Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, undertecknat i Lissabon den 13 december 2007 (Lissabonfördraget),

–   med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, ändrat genom Europeiska enhetsakten samt Maastrichtfördraget, Amsterdamfördraget och Nicefördraget,

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2003 om reformeringen av budgetförfarandet – möjliga alternativ inför revideringen av fördragen(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för Europeiska unionens egna medel(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2005 om politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013(4),

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 11–12 december 2008 om hur arbetet med Lissabonfördraget ska återupptas,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet, och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0183/2009), och av följande skäl:

A.  Genom Lissabonfördraget införs stora förändringar i fråga om EU:s budget, särskilt när det gäller de interinstitutionella förbindelserna och beslutsförfarandena.

B.  Genom Lissabonfördraget upprättas en noggrant angiven hierarki mellan de grundläggande akterna och EU:s finansiella och budgetmässiga system, vilket ger det förtydligande av beslutsprocessen som krävs.

C.  Den fleråriga budgetramen, som utgör den fleråriga planeringen för de utgifter som motsvarar EU:s politiska prioriteringar i ekonomiska termer och som sätter ett tak för EU:s utgifter under en viss period, omvandlas genom Lissabonfördraget till en juridiskt bindande rättsakt som bygger på en ny rättslig grund för att anta den förordning som fastställer denna fleråriga budgetram.

D.  Tidsperioderna för budgetramarna och för Europaparlamentets respektive kommissionens mandatperioder sammanfaller inte med varandra, vilket hittills har lett till att parlamentets inflytande över budgeten har minskat, eftersom den ofta är bunden till en budgetram som har förhandlats fram under den föregående mandatperioden.

E.  Om denna tidsplan inte förändras kommer parlamentet under vissa mandatperioder inte att kunna fatta grundläggande budgetbeslut, eftersom den budgetram som antogs under den föregående mandatperioden täcker hela parlamentets mandatperiod.

F.  De små marginaler som för närvarande finns under varje budgetrubrik och minskningen av de anslag som finns tillgängliga inom flexibilitetsmekanismerna gör det mycket svårt för EU att på ett lämpligt sätt bemöta oförutsedda politiska händelser och det finns en risk för att det årliga budgetförfarandet blir meningslöst.

G.  När Lissabonfördraget träder i kraft måste de institutioner som har ansvar för EU:s finansiella och budgetmässiga beslut ingå ett avtal om en optimal övergång till de mekanismer som inrättas genom de nya rättsakterna och de nya beslutsförfarandena.

H.  För att Ekonomiska och monetära unionen (EMU) ska fungera väl måste unionens budget beaktas i samordningen av medlemsstaternas budgetstrategier.

I.  Vid Europeiska rådets möte den 11–12 december 2008 bekräftades på nytt att Lissabonfördraget är nödvändigt för att få den utvidgade unionen att fungera mer effektivt, mer demokratiskt och mer ändamålsenligt, bland annat på det internationella planet. Europeiska rådet utarbetade en strategi och rättsliga garantier som svar på de irländska väljarnas farhågor, så att fördraget ska kunna träda i kraft före utgången av 2009 samtidigt som fördragsmålen respekteras.

Samlad bedömning

1.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som Lissabonfördraget innebär i fråga om demokratisk kontroll av och insyn i EU:s finanser. Mekanismerna för interinstitutionella samråd och metoderna för det interna samarbetet måste förstärkas och anpassas för att parlamentet ska kunna utnyttja dessa nya befogenheter fullt ut.

Egna medel

2.  När det gäller EU:s egna medel beklagar Europaparlamentet att medlemsstaterna inte tog tillfället i akt att införa ett system med verkliga egna medel för EU, vilket skulle vara mer rättvist, öppet och lättare att acceptera för medborgarna och skulle omfattas av en mer demokratisk beslutsprocess.

3.  Europaparlamentet beklagar särskilt att det inte har gjorts några framsteg när det gäller att låta parlamentet delta i fastställandet av gränser för och vilken typ av egna medel som EU ska förfoga över och påminner om att uppdelningen mellan beslut om inkomster och beslut om utgifter upprätthålls.

4.  Europaparlamentet välkomnar däremot de insatser som har gjorts när det gäller möjligheten att anta genomförandebestämmelser för beslutet om egna medel genom ett särskilt lagstiftningsförfarande enligt vilket rådet endast kan fatta beslut med kvalificerad majoritet efter det att parlamentet har gett sitt godkännande.

5.  Europaparlamentet uppmanar rådet att utnyttja denna bestämmelse så mycket som möjligt för att göra beslutsförfarandet mer flexibelt.

Flerårig budgetram

6.  Europaparlamentet välkomnar att den fleråriga budgetramen får en formell status genom Lissabonfördraget och omvandlas till en rättsligt bindande akt. Parlamentet påminner om att den fleråriga budgetramen fastställer planeringen för EU:s utgifter och innehåller ett tak för EU:s utgifter under en viss period, vilket bidrar till att förbättra budgetdisciplinen.

7.  Europaparlamentet välkomnar att förordningen om den fleråriga budgetramen ska antas gemensamt av parlamentet och rådet genom ett särskilt förfarande.

8.  Europaparlamentet beklagar emellertid att kravet på att beslutet om att anta den fleråriga budgetramen ska fattas med enhällighet finns kvar i Lissabonfördraget, vilket gör beslutsprocessen mycket besvärlig och gynnar förhandlingar enligt modellen "den minsta gemensamma nämnaren". Parlamentet uppmanar därför Europeiska rådet att så snart som möjligt utnyttja den klausul som innebär att det enhälligt kan besluta att den fleråriga budgetramen ska antas med kvalificerad majoritet.

9.  Europaparlamentet beklagar också att det enligt det nya förfarandet endast har godkännandebefogenheter, inte en verklig rätt till medbeslutande, men betonar med eftertryck att det i Lissabonfördraget föreskrivs att samtliga institutioner ska göra allt de kan redan när förfarandet inleds för att se till att det blir framgångsrikt. Därför uppmanar parlamentet rådet att göra sig tillgängligt från det att förfarandet inleds för att inrätta en strukturerad politisk dialog med parlamentet i syfte att fullt ut ta hänsyn till parlamentets prioriteringar.

10.  Europaparlamentet konstaterar att det i Lissabonfördraget anges att den fleråriga budgetramen inte enbart ska omfatta "beloppen för de årliga taken för anslag för åtaganden för varje utgiftskategori" utan även "alla övriga bestämmelser som behövs för att det årliga budgetförfarandet ska fungera väl"(5).

Den fleråriga budgetramens varaktighet

11.  Europaparlamentet välkomnar att Lissabonfördraget ger möjlighet till en finansiell planering under fem år, så att planeringen, så lång det är möjligt, kan sammanfalla (under förutsättning att de nödvändiga anpassningarna genomförs) med parlamentets och kommissionens mandatperioder, vilket den demokratiska logiken kräver. Parlamentet betonar att särskilda arrangemang kan krävas för särskilda politikområden som behöver mer långsiktig finansiell planering.

12.  Europaparlamentet stöder därför övergången till en flerårig budgetram på fem år men är medvetet om att en full överensstämmelse mellan den fleråriga budgetramen och Europaparlamentets mandatperiod och kommissionens mandatperiod kan vara svår att åstadkomma, eftersom det anser att en förhandlingsperiod på åtminstone ett år kan komma att krävas för att varje nyvalt parlament och ny kommission ska kunna fatta grundläggande politiska och ekonomiska beslut under sina mandatperioder.

13.  Europaparlamentet anser att det är mycket positivt att den fleråriga budgetramen integreras i en övergripande strategisk interinstitutionell planering – ett begrepp som för övrigt stärks genom Lissabonfördraget – så som föreslås i betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor om den institutionella jämvikten(6).

14.  Europaparlamentet stöder förslaget i detta betänkande om att det nya kollegiet av kommissionsledamöter när det presenterar sitt lagstiftningsprogram också ska lägga fram sina förslag till riktlinjer för den finansieringsram som kollegiet anser krävs för att genomföra de politiska prioriteringarna under mandatperioden. När institutionerna har kommit överens om lagstiftningsprogrammet ska dessa prioriteringar naturligtvis utvecklas i den fleråriga budgetramen med hjälp av dessa förslag.

15.  För övrigt anser europaparlamentet att den person som kandiderar för posten som ordförande för kommissionen vid debatter under plenarsammanträden och vid utfrågningar hos parlamentsutskotten redan bör kunna lämna uppgifter om de förutsebara ekonomiska konsekvenserna av de politiska mål som den nya kommissionen tänker driva.

