Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/2063(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0145/2009

Ingivna texter :

A6-0145/2009

Debatter :

PV 06/05/2009 - 15
CRE 06/05/2009 - 15

Omröstningar :

PV 07/05/2009 - 9.2
CRE 07/05/2009 - 9.2
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0373

Antagna texter
PDF 160kWORD 78k
Torsdagen den 7 maj 2009 - Strasbourg
Parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget
P6_TA(2009)0373A6-0145/2009

Europaparlamentets resolution av den 7 maj 2009 om parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget (2008/2063(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, undertecknat den 13 december 2007,

–   med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, ändrade genom Europeiska enhetsakten och Maastricht-, Amsterdam- och Nicefördragen,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 12 december 2007,

–   med beaktande av Laekenförklaringen av den 15 december 2001 om Europeiska unionens framtid,

–   med beaktande av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, undertecknat i Rom den 29 oktober 2004,

–   med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2007 om en färdplan för EU:s konstitutionella process(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 11 juli 2007 om sammankallandet av regeringskonferensen: Europaparlamentets yttrande (artikel 48 i EU-fördraget)(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 februari 2008 om Lissabonfördraget(3),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män samt utskottet för framställningar (A6-0145/2009).

Nya politikområden
Nya mål och övergripande bestämmelser

1.  Europaparlamentet välkomnar att stadgan om de grundläggande rättigheterna genom Lissabonfördraget får en bindande karaktär och välkomnar erkännandet av de rättigheter, friheter och principer som fastställs för alla EU-medborgare och personer bosatta i unionen. Parlamentet understryker sitt åtagande att se till att stadgan genomförs fullt ut.

2.  Europaparlamentet välkomnar den förstärkning av den representativa demokratin och deltagandedemokratin som blir resultatet av bl.a. införandet av det s.k. medborgarinitiativet (artikel 11 i EU-fördraget i dess lydelse enligt Lissabonfördraget (nedan kallat EU-fördraget)), som gör det möjligt för ett antal unionsmedborgare, som uppgår till minst en miljon personer och som kommer från ett betydande antal medlemsstater, att uppmana kommissionen att lägga fram ett förslag till rättsakt.

3.  Europaparlamentet välkomnar att miljöskyddet har fått en framträdande plats inom alla EU:s politikområden och att det finns en uttrycklig hänvisning i artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om att bekämpa klimatförändringen på internationell nivå. Parlamentet betonar att det kommer att fortsätta att verka för att EU ska ha en ledande roll i alla handlingsprogram för att bekämpa klimatförändringar och global uppvärmning.

4.  Europaparlamentet välkomnar att det i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt etableras en koppling mellan uppbyggandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och respekten för de grundläggande rättigheterna och rättssystemen i Europeiska unionen och dess medlemsstater (artikel 67 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

5.  Europaparlamentet noterar särskilt målet att upprätta en "social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt […] en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö" (artikel 3.3 i EU-fördraget), som innebär att målet att fullborda den inre marknaden kopplas till andra mål.

6.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att jämställdheten mellan kvinnor och män numera ingår som ett av unionens värden (artikel 2 i EU-fördraget) och som ett av dess mål (artikel 3.3 i EU-fördraget).

7.  Europaparlamentet välkomnar att "unionens och medlemsstaternas politik för utvecklingssamarbete ska komplettera och förstärka varandra" enligt artikel 208.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, medan det i nu gällande artikel 177.1 i EG-fördraget står att "Gemenskapens politik inom området för utvecklingssamarbete, […] skall vara ett komplement till medlemsstaternas politik". Parlamentet betonar sitt eget utökade ansvar, eftersom unionen kommer att få en större roll när det gäller att ta initiativ till utformningen av politiken, vilket bör leda till en bättre samordning och arbetsfördelning mellan givarna och till ett effektivare bistånd för en "minskning och på sikt utrotning av fattigdom" inom ramen för millenieutvecklingsmålen.

8.  Europaparlamentet anser att införandet av territoriell sammanhållning som ett av unionens mål (artikel 3 i EU-fördraget) kompletterar målen för ekonomisk och social sammanhållning och att införandet av rättsliga grunder inom dessa respektive områden kommer att utöka parlamentets behörighet att bedöma de territoriella effekterna av EU:s viktigaste politikområden. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att de yttersta randområdenas särskilda ställning bekräftas genom artiklarna 349 och 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

9.  Europaparlamentet välkomnar införandet av övergripande bestämmelser om hög sysselsättning, socialt skydd, kampen mot social utestängning, en hög utbildningsnivå, en hög hälsoskyddsnivå, bekämpande av diskriminering och miljöskydd, som utgör allmänna principer som ska ligga till grund för EU:s politik (artiklarna 9, 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

10.  Europaparlamentet välkomnar även stärkandet av konsumentskyddet som en integrerad del vid utarbetandet och genomförandet av åtgärder på andra politiska områden, eftersom denna integrerade del genom artikel 12 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ges en betydligt prominentare position.

11.  Europaparlamentet välkomnar den uttryckliga bestämmelsen om solidaritet i artikel 122 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som innebär att rådet får besluta om lämpliga åtgärder om det uppstår allvarliga försörjningsproblem i fråga om vissa varor, särskilt på energiområdet.

12.  Europaparlamentet välkomnar att det i artikel 214 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs att humanitärt bistånd till fullo utgör ett av unionens politikområden. Parlamentet anser att kapitel 1 (utvecklingssamarbete) och kapitel 3 (humanitärt bistånd) i avdelning III i den femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör en tydligt rättslig grund för utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

13.  Europaparlamentet välkomnar dessutom att EU har fått utökade befogenheter när det gäller civilskydd och kan ge särskilt bistånd och katastrofhjälp till tredjeländer (artikel 214 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

Nya rättsliga grunder

14.  Europaparlamentet understryker att utvidgningen av unionens yttre åtgärder inom ramen för Lissabonfördraget, inbegripet de nya rättsliga grunderna och utrikespolitiska instrumenten (yttre åtgärder och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)/den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken), kräver en ny interinstitutionell balans som kan garantera tillfredsställande demokratisk kontroll genom parlamentets försorg.

15.  Europaparlamentet välkomnar att energifrågorna nu kommer att omfattas av en särskild avdelning, XXI, i den tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och att det därmed kommer att finnas en rättslig grund för åtgärder på detta område (artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet konstaterar emellertid att – även om det ordinarie lagstiftningsförfarandet i regel kommer att följas – beslut om energimixen fortfarande kommer att falla inom ramen för medlemsstaternas behörighet, medan åtgärder av fiskal karaktär inom detta område även i fortsättningen endast förutsätter att Europaparlamentet hörs.

16.  Europaparlamentet ser positivt på unionens gemensamma värderingar när det gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och välkomnar den rättsliga grund utifrån vilken principer och villkor för tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse kan fastställas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och protokoll nr 26 om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse).

17.  Europaparlamentet anser att de förändringar inom den gemensamma handelspolitiken som införs genom Lissabonfördraget (artiklarna 206 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) sammantaget bidrar till att öka politikens demokratiska legitimitet och effektivitet, särskilt genom införandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet och kravet på godkännande för ingående av avtal. Parlamentet konstaterar att alla frågor som omfattas av den gemensamma handelspolitiken kommer att falla inom ramen för unionens exklusiva behörighet, vilket innebär att det inte längre kommer att finnas blandade handelsavtal som har ingåtts av både unionen och medlemsstaterna.

18.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över införandet av en bestämmelse om en europeisk rymdpolitik (artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och välkomnar den möjlighet som ges parlamentet och rådet att i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som är nödvändiga för att upprätta ett europeiskt rymdprogram. Parlamentet anser emellertid att formuleringen "dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar" i nämnda artikel kan leda till svårigheter vid genomförandet av en gemensam europeisk rymdpolitik.

19.  Europaparlamentet påpekar att Lissabonfördraget innehåller en ny rättslig grund för medbeslutande när det gäller immateriell äganderätt (artikel 118 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

20.  Europaparlamentet välkomnar utvidgningen av EU:s ungdomspolitiska insatser som ska främja ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv (artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

21.  Europaparlamentet välkomnar den nya rättsliga grund som fastställs i artikel 298 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det förklaras att "när unionens institutioner, organ och byråer fullgör sina uppgifter ska de stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration", eftersom detta utgör grunden för en förordning om unionens administrativa förfarande.

22.  Europaparlamentet välkomnar den stärkta rättsliga grunden för antagandet av åtgärder från unionens sida vilka syftar till att förebygga och bekämpa bedrägerier som skadar Europeiska unionens ekonomiska intressen (artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet betonar att den bestämmelse som för närvarande ingår i artikel 280 i EG-fördraget och som föreskriver att dessa åtgärder inte ska gälla tillämpningen av nationell straffrätt eller den nationella rättsskipningen utgår i och med Lissabonfördraget.

23.  Europaparlamentet påpekar att det i de nya fördragsbestämmelserna om civil- och straffrättsligt samarbete ingår en rättslig grund för antagandet av åtgärder för att stödja utbildningen av domare och övrig personal inom rättsväsendet (artiklarna 81 och 82 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

24.  Europaparlamentet betonar att det i Lissabonfördraget även fastställs att det kan inrättas en europeisk åklagarmyndighet som ska bekämpa brott som skadar unionens ekonomiska intressen (artikel 86 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

25.  Europaparlamentet välkomnar att det i Lissabonfördraget införs bindande bestämmelser för att i EU:s interna och externa mål skydda barnets rättigheter (artikel 3.3 andra stycket och artikel 3.5 i EU-fördraget).

26.  Europaparlamentet välkomnar att en ny avdelning införs i Lissabonfördraget som ägnas åt turism (artikel 195 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), där det fastställs att unionen ska komplettera medlemsstaternas insatser. Parlamentet välkomnar vidare bestämmelsen om att lagstiftningsförslag som omfattas av denna avdelning ska antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

27.  Europaparlamentet välkomnar att idrott finns med i Lissabonfördraget som ett av de områden för vilka det fastställs en rättslig grund (artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet betonar särskilt att unionen äntligen kan vidta åtgärder för att utveckla idrotten och framför allt dess europeiska dimension, och vid genomförandet av politiken på andra områden kan beakta idrottens särart i vederbörlig utsträckning.

Nya befogenheter för parlamentet
Utökad rätt till medbeslutande

28.  Europaparlamentet välkomnar att Lissabonfördraget stärker EU:s demokratiska legitimitet avsevärt genom att utöka parlamentets rätt till medbeslutande.

29.  Europaparlamentet välkomnar att området med frihet, säkerhet och rättvisa är helt integrerat i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (artiklarna 67–89), vilket innebär att den tredje pelaren formellt upphör att existera. Parlamentet välkomnar att de flesta beslut som rör civilrätt, asyl, invandring och viseringspolitik samt rättsligt och polisiärt samarbete i brottmål kommer att omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

30.  Europaparlamentet anser att införandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet inom den gemensamma jordbrukspolitiken förbättrar EU:s demokratiska legitimitet, eftersom Europaparlamentet kommer att jämställas med rådet i lagstiftningsarbetet. Parlamentet betonar att medbeslutande kommer att tillämpas för all jordbrukslagstiftning enligt artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och att detta särskilt kommer att gälla för de fyra övergripande huvudtexterna på jordbruksområdet (den gemensamma organisationen av marknader, förordningen om direktstöd, förordningen om landsbygdsutveckling och finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken). Parlamentet påpekar att även lagstiftning om kvalitet, ekologiskt jordbruk och marknadsföring kommer att omfattas av artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

31.  Europaparlamentet betonar att varje behörighet hos rådet att anta åtgärder i enlighet med artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet förutsätter ett tidigare antagande av en rättsakt i enlighet med artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilken omfattar villkoren och begränsningarna i samband med de befogenheter som rådet getts. Parlamentet anser att artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt varken utgör någon rättslig grund eller kan ligga till grund för självständiga befogenheter som skulle medge antagande eller ändring av någon av de rättsakter från rådet som för närvarande gäller inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Rådet uppmanas att avstå från sådana åtgärder som avses i artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om det inte först samrått med parlamentet.

32.  Europaparlamentet konstaterar att beslutsfattandet om den gemensamma fiskeripolitiken förändras på ett genomgripande sätt – och att även ansvarsskyldigheten inom den gemensamma fiskeripolitiken stärks – i och med Lissabonfördraget. Parlamentet välkomnar att parlamentet och rådet kommer att, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, anta de bestämmelser som krävs för att den gemensamma fiskeripolitikens mål ska uppnås (artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet anser i detta sammanhang att alla frågor som formellt ingår i andra årliga regleringar än fastställandet av fångstmöjligheter och fördelning av kvoter, t.ex. tekniska åtgärder eller fiskeansträngning eller införlivandet av avtal som antas inom regionala fiskeriorganisationer, och som har en egen rättslig grund, bör omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

33.  Europaparlamentet välkomnar införandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet för antagandet av detaljerade bestämmelser om den multilaterala övervakningen (artikel 121.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), vilket torde stärka den ekonomiska samordningen.

34.  Europaparlamentet anser att Europeiska centralbanken (ECB) har fått ett större ansvar för att rapportera om sina penningpolitiska beslut, eftersom ECB erkänns som en av Europeiska unionens institutioner. Parlamentet välkomnar att flera bestämmelser i stadgan för Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och ECB kan ändras efter samråd med parlamentet i enlighet med artikel 40.2 i den stadgan. Detta innebär inte några begränsningar i ECB:s oberoende på det penningpolitiska området eller i samband med de prioriteringar som fastställs genom fördraget.

35.  Europaparlamentet anser att artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är en förbättring eftersom det fleråriga ramprogrammet och genomförandet av ett europeiskt forskningsområde, vilka nämns i denna artikel, kommer att omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet konstaterar emellertid att de särskilda program som nämns i artikeln kommer att antas genom ett särskilt lagstiftningsförfarande som endast förutsätter samråd med Europaparlamentet (artikel 182.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

36.  Europaparlamentet välkomnar att det genom Lissabonfördraget jämställs med rådet när det gäller genomförandet av strukturfonderna, i och med att det nuvarande samtyckesförfarandet ersätts med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet anser att detta är särskilt betydelsefullt för strukturfonderna efter 2013, eftersom det i samband med dessa fonder skapar ökad öppenhet och ökar ansvarigheten gentemot medborgarna.

37.  Europaparlamentet konstaterar att lagstiftning om förbud mot diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning kommer att omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande och kräva parlamentets godkännande (artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

38.  Europaparlamentet välkomnar att det ordinarie lagstiftningsförfarandet kommer att tillämpas på åtgärder för att bekämpa människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn, och sexuellt utnyttjande (artiklarna 79.2 och 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

39.  Europaparlamentet välkomnar att beslut med kvalificerad majoritet utökas till att även omfatta utbildningsområdet, inklusive idrott (artikel 165.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

40.  Europaparlamentet välkomnar att medbeslutande hädanefter kommer att omfatta tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen vid unionen (artikel 336 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), med tanke på att parlamentet därigenom jämställs med rådet i samband med ändringar av dessa föreskrifter.

Nya budgetbefogenheter

41.  Europaparlamentet konstaterar att Lissabonfördraget medför genomgripande förändringar när det gäller unionens finanser, särskilt interinstitutionella förbindelser och beslutsförfaranden.

42.  Europaparlamentet påpekar att rådet och parlamentet inom gränserna för de egna medlen måste enas om programplaneringen av utgifter, vilken blir rättsligt bindande (artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet välkomnar att budgeten som helhet måste antas gemensamt av parlamentet och rådet, i enlighet med den fleråriga budgetramen. Parlamentet välkomnar likaså avskaffandet av uppdelningen i obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter (artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet välkomnar slutligen att antagandet av budgetförordningen kommer att omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

43.  Europaparlamentet hänvisar till sin resolution av den 7 maj 2009 om de finansiella effekterna av Lissabonfördraget(4).

Nytt godkännandeförfarande

44.  Europaparlamentet välkomnar att det förenklade ändringsförfarandet när det gäller införandet av omröstning med kvalificerad majoritet och det ordinarie lagstiftningsförfarandet för ett visst område enligt avdelning V i EU-fördraget eller fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kräver parlamentets godkännande.

45.  Europaparlamentet noterar införandet av en bestämmelse om utträde för medlemsstaterna (artikel 50 i EU-fördraget). Parlamentet understryker i detta sammanhang att ett avtal om detaljerna i samband med en medlemsstats utträde ur unionen inte får ingås utan parlamentets godkännande.

46.  Europaparlamentet välkomnar att dess godkännande krävs för en lång rad internationella avtal som ingås av unionen. Parlamentet understryker att det har för avsikt att uppmana rådet att i förekommande fall inte inleda förhandlingar om internationella avtal förrän parlamentet har tagit ställning, och att låta parlamentet på grundval av ett betänkande från ansvarigt utskott anta rekommendationer i varje skede av förhandlingarna, varvid dessa rekommendationer bör beaktas innan förhandlingarna avslutas.

47.  Europaparlamentet anser att framtida "blandade" avtal med delar som rör Gusp-frågor och delar som rör andra frågor normalt måste behandlas utifrån en enda rättslig grund, som bör vara den som direkt gäller avtalets huvudsakliga innehåll. Parlamentet konstaterar att det kommer att ha rätt att höras, utom när avtalet uteslutande rör Gusp.

Nya kontrollbefogenheter

48.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionens ordförande kommer att väljas av Europaparlamentet på Europeiska rådets förslag och med hänsyn till valet till Europaparlamentet. Parlamentet hänvisar till sin resolution av den 7 maj 2009 om Lissabonfördragets konsekvenser för utvecklingen av Europeiska unionens interinstitutionella balans(5).

49.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiken måste godkännas av parlamentet och att övriga kommissionsledamöter måste godkännas kollektivt och omfattas kollektivt av förslag om misstroendevotum och därmed ska vara kollektivt ansvariga inför parlamentet.

50.  Europaparlamentet välkomnar det nya förfarande för att utse domare och generaladvokater till EG-domstolen och tribunalen som fastställs i artikel 255 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som innebär att de nationella regeringarnas beslut måste föregås av ett yttrande om kandidaternas lämplighet att utöva ämbetena som avges av en kommitté bestående av sju experter, varav en ska föreslås av Europaparlamentet.

51.  Europaparlamentet understryker behovet av öppenhet och demokratisk kontroll när det gäller inrättandet av en europeisk avdelning för yttre åtgärder i enlighet med artikel 27.3 i EU-fördraget, och erinrar om sin rätt att höras i denna fråga. Parlamentet anser att den europeiska avdelningen för yttre åtgärder administrativt bör vara knuten till kommissionen.

52.  Europaparlamentet förväntar sig förtydliganden när det gäller kriterierna för och utnämningen och utvärderingen av EU:s särskilda representanter, däribland definitionen av och syftet med deras uppgifter, längden på deras mandat och samordningen och komplementariteten med unionens framtida delegationer.

53.  Europaparlamentet understryker behovet av öppenhet och demokratisk kontroll när det gäller inrättandet av Europeiska försvarsbyrån och dess verksamhet, genom ett regelbundet informationsutbyte mellan chefen för Europeiska försvarsbyrån och det ansvariga utskottet i Europaparlamentet.

54.  Europaparlamentet välkomnar sin nya samrådsroll enligt artikel 40.2 i stadgan för ECBS och ECB när det gäller förändringar av ECB-rådets sammansättning.

55.  Europaparlamentet välkomnar att organ, framför allt Europol och Eurojust, i större utsträckning kommer att underställas parlamentarisk kontroll (artiklarna 85 och 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Parlamentet anser mot bakgrund av detta att det samrådsförfarande som föreskrivs för bildande av gemensamma företag på områdena forskning och teknisk utveckling (artiklarna 187 och 188 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) inte överensstämmer med andan i unionsrättsakter för bildande av organ.

Nya rättigheter att få information

56.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådets ordförande att se till att parlamentet får fullständig information om förberedelserna inför Europeiska rådets möten och att lämna rapporter om resultaten av mötena, om möjligt inom loppet av två arbetsdagar (om detta krävs med tanke på särskilda sammanträden i parlamentet).

57.  Europaparlamentet uppmanar ordföranden för rådets roterande ordförandeskap att informera parlamentet om ordförandeskapets program och de resultat som uppnås.

58.  Europaparlamentet uppmanar likaså kommissionens vice ordförande/unionens framtida höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiken att tillsammans med parlamentet komma överens om tillfredsställande metoder för att se till att parlamentet får fullständig information och hörs om unionens yttre åtgärder och att alla parlamentariska utskott som är ansvariga för områden som faller inom ramen för den höga representantens ansvarsområde involveras på vederbörligt sätt.

59.  När det gäller förhandlingar om och ingående av internationella avtal betonar Europaparlamentet att kommissionen kommer att ha en rättslig skyldighet att informera parlamentet om framstegen i förhandlingarna på samma sätt som den av rådet utsedda särskilda kommitté som avses i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet kräver att denna information ska ges i samma omfattning och vid samma tidpunkt som den ges till den relevanta rådskommitté som avses i denna artikel.

Ny initiativrätt

60.  Europaparlamentet välkomnar sin nya möjlighet att ta initiativ till ändringar av fördragen och kommer att utnyttja detta för att lägga fram nya idéer om EU:s framtid när nya utmaningar gör detta nödvändigt.

61.  Europaparlamentet välkomnar att parlamentet kommer att ha initiativrätt när det gäller förslag om sin egen sammansättning, varvid principerna i fördragen ska respekteras (artikel 14 i EU-fördraget).

62.  Europaparlamentet konstaterar att det genom Lissabonfördraget införs ett särskilt lagstiftningsförfarande för antagande av bestämmelser om villkor för tillsättning av tillfälliga undersökningskommittéer och om deras befogenheter (artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

Nya förfaranden
De nationella parlamentens kontroll

63.  Europaparlamentet välkomnar de nya rättigheter som tilldelas de nationella parlamenten beträffande kontrollen av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i all EU-lagstiftning. Parlamentet anser att förstärkningen av de nationella parlamentens kontroll av EU:s politikområden även kommer att öka allmänhetens medvetenhet om unionens verksamhet.

64.  Europaparlamentet betonar att de nationella parlamentens nya rättigheter måste respekteras till fullo ifrån det att Lissabonfördraget träder i kraft.

65.  Europaparlamentet välkomnar lokala och regionala myndigheters skyldighet att respektera subsidiaritetsprincipen. Parlamentet noterar Regionkommitténs rätt att väcka talan vid EG-domstolen om den anser att subsidiaritetsprincipen har kränkts (artikel 8 andra stycket i protokoll nr 2).

Delegerade rättsakter

66.  Europaparlamentet uppskattar de förbättringar som blir följden av de nya bestämmelserna om rättsakter och normhierarkin, särskilt skapandet av delegerade akter (artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), som innebär att kommissionen får delegeras befogenhet att anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och ändra icke väsentliga delar av lagstiftningsakter. Parlamentet påpekar att delegeringens mål, innehåll, omfattning och varaktighet uttryckligen ska fastställas av parlamentet och rådet i lagstiftningsakten.

67.  Europaparlamentet välkomnar framför allt bestämmelsen i artikel 290.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken parlamentet (och rådet) får besluta att återkalla delegeringen av befogenhet och göra invändningar mot enskilda delegerade akter.

68.  Europaparlamentet konstaterar att Lissabonfördraget, och därigenom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, inte innehåller någon rättslig grund för en ramåtgärd för delegerade akter, men föreslår att institutionerna enas om en standardformulering för sådana delegeringar som kommissionen regelbundet kan införa i förslag till lagstiftningsakter. Parlamentet betonar att detta skulle skydda lagstiftarens frihet.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga hur den avser att tolka förklaring nr 39, som är bifogad slutakten från den regeringskonferens som antog Lissabonfördraget, beträffande samråd med experter på området finansiella tjänster, och hur den avser att tillämpa denna tolkning på områden som inte rör bestämmelserna om delegerade akter i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Genomförandeakter

70.  Europaparlamentet konstaterar att nuvarande artikel 202 i EG-fördraget om genomförandebefogenheter upphävs genom Lissabonfördraget och att det i artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt införs ett nytt förfarande – "genomförandeakter" – som innebär att genomförandebefogenheter får tilldelas kommissionen i fall där "enhetliga villkor för genomförande av unionens rättsligt bindande akter krävs".

71.  Europaparlamentet noterar att parlamentet och rådet enligt artikel 291.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är skyldiga att i förväg anta regler och principer för "medlemsstaternas kontroll" av utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

72.  Europaparlamentet konstaterar vidare att det nuvarande kommittéförfarandet inte är förenligt med Lissabonfördraget och att förslag till sådana lagstiftningsakter som inte har antagits före ikraftträdandet måste ändras för att uppfylla kraven i artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

73.  Europaparlamentet anser att en interimslösning skulle kunna förhandlas fram med rådet för en inledande period så att inga hinder uppstår på grund av juridiska tomrum och den nya regleringen skulle kunna antas av lagstiftaren efter vederbörlig behandling av kommissionens förslag.

Prioriteringar för övergångsperioden

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till medlagstiftarna översända alla ej färdigbehandlade förslag för vilka nya rättsliga grunder och ändringar i lagstiftningsförfarandet är tillämpliga.

75.  Europaparlamentet påpekar att det kommer att besluta om vilken ståndpunkt det kommer att inta beträffande yttranden som redan har antagits under samrådsförfaranden såvitt avser frågor som hädanefter ska behandlas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, oavsett om detta innebär att det bekräftar sin tidigare ståndpunkt eller antar en ny. Parlamentet betonar att bekräftelser av att yttranden utgör parlamentets ståndpunkt efter den första behandlingen kan bli föremål för omröstning i parlamentet först efter det att Lissabonfördraget har trätt i kraft.

76.  Europaparlamentet kräver att ett interinstitutionellt avtal ska ingås för att förhindra att lagstiftningsförslag inom den tredje pelaren med betydelse för de grundläggande rättigheterna antas innan Lissabonfördraget har trätt i kraft, så att en fullständig juridisk granskning kan äga rum. Åtgärder som inte får någon effekt, eller bara en begränsad effekt, på de grundläggande rättigheterna får antas även före fördragets ikraftträdande.

Förslag

77.  Europaparlamentet uppmanar övriga institutioner att inleda förhandlingar om ett interinstitutionellt avtal som omfattar följande aspekter:

   a) De viktigaste mål som EU ska uppnå efter 2009, t.ex. i form av ett ramavtal mellan de tre politiska institutionerna om ett arbetsprogram för parlamentets och kommissionens mandatperiod, som inleds 2009.
   b) Genomförandebestämmelser som ska antas för att göra det nya fördraget till en framgång för institutionerna och unionsmedborgarna.

78.  Europaparlamentet kräver att det interinstitutionella avtalet mellan parlamentet och rådet uppdateras för att deras arbetsförbindelser när det gäller utrikespolitiken ska definieras, däribland utbyte av sekretessbelagd information på grundval av artiklarna 14 och 36 i EU-fördraget och artikel 295 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

79.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att överväga förhandlingar med parlamentet om ett nytt interinstitutionellt avtal som ger parlamentet en konkret definition av dess inblandning i varje steg inför ingåendet av ett internationellt avtal.

80.  Europaparlamentet begär, som en följd av de nya bestämmelserna om den fleråriga budgetramen (artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och budgetförordningen (artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), en översyn av det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

81.  Europaparlamentet anser att alla nödvändiga åtgärder bör vidtas för att utforma en europeisk informations- och kommunikationspolitik och att de tre institutionernas gemensamma politiska förklaring om kommunikation är ett viktigt första steg på vägen när det gäller att uppnå detta mål.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram ett förslag för genomförandet av "medborgarinitiativet", med tydliga, enkla och användarvänliga regler för utövandet av denna medborgerliga rättighet. Parlamentet hänvisar till sin resolution av den 7 maj 2009 med en uppmaning till kommissionen om framläggande av ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av medborgarinitiativet(6).

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta förordningar som genomför artikel 298 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt såvitt avser god förvaltning och därmed uppfylla ett mångårigt krav från parlamentet och Europeiska ombudsmannen på ett gemensamt förvaltningsrättsligt system som reglerar EU:s förvaltning.

84.  Europaparlamentet konstaterar att det enligt Lissabonfördraget är tillåtet att inkludera Europeiska utvecklingsfonden i unionens budget, varigenom den demokratiska legitimiteten hos en betydande del av EU:s utvecklingspolitik kommer att öka. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för EU:s budget vid halvtidsöversynen 2008/2009.

85.  Europaparlamentet rekommenderar att unionens ställning i internationella organisationer omgående granskas och förstärks så snart Lissabonfördraget har trätt i kraft och Europeiska unionen har ersatt Europeiska gemenskaperna.

86.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att tillsammans med parlamentet komma överens om en strategi för att se till att antagen lagstiftning är förenlig med stadgan för de grundläggande rättigheterna och bestämmelserna i fördragen om t.ex. förhindrande av diskriminering, skydd av asylsökande, ökad öppenhet, uppgiftsskydd, minoriteters rättigheter och brottsoffers och brottsmisstänktas rättigheter.

87.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att bidra till att förbättra förbindelserna mellan EU:s och medlemsstaternas myndigheter, särskilt när det gäller lagstiftning och rättsväsendet.

88.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utarbeta en effektiv gemensam energipolitik i syfte att åstadkomma en god samordning av energimarknaderna i EU:s medlemsstater och en utveckling av dessa marknader, varvid yttre aspekter – framför allt energikällor och energiförsörjningsvägar – bör beaktas.

89.  Europaparlamentet uppmanar rådet att tillsammans med parlamentet överväga hur bestämmelserna i artikel 127.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska tillämpas, enligt vilka rådet får tilldela Europeiska centralbanken särskilda uppgifter "i samband med tillsynen över kreditinstitut och andra finansinstitut med undantag av försäkringsföretag".

90.  Europaparlamentet åtar sig att anpassa sin interna organisation och optimera och rationalisera utövandet av de nya befogenheter som det ges genom fördraget.

o
o   o

91.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, samt till medlemsstaternas parlament.

(1) EUT C 125 E, 22.5.2008, s. 215.
(2) EUT C 175 E, 10.7.2008, s. 347.
(3) Antagna texter, P6_TA(2008)0055.
(4) Antagna texter, P6_TA(2009)0374.
(5) Antagna texter, P6_TA(2009)0387.
(6) Antagna texter, P6_TA(2009)0389.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy