarna och vädjar till regeringen i Thailand, ett land som är en respekterad medlem av det internationella samfundet och känt för sin gästfrihet mot flyktingar, att vidta alla åtgärder som krävs för att se till att rohingya-personerna inte utsätts för livsfara och att de behandlas i enlighet med humanitära normer.

2.  Europaparlamentet fördömer kraftigt den burmesiska regeringens kontinuerliga förföljelse av rohingya-folket och anser att regeringen bär huvudansvaret för flyktingarnas svåra belägenhet. Parlamentet kräver ett återupprättande av rohingya-folkets burmesiska medborgarskap, ett omedelbart hävande av alla restriktioner i deras rätt till utbildning, rätt att gifta sig och rätt att röra sig fritt samt ett upphörande av den religiösa förföljelsen och förstörelsen av moskéer och andra helgedomar och för alla brott mot de mänskliga rättigheterna runtom i landet, liksom avsiktlig utarmning, godtycklig beskattning och konfiskering av mark.

3.  Europaparlamentet vädjar till den thailändska regeringen att inte skicka tillbaka rohingya-flyktingarna och -asylsökarna, inklusive båtflyktingarna, till Burma, där de kommer att utsättas för livsfara eller riskerar tortyr.

4.  Europaparlamentet välkomnar den thailändske premiärministern Abhisit Vejjajivas löfte att militärens påstådda misshandel av asylsökande rohingya-medlemmar ska utredas, och kräver en fullständig och opartisk utredning med full insyn så att det kan bringas klarhet i saken och vidtas lämpliga åtgärder mot de ansvariga för misshandeln av de burmesiska flyktingarna.

5.  Europaparlamentet välkomnar den thailändska regeringens samarbete med FN:s flyktingkommissarie och kräver omedelbart och oinskränkt tillträde till alla de rohingya-båtflyktingar som hålls i förvar, så att deras behov av skydd kan fastställas. Den thailändska regeringen uppmanas även att underteckna flyktingkonventionen samt dess protokoll från 1967.

6.  Europaparlamentet framhåller att frågan om båtflyktingar, som berör Thailand och andra länder, i första hand är en regional angelägenhet. Parlamentet ser positivt på den thailändska regeringens försök att stärka samarbetet i rohingya-frågan mellan grannländerna i regionen och välkomnar mötet den 23 januari 2009 mellan landets ständige sekreterare för utrikesfrågor, Virasakdi Futrakul och ambassadörerna för Indien, Indonesien, Bangladesh, Malaysia och Burma. Parlamentet uppmanar Asean-medlemmarna och framför allt det thailändska ordförandeskapet och berörda internationella organisationer att verka för en varaktig lösning på detta mångåriga problem.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att skärpa EU:s gemensamma ståndpunkt, som ska förnyas i april 2009, och ta upp frågan om den avskyvärda diskrimineringen av rohingya-folket.

8.  Europaparlamentet anser det vara av största betydelse att skicka en Europaparlamentsdelegation till Burma med tanke på den rådande människorättssituationen, som inte visar några tecken på att förbättras. De internationella påtryckningarna på regimen bör skärpas.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, Thailands regering, Burmas regering, Aseans generalsekreterare, FN:s flyktingkommissarie samt FN:s generalsekreterare.

Europaparlamentets resolution av den 5 februari 2009 om vägran att utlämna Cesare Battisti från Brasilien

P6_TA(2009)0056 RC-B6-0076/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Véronique De Keyser för PSE-gruppen om det strategiska partnerskapet mellan Europeiska unionen och Brasilien (B6-0449/2008),

–   med beaktande av ramavtalet om samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Förbundsrepubliken Brasilien,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 maj 2007 med titeln "Mot ett strategiskt partnerskap mellan EU och Brasilien" (KOM(2007)0281),

–   med beaktande av fallet med den italienske medborgaren Cesare Battisti, som Italien har begärt utlämnad från Brasilien, en begäran som de brasilianska myndigheterna vägrar att gå med på,

–   med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Cesare Battisti dömdes slutgiltigt i sin frånvaro av de italienska domstolarna för fyra mord samt för deltagande i en väpnad grupp, rån, vapeninnehav och väpnade våldshandlingar.

B.  1990 flydde Cesare Battisti till Frankrike, där landets högsta förvaltningsdomstol och kassationsdomstolen 2004 fattade ett slutgiltigt beslut om att tillåta utlämnandet av honom till de italienska myndigheterna.

C.  Till följd av detta beslut höll sig Cesare Battisti gömd tills han arresterades i Brasilien i mars 2007.

D.  Cesare Battisti har lämnat in en ansökan till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna när det gäller utlämnandet av honom till Italien i december 2006.

E.  Den 17 januari 2009 fick Cesare Battisti status som politisk flykting av Brasiliens regering. Utlämnandet av honom har därför vägrats med hänvisning till att det italienska rättssystemet inte ger tillräckliga garantier för fångars rättigheter.

F.  Beviljandet av status som politisk flykting måste ske med iakttagande av internationell rätt.

G.  Detta beslut kan tolkas som ett tecken på misstro mot Europeiska unionen, vilken bl.a. bygger på respekten för grundläggande rättigheter och rättstatsprincipen, vilket även omfattar fångars rättigheter. Dessa principer är gemensamma för samtliga medlemsstater.

H.  De ekonomiska, handelsmässiga och politiska förbindelserna mellan Brasilien och Europeiska unionen är utmärkta och livliga, och grundas bl.a. på gemensamma principer såsom respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

I.  Samtliga EU-medlemsstater stöder den viktiga roll som Brasilien påtar sig på internationell nivå, och landets deltagande i G20-mötet i Washington i november 2008 och dess framtida deltagande i sådana möten är ett tecken på detta ökande globala ansvar.

1.  Europaparlamentet konstaterar att ett rättsligt förfarande har inletts och att de brasilianska myndigheternas slutgiltiga beslut troligen kommer att meddelas under de kommande veckorna.

2.  Europaparlamentet utgår från att den förnyade prövningen av beslutet om utlämning av Cesare Battisti kommer att ta hänsyn till den dom som avkunnats av en EU-medlemsstat med fullt iakttagande av rättsstatsprincipen i Europeiska unionen.

3.  I ljuset av dessa överväganden hoppas Europaparlamentet att de brasilianska myndigheterna kommer fram till ett beslut som grundar sig på principer som är gemensamma för Brasilien och Europeiska unionen.

4.  Europaparlamentet påpekar att partnerskapet mellan EU och Förbundsrepubliken Brasilien bygger på den ömsesidiga överenskommelsen att båda parter kommer att upprätthålla rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, inklusive rätten till försvar och rätten till en rättvis rättegång.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas regeringar och parlament, den brasilianska regeringen, Förbundsrepubliken Brasiliens president, den brasilianska kongressens ordförande och ordföranden för Mercosurs parlament.