16.  Europaparlamentet betonar att övergången till ett system med en femårig finansiell planering i enlighet med vad som anges ovan kan innebära att den nuvarande fleråriga budgetramen måste förlängas och anpassas till och med 2016 så att nästa femåriga budgetram kan träda i kraft i början av 2017(7). Parlamentet rekommenderar att förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram hur som helst slutförs före utgången av första kvartalet 2016 så att budgetförfarandet för 2017 redan då kan löpa inom ramen för de parametrar som kommer att gälla 2017.

17.  Europaparlamentet framhåller att förhandlingarna bör genomföras på ett sådant sätt att institutionerna kan räkna med att en ny flerårig budgetram träder i kraft redan 2016.

18.  Europaparlamentet anser att en förlängning och anpassning av den nuvarande fleråriga budgetramen bör övervägas i samband med genomförandet av nästa halvtidsöversyn 2010.

Flexibilitet

19.  Europaparlamentet betonar att den rättsligt bindande utformningen av den fleråriga budgetramen kräver en ökad flexibilitet så att EU ska kunna reagera tillräckligt smidigt och effektivt på oförutsedda utmaningar både inom och utanför unionen.

20.  Europaparlamentet påminner om att enligt Lissabonfördraget ska taken och de övriga anslagen för den aktuella fleråriga budgetramen avseende det senaste året förlängas om den nya fleråriga budgetramen inte har kunnat antas innan den föregående har löpt ut, och anser att detta är ytterligare ett argument för ökad flexibilitet.

21.  Europaparlamentet betonar därför vikten av att förstärka mekanismerna för flexibilitet dels inom och mellan budgetrubrikerna och dels via särskilda flexibilitetsfonder som ska gå att mobilisera utöver marginalerna.

22.  Europaparlamentet påminner om att budgetutskottet kommer att yttra sig om dessa frågor när betänkandet om halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013 antas.

Övergång från det interinstitutionella avtalet till den fleråriga budgetramen

23.  Europaparlamentet påminner om att ett avtal måste ingås mellan institutionerna i god tid innan Lissabonfördraget träder i kraft för att omvandla det nuvarande interinstitutionella avtalet till en flerårig budgetram som omfattas av en rättsakt i enlighet med Lissabonfördraget. Parlamentet erinrar om att en period på åtta veckor krävs för de nationella parlamentens granskning av förslag till rättsakter.

24.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att det måste utarbetas ett avtal om fördelningen av de bestämmelser som för närvarande ingår i det interinstitutionella avtalet och som behöver överföras till den fleråriga budgetramen, de bestämmelser som hör hemma i den kommande budgetförordningen och de som i förekommande fall kan motivera ett fortsatt interinstitutionellt avtal, eventuellt utökat med nya bestämmelser om budgetsamarbete. Parlamentet påminner om att denna uppdelning av bestämmelserna i det nuvarande interinstitutionella avtalet bör göras med hänsyn till de kriterier som fastställs i Lissabonfördraget.

Årligt budgetförfarande

25.  Europaparlamentet ser mycket positivt på att skillnaden mellan obligatoriska utgifter och icke-obligatoriska utgifter avskaffas. Detta innebär att parlamentet får samma förutsättningar som rådet att besluta om samtliga utgifter för EU.

26.  Europaparlamentet betonar att avskaffandet av skillnaden mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter inte strider mot EU:s skyldighet att respektera sina finansiella åtaganden. Parlamentet välkomnar Lissabonfördragets förklaring om att parlamentet, rådet och kommissionen ska se till "att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje man"(8).

27.  Europaparlamentet konstaterar att förändringarna i det årliga förfarandet bör leda till att det förenklas genom att en enda behandling införs för varje institution och flera bestämmelser införs i syfte att underlätta ett avtal mellan budgetmyndighetens båda grenar. Parlamentet understryker att dessa förändringar bör leda till mindre byråkrati.

Kommissionens roll

28.  Europaparlamentet understryker att kommissionen får en viktigare roll i och med att den får initiativrätt i budgetfrågor och får ändra sitt förslag till budget fram till den tidpunkt då förlikningskommittén sammankallas.

29.  Europaparlamentet välkomnar att det i fördraget också erkänns att det är kommissionen som ska ta de initiativ som krävs för att föra parlamentets och rådets ståndpunkter närmare varandra under arbetet i förlikningskommittén och uppmanar därför kommissionen att fullt ut ta på sig rollen som medlare mellan parlamentet och rådet för att få till stånd ett avtal.

En helt ny logik

30.  Europaparlamentet uppmärksammar att det nya fördraget innebär att budgetförslaget endast ska behandlas en enda gång av varje institution och understryker att det nya förfarandet och den enda behandlingen innebär att institutionerna de facto inte längre har möjlighet att korrigera sin ståndpunkt mellan behandlingarna, vilket tidigare var fallet. Därför är parlamentet övertygat om att detta förfarande innebär att parlamentet måste finjustera sina politiska prioriteringar på ett tidigare stadium och anpassa sin operativa strategi och organisation som gör det möjligt att uppnå alla fastställda mål.

31.  Europaparlamentet påminner om att denna enda behandling måste användas för att hävda parlamentets politiska prioriteringar men även göra det möjligt att komma överens med rådet vid den tidpunkt då förlikningskommittén avslutar sitt arbete (eller genomföra en ny omröstning om sina ändringsförslag med stor majoritet, om parlamentet godkänner och rådet förkastar förlikningskommitténs text).

32.  Europaparlamentet betonar vikten av att ha en pragmatisk tidplan som liknar den nuvarande planen, men påminner samtidigt om att förlikningsmekanismerna måste tidigareläggas. Dessutom är det nödvändigt att införa informella mekanismer för dialog mellan institutionerna innan förfarandet inleds och även så länge förfarandet pågår för att göra det lättare att få till stånd ett avtal.

33.  Europaparlamentet är övertygat om att Lissabonfördraget främst kommer att innebära en förstärkning av parlamentets befogenheter under förutsättning att parlamentet ser till att effektivt hantera den kortare tidplan och det behov av att genomföra fler insatser i förväg som det nya förfarandet medför.

34.  Europaparlamentet anser att dess resolution före det första förlikningssammanträdet i framtiden kommer att få större betydelse eftersom detta kommer att ge parlamentet möjlighet att föra fram sina budgetmässiga prioriteringar formellt, utan att påverkas av taktiska överväganden till följd av rådets ståndpunkt om förslaget till budget. Parlamentet anser att denna resolution också tydligt kommer att visa de andra institutionerna vilka parlamentets prioriteringar är innan de interinstitutionella förhandlingarna inleds. Detta kommer dessutom att vara ett lämpligt tillfälle för parlamentet att fatta politiska beslut om pilotprojekt och förberedande åtgärder.

35.  Europaparlamentet påminner om att dessa prioriteringar också kommer att vara till stor nytta för parlamentet som riktlinjer inför behandlingen av förslaget till budget, men även som mandat för parlamentets delegation under förhandlingarna i förlikningskommittén.

36.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att ordna ett trepartssamtal under juli månad för att ge varje institution möjlighet att tydligt visa sina prioriteringar för de andra parterna och ge parlamentet tillfälle att informera de andra institutionerna om innehållet i sin resolution om förslaget till budget som antas i juli.

37.  Europaparlamentet betonar den politiska nyttan av att – med respekt för allas respektive behörigheter – införa en fördjupad dialog med motsvarande utskott i de nationella parlamenten om förslaget till budget och om Europaparlamentets prioriteringar för det årliga budgetförfarandet.

Förlikningskommittén

38.  Europaparlamentet betonar den betydelse som förlikningskommittén kommer att få i framtiden som den instans där de politiska skiljaktigheterna mellan de båda grenarna av budgetmyndigheten ska lösas. Parlamentet påminner om att denna kommitté kommer att få i uppdrag att inom 21 dagar komma överens om en kompromisstext som ska träda i kraft om den inte avvisas av budgetmyndigheten. Denna kommitté måste få en politisk sammansättning på högsta nivå.

39.  Europaparlamentet välkomnar att det genom Lissabonfördraget får en avgörande roll för detta förfarande, eftersom

40.  Utan att detta påverkar den politiska karaktären av de politiska gruppernas utnämningar av ledamöterna, betonar Europaparlamentet att det vore önskvärt att parlamentets delegation i förlikningskommittén leds av ordföranden för budgetutskottet och att ledamöter från de särskilda utskott som hanterar viktiga budgetfrågor ingår i delegationen, utöver ledamöter från budgetutskottet, om en särskild fråga inom deras politikområde är föremål för förhandlingar.

41.  Europaparlamentet uppmanar rådet att snabbt ingå ett avtal med parlamentet om förlikningskommitténs arbetssätt.

42.  Europaparlamentet anser för sin del att förlikningskommittén bör kunna sammanträda minst två gånger om detta krävs för att nå en överenskommelse på högsta politiska nivå. Inför dessa sammanträden bör ett förberedande politiskt trepartssamtal hållas enligt den traditionella metoden. Parlamentet påminner om att företrädare för rådet måste få politiska förhandlingsmandat inför dessa möten.

43.  Europaparlamentet föreslår att detta arbete ska förberedas av en förberedande interinstitutionell grupp bestående av den allmänna föredraganden tillsammans med företrädare för parlamentets politiska grupper och den ständige representanten för det land som innehar ordförandeskapet. Samtidigt bör det också finnas möjlighet för de båda andra ordförandeskapen inom trojkan att delta.

44.  Europaparlamentet påminner också om att institutionerna måste komma överens om sammansättningen av sekretariatet för denna kommitté, som bör bestå av tjänstemän från budgetmyndighetens båda grenar och bistås av kommissionen.

Jordbruksfrågor

45.  Europaparlamentet påpekar att bestämmelsen om att kommissionen inte längre kan ändra sitt förslag efter det att förlikningskommittén har sammankallats betyder att det inte längre går att använda den traditionella ändringsskrivelsen till hösten för att ta hänsyn till uppdaterade prognoser för jordbrukspolitiken och deras budgetmässiga konsekvenser. I detta fall bör det mest ändamålsenliga förfarandet vara att kommissionen – vid behov – lägger fram ett särskilt förslag till ändringsbudget ("ändringsbudget för jordbruket") så snart som siffrorna för jordbruket slutgiltigt har fastställts.

Förbindelser med den lagstiftande myndigheten

46.  Europaparlamentet betonar att parlamentets utökade budgetbefogenheter, som kommer att omfatta EU:s samtliga utgifter, tillsammans med att medbeslutandeförfarandet ska tillämpas i så gott som samtliga lagstiftningsärenden kräver att större hänsyn tas till den budgetmässiga dimensionen av lagstiftningsarbetet. Därför måste samarbetet mellan budgetutskottet och sektorsutskotten utökas för att ta hänsyn till de finansiella konsekvenserna av parlamentets lagstiftningsarbete, särskilt i fråga om inverkan på den fleråriga budgetramen och den årliga budgeten. Därför föreslår parlamentet att en ledamot från budgetutskottet ska delta i förlikningsförfaranden i lagstiftningsfrågor som har budgetkonsekvenser. I detta sammanhang framhåller parlamentet det arbete som utförs inom arbetsgruppen för parlamentsreform, inte minst vad gäller de särskilda former för samarbete mellan de parlamentsutskott som beskrivs i den tredje interimsrapporten.

47.  Europaparlamentet påminner för övrigt om att enligt Lissabonfördraget ska alla EU:s institutioner vara skyldiga att hålla budgetdisciplinen. I parlamentets arbetsordning föreskrivs det dessutom redan ett särskilt förfarande för att säkerställa att denna princip respekteras och detta förfarande bör göras mer funktionsdugligt och effektivt.

Budgetförordningen

48.  Europaparlamentet välkomnar att budgetförordningen ska antas genom det vanliga lagstiftningsförfarandet (medbeslutande) av parlamentet och rådet efter att ha hört revisionsrätten.

49.  Europaparlamentet påminner om att huvudbestämmelserna för att urskilja vilka bestämmelser i det nuvarande interinstitutionella avtalet som bör ingå i det kommande interinstitutionella avtalet och vilka som bör ingå i den fleråriga budgetramen ingår i Lissabonfördraget.

50.  Budgetförordningen bör ändå omfatta samtliga bestämmelser som krävs för att fastställa förfarandet i enlighet med bestämmelserna i fördraget.(9) Europaparlamentet anser att denna formulering omfattar förlikningskommitténs funktion, utlösningsmekanismen och moderniseringen av de bestämmelser i budgetförordningen som påverkas direkt av förändringarna i Lissabonfördraget (dvs. avskaffande av skillnaden mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter, ett nytt medbeslutandeförfarande för utbetalningar m.m.).

51.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att institutionerna når en politisk överenskommelse om dessa frågor i tid så att de bestämmelser som krävs i budgetförordningen kan införas så snart som möjligt enligt det nya förfarandet när Lissabonfördraget har trätt i kraft, och om så krävs sörja för preliminära överenskommelser så att budgetförfarandet kan fortsätta obehindrat.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i tid utarbeta ett förslag som kan göra det möjligt för parlamentet och rådet att nå en överenskommelse om tillämpningen av denna skillnad på innehållet i det nuvarande interinstitutionella avtalet som anges i punkt 49.

53.  Europaparlamentet understryker att denna anpassning av budgetförordningen på intet sätt får sammanblandas med den översyn som ska göras vart tredje år och som ska genomföras 2010.

Budgetkonsekvenser av de interinstitutionella förändringarna och EU:s nya befogenheter

54.  Europaparlamentet konstaterar att Lissabonfördraget när det träder i kraft också kommer att få konsekvenser för EU:s budget när det gäller de nyheter som införs på institutionell nivå, särskilt att Europeiska rådet får status som institution och att en fast post som ordförande inrättas samtidigt med posten som hög representant och den europeiska avdelningen för yttre åtgärder med uppgift att stödja den höge representanten i dennes arbete.

55.  Europaparlamentet bekräftar redan nu sin avsikt att fullt ut utöva sina budgetbefogenheter när det gäller de institutionella nyheterna och betonar vikten av att i tid nå ett politiskt avtal med rådet om finansieringen av Europeiska rådet och särskilt dess fasta ordförandeskap och även om finansieringen av den kommande europeiska avdelningen för yttre åtgärder. Parlamentet understryker att finansieringen av den avdelningen helt och hållet måste ligga under budgetmyndighetens kontroll.

56.  När det gäller GUSP och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken påpekar Europaparlamentet att enligt Lissabonfördraget kan nya förfaranden införas för att snabbt ge tillgång till unionens budget och upprätta en startfond av medlemsstaternas bidrag. Parlamentet betonar dock att alla unionens yttre åtgärder som regel ska finansieras från gemenskapsanslag och endast i undantagsfall – i ett akut läge – med bidrag utanför unionens budget.

57.  Europaparlamentet konstaterar att Lissabonfördraget också kommer att få finansiella konsekvenser, om än begränsade, till följd av de nya befogenheter som EU får. Parlamentet är redo att när tiden är inne analysera de konkreta konsekvenserna av att dessa nya befogenheter utövas och anser att dessa säkert inte kommer att börja tillämpas fullt ut direkt när Lissabonfördraget träder i kraft utan i den takt som de lagstiftningsförslag som är förknippade med dessa befogenheter utarbetas. Parlamentet anser ändå att finansieringen av dem inte får ske på bekostnad av finansieringen av EU:s nuvarande verksamhet.

Samordning med nationella budgetar

58.  Europaparlamentet vill uppmana de nationella parlamenten att varje år delta i en gemensam offentlig diskussion om riktlinjerna för den nationella och gemensamma budgetpolitiken innan respektive budgetförslag behandlas för att redan från början skapa en ram för gemensam eftertanke om samordningen av medlemsstaternas nationella politik, under beaktande av bidraget från gemenskapen.

59.  Europaparlamentet framhåller att det som underlag för beslutet om att anslå medel från EU:s budget till dess viktigaste mål skulle vara till nytta om respektive medlemsstat varje år offentliggjorde vilka anslag i den nationella och i förekommande fall regionala budgeten som bidrar till att uppnå dessa mål.

o
o   o

60.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt medlemsstaternas parlament.

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1. (2) EUT C 61 E, 10.3.2004, s. 143. (3) EUT C 27 E, 31.1.2008, s. 214. (4) EUT C 124 E, 25.5.2006, s. 373. (5) Artikel 312.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. (6) Betänkandet av den 18 mars 2009 om Lissabonfördragets inverkan på utvecklingen av Europeiska unionens institutionella jämvikt, (A6-0142/2009). (7) Enligt den modell som anges i tabellen i budgetutskottets betänkande av den 26 februari 2009 om en halvtidsöversyn av budgetramen 2007–2013 (A6-0110/2009):___________________________________________________________________________________År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019budget för år 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020Valperiod 2004/2009 2009/2014 2014/2019Fkerårig budgetram Översyn 2007/2013 2013/2016 2017/2021 (8) Artikel 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. (9) Enligt artikel 322.1 a i fördraget om Europeiska unionens funktion ska den omfatta "finansiella regler som särskilt ska ange närmare bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande".