Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Pakistan om vissa luftfartsaspekter (KOM(2008)0081 – C6-0080/2009 – 2008/0036(CNS))

P6_TA(2009)0218 A6-0188/2009

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2008)0081),

–   med beaktande av artikel 80.2 och artikel 300.2 första stycket första meningen i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0080/2009),

–   med beaktande av artiklarna 51, 83.7 och 43.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6-0188/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Islamiska republiken Pakistan parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till rådets beslut om Europeiska gemenskapens anslutning till föreskrifter nr 61 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa om enhetliga bestämmelser för godkännande av nyttofordon med avseende på deras utskjutande delar framför förarhyttens bakre vägg (KOM(2008)0675 – 7240/2009 – C6-0119/2009 – 2008/0205(AVC))

P6_TA(2009)0219 A6-0243/2009

(Samtyckesförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2008)0675 –7240/2009),

–   med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke till rådets beslut 97/836/EG i enlighet med artikel 4.2 i EG-fördraget (C6-0119/2009)(1),

–   med beaktande av artiklarna 75.1 och 43.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A6-0243/2009).

1.  Europaparlamentet ger sitt samtycke till förslaget till rådets beslut.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Rådets beslut av den 27 november 1997 om Europeiska gemenskapens anslutning av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter ("Reviderad överenskommelse av år 1958") (EGT L 346, 17.12.1997, s. 78).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till rådets direktiv om djurhälsovillkor vid förflyttning och import av hästdjur från tredjeland (kodifierad version) (KOM(2008)0715 – C6-0479/2008 – 2008/0219(CNS))

P6_TA(2009)0220 A6-0248/2009

(Samrådsförfarandet – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2008)0715),

–   med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0479/2008),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–   med beaktande av artiklarna 80 och 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0248/2009).

A.  Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till rådets förordning om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter (kodifierad version) (KOM(2008)0796 – C6-0018/2009 – 2008/0226(CNS))

P6_TA(2009)0221 A6-0249/2009

(Samrådsförfarandet – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2008)0796),

–   med beaktande av artiklarna 37 och 133 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0018/2009),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–   med beaktande av artiklarna 80 och 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0249/2009).

A.  Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och om fastställande av innehållet i bilagorna (14518/1/2008 – C6-0003/2009 – 2006/0008(COD))

P6_TA(2009)0222 A6-0207/2009

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14518/1/2008 – C6-0003/2009),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0007) och (KOM(2007)0376),

–   med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2008)0648),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0207/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 22 april 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2009 om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och om fastställande av innehållet i bilagorna

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen den slutliga rättsakten, förordning (EG) nr 988/2009.)

(1) Antagna texter från sammanträdet 9.7.2008, P6_TA(2008)0349.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (14516/4/2008 – C6-0006/2009 – 2006/0006(COD))

P6_TA(2009)0223 A6-0204/2009

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14516/4/2008 – C6-0006/2009),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0016),

–   med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2008)0647),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0204/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 22 april 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen den slutliga rättsakten, förordning (EG) nr 987/2009.)

(1) Antagna texter, 9.7.2008, P6_TA(2008)0348.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapens deltagande i ett europeiskt forskningsprogram för metrologi som genomförs av flera medlemsstater (KOM(2008)0814 – C6-0468/2008 – 2008/0230(COD))

P6_TA(2009)0224 A6-0221/2009

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0814),

–   med beaktande av artiklarna 251.2, 169 och 172 andra stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0468/2008),

–   med beaktande av de utfästelser som rådets företrädare gjorde i en skrivelse av den 7 april 2009 om att det ändrade förslaget ska godkännas i enlighet med artikel 251.2 andra stycket första strecksatsen i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0221/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 22 april 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2009/EG om gemenskapens deltagande i ett europeiskt forskningsprogram för metrologi som genomförs av flera medlemsstater

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen den slutliga rättsakten, beslut nr 912/2009/EG.)

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (KOM(2008)0644 – C6-0373/2008 – 2008/0198(COD))

P6_TA(2009)0225 A6-0115/2009

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0644),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 175.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0373/2008),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för internationell handel (A6-0115/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 22 april 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2009 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag ║,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1)  Skogen tillhandahåller en stor mängd miljömässiga, ekonomiska och sociala nyttigheter, som timmer, andra typer av skogsprodukter och miljötjänsteroch livsmiljöer för lokalsamhällen.

(2)  Skogsmiljön utgör ett värdefullt arv som måste skyddas, bevaras och om möjligt återställas med det yttersta målet att bevara den biologiska mångfalden och ekosystemens funktioner, skydda klimatet och slå vakt om rättigheterna för ursprungsbefolkningar, lokalsamhällen och samhällen som är beroende av skogens resurser.

(3)  Skogen är en ekonomisk resurs och skogsbruket genererar välstånd och sysselsättning. Skogsbruket har även positiva inverkningar på klimatet eftersom skogens produkter kan ersätta mer energikrävande produkter.

(4)  Det är särskilt från ett klimatperspektiv av stor betydelse att underleverantörer som verkar på gemenskapsmarknaden saluför timmer endast från laglig avverkning, eftersom sådant timmer säkerställer att skogens viktiga funktion som koldioxidsänka inte rubbas. Vidare bidrar användandet av timmer från laglig avverkning som byggnadsmaterial, i exempelvis trähus, till en bindning av koldioxid på lång sikt.

(5)  Skogen och skogsindustrin står för en mycket stor del av utvecklingsländernas sociala och ekonomiska utveckling, och utgör i sådana länder den primära inkomstkällan för många människor. Det är därför viktigt att inte hämma denna utveckling och inkomstkälla, utan i stället fokusera på hur man kan främja en mer hållbar utveckling av skogsbruket i dessa länder.

(6)  Den ökande efterfrågan på timmer och trävaror har, tillsammans med de institutionella brister och bristfälliga styrelseformer som karakteriserar skogssektorn i flera timmerproducerande länder, lett till att den olagliga avverkningen och den därmed sammanhängande handeln blivit allt mer oroande.

(7)  Det är uppenbart att trycket på de naturliga skogresurserna och efterfrågan på timmer och trävaror ofta är för högt och att gemenskapen måste minska sin inverkan på skogarnas ekosystem, oavsett var denna inverkan sker.

(8)  Den olagliga avverkningen i kombination med institutionella och förvaltningsmässiga brister inom skogssektorn i ett stort antal timmerproducerande länder är ett stort problem av internationella dimensioner. Denna avverkning utgör ett allvarligt hot mot skogarna eftersom den bidrar till avskogningen och skogsförstörelsen, som orsakar omkring 20 % av koldioxidutsläppen. Den påverkar också öken- och stäppbildningen, förvärrar markerosionen och förstärker ytterlighetsfenomenen i väderleken med de översvämningar de kan föra med sig, hotar ▌den biologiska mångfalden, skadar ursprungsbefolkningars livsmiljöer och underminerar det hållbara skogsbruket och dess utveckling. Den har också sociala, politiska och ekonomiska konsekvenser, vilka ofta undergräver framstegen mot mål för god förvaltning och utgör ett hot mot lokalsamhällen som är beroende av skogen för att överleva samt mot ursprungsbefolkningars rättigheter.

(9)  Syftet med denna förordning är att inom EU stoppa handeln med olagligt avverkat timmer och produkter som framställts från sådant timmer och bidra till att i hela världen stoppa avskogningen och skogsförstörelsen, med de utsläpp av koldioxid och den förlust av biologisk mångfald den för med sig, och samtidigt främja hållbar ekonomisk tillväxt, hållbar mänsklig utveckling och respekt för ursprungsbefolkningar och lokalbefolkningar. Denna förordning bör bidra till fullgörandet av de skyldigheter och åtaganden som bland annat finns i konventionen från 1992 om biologisk mångfald (CBD), konventionen från 1973 om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites), de internationella avtalen från 1983, 1994 och 2006 om tropiskt timmer (ITTA), FN:s ramkonvention om klimatförändringar från 2002 (UNFCCC), FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning från 1994, Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992, Johannesburgdeklarationen och genomförandeplanen, antagen av världstoppmötet om hållbar utveckling den 4 september 2002, handlingsförslagen FN:s mellanstatliga panel för skogsfrågor, godkända av FN:s generalförsamling vid dess särskilda möte 1997 (Ungass), och från FN:s mellanstatliga skogsforum, den icke-bindande förklaringen från FN:s konferens 1992 om miljö och utveckling (Unced) om principerna för global samsyn beträffande bruk, vård och en hållbar utveckling av alla slags skogar, Agenda 21, antagen av Unced i juni 1992, resolutionen 1997 från Ungass om ett program för vidare genomförande av Agenda 21, millenniedeklarationen från 2000, Världsstadgan för naturen från 1982, deklarationen från FN-konferensen om den mänskliga miljön 1972, handlingsplanen från 1972 för den mänskliga miljön, FN:s skogsforum, resolution 4/2, konventionen från 1979 om europeiska vilda djur och livsmiljöer och FN-konventionen mot korruption från 2003 (Uncac).

(10)  Enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om Europeiska gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram(4) bör företräde ges åt arbetet med att undersöka möjligheten att vidta aktiva åtgärder för att förhindra och bekämpa handel med olagligt avverkat timmer, liksom åt gemenskapens och medlemsstaternas fortsatt aktiva deltagande i genomförandet av globala och regionala lösningar och överenskommelser rörande skogsrelaterade frågor.

(11)  Kommissionens meddelande av den 21 maj 2003 med titeln "Skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel (Flegt) - förslag till en handlingsplan för EU" innehöll förslag om ett åtgärdspaket till stöd för de internationella insatser som görs för att lösa problemet med den olagliga avverkningen och den därmed sammanhängande handeln och bidra till den vidare målsättningen om hållbar förvaltning av skogen(5).

(12)  Europaparlamentet och rådet anser att gemenskapen bör bidra till de globala insatserna för att lösa problemet med olaglig avverkning samt stödja hållbar laglig avverkning inom ramen för hållbar utveckling, hållbar förvaltning av skogen och fattigdomsminskning, liksom social rättvisa och nationell suveränitet, och välkomnade därför meddelandet.

(13)  I enlighet med meddelandets syfte, som är att garantera att endast trävaror som producerats i enlighet med producentlandets nationella lagstiftning förs in i gemenskapen, har gemenskapen förhandlat fram frivilliga partnerskapsavtal med timmerproducerande länder (partnerländer). Dessa avtal ålägger parterna att införa ett licenssystem och att reglera sådan handel med timmer och trävaror som anges i partnerskapsavtalen.

(14)  Gemenskapen bör också i bilaterala samtal med de främsta timmerkonsumerande länderna, såsom Förenta staterna, Kina, Ryssland och Japan, ta initiativ till diskussioner om problemet med olaglig avverkning, få till stånd en konvergens i riktning mot harmoniserade lämpliga skyldigheter för aktörerna på de egna timmermarknaderna samt skapa ett oberoende globalt varningssystem och ett register över olaglig avverkning som t.ex. kan drivas av Interpol och ett lämpligt FN-organ och där man kan utnyttja den senaste satellitövervakningstekniken.

(15)  Verksamhetsutövare från länder med skogar av internationell ekologisk betydelse bör ha särskilt ansvar för den hållbara exploateringen av timmer.

(16)  Med tanke på problemets omfattning och angelägenhetsgrad är det nödvändigt att aktivt stödja kampen mot den olagliga avverkningen och den därmed sammanhängande handeln, att minska gemenskapens inverkan på skogarnas ekosystem, att komplettera och stärka initiativet med frivilliga partnerskapsavtal och att bättre samordna olika strategier som syftar till fattigdomsminskning, bevarande av skogar och en hög grad av miljöskydd, däribland kampen mot klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.

(17)  Utgående från principen om förebyggande åtgärder bör alla aktörer inom leveranskedjan dela på ansvaret för att undanröja risken för att olagligt avverkat timmer och trävaror från sådant timmer tillhandahålls på marknaden.

(18)  De insatser som gjorts av de länder som ingått frivilliga Flegtpartnerskapsavtal med gemenskapen och de principer som ingår i dessa avtal bör erkännas, framför allt när det gäller definitionen av lagligt producerat timmer. Det bör också beaktas att enligt Flegtlicenssystemet är det endast timmer och trävaror från avverkning som skett i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning som exporteras till gemenskapen. Därför bör trävaror som finns förtecknade i bilagorna II och III till rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen(6), med ursprung i partnerländer som finns förtecknade i bilaga I till den förordningen anses komma från laglig avverkning om de uppfyller kraven i den förordningen och alla tillämpningsföreskrifter. De frivilliga partnerskapsavtalens principer, framför allt för definitionen av begreppet "timmer från laglig avverkning", måste bland annat innefatta en garanti för, samt bestämmelser om, att skogsbruket förutsätts vara hållbart, den biologiska mångfalden bevaras och lokalsamhällen som är beroende av skogen för att överleva samt ursprungsbefolkningar skyddas och får sina rättigheter garanterade.

(19)  Hänsyn bör också tas till det faktum att konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) ålägger parterna i konventionen att endast bevilja Citestillstånd för export när en art som finns förtecknad i Cites avverkats, bland annat, i enlighet med inhemsk lagstiftning i exportlandet. Därför bör trävaror från arter som finns förtecknade i bilagorna A, B och C i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem(7) anses komma från laglig avverkning om de uppfyller kraven i den förordningen och dess tillämpningsföreskrifter.

(20)  Den olagliga avverkningen är mycket komplex, med sina underliggande faktorer och konsekvenser, och mot bakgrund av detta bör incitamenten för olagliga handlingar minskas genom fokusering på verksamhetsutövarnas beteende. Striktare krav och skyldigheter samt bättre rättsliga möjligheter att åtala verksamhetsutövare för innehav av olagligt timmer och olagliga trävaror och för utsläppande eller tillhandahållande av sådant timmer eller olagliga trävaror på gemenskapsmarknaden är bland de effektivaste lösningarna för att avhålla verksamhetsutövarna från att handla med leverantörer av olagligt timmer.

(21)  I brist på internationellt erkänd definition bör lagstiftningen i det land där timret avverkas vara den huvudsakliga grunden för definitionen av vad som utgör olaglig avverkning. Som måttstock för lagligheten bör man ytterligare beakta internationella standarder, bland annat de standarder som tagits fram av den Afrikanska timmerorganisationen (ATO), Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO), Montrealprocessen om kriterier och indikatorer för bevarande och hållbar förvaltning av tempererad och boreal skog samt den alleuropeiska processen för kriterier och indikatorer för ett hållbart skogsbruk. En sådan måttstock för lagligheten bör bidra till genomförandet av internationella åtaganden, principer och rekommendationer, bland annat sådana som rör minskade klimatförändringar, minskade förluster av biologisk mångfald, fattigdomsminskning, minskad ökenspridning samt skydd och främjande av rättigheterna för ursprungsbefolkningar, lokalsamhällen och samhällen som är beroende av skogen. Avverkningslandet bör tillhandahålla en förteckning över den totala lagliga avverkningen med uppgifter om trädarter och maximal timmerproduktion.

(22)  Många trävaror genomgår ett stort antal processer både innan de släpps ut på marknaden första gången och efter. För att undvika att införa onödiga administrativa bördor bör kravet på att införa ett fullständigt system för åtgärder och förfaranden (ett system för tillbörlig aktsamhet) för minimering av risken för att olagligt timmer och olagliga trävaror släpps ut på marknadenomfatta endast de verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden för första gången, och inte alla verksamhetsutövare som deltar i distributionskedjan. Det generella förbudet mot att tillhandahålla olagligt timmer eller olagliga trävaror på marknaden bör dock gälla för alla verksamhetsutövare inom leveranskedjan och de måste visa tillbörlig aktsamhet för att så inte ska ske.

(23)  Alla verksamhetsutövare (handlare och producenter) i leveranskedjan för timmer och trävaror på gemenskapsmarknaden bör klart kunna ange från vilken källa eller leverantör deras produkter kommer.

▌

(24)  Verksamhetsutövare som för första gången släpper ut timmer och trävaror på gemenskapsmarknaden bör visa tillbörlig aktsamhet genom ett system för tillbörlig aktsamhet som minimerar risken för att timmer och trävaror från olaglig avverkning släpps ut på marknaden.

(25)  Systemet för tillbörlig aktsamhet bör ge tillgång till källorna och leverantörerna för timmer och trävaror som släpps ut på gemenskapsmarknaden samt till information om efterlevnaden av tillämplig lagstiftning.

(26)  Vid genomförandet av denna förordning bör kommissionen och medlemsstaterna ta särskild hänsyn till små och medelstora företags särpräglade utsatthet och begränsade resurser. Det är ytterst viktigt att sådana företag inte betungas av komplicerade regler som hindrar deras utveckling. Kommissionen bör därför så långt det är möjligt, med utgångspunkt i de mekanismer och principer som slås fast i den kommande Small Business Act, utarbeta förenklade system för små och medelstora företags skyldigheter enligt denna förordning, utan att äventyra dess mål och syfte, och erbjuda sådana företag fullgoda alternativ för att ge dem möjlighet att verka i linje med gemenskapslagstiftningen.

(27)  ▌ För att främja genomförandet av denna förordning och bidra till utveckling av god praxis är det lämpligt att erkänna organisationer som har utarbetat lämpliga och effektiva krav för genomförandet av system för tillbörlig aktsamhet. En förteckning över sådana erkända organisationer bör offentliggöras ▌.

(28)  I samma syfte bör Europeiska unionen stimulera de ovannämnda organisationernas samarbete med miljöorganisationer och organisationer för de mänskliga rättigheterna till stöd för systemen för tillbörlig aktsamhet och tillsynen över dem.

(29)  De behöriga myndigheterna bör övervaka att verksamhetsutövarna fullgör de skyldigheter som fastställs i denna förordning. Därför bör de behöriga myndigheterna genomföra officiella kontroller, bland annat tullkontroller, och ålägga verksamhetsutövarna att vidta korrigerande åtgärder när så krävs.

(30)  De behöriga myndigheterna bör föra register över kontrollerna och offentliggöra en sammanfattning i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation(8).

(31)  Eftersom den olagliga avverkningen och den därmed sammanhängande handeln är internationell till sin karaktär, bör de behöriga myndigheterna samarbeta sinsemellan och med miljöorganisationer och organisationer för de mänskliga rättigheterna samt med de administrativa myndigheterna i tredjeländer och/eller kommissionen.

(32)  Medlemsstaterna bör se till att överträdelser av den här förordningen bestraffas genom effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder.

(33)  De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(9).

(34)  Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anta detaljerade regler för tillämpningen av systemet för tillbörlig aktsamhet, framför allt kriterierna för bedömning av risken för att timmer och trävaror från olaglig avverkning ska släppas ut på marknaden, liksom att fastställa kriterier för erkännande av system för tillbörlig aktsamhet som utarbetats av övervakningsorganisationer och att ändra förteckningen över timmer och trävaror som omfattas av denna förordning i de fall då de tekniska egenskaperna, slutanvändningen eller produktionsprocesserna gör det nödvändigt med sådana ändringar. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

▌

(35)  Utvecklingen på det hållbara skogsbrukets område är en kontinuerlig process varför denna förordning regelbundet bör utvärderas, uppdateras och ändras i linje med resultat av ny forskning. Kommissionen bör därför regelbundet analysera senast tillgängliga forskning och utveckling och framlägga resultatet av sin analys samt föreslagna ändringar i en rapport till Europaparlamentet.

(36)  För att värna om en väl fungerande inre marknad för skogsprodukter bör kommissionen kontinuerligt undersöka vilka effekter denna förordning för med sig. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt förordningens konsekvenser för små och medelstora företag som verkar på gemenskapsmarknaden. Kommissionen bör således i enlighet härmed och regelbundet undersöka och konsekvensbedöma förordningens inverkan på den inre marknaden, och då särskilt för små och medelstora företag, utöver dess inverkan på hållbar skogsförvaltning. Kommissionen bör därefter lägga fram en rapport om sin undersökning samt slutsatser och åtgärdsförslag för Europaparlamentet.

(37)  Eftersom målen för denna förordning, nämligen att komplettera och stödja den nuvarande politiska ramen och stödja den internationella kampen mot den olagliga avverkningen och den därmed förbundna handeln, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och målet därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och mål

Genom denna förordning fastställs skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut eller tillhandahåller timmer och trävaror på marknaden.

Verksamhetsutövarna ska se till att endast lagligt avverkat timmer och trävaror från laglig avverkning tillhandahålls på marknaden.

Verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden ska använda ett system för tillbörlig aktsamhet.

Artikel 2

Definitioner

Artikel 3

Verksamhetsutövarnas skyldigheter

1.  Verksamhetsutövarna ska se till att de på marknaden endast släpper ut eller tillhandahåller timmer och trävaror från laglig avverkning ▌.

2.  Verksamhetsutövarna som släpper ut timmer och trävaror på marknaden ska inrätta ett system för tillbörlig aktsamhet som omfattar de aspekter som avses i artikel 4 eller ett sådant system som utarbetats av en erkänd övervakningsorganisation enligt artikel 6.1.

Befintlig övervakning som grundar sig på nationell lagstiftning och eventuella frivilliga skogsövervakningssystem som uppfyller kraven i denna förordning får användas som grund för systemet för tillbörlig aktsamhet.

3.  Verksamhetsutövare som tillhandahåller timmer och trävaror på marknaden ska genom hela leveranskedjan kunna

4.  Trävaror som finns förtecknade i bilagorna II och III i förordning (EG) nr 2173/2005 vilka har sitt ursprung i partnerländer som finns förtecknade i bilaga I till den förordningen och som uppfyller kraven i den förordningen och dess tillämpningsföreskrifter ska anses komma från laglig avverkning för denna förordnings syften.

5.  Trävaror tillverkade av arter som finns förtecknade i bilagorna A, B och C till förordning (EG) nr 338/97 och som uppfyller kraven i den förordningen och dess tillämpningsföreskrifter ska anses komma från laglig avverkning för denna förordnings syften.

Artikel 4

System för tillbörlig aktsamhet

1.  Ett system för tillbörlig aktsamhet enligt artikel 3.2 ska

2.  Kommissionen ska anta åtgärder för genomförandet av denna artikel för att säkerställa att verksamhetsutövarna tolkar bestämmelserna enhetligt och faktiskt följer dem. Kommissionen ska, framför allt, fastställa kriterier för att bedöma om det finns en risk för att timmer och trävaror från olaglig avverkning släpps ut på marknaden. Kommissionen ska härvidlag fästa särskild uppmärksamhet vid små och medelstora företags särställning och kapacitet och ska, så långt det är möjligt, erbjuda dessa företag anpassade och förenklade alternativ till rapporterings- och kontrollsystem så att dessa inte blir alltför betungande.

Utgående från faktorer som sammanhänger med produkttyp, källa eller leveranskedjans komplexitet ska vissa kategorier av timmer och trävaror eller leverantörer anses förenade med "hög risk" och ställa särskilda krav på att verksamhetsutövarna visar tillbörlig aktsamhet.

Kommissionen ska göra tillgängligt ett register över sådana källor till timmer och trävaror eller leverantörer som är förenade med hög risk.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.2.

Berörda parter ska rådfrågas innan ytterligare tillämpningsåtgärder antas.

3.  De enskilda medlemsstaterna får inte hindras från att, med avseende på avverkningen av och ursprunget till timmer och trävaror som tillåts saluföras, ställa striktare krav än denna förordning i fråga om hållbarheten, miljöskyddet, bevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemet, skyddet av lokalsamhällenas livsmiljöer, skyddet av samhällen som är beroende av skogen för att överleva samt skyddet av och rättigheterna för ursprungsbefolkningar samt de mänskliga rättigheterna.

Artikel 5

Märkning

Medlemsstaterna ska se till att allt timmer och alla trävaror som släpps ut och tillhandahålls på marknaden märks med den information som avses i artikel 3.3 senast ...(10).

Artikel 6

Erkännande av övervakningsorganisationer

1.  Kommissionen ska, i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 12.3, erkänna en privat eller offentlig enhet som övervakningsorganisation om det har inrättat ett system för tillbörlig aktsamhet som innefattar de delar som anges i artikel 4.1.

2.  En offentlig enhet som ansöker om erkännande enligt punkt 1 ska uppfylla följande krav:

3.  En privat enhet som ansöker om erkännande enligt punkt 1 ska uppfylla följande krav:

4.  Övervakningsorganisationen ska till kommissionen lämna följande uppgifter tillsammans med sin ansökan om erkännande:

5.  I enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 12.3 ska kommissionen besluta om huruvida en övervakningsorganisation ska erkännas inom tre månader från det att organisationen lämnat in sin ansökan eller den behöriga myndigheten i en medlemsstat meddelat att den rekommenderar att organisationen erkänns.

Kommissionen ska överlämna beslutet om erkännande av en övervakningsorganisation till den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har jurisdiktion över denna organisation, tillsammans med en kopia av ansökan, senast 15 dagar efter det att beslutet fattats.

Medlemsstatens behöriga myndigheter ska regelbundet,eller då det föreligger väl underbyggda farhågor från tredje part, kontrollera, också i form av granskningar på fältet, om övervakningsorganisationen uppfyller de krav som fastställs i punkt 1. Granskningsrapporterna ska göras tillgängliga för allmänheten.

Om de behöriga myndigheterna efter dessa kontroller konstaterar att övervakningsorganisationen inte uppfyller kraven i punkterna 1 och 2 eller punkterna 1 och 3, ska de omgående underrätta kommissionen och överlämna eventuella relevanta bevis för detta.

6.  Kommissionen ska, i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 12.3, dra in en övervakningsorganisations erkännande om det fastställts att kraven i punkterna 1 och 2 eller punkterna 1 och 3 inte längre uppfylls.

7.  De behöriga myndigheterna ska inom två månader underrätta kommissionen om varje beslut om att rekommendera att ett erkännande till en övervakningsorganisation beviljas, vägras eller dras in.

8.  Kommissionen ska anta åtgärder för tillämpningen av denna artikel.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.2.

Artikel 7

Förteckning över övervakningsorganisationer

Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över erkända övervakningsorganisationer ▌ i Europeiska unionens officiella tidning,C-serien, och offentliggöra den på sin webbplats. Förteckningen ska uppdateras regelbundet.

Artikel 8

Övervaknings- och kontrollåtgärder

1.  De behöriga myndigheterna ska utföra kontroller för att fastställa om verksamhetsutövarna uppfyller kraven enligt artikel 3.1, 3.2 och 3.3 och artikel 4.1.

2.  Kontrollerna ska utföras i enlighet med en årlig plan och/eller då det föreligger väl underbyggda farhågor från tredje part, eller, i vilket fall som helst, om medlemsstatens behöriga myndighet förfogar över uppgifter ägnade att ifrågasätta att verksamhetsutövaren uppfyller de krav på system för tillbörlig aktsamhet som fastställts i denna förordning.

3.  Kontrollerna får innefatta bland annat följande:

4.  De behöriga myndigheterna ska vara utrustade med ett tillförlitligt spårbarhetssystem för att spåra trävaror i internationell handel och med offentliga kontrollsystem för att bedöma hur pass väl verksamhetsutövarna fullgör sina skyldigheter och för att hjälpa dem att identifiera leverantörer av timmer och trävaror med hög risk.

5.  Verksamhetsutövarna ska erbjuda allt bistånd som är nödvändigt för att underlätta genomförandet av de kontroller som avses i punkt 1, framför allt i form av att bereda tillträde till lokaler och visa fram handlingar eller register.

6.  Om, till följd av de kontroller som avses i punkt 1, en verksamhetsutövare förmodas ha brutit mot föreskrifterna i artikel 3, kan de behöriga myndigheterna i enlighet med sin nationella lagstiftning inleda en full utredning av det inträffade och, i överensstämmelse med den nationella lagstiftningen och beroende på hur allvarlig överträdelsen är, vidta omedelbara åtgärder, vilka kan omfatta bland annat följande:

7.  Åtgärder som omedelbart vidtas av de behöriga myndigheterna ska vara sådana att de förhindrar fortsatt överträdelse och att de låter de behöriga myndigheterna slutföra sin utredning.

8.  Om de behöriga myndigheterna finner att de tekniska systemen och förvaltningssystemen och förfarandena för tillbörlig aktsamhet och riskbedömning inte är tillräckliga ska myndigheterna kräva att verksamhetsutövaren vidtar korrigerande åtgärder.

Artikel 9

Register över kontroller

1.  De behöriga myndigheterna ska föra register över de kontroller som avses i artikel 8.1 och särskilt ange deras art och resultaten, inbegripet eventuella korrigerande åtgärder som ska vidtas. Register över alla kontroller ska sparas i minst tio år.

2.  ▌ De register som avses i punkt 1 ska offentliggöras, på Internet i enlighet med direktiv 2003/4/EG.

Artikel 10

Samarbete

1.  De behöriga myndigheterna ska samarbeta med varandra, med de administrativa myndigheterna i tredjeländer och med kommissionen för att säkerställa att denna förordning följs.

2.  De behöriga myndigheterna ska utbyta information om resultaten av de kontroller som avses i artikel 8.1 med de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater samt med kommissionen.

Artikel 11

Behöriga myndigheter

1.  Varje medlemsstat ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ansvarar för tillämpningen av denna förordning. Dessa myndigheter ska ges tillräckliga befogenheter att genomdriva denna förordning genom övervakning av dess tillämpning, utredningar av påstådda överträdelser i samarbete med tullmyndigheter, och en snabb rapportering av överträdelser till åklagarmyndigheterna.

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen de behöriga myndigheternas namn och adress senast den 31 december .... Medlemsstaterna ska informera kommissionen om alla ändringar av de behöriga myndigheternas namn och adress.

2.  Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över behöriga myndigheter på Internet. Förteckningen ska hållas aktuell.

Artikel 12

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska bistås av kommittén för timmerhandel ║.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.  När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 13

Utveckling av hållbarhetskrav

Senast den ...(11) ska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om en gemensam standard för allt timmer och alla trävaror från naturskogar, varvid syftet ska vara att uppnå högsta möjliga hållbarhetskrav.

Artikel 14

Rådgivningsgruppen

1.  En rådgivningsgrupp, bestående av företrädare för berörda aktörer såsom branschföreträdare inom skogsindustrin, skogsägare, icke-statliga organisationer och konsumentgrupper, ska inrättas och ledas av en företrädare för kommissionen.

2.  Företrädare för medlemsstaterna får delta i mötena antingen på eget initiativ eller efter inbjudan från rådgivningsgruppen.

3.  Rådgivningsgruppen ska fastställa en arbetsordning som ska offentliggöras på kommissionens webbplats.

4.  Kommissionen ska tillhandahålla det tekniska och logistiska stöd som rådgivningsgruppen behöver och ställa ett sekretariat till förfogande för dess möten.

5.  Rådgivningsgruppen ska undersöka och avge yttranden i frågor som rör tillämpningen av denna förordning och som tas upp av ordföranden, antingen på eget initiativ eller på begäran av medlemmarna i rådgivningsgruppen eller kommittén.

6.  Kommissionen ska förmedla rådgivningsgruppens yttranden till kommittén.

Artikel 15

Ändringar

Kommissionen får utöka förteckningen över timmer och trävaror i bilagan mot bakgrund av tekniska egenskaper, slutanvändning och produktionsprocesser.

Sådana åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas enligt det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.2.

Artikel 16

Påföljder

Under den tid då rättsliga förfaranden pågår ska verksamhetsutövaren inställa anskaffningen av timmer och trävaror från de ifrågavarande områdena.

Ekonomiska påföljder ska motsvara minst fem gånger det värde av trävarorna som erhållits genom allvarlig överträdelse. Vid upprepade allvarliga överträdelser inom en femårsperiod ska de ekonomiska påföljderna gradvis öka så att de motsvarar upp till minst åtta gånger det värde av trävarorna som erhållits genom allvarlig överträdelse.

Medlemsstaterna får, utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i gemenskapslagstiftningen om offentliga medel, inte bevilja något offentligt stöd från nationella stödsystem eller gemenskapsmedel till verksamhetsutövare som dömts för allvarliga överträdelser av denna förordning, förrän korrigerande åtgärder har vidtagits och effektiva, proportionella och avskräckande påföljder har tillämpats.

Medlemsstaterna ska anmäla bestämmelserna om påföljder till kommissionen senast den 31 december ... och utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla eventuella senare ändringar som påverkar dessa bestämmelser.

Artikel 17

Rapportering

1.  Medlemsstaterna ska första gången den ...(12)och vartannat år därefter lämna en rapport om tillämpningen av förordningen under de föregående två åren.

2.  På grundval av dessa rapporter ska kommissionen utarbeta en rapport som lämnas till Europaparlamentet och rådet vartannat år.

3.  Kommissionen ska, vid utarbetandet av den rapport som avses i punkt 2, ta hänsyn till de framsteg som gjorts med att ingå och bedriva verksamhet enligt sådana frivilliga Flegtpartnerskapsavtal som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 2173/2005. Kommissionen ska överväga om det behövs någon översyn av denna förordning mot bakgrund av erfarenheten från verksamheten i Flegtpartnerskapsavtalen och hur effektiva de är när det gäller att lösa problemen med olagligt timmer.

Artikel 18

Ändring av direktiv 2008/99/EG

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser(13) ska ändras på följande sätt från och med ...(14):

1.  I artikel 3 ska följande led läggas till:"

Att på marknaden tillhandahålla timmer eller trävaror från olaglig avverkning.

2.  I bilaga A ska följande strecksats läggas till:

–  Europaparlamentets och rådets förordning av den (EG) nr .../2009 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden.

Artikel 19

Översyn

Kommissionen ska senast den ...(15)*, och därefter vart femte år, genomföra en översyn av dess funktion med hänsyn till dess mål och syfte och rapportera sina slutsatser och, med anledning av dessa, sina förslag till ändringar till Europaparlamentet.

Artikel 20

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den …(16).

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ║ den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Timmer och trävaror enligt klassifikationen i Kombinerade nomenklaturen som fastställs i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87(17), som omfattas av denna förordning

1.  Produkter enligt bilagorna II och III till ║förordning (EG) 2173/2005 som omfattas av systemet med Flegtlicenser:

2.  Massa och papper i kapitel 47, 48 och 49 i Kombinerade nomenklaturen, med undantag för bambubaserade produkter och återvinningsprodukter (avfall och förbrukade varor).

3.  Trämöbler med KN-nummer 9403 30, 9403 40, 9403 50 00, 9403 60 och 9403 90 30.

4.  Monterade eller monteringsfärdiga byggnader med KN-nummer 9406 00 20;

5.  Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen e.d., trä i form av flis eller spån, sågspån och annat träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande med KN-nummer 4401.

6.  Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä, inkl. cellplattor, sammansatt parkettstav, vissa takspån – shingles och shakes – av trä (inkl. icke-sammansatt parkettstav) likformigt bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter, ändar eller sidor, även hyvlat, slipat eller längdskarvat med KN-nummer 4418.

7.  Spånskivor, oriented strand board (OSB) och liknande skivor av trä, även agglomererade med harts eller andra organiska bindemedel med KN-nummer 4410.

8.  Fiberskivor av trä eller andra vedartade material, även innehållande harts eller andra organiska bindemedel med KN-nummer 4411.

9.  Förtätat trä i block, plattor, ribbor eller profilerade former med KN-nummer 4413 00 00.

10.  Träramar för målningar, fotografier, speglar e.d. med KN-nummer 4414 00.

11.  Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, av trä; kabeltrummor av trä; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av trä; pallflänsar av trä; kistor med KN-nummer 4415.

12.  Fat, tunnor, kar, baljor och andra tunnbinderiarbeten samt delar till sådana arbeten, av trä, inbegripet tunnstav med KN-nummer 4416 00 00.

13.  Andra trävaror som ingår i kategorierna NC 94 och 95, inberäknat leksaker och sportartiklar av trä, etc.

(1) EUT C (2) EUT C (3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 22 april 2009. (4) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1. (5) KOM(2003)0251, 21.5.2003. (6) EUT L 347, 30.12.2005, s. 1. (7) EGT L 61, 3.3.1997, s. 1. (8) EUT L 41, 14.2.2003, s. 26. (9) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. (10) * EUT: Två år efter det att denna förordning trätt i kraft. (11) * EUT: Ett år efter det att denna förordning trätt i kraft. (12) * EUT: vänligen för in den 30 april det tredje året från det datum då denna förordning trätt i kraft. (13) EUT L 328, 6.12.2008, s. 28. (14) * Anm. till EUT: ett år efter det datum då denna förordning trätt i kraft. (15) ** Anm. till EUT: tre år efter det datum då denna förordning trätt i kraft. (16) * Anm. till EUT:ett årefter det datum då denna förordning trätt i kraft. (17) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till rådets direktiv om en skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter (KOM(2008)0775 – C6-0511/2008 – 2008/0220(CNS))

P6_TA(2009)0226 A6-0214/2009

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2008)0775),

–   med beaktande av artikel 100 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0511/2008),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0214/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till direktiv Skäl 1 (1)  Gemenskapens försörjning med råolja och petroleumprodukter fortsätter att vara av stor betydelse, bland annat för transportsektorn och den kemiska industrin. (1)  Gemenskapens försörjning med råolja och petroleumprodukter fortsätter att vara av stor betydelse, bland annat för transportsektorn, den kemiska industrin och energisektorn. Avbrott i försörjningen av råolja och petroleumprodukter eller otillräckliga lager skulle kunna leda till stora ekonomiska förluster för företagen och skulle också kunna förlama ekonomins övriga branscher och EU-medborgarnas dagliga liv. Ändring 2 Förslag till direktiv Skäl 1a (nytt) (1a)  Råolja är och kommer under de närmaste decennierna att förbli en av de viktigaste primära energikällorna. Samtidigt kommer det att bli allt svårare för medlemsstaterna att trygga en oavbruten försörjning med råolja till ett rimligt pris. Ändring 3 Förslag till direktiv Skäl 2 (2)  Den ökande koncentrationen av produktionen, minskningen av oljetillgångarna och den ökade konsumtionen av petroleumprodukter i världen bidrar till att öka riskerna för försörjningsproblem. (2)  Den ökande koncentrationen av produktionen, minskningen av oljetillgångarna och den konstant ökande konsumtionen av petroleumprodukter i världen bidrar till att allvarligt öka riskerna för försörjningsproblem. Ändring 4 Förslag till direktiv Skäl 2a (nytt) (2a)  Förutom skapande av ett gynnsamt investeringsklimat för prospektering och utvinning av oljereserver inom och utanför EU, vilket är avgörande för ett långsiktigt säkerställande av oljeförsörjningen, utgör lagring av olja ett beprövat sätt att kompensera för kortfristiga leveransstörningar. Ändring 5 Förslag till direktiv Skäl 2b (nytt) (2b)  Medlemsstaternas grad av beroende av oljeimport för sina energibehov är extremt hög. Ändring 6 Förslag till direktiv Skäl 4a (nytt) (4a)  Europeiska unionen är en global aktör och dess politik för att förstärka försörjningstryggheten vad avser energi bör därför vara en del av de politiska målen i förbindelserna med kandidat- och grannländerna. Ändring 7 Förslag till direktiv Skäl 4b (nytt) (4b)  Då Europeiska unionen fattar beslut och vidtar åtgärder i samförstånd med Internationella energiorganet (IEA) bör kommissionen se till att samma hänsyn också tas de åtta medlemsstater som inte är medlemmar av IEA1. 1 Bulgarien, Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Rumänien och Slovenien. Ändring 8 Förslag till direktiv Skäl 5a (nytt) (5a)  Kommissionen bör på lämpligt sätt framföra och försvara de intressen som de medlemsstater som inte är medlemmar i IEA har. Ändring 9 Förslag till direktiv Skäl 7 (7)  Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 8 och 9 mars 2007 visar att det är allt viktigare och mer brådskande att gemenskapen verkar för en integrerad energipolitik, som samordnar de åtgärder som tillämpas på europeisk nivå med dem som tillämpas i medlemsstaterna. Det är då av högsta vikt att de lagringsmekanismer som genomförts i de olika medlemsstaterna närmar sig varandra. (7)  Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 8 och 9 mars 2007 visar att det är allt viktigare och mer brådskande att gemenskapen verkar för en integrerad energipolitik, som samordnar de åtgärder som tillämpas på europeisk nivå med dem som tillämpas i medlemsstaterna. Det är då av högsta vikt att kompatibiliteten mellan de olikalagringsmekanismer som genomförts i de olika medlemsstaterna säkras. Ändring 10 Förslag till direktiv Skäl 7a (nytt) (7a)  I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 15 och 16 oktober 2008 framhålls unionens önskan om att fastställa mekanismer för solidaritet mellan medlemsstaterna vid avbrott i energiförsörjningen och det föreslås att alla nödvändiga instrument ska införas för detta ändamål. Ett effektivt system för upprätthållandet av lagren av råolja och/eller petroleumprodukter som samordnas på gemenskapsnivå är också ett viktigt led i det praktiska genomförandet av principen om energisolidaritet. Ändring 11 Förslag till direktiv Skäl 8 (8)  Oljelagrens tillgänglighet och skyddet för energileveranserna är av största vikt för gemenskapens medlemsstaters allmänna säkerheten. Införandet av centrala organ eller lagringscentraler inom gemenskapen gör det möjligt att närma sig dessa målsättningar. För att ge de berörda medlemsstaterna möjlighet att fastställa reglerna för sina centrala lagringsenheter utgående från sin nationella lagstiftning och samtidigt så långt möjligt minska denekonomiska börda som denna lagringsverksamhet utgör för slutkonsumenterna, räcker det, med tanke på att oljelager kan upprättas var som helst inom gemenskapen och innehas av vilket centralt organ eller vilken härför upprättad central tjänst som helst, att förbjuda att lagren drivs i vinstsyfte. (8)  Oljelagrens tillgänglighet och skyddet för energileveranserna är av största vikt för gemenskapens medlemsstaters allmänna säkerhet. Införandet av centrala organ eller lagringscentraler inom gemenskapen kan bidra till att dessa målsättningar uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. För att medlemsstaterna ska kunna fastställa reglerna för sina centrala lagringsenheter och de villkor under vilka de delegerar lagerhållningen till andra medlemsstater eller lagringsenheter, utgående från sin nationella lagstiftning och samtidigt så långt möjligt minska den ekonomiska börda som denna lagringsverksamhet utgör för slutkonsumenterna, kan oljelager upprättas var som helst inom gemenskapen och innehas av vilket centralt organ eller vilken härför upprättad central tjänst som helst. Ändring 12 Förslag till direktiv Skäl 8a (nytt) (8a)  För att lätta den ekonomiska bördan för slutanvändarna bör medlemsstaterna föreskriva ett närmare samarbete mellan centrala lagringsenheter och inrättande av regionala lagringsenheter. Ändring 13 Förslag till direktiv Skäl 9 (9)  Med beaktande av målsättningarna i gemenskapens lagstiftning om oljelager, eventuella farhågor gällande säkerheten hos vissa medlemsstater som kan tillkomma, och önskan om bättre disciplin och insyn i solidaritetsmekanismerna mellan medlemsstaterna, bör verksamheten för de centralenheter som arbetar utan mellanhänder begränsas till det egna landet. utgår Ändring 14 Förslag till direktiv Skäl 12 (12)  Med tanke på de behov som hänger samman med inrättandet av en politik för nödsituationer, närmandet av de olika ländernas lagringsmekanismer och behovet av en bättre översyn av lagernivåerna, särskilt i krissituationer, bör medlemsstaterna och gemenskapen förfoga över ett effektivare sätt att kontrollera dessa lager. (12)  Med tanke på de behov som hänger samman med inrättandet av en politik för nödsituationer, säkrandet av kompatibiliteten mellan de olika ländernas lagringsmekanismer och behovet av en bättre översyn av lagernivåerna, särskilt i krissituationer, bör medlemsstaterna förfoga över ett effektivare sätt att kontrollera dessa lager. Ändring 15 Förslag till direktiv Skäl 12a (nytt) (12a)  Samtidigt som medlemsstaterna måste ges tillräcklig flexibilitet i valet av de lagringsarrangemang som är mest lämpade med hänsyn till deras geografiska och organisatoriska särdrag, bör de mekanismer som krävs införas så att kommissionen alltid förses med noggranna och tillförlitliga uppgifter om lagernivåerna. Ändring 16 Förslag till direktiv Skäl 12b (nytt) (12b)  Medlemsstaternas roll i upprätthållandet och förvaltningen av obligatoriska oljelager för krissituationer bör förstärkas. Ändring 17 Förslag till direktiv Skäl 14 (14)  För att kunna bidra till försörjningstryggheten i gemenskapen bör de lager som förvärvats som egendom av medlemsstaterna eller centralenheterna (de särskilda lagren), och som upprättats enligt beslut som fattats av medlemsstaterna, motsvara de verkliga behoven i en krissituation. De bör dessutom få en rättslig status som säkerställer att de är fullt tillgängliga i en krissituation. Berörda medlemsstater bör därför vidta nödvändiga åtgärder för att ifrågavarande lager ska vara ovillkorligt skyddade mot alla slags verkställighetsförfaranden. (14)  För att kunna bidra till försörjningstryggheten i gemenskapen bör de lager som upprättats i enlighet med detta direktiv minst kunna täcka försörjningen för den föreskrivna tidsperioden. De bör dessutom få en rättslig status som säkerställer att de är fullt tillgängliga i en krissituation. Berörda medlemsstater bör därför vidta nödvändiga åtgärder för att ifrågavarande lager ska vara ovillkorligt skyddade mot alla slags verkställighetsförfaranden. Ändring 18 Förslag till direktiv Skäl 15 (15)  De volymer som centralenheterna eller medlemsstaterna är skyldiga att inneha bör för närvarande fastställas till en nivå som varje berörd medlemsstat självständigt och frivilligt beslutat. (15)  De volymer som centralenheterna eller medlemsstaterna är skyldiga att inneha bör på detta stadiumfastställas i förväg till en nivå som varje berörd medlemsstat självständigt och frivilligt beslutat. Ändring 19 Förslag till direktiv Skäl 18 (18)  Periodiciteten för lagerinventeringar, liksom tidsfristerna för föreläggandet av inventeringsrapporterna inför kommissionen enligt direktiv 2006/67/EG, är oförenlig med andra system för oljelagring som upprättats i andra delar av världen. I en resolution om de makroekonomiska följderna för höjningar av priset på energi, gav Europaparlamentet sitt stöd till antagande av tätare informationsperioder. (18)  Periodiciteten för lagerinventeringar, liksom tidsfristerna för föreläggandet av inventeringsrapporterna inför kommissionen enligt direktiv 2006/67/EG, är oförenlig med andra system för oljelagring som upprättats i andra delar av världen. I en resolution om de makroekonomiska följderna för höjningar av priset på energi, gav Europaparlamentet sitt stöd till antagande av tätare informationsperioder. Det är samtidigt nödvändigt att se till att uppgifterna också är korrekta och inte måste rättas till under flera veckor eller månader, såsom fortfarande ofta är fallet inom EU. Ändring 20 Förslag till direktiv Skäl 21 (21)  Därför bör man också utvidga kravet på upprättandet och vidarebefordran av statistik till andra lager än beredskapslagren och de särskilda lagren, och föreskriva insamling av statistiska uppgifter varje vecka. (21)  Därför bör man också utvidga kravet på upprättandet och vidarebefordran av statistik till andra lager än beredskapslagren och de särskilda lagren, och föreskriva insamling av statistiska uppgifter varje månad. Kommissionen bör med hänsyn till resultaten av genomförbarhetsstudien som ska genomföras om effektiviteten av veckorapportering om kommersiella oljelager ges befogenhet att ålägga medlemsstaterna att lämna in de statistiska sammanställningarna varje vecka, såvida det kan garanteras att bara minimala justeringar kommer att krävas och att detta ger avsevärda fördelar i fråga om marknadsinsyn. Ändring 21 Förslag till direktiv Skäl 23 (23)  Avvikelser och misstag kan förekomma i de register som vidarebefordras till kommissionen. Personer anställda eller befullmäktigade av kommissionen bör därför ha möjlighet att kontrollera lagren och de dokument medlemsstaternas myndigheter åberopar. (23)  Avvikelser och misstag kan förekomma i de register som vidarebefordras till kommissionen. Personer anställda eller befullmäktigade av kommissionen bör därför utöver medlemsstaternas behöriga tillsynsmyndigheter vid skäliga misstankar också ha möjlighet att kontrollera lagren och de dokument medlemsstaternas myndigheter åberopar. Ändring 22 Förslag till direktiv Skäl 25 (25)  Skyddet av enskilda personer med avseende på medlemsstaternas behandling av personuppgifter styrs av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, och skyddet av enskilda personer med avseende på kommissionens behandling av personuppgifter täcks av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter. I dessa rättsakter föreskrivs bland annat att det ska finnas legitima skäl för behandling av personuppgifter och att personuppgifter som inkommit av misstag omedelbarts ska raderas. (25)  Skyddet av enskilda personer med avseende på medlemsstaternas behandling av personuppgifter styrs av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, och skyddet av enskilda personer med avseende på kommissionens behandling av personuppgifter täcks av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter. Bestämmelserna i detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001. Ändring 23 Förslag till direktiv Skäl 29 (29)  Eftersom det inte finns någon enhetlig obligatorisk miniminivå för de särskilda lagren på gemenskapsnivå, och med tanke på antalet nya mekanismer som detta direktiv introducerar, bör genomförandet av direktivet ses över relativt kort tid efter det att det trätt i kraft. (29)  Eftersom det inte finns någon enhetlig obligatorisk miniminivå för de särskilda lagren på gemenskapsnivå och med hänsyn till den pågående studien om kostnader och fördelar med att öka insynen på oljemarknaden, särskilt genom rapportering om de kommersiella oljelagren varje vecka, samt med tanke på antalet nya mekanismer som detta direktiv introducerar, bör genomförandet av direktivet ses över senast inom tre år efter det att det trätt i kraft. Ändring 24 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – led e (e) "faktiskt internationellt beslut om ibruktagande av lager": alla gällande beslut som fattas av styrelsen för Internationella energiorganet i syfte att ta i bruk en medlemsstats lager av olja eller petroleumprodukter, (e) "faktiskt internationellt beslut om ibruktagande av lager": alla gällande beslut som fattas av styrelsen för Internationella energiorganet i syfte att ta i bruk en IEA-medlemsstats lager av olja eller petroleumprodukter, Ändring 25 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 1 – led 1a (nytt) (a) "nödsituation": omständigheter som innebär betydande avbrott i försörjningen av råolja eller petroleumprodukter, Ändring 26 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 4 4.  Metoden för beräkningen av de lagringsskyldigheter som avses i denna artikel kan ändras enligt det föreskrivande förfarande som avses i artikel 24.2. 4.  Metoden för beräkningen av de lagringsskyldigheter som avses i denna artikel kan ändras enligt det föreskrivande förfarande som avses i artikel 24.2, efter samråd med experter och intressenter. Ändring 27 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3 3.  Metoderna för beräkningen av de lager som avses i punkt 1 och 2 kan ändras enligt det föreskrivande förfarande som avses i artikel 24.2. 3.  Metoderna för beräkningen av de lager som avses i punkt 1 och 2 kan ändras enligt det föreskrivande förfarande som avses i artikel 24.2, efter samråd med experter och intressenter. Ändring 28 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1 – stycke 1 1.  Medlemsstaterna ansvarar för att de beredskapslager och särskilda lager som befinner sig på deras territorium ständigt är fysiskt åtkomliga och tillgängliga. De ska upprätta metoder för identifiering, redovisning och kontroll av dessa beredskapslager, så att det när som helst är möjligt att kontrollera dem. För de beredskapslager och särskilda lager som ingår i lager som innehas av ekonomiska aktörer, eller som är blandade med sådana lager, ska separat redovisning finnas. 1.  Medlemsstaterna ansvarar för att de beredskapslager och särskilda lager som befinner sig på deras territorium ständigt är fysiskt åtkomliga och tillgängliga. De ska upprätta metoder för identifiering, redovisning och kontroll av dessa beredskapslager, så att det när som helst är möjligt att kontrollera dem. Dessa metoder ska fastställas med kommissionens förhandsgodkännande. För de beredskapslager och särskilda lager som ingår i lager som innehas av ekonomiska aktörer, eller som är blandade med sådana lager, ska separat redovisning finnas. Ändring 29 Förslag till direktiv Artikel 6 – punkt 1 – stycke 1 1.  Varje medlemsstat ska upprätta ett detaljerat register, som ständigt uppdateras, över alla de beredskapslager den håller och som inte utgör särskilda lager enligt artikel 9. Sådana register ska bland annat innehålla de uppgifter som gör det möjligt att exakt lokalisera ifrågavarande lager och fastställa deras mäng, vem som är ägare, liksom vad de innehåller, enligt de kategorier som presenteras i bilaga C punkt 3.1 första stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr av den ** om energistatistik. 1.  Varje medlemsstat ska upprätta ett detaljerat register, som ständigt uppdateras, över alla de beredskapslager den håller och som inte utgör särskilda lager enligt artikel 9. Sådana register ska bland annat innehålla information om de depåer, raffinaderier eller lagringsanläggningar där ifrågavarande lager finns och vilken mängd det gäller, vem som är ägare, liksom vad de innehåller, enligt de kategorier som presenteras i bilaga C punkt 3.1 första stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik*. ––  –––––––––––––––– * EUT L 304, 14.11.2008, s. 1. Ändring 30 Förslag till direktiv Artikel 6 – punkt 1 – stycke 2 Den berörda medlemsstaten ska inom trettio dagar efter utgången av det berörda kalenderåret förse kommissionen med en kopia av registret över befintliga lager den sista dagen varje kalenderår. Den berörda medlemsstaten ska inom 45 dagar efter utgången av det berörda kalenderåret förse kommissionen med en kopia av registret över befintliga lager den sista dagen varje kalenderår. Ändring 31 Förslag till direktiv Artikel 6 – punkt 1 – stycke 3a (nytt) Kommissionen ska se till att de individuella uppgifter som finns i registren hålls konfidentiella. Ändring 32 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 3 – stycke 2a (nytt) Om dessa förpliktelser genom avtal delegeras till den medlemsstat inom vars territorium dessa lager finns eller till den centrala lagringsenhet som den medlemsstaten inrättat ska detta avtal innehålla bestämmelser om a) den medlemsstatens eller den centrala lagringsenhetens skyldighet att sörja för att det alltid finns korrekta uppgifter om lagernivån, b) tidsramen för att leverera de beredskapslager som förvärvats, upprättats, hållits eller förvaltats inom dess territorium till den medlemsstat som har delegerat dessa uppgifter, c) effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner om den medlemsstaten eller den centrala lagringsenheten inte uppfyller avtalsvillkoren. Ändring 33 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 4 – led b b)  Publicering, åtminstone sex månader i förväg, av de villkor på vilka lagringsenheten erbjuder de ekonomiska aktörerna sådana tjänster. b)  Publicering, åtminstone tre månader i förväg, av de villkor på vilka lagringsenheten erbjuder de ekonomiska aktörerna sådana tjänster. Ändring 34 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – stycke 1 – led b b) till en eller flera andra centrala lagringsenheter som är i stånd att hålla dylika lager, eller b) till en eller flera andra centrala lagringsenheter som är i stånd att hålla dylika lager, förutsatt att ett avtal sluts mellan den berörda medlemsstaten och de medlemsstater där lagren kommer att hållas, eller Ändring 35 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1 1.  Varje medlemsstat kan oåterkalleligen förplikta sig att hålla ett minimalt oljelager, beräknat i antal konsumtionsdagar, med iakttagande av villkoren i denna artikel (nedan kallade särskilda lager). 1.  Varje medlemsstat kan förplikta sig att hålla ett minimalt oljelager, beräknat i antal konsumtionsdagar, med iakttagande av villkoren i denna artikel (nedan kallade särskilda lager). Ändring 36 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 3 – inledningen 3.  De särskilda lagren omfattar endast följande produktkategorier, så som de definierats i bilaga B punkt 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr * av den * om energistatistik: 3.  De särskilda lagren får omfatta endast följande produktkategorier, som måste överensstämma med gemenskapslagstiftningen, särskilt i fråga om bränslestandarder och miljöskydd, så som de definierats i bilaga B punkt 4 i förordning (EG) nr 1099/2008: Ändring 37 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 5 – stycke 1 5.  Varje medlemsstat som beslutat att hålla särskilda lager ska till kommissionen skicka ett meddelande för offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning, i vilket den anger nivåerna på de särskilda lager som den oåterkalleligen förpliktigar sig att hålla för varje kategori. Den obligatoriska miniminivå som sålunda anmälts är unik och tillämpas på samma sätt för alla kategorier av de särskilda lager som medlemsstaten använder. 5.  Varje medlemsstat som beslutat att hålla särskilda lager ska till kommissionen skicka ett meddelande för offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning, i vilket den anger nivåerna på de särskilda lager som den förpliktigar sig att hålla för varje kategori och den period under vilken den gör detta åtagande. Den obligatoriska miniminivå som sålunda anmälts är unik och tillämpas på samma sätt för alla kategorier av de särskilda lager som medlemsstaten använder. Ändring 38 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1 1.  Varje medlemsstat ska upprätta ett fortlöpande uppdaterat, detaljerat register över alla de särskilda lager som finns på dess territorium. Detta register ska bland annat innehålla alla uppgifter som gör det möjligt att exakt lokalisera lagren i fråga. 1.  Varje medlemsstat ska upprätta ett månadsvis och fortlöpande uppdaterat, detaljerat register över alla de särskilda lager som finns på dess territorium. Detta register ska bland annat innehålla information om de depåer, raffinaderier eller lagringsanläggningar där lagren i fråga finns. Ändring 39 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 1 – stycke 2 På begäran av kommissionen ska medlemsstaten dessutom inom åtta dagar till kommissionen lämna in en kopia av registret; en sådan kopia kan begäras upp till tio år efter det datum uppgifterna gäller. På begäran av kommissionen ska medlemsstaten dessutom inom tio arbetsdagar till kommissionen lämna in en kopia av registret; en sådan kopia kan begäras upp till tre år efter det datum uppgifterna gäller. Ändring 40 Förslag till direktiv Artikel 11 – stycke 1a (nytt) Varje avtal mellan medlemsstaterna och en central lagringsenhet ska innehålla bestämmelser om a) den medlemsstatens eller den centrala lagringsenhetens skyldighet att sörja för att det alltid finns korrekta uppgifter om lagernivån, b) tidsramen för att leverera de beredskapslager som förvärvats, upprättats, hållits eller förvaltats inom dess territorium till den medlemsstat som har delegerat dessa uppgifter, c) effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner om den medlemsstaten eller den centrala lagringsenheten inte uppfyller avtalsvillkoren. Ändring 41 Förslag till direktiv Artikel 15 1.  Medlemsstaterna ska varje vecka till kommissionen lämna in en statistisk sammanställning över de kommersiella lagernivåer som hålls på deras territorium. Därvid ska känsliga uppgifter skyddas, och ägarna till dessa lager får inte namnges. 1.  Medlemsstaterna ska varje månad till kommissionen lämna in en statistisk sammanställning över de kommersiella lagernivåer som hålls på deras territorium. Därvid ska känsliga uppgifter skyddas, och ägarna till dessa lager får inte namnges. 2.  Kommissionen ska varje vecka offentliggöra en statistisk sammanställning över de kommersiella lagernivåer som hålls inom gemenskapen, grundad på medlemsstaternas sammanställningar; härvid anges de sammanlagda nivåerna. 2.  Kommissionen ska varje månad offentliggöra en statistisk sammanställning över de kommersiella lagernivåer som hålls inom gemenskapen, grundad på medlemsstaternas sammanställningar; härvid anges de sammanlagda nivåerna. 3.  Kommissionen ska anta de tillämpningsregler som avses i punkt 1 och 2 enligt det föreskrivande förfarande som avses i artikel 24.2. 3.  Kommissionen ska anta de tillämpningsregler som avses i punkt 1 och 2 enligt det föreskrivande förfarande som avses i artikel 24.2. 3a.  Kommissionen får efter sin översyn enligt artikel 23 ålägga medlemsstaterna att lämna in veckovisa (i stället för månadsvisa) statistiska sammanställningar om de kommersiella oljelagernivåerna, om en grundlig undersökning av genomförbarheten och effektiviteten av veckovisa statistiska sammanställningar visar att dessa ger avsevärda fördelar i form av marknadsinsyn och att uppgifterna kan samlas in på så sätt att det inte i någon större utsträckning krävs rättelser i efterhand. Ändring 42 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 1 1.  Kommissionen kan när som helst besluta att utföra kontroller av beredskapslagren och de särskilda lagren i medlemsstaterna. Kommissionen kan rådfråga samrådsgruppen under förberedelserna för dessa kontroller. 1.  Kommissionen kan vid skäliga misstankar besluta att utföra kontroller av beredskapslagren och de särskilda lagren i medlemsstaterna. Kommissionen kan rådfråga samrådsgruppen under förberedelserna för dessa kontroller. Ändring 43 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 2 2.  De kontroller som avses i punkt 1 omfattar inte insamling av personuppgifter. Personuppgifter som påträffas under kontrollerna kommer varken att samlas in eller beaktas; uppgifter som av misstag samlas in kommer omedelbart att raderas. 2.  De kontroller som avses i punkt 1 omfattar inte behandling av personuppgifter. Personuppgifter som påträffas under kontrollerna kommer varken att samlas in eller beaktas; uppgifter som av misstag samlas in kommer omedelbart att raderas. Ändring 44 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 4 4.  Medlemsstaterna ska vid genomförandet av sådana kontroller som avses i punkt 1 se till att de personer som inom deras gränser ansvarar för underhåll och förvaltning av beredskapslagren och de särskilda lagren samarbetar med de personer som är anställda eller befullmäktigade av kommissionen. 4.  Medlemsstaterna ska vid genomförandet av sådana kontroller som avses i punkt 1 se till att de personer som inom deras gränser ansvarar för underhåll och förvaltning av beredskapslagren och de särskilda lagren samarbetar med de personer som är befullmäktigade och anställda av kommissionen eller befullmäktigade av kommissionen. Ändring 45 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 7 7.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att åtminstone under tio år säkerställa arkivering av data, handlingar, sammanställningar och dokument gällande beredskapslagren. 7.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att åtminstone under tre år säkerställa arkivering av data, handlingar, sammanställningar och dokument gällande beredskapslagren. Ändring 46 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkterna 3 och 4 3.  Om ett gällande internationellt beslut om ibruktagande av lager föreligger, kan varje berörd medlemsstat använda sina beredskapslager och särskilda lager för att fullgöra de internationella skyldigheter som följer av detta beslut. I sådana fall ska medlemsstaten omedelbart meddela kommissionen, som kan sammankalla samrådsgruppen eller rådfråga dess medlemmar på elektronisk väg, bland annat för att bedöma effekterna av ibruktagandet. 3.  Kommissionen ska samarbeta nära med andra internationella organisationer som har befogenheter att fatta beslut om ibruktagande av lager samt stärka den multilaterala och bilaterala samordningen av dessa frågor i hela världen. Om ett gällande internationellt beslut om ibruktagande av lager föreligger, kan varje berörd medlemsstat använda sina beredskapslager och särskilda lager för att fullgöra de internationella skyldigheter som följer av detta beslut. I sådana fall ska medlemsstaten omedelbart meddela kommissionen, som kan sammankalla samrådsgruppen eller rådfråga dess medlemmar på elektronisk väg, bland annat för att bedöma effekterna av ibruktagandet. 4.  Om det uppstår problem med försörjningen av råolja eller petroleumprodukter i gemenskapen eller i en medlemsstat, ska kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ snarast sammankalla samrådsgruppen. Samrådsgruppen ska analysera situationen. Kommissionen ska fastställa huruvida det rör sig om ett allvarligt avbrott i försörjningen. 4.  Om det uppstår problem med försörjningen av råolja eller petroleumprodukter i gemenskapen eller i en medlemsstat, ska kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ snarast sammankalla samrådsgruppen. Varje medlemsstat ska se till att den kan företrädas, personligen eller elektroniskt, vid ett möte med samrådsgruppen inom 24 timmar efter det att gruppen sammankallats. Samrådsgruppen ska analysera situationen utifrån den överenskomna principen om solidaritet mellan medlemsstaterna och en objektiv utvärdering av de ekonomiska och sociala konsekvenserna och kommissionen ska utifrån samrådsgruppens utvärdering fastställa huruvida det rör sig om ett allvarligt avbrott i försörjningen. Om ett allvarligt avbrott i försörjningen har konstaterats, kan kommissionen ge tillstånd till ibruktagande, helt eller delvis, av de mängder som de berörda medlemsstaterna har föreslagit. Om ett allvarligt avbrott i försörjningen har konstaterats, kankommissionen ge tillstånd till ibruktagande, helt eller delvis, av de mängder som de berörda medlemsstaterna har föreslagit. Ändring 47 Förslag till direktiv Artikel 23 Tre år efter ikraftträdandet av detta direktiv ska kommissionen göra en utvärdering av dess tillämpning och bland annat undersöka lämpligheten av att ålägga alla medlemsstater en obligatorisk miniminivå för speciella lager. Senast inom tre år efter ikraftträdandet av detta direktiv ska kommissionen göra en utvärdering av dess tillämpning och bland annat undersöka a) om uppgifterna om lagren är noggranna och lämnas in i tid, b) om de kommersiella oljelagren ska rapporteras varje vecka eller varje månad, c) om det är lämpligt att ålägga alla medlemsstater en obligatorisk miniminivå för speciella lager under en längre tidsperiod. Ändring 48 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 – stycke 1 1.  Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 31 december 20XX. De ska genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv. 1.  Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 31 december 20XX med undantag för de medlemsstater som har en övergångsperiod för inrättande av petroleumreserver eller petroleumprodukter enligt fördraget om anslutning till Europeiska unionen, där tidsfristen för genomförande är det datum då övergångsperioden upphör. De ska genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv. Ändring 49 Förslag till direktiv Bilaga III – stycke 11 Vid beräkningen av lagren ska medlemsstaterna minska de beräknade lagrade mängderna med 10 % enligt föregående. Denna minskning tillämpas på alla mängder som tas upp i en beräkning. Vid beräkningen av lagren ska medlemsstaterna minska de beräknade lagrade mängderna med 5 procent enligt föregående. Denna minskning tillämpas på alla mängder som tas upp i en beräkning.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till rådets beslut om inrättande av nätverket för varningar om hot mot kritisk infrastruktur (Ciwin) (KOM(2008)0676 – C6-0399/2008 – 2008/0200(CNS))

P6_TA(2009)0227 A6-0228/2009

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2008)0676),

–   med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget och artikel 203 i Euratomfördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0399/2008),

–   med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–   med beaktande av artiklarna 51 och 35 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0228/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Kommissionen uppmanas att, efter det att Lissabonfördraget trätt i kraft och om rådet inte beslutat i frågan, överväga möjligheten att använda sig av artikel 196 (civilskydd) som rättslig grund för detta förslag och att om så är lämpligt på nytt överväga att lägga fram ett förslag för parlamentet.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till beslut Skäl 1 (1)  I "Rådets slutsatser om förebyggande, beredskap och insatser när det gäller terroristattacker" och "EU:s solidaritetsprogram om följderna av terroristhot och terroristattacker", som antogs av rådet i december 2004 , ställde sig detta bakom kommissionens planer på att föreslå ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur (European Programme for Critical Infrastructure Protection, Epcip) och inrätta ett nätverk för varningar om hot mot kritisk infrastruktur (Critical Infrastructure Warning Information Network, Ciwin)1. (1)  I "Rådets slutsatser om förebyggande, beredskap och insatser när det gäller terroristattacker" och "EU:s solidaritetsprogram om följderna av terroristhot och terroristattacker", som antogs av rådet i december 2004 , ställde sig detta bakom kommissionens planer på att föreslå ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur (European Programme for Critical Infrastructure Protection, Epcip) och inrätta ett nätverk för varningar om hot mot kritisk infrastruktur (Critical Infrastructure Warning Information Network, Ciwin)1. ___________ Se rådets dok. 14894/04. __________ Se rådets dok. 15232/04. Ändring 2 Förslag till beslut Skäl 4 (4)  Flera incidenter som berört kritisk infrastruktur i Europa (t.ex. det stora strömavbrottet i Europa år 2006) har visat på behovet av ett bättre och effektivare utbyte av information för att förhindra sådana incidenter eller begränsa deras omfattning. (4)  Flera incidenter som berört kritisk infrastruktur i Europa (t.ex. det stora strömavbrottet i Europa år 2006) har visat på behovet av ett bättre och effektivare utbyte av information och ökad kunskap om praxis i olika medlemsstater för att kunna vara förberedd och förhindra att sådana incidenter upprepas. Ändring 3 Förslag till beslut Skäl 5 (5)  Det bör inrättas ett informationssystem som gör det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att utbyta information och varningsmeddelandenrörande skydd av kritisk infrastruktur och intensifiera sin dialog om sådant skydd och som bidrar till att främja integration och bättre samordning av nationellt spridda, fragmenterade forskningsprogram om skydd av kritisk infrastruktur. (5)  Det bör därför inrättas ett informationssystem som gör det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att utbyta information omskydd av kritisk infrastruktur och intensifiera sin dialog om sådant skydd och som bidrar till att främja integration och bättre samordning av nationellt spridda, fragmenterade forskningsprogram om skydd av kritisk infrastruktur. Ändring 4 Förslag till beslut Skäl 6 (6)  Ciwin bör bidra till en förbättring av skyddet av kritisk infrastruktur i EU genom att tillhandahålla ett informationssystem som underlättar samarbete medlemsstaterna emellan samt erbjuda ett effektivt och snabbt alternativ till tidskrävande metoder för att söka efter information om kritisk infrastruktur i gemenskapen. (6)  Ciwin bör bidra till en förbättring av skyddet av kritisk infrastruktur i EU genom att tillhandahålla ett informationssystem som underlättar samarbete och samordning medlemsstaterna emellan samt erbjuda ett effektivt och snabbt alternativ till tidskrävande metoder för att söka efter information om kritisk infrastruktur i gemenskapen. Det bör särskilt stimulera till utveckling av lämpliga åtgärder som syftar till att underlätta utbyte och spridning av information, bästa praxis och erfarenheter medlemsstaterna emellan. Ändring 5 Förslag till beslut Skäl 6a (nytt) (6a)  Den första utvärderingen av Ciwin bör också omfatta en djuplodande analys av behovet av att komplettera Ciwin med en ny funktion, nämligen den tekniska möjligheten att inkludera ett system för snabb varning. Denna funktion bör göra det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att utfärda varningar för omedelbara risker för och hot mot kritisk infrastruktur, samtidigt som alla nödvändiga säkerhetskrav beaktas. Ändring 6 Förslag till beslut Skäl 7 (7)  Ciwin bör särskilt främja utvecklingen av lämpliga åtgärder som underlättar utbyte av bästa praxis samt fungera som ett verktyg för överföring under säkra förhållanden av varningar och information om omedelbara hot. utgår Ändring 7 Förslag till beslut Skäl 8 (8)  Ciwin bör ta hänsyn till särdragen och expertisen hos samt arrangemangen och kompetensområdena för vart och ett av de befintliga sektorsspecifika systemen för snabb varning (rapid alert systems, RAS) och undvika överlappningar av verksamhet. (8)   I samband med utveckling och utvärdering av det nya informationssystemet bör medlemsstaterna och kommissionen se till att man inom Ciwin tar hänsyn till särdragen och expertisen hos samt arrangemangen och kompetensområdena för vart och ett av de befintliga sektorsspecifika systemen för snabb varning (rapid alert systems, RAS) och undviker överlappningar av verksamhet. Ändring 8 Förslag till beslut Skäl 10 (10)  Medlemsstaternas kritiska infrastrukturers ömsesidiga beroende av varandra och den varierande nivån på skyddet av kritisk infrastruktur i medlemsstaterna antyder att inrättandet av ett sektorsövergripande gemenskapsverktyg för informationsutbyte och varningar rörande skydd av kritisk infrastruktur skulle förbättra medborgarnas säkerhet. (4a)  Medlemsstaternas kritiska infrastrukturers ömsesidiga beroende av varandra och den varierande nivån på skyddet av kritisk infrastruktur i medlemsstaterna antyder att inrättandet av ett sektorsövergripande gemenskapsverktyg för informationsutbyte omskydd av kritisk infrastruktur skulle förbättra medborgarnas säkerhet. Ändring 9 Förslag till beslut Skäl 10a (nytt) (10a)  Antagandet av åtgärder på området för räddningstjänst finns med i förteckningen över gemenskapens verksamhet i artikel 3.1 i EG-fördraget, som led u. Inrättandet av Ciwin är således nödvändigt för att gemenskapen ska kunna uppnå ett mål som fastställts i fördraget. Ändring 11 Förslag till beslut Skäl 17 (17)  Detta beslut står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. (17)  Detta beslut står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i artikel 6 i EU-fördraget och återspeglas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Ändring 12 Förslag till beslut Artikel 1 Genom detta beslut inrättas ett säkert informations-, kommunikations- och varningssystem, nätverket för varningar om hot mot kritisk infrastruktur (Ciwin), i syfte att bistå medlemsstaterna att utbyta information om gemensamma hot mot kritisk infrastruktur, om sårbarheter hos denna och om lämpliga åtgärder och strategier för att minska riskerna med avseende på skyddet av kritisk infrastruktur. Genom detta beslut inrättas ett säkert informations- och kommunikationssystem, nätverket för varningar om hot mot kritisk infrastruktur (Ciwin), i syfte att bistå medlemsstaterna med att utbyta information om sårbarheter hos kritisk infrastruktur och om lämpliga åtgärder och strategier för att minska riskerna med avseende på skyddet av kritisk infrastruktur. Ändring 13 Förslag till beslut Artikel 2 – stycke 2 kritisk infrastruktur: anläggningar, system eller delar av dessa belägna i medlemsstaterna som är nödvändiga för att upprätthålla centrala samhällsfunktioner, hälsa, säkerhet, trygghet och människors ekonomiska eller sociala välfärd och där driftsstörning eller förstörelse av dessa skulle få betydande konsekvenser i en medlemsstat till följd av att man inte lyckas upprätthålla dessa funktioner, kritisk infrastruktur: anläggningar, system eller delar av dessa belägna i medlemsstaterna som är nödvändiga för att upprätthålla centrala samhällsfunktioner, hälsa, säkerhet, trygghet, försörjningskedjan och människors ekonomiska eller sociala välfärd och där driftsstörning eller förstörelse av dessa skulle få betydande konsekvenser i en medlemsstat till följd av att man inte lyckas upprätthålla dessa funktioner, Ändring 14 Förslag till beslut Artikel 2 – stycke 3 deltagande medlemsstat: medlemsstat som undertecknat ett samförståndsavtal med kommissionen, utgår Ändring 15 Förslag till beslut Artikel 3 Artikel 3 utgår Deltagande Alla medlemsstater har möjlighet att delta i och använda Ciwin. Deltagandet i och användningen av Ciwin är emellertid avhängiga av undertecknandet av ett samförståndsavtal innehållande de för nätverket gällande tekniska kraven och säkerhetskraven samt information om de platser som ska anslutas till nätverket. Ändring 16 Förslag till beslut Artikel 4 – rubriken Funktioner Funktion och struktur Ändring 17 Förslag till beslut Artikel 4 – punkt 1 (1)  Ciwin ska ha följande två funktioner: 1.  Ciwin ska utformas som ett elektroniskt forum för utbyte av information om skydd av kritisk infrastruktur. (a)  Elektroniskt forum för utbyte av information om skydd av kritisk infrastruktur. (b)  System för snabb varning som gör det möjligt för de deltagande medlemsstaterna och kommissionen att lägga ut varningar om omedelbara risker för och hot mot kritisk infrastruktur. Ändring 18 Förslag till beslut Artikel 4 – punkt 1a (ny) 1a.  Den tekniska plattformen för Ciwin ska finnas på åtminstone ett säkert ställe i varje medlemsstat. Ändring 19 Förslag till beslut Artikel 4 – punkt 2 – stycke 2 De fasta områdena ska vara integrerade i Ciwin permanent. Deras innehåll får ändras, men fasta områden får inte tas bort eller ges nya beteckningar och inga nya fasta områden får läggas till. I bilaga I finns en förteckning över de fasta områdena. De fasta områdena ska vara integrerade i Ciwin permanent. Deras innehåll får ändras, men fasta områden får inte tas bort eller ges nya beteckningar. I bilaga I finns en förteckning över de fasta områdena. Detta utesluter inte att nya områden tas med om systemets funktionssätt visar att så behövs. Ändring 20 Förslag till beslut Artikel 5 – punkt 1 (1)  Varje deltagande medlemsstat ska utse en Ciwinansvarig och underrätta kommissionen om detta. Den Ciwinansvarige ska svara för beviljandet eller nekandet av tillträde till nätverket i medlemsstaten i fråga. (1)  Varje medlemsstat ska utse en Ciwinansvarig och underrätta kommissionen om detta. Den Ciwinansvarige ska svara för beviljandet eller nekandet av tillträde till nätverket i medlemsstaten i fråga. (Denna ändring är tillämplig på hela rättsakten.) Ändring 21 Förslag till beslut Artikel 5 – punkt 2 (2)  De deltagande medlemsstaterna ska ge tillträde till nätverket i enlighet med de riktlinjer som fastställs av kommissionen. (2)  Medlemsstaterna ska ge tillträde till nätverket i enlighet med de användarriktlinjer som fastställs av kommissionen. Ändring 22 Förslag till beslut Artikel 6 – punkt 1 – led b (b) för fastställandet av riktlinjer om villkoren för användning av nätverket, bl.a. om uppgifters konfidentialitet och om överföring, lagring, arkivering och borttagning av information. Kommissionen ska även fastställa villkoren och förfarandena för beviljande av fullständigt eller selektivt tillträde till nätverket. b) för fastställandet av användarriktlinjer om villkoren för användning av nätverket, bl.a. om uppgifters konfidentialitet och om överföring, lagring, arkivering och borttagning av information. Kommissionen ska även fastställa villkoren och förfarandena för beviljande av fullständigt eller selektivt tillträde till nätverket. Ändring 23 Förslag till beslut Artikel 6 – punkt 3a (ny) 3a.  Kommissionen ska övervaka Ciwinsystemets funktionssätt. Ändring 24 Förslag till beslut Artikel 7 – punkt 2 (2)  Användarna ska ges tillträde till handlingar på grundval av behovsenlig behörighet och måste alltid iaktta handlingarnas upphovsmäns anvisningar om skydd och spridning av handlingarna. 2.  Användarna ska ges tillträde till handlingar på grundval av behovsenlig behörighet. De ska alltid iaktta handlingarnas upphovsmäns anvisningar om skydd och spridning av handlingarna. Ändring 25 Förslag till beslut Artikel 7 – punkt 2a (ny) 2a.  I medlemsstaterna ska utbyte som sker mellan behöriga användare och tredje part och som avser känslig information som laddats upp till Ciwin kräva förhandstillstånd från den som har egendomsrätt till den berörda informationen; sådant utbyte ska ske i överensstämmelse med relevant lagstiftning på gemenskapsnivå och nationell nivå. Ändring 26 Förslag till beslut Artikel 7a (ny) Artikel 7a Krav i samband med information i Ciwin I fråga om all information och alla handlingar som laddas upp till systemet kommer en möjlighet till automatisk översättning att finnas. Kommissionen ska, i samarbete med kontaktpunkterna för skydd av kritisk infrastruktur, utarbeta en förteckning med områdesvisa nyckelord som skulle kunna användas vid uppladdning till eller sökning av information i Ciwin. Ändring 27 Förslag till beslut Artikel 8 Kommissionen ska utarbeta och regelbundet uppdatera användarriktlinjer med fullständiga uppgifter om Ciwins funktioner och roll. Kommissionen ska utarbeta och regelbundet uppdatera användarriktlinjerna med fullständiga uppgifter om Ciwins funktionssätt och roll. Ändring 28 Förslag till beslut Artikel 8 – stycke 1a (nytt) Dessa användarriktlinjer ska utarbetas i enlighet med det rådgivande förfarandet enligt artikel 3 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter1. ________ 1 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Ändring 29 Förslag till beslut Artikel 10 – stycke 1 Kommissionen ska granska och utvärdera driften av Ciwin vart tredje år och regelbundet avlägga rapport till medlemsstaterna. Med hjälp av särskilt utvecklade indikatorer för övervakning av framsteg ska kommissionen granska och utvärdera driften av Ciwin vart tredje år och regelbundet avlägga rapport till alla medlemsstater, Europaparlamentet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Ändring 30 Förslag till beslut Artikel 10 – stycke 2 I den första rapporten, som ska läggas fram inom tre år efter ikraftträdandet av detta beslut, ska i synnerhet anges vilka komponenter av nätverket som bör förbättras eller anpassas. Rapporten ska även omfatta alla förslag till ändring eller anpassning av detta beslut som kommissionen anser nödvändiga. I den första rapporten, som ska läggas fram inom tre år efter ikraftträdandet av detta beslut, ska i synnerhet anges vilka komponenter av nätverket som bör förbättras eller anpassas, och rapporten ska särskilt innehålla en utvärdering av varje medlemsstats deltagande i Ciwinsystemet och av möjligheten att uppgradera Ciwin till att även omfatta en funktion för ett system för tidig varning.Rapporten ska även omfatta alla förslag till ändring eller anpassning av detta beslut som kommissionen anser nödvändiga. Ändring 31 Förslag till beslut Artikel 11 Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2009. Detta beslut får verkan samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Ändring 32 Förslag till beslut Bilaga II – led 3 (3)  Varningsområden, som kan skapas i händelse av att en varning utlöses i systemen för snabb varning (RAS) och ska utgöra kommunikationskanalen i samband med åtgärder relaterade till skydd av kritisk infrastruktur. utgår

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om Konungariket Nederländernas initiativ om rådets beslut om ändring av beslut 2002/956/RIF om inrättande av ett europeiskt nätverk för skydd av offentliga personer (16437/2008 – C6-0029/2009 – 2009/0801(CNS))

P6_TA(2009)0228 A6-0193/2009

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Konungariket Nederländernas initiativ (16437/2008),

–   med beaktande av artiklarna 30.1 a, 30.1 c och 34.2 c i EU-fördraget,

–   med beaktande av artikel 39.1 i EU-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0029/2009),

–   med beaktande av artiklarna 93 och 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0193/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner Konungariket Nederländernas initiativ.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra Konungariket Nederländernas initiativ.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet, kommissionen och Konungariket Nederländernas regering parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 637/2008 när det gäller de nationella omstruktureringsprogrammen för bomullssektorn (KOM(2009)0037 – C6-0063/2009 – 2009/0008(CNS))

P6_TA(2009)0229 A6-0200/2009

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2009)0037),

–   med beaktande av 1979 års anslutningsakt, särskilt punkt 6 i protokoll nr 4 om bomull, som återfinns som bilaga till anslutningsakten,

–   med beaktande av artikel 37.2 tredje stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0063/2009),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0200/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta parlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra parlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Ändringsförslag Ändring 1 Förslag till förordning – ändringsakt Skäl 1a (nytt) (1a)  Den reform som trädde i kraft den 1 januari 2006 orsakade en drastisk nedgång i bomullsproduktionen i Spanien. Detta har allvarligt äventyrat sektorns fortlevnad och tvingat fram en omedelbar omstrukturering av bomullsrensningsindustrin.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar, av protokollet för tillämpning av Alpkonventionen på transportområdet (Transportprotokollet) (KOM(2008)0895 – C6-0073/2009 – 2008/0262(CNS))

P6_TA(2009)0230 A6-0219/2009

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2008)0895),

–   med beaktande av artikel 71 och artikel 300.2 första stycket i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0073/2009),

–   med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6-0219/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets resolution av den 22 april 2009 om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2009 för budgetåret 2009, avsnitt III - kommissionen (6953/2009 – C6-0077/2009 – 2009/2010(BUD))

P6_TA(2009)0231 A6-0192/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget,

–   med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(1), särskilt artiklarna 37 och 38,

–   med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, slutgiltigt antagen den 18 december 2008(2),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3),

–   med beaktande av det preliminära förslag till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2009 för budgetåret 2009 som kommissionen lade fram den 2 februari 2009 (KOM(2009)0032),

–   med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 2/2009 som rådet fastställde den 26 februari 2009 (6953/2009 – C6-0077/2009),

–   med beaktande artikel 69 och bilaga IV i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A6-0192/2009).

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 2 till den allmänna budgeten för 2009 gäller följande: Tjänsteförteckningarna för det europeiska systemet för flygledningstjänsten (det gemensamma företaget Sesar, SJU) och för Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), ändringar av tjänsteförteckningen för Europeiska järnvägsbyrån (ERA) samt ändringar av budgetanmärkningarna avseende förberedande åtgärder för "GMES-tjänster" (Global Monitoring for Environment and Security).

B.  Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 2/2009 är att formellt införa dessa budgetjusteringar i 2009 års budget.

1.  Europaparlamentet noterar det preliminära förslaget till ändringsbudget nr 2/2009.

2.  Europaparlamentet godkänner förslaget till ändringsbudget nr 2/2009 utan ändringar.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. (2) EUT L 69, 13.3.2009. (3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

Europaparlamentets resolution av den 22 april 2009 om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2009 för budgetåret 2009, avsnitt III - kommissionen (8153/2009 – C6-0118/2009 – 2009/2017(BUD))

P6_TA(2009)0232 A6-0194/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget,

–   med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(1), särskilt artiklarna 37 och 38,

–   med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, slutgiltigt antagen den 18 december 2008(2),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3),

–   med beaktande av det preliminära förslag till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2009 för budgetåret 2009 som kommissionen lade fram den 6 mars 2009 (KOM(2009)0110),

–   med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 3/2009 som rådet fastställde den 30 mars 2009 (8153/2009 – C6-0118/2009),

–   med beaktande artikel 69 och bilaga IV i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A6-0194/2009).

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 3/2009 till den allmänna budgeten för 2009 omfattar en justering av systemet med egna medel i enlighet med rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007, med retroaktiv effekt från den 1 januari 2007.

B.  Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 3/2009 är att formellt föra in dessa budgetjusteringar i budgeten för 2009.

1.  Europaparlamentet uppmärksammar det preliminära förslaget till ändringsbudget nr 3/2009.

2.  Europaparlamentet godkänner förslaget till ändringsbudget nr 3/2009 utan ändringar.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. (2) EUT L 69, 13.3.2009. (3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

Europaparlamentets beslut av den 22 april 2009 om begäran om fastställelse av Aldo Patriciellos immunitet och privilegier (2008/2323(IMM))

P6_TA(2009)0233 A6-0196/2009

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av Aldo Patriciellos begäran om fastställelse av hans immunitet, med anledning av ett brottmål vid distriktsdomstolen i Campobasso, daterad den 11 november 2008 och tillkännagiven i kammaren den 20 november 2008,

–   efter att ha hört Aldo Patriciello i enlighet med artikel 7.3 i arbetsordningen,

–   med beaktande av artiklarna 9 och 10 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965 ("protokollet") och artikel 6.2 i akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet av den 20 september 1976,

–   med beaktande av EG-domstolens domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986 och 21 oktober 2008(1),

–   med beaktande av artiklarna 6.3 och artikel 7 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0196/2009), och av följande skäl:

A.  Aldo Patriciello är ledamot av Europaparlamentet, och hans valprövning genomfördes av parlamentet den 15 juni 2006.

B.  Enligt EG-domstolen måste Europaparlamentet och de nationella rättsliga myndigheterna samarbeta för att undvika konflikter i tolkningen och tillämpningen av protokollets bestämmelser. När en ledamot av Europaparlamentet åtalas vid en nationell domstol och denna domstol informeras om att ett förfarande om fastställelse av dennes immunitet och privilegier har inletts i enlighet med artikel 6.3 i arbetsordningen, måste därför denna domstol skjuta upp processen och begära att parlamentet avger ett yttrande så fort som möjligt(2).

C.  Enligt artikel 10 i protokollet har parlamentsledamöterna under Europaparlamentets sessioner samma immunitet på sin egen medlemsstats territorium som ledamöterna i landets eget parlament. Immuniteten gäller dock inte om en ledamot tas på bar gärning vid lagöverträdelse. Detta hindrar inte Europaparlamentet från att utöva sin rätt att upphäva immuniteten för en av sina ledamöter.

D.  Den tillämpliga bestämmelsen i det berörda fallet är artikel 68.2 i Republiken Italiens konstitution, genom vilken straffrättsligt förfarande kan inledas mot parlamentsledamöter utan särskilda formaliteter, men om kammaren som ledamoten tillhör inte har gett sin tillåtelse får varken kroppsvisitation eller husrannsakan av parlamentsledamoten genomföras, och ledamoten får inte gripas, på annat sätt frihetsberövas eller häktas, förutom i syfte att verkställa en dom eller då ledamoten tas på bar gärning vid brott för vilka ett gripande är obligatoriskt i fall av flagrante delicto.

E.  I sin nuvarande form ger protokollet inte Europaparlamentet möjligheter att vidta bindande åtgärder för att skydda Aldo Patriciello.

1.  Europaparlamentet beslutar att inte fastställa Aldo Patriciellos immunitet och privilegier.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till behöriga myndigheter i Republiken Italien.

(1) Mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier (REG 1964, s. 383; svensk specialutgåva, volym 1, s. 203), mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl. (REG 1986, s. 2391; svensk specialutgåva, volym 8, s. 703) och de förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra mot De Gregorio och Clemente, (ännu inte offentliggjord i Rättsfallssamlingen från Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätt). (2) Domar i de förenade målen C-200/07 och C-201/07Marra, punkterna 42 och 43.

Europaparlamentets beslut av den 22 april 2009 om begäran om fastställelse av Renato Brunettas immunitet och privilegier (2008/2147(IMM))

P6_TA(2009)0234 A6-0195/2009

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av Renato Brunettas begäran om fastställelse av hans immunitet, med anledning av ett brottmål vid distriktsdomstolen i Florens, daterad den 15 maj 2008 och tillkännagiven i kammaren den 4 juni 2008,

–   med beaktande av artiklarna 9 och 10 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965 och artikel 6.2 i akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet av den 20 september 1976,

–   med beaktande av EG-domstolens domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986 och 21 oktober 2008(1),

–   med beaktande av artiklarna 6.3 och 7 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0195/2009).

1.  Europaparlamentet beslutar att fastställa Renato Brunettas immunitet och privilegier.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till behöriga myndigheter i Republiken Italien.

(1) Mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier (REG 1964, s. 383; svensk specialutgåva, volym 1, s. 203), mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl. (REG 1986, s. 2391; svensk specialutgåva, volym 8, s. 703) och de förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra mot De Gregorio och Clemente, (ännu inte offentliggjord i Rättsfallssamlingen från Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätt).

Europaparlamentets beslut av den 22 april 2009 om begäran om samråd om Antonio Di Pietros immunitet och privilegier (2008/2146(IMM))

P6_TA(2009)0235 A6-0197/2009

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av den begäran om samråd om Antonio Di Pietros parlamentariska immunitet av den 15 maj 2008 som översänts av behörig myndighet i Republiken Italien och som tillkännagavs i kammaren den 5 juni 2008,

–   efter att ha hört Antonio Di Pietro i enlighet med artikel 7.3 i arbetsordningen,

–   med beaktande av artiklarna 9 och 10 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965 och artikel 6.2 i akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet av den 20 september 1976,

–   med beaktande av EG-domstolens domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986 och 21 oktober 2008(1),

–   med beaktande av artikel 68.1 i Republiken Italiens konstitution,

–   med beaktande av artiklarna 6.1 och artikel 7.13 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0197/2009),

1.  Europaparlamentet beslutar att inte upphäva Antonio Di Pietros immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till behöriga myndigheter i Republiken Italien.

(1) Mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier (REG 1964, s. 383; svensk specialutgåva, volym 1, s. 203), mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl. (REG 1986, s. 2391; svensk specialutgåva, volym 8, s. 703) och de förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra mot De Gregorio och Clemente, (ännu inte offentliggjord i Rättsfallssamlingen från Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätt).

Europaparlamentets beslut av den 22 april 2009 om begäran om upphävande av Hannes Swobodas immunitet (2009/2014(IMM))

P6_TA(2009)0236 A6-0190/2009

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av den begäran om upphävande av Hannes Swobodas immunitet av den 5 december 2008 som översändes av brottmålsdomstolen i Wien den 20 januari 2009 och som tillkännagavs i kammaren den 5 februari 2009,

–   efter att ha hört Hannes Swoboda i enlighet med artikel 7.3 i arbetsordningen,

–   med beaktande av artiklarna 9 och 10 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965 och artikel 6.2 i akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet av den 20 september 1976,

–   med beaktande av EG-domstolens domar av den 12 maj 1964 och den 10 juli 1986(1),

–   med beaktande av artikel 57 i Republiken Österrikes grundlag (Bundes-Verfassungsgesetz),

–   med beaktande av artikel 6.2 och artikel 7 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0190/2009).

1.  Europaparlamentet beslutar att inte upphäva Hannes Swobodas immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Österrike.

(1) Mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier (REG 1964, s. 383; svensk specialutgåva, volym 1, s. 203) och mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl. (REG 1986, s. 2391; svensk specialutgåva, volym 8, s. 703).

Europaparlamentets resolution av den 22 april 2009 om kontroll av budgetgenomförandet av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) 2007 (2008/2206(INI))

P6_TA(2009)0237 A6-0181/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA)(1),

–   med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 718/2007 av den 12 juni 2007 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1085/2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA)(2),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 november 2006 om instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) – En flerårig vägledande finansieringsram för 2008–2010 (KOM(2006)0672),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 november 2007 om instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) – En flerårig vägledande finansieringsram för perioden 2009–2011 (KOM(2007)0689),

–   med beaktande av 2007 års IPA-rapport från kommissionen av den 15 december 2008 (KOM(2008)0850 och SEK(2008)3026),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 november 2008 om en strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2008–2009 och medföljande landsvisa lägesrapporter för 2008 (KOM(2008)0674 åtföljt av SEK(2008)2692 till SEK(2008)2699),

–   med beaktande av kommissionens rapport av den 22 juli 2008 med titeln Skydd av gemenskapernas ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning – årsrapport 2007 (KOM(2008)0475 inklusive SEK(2008)2300),

–   med beaktande av kommissionens årsrapport av den 27 oktober 2008 för det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (ISPA) 2007 (KOM(2008)0671 och SEK(2008)2681),

–   med beaktande av 2007 års rapport av den 22 december 2008 om Phare, föranslutningsinstrumentet för Turkiet, Cards och övergångmekanismen från kommissionen (KOM(2008)0880 och SEK(2008)3075),

–   med beaktande av Europeiska revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för återuppbyggnad för budgetåret 2007 samt byråns svar(3),

–   med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2007 om kommissionens förvaltning av Cardsprogrammet samt kommissionens svar(4),

–   med beaktande av den årliga verksamhetsrapporten för 2007 från kommissionens generaldirektorat för utvidgning(5),

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om EU:s utvidgning, särskilt resolutionen av den 10 juli 2008 om kommissionens strategidokument för utvidgningen från 2007(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om 2007 års lägesrapport om Kroatien(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 23 april 2008 om 2007 års lägesrapport om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2008 om 2007 års lägesrapport om Turkiet(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 januari 2009 om handel och ekonomiska förbindelser med västra Balkan(10),

–   med beaktande av sin resolution av den 4 december 2008 om kvinnornas situation på Balkan(11),

–   med beaktande av det besök som en delegation från budgetkontrollutskottet gjorde i Kosovo(12), den 22–25 juni 2008, samt rapporten från detta besök(13),

–   med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(14), särskilt artikel 53 i förordningen samt genomförandebestämmelserna,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor, (A6-0181/2009), och av följande skäl:

A.  IPA är ett nytt finansiellt instrument som ersätter instrument och program för kandidatländer och potentiella kandidatländer, nämligen Phare, Sapard, ISPA, ekonomiskt stöd till Turkiet inför anslutningen och Cardsprogrammet, och som har som mål att effektivisera EU-stödet och anpassa detta till ländernas särskilda behov och förvaltningskapacitet.

B.  Föranslutningsinstrumentet består av följande fem delar som täcker de prioriteringar som fastställts utifrån mottagarländernas behov, dvs.:

C.  IPA är en nyckelfaktor för att förbättra medborgarnas livskvalitet, social standard, infrastruktur och regionalt och gränsöverskridande samarbete, och för att främja respekten för mänskliga rättigheter i kandidatländerna och potentiella kandidatländer.

D.  Syftet med parlamentets kontroll över genomförandet av budgeten inom politikområdet för utvidgning är inte bara att säkerställa att EU-stödet har använts i enlighet med grundbestämmelserna och med EU:s prioriteringar, utan även att utvärdera om det har fördelats effektivt i enlighet med de prioriteringar som har identifierats i mottagarländernas årliga lägesrapporter och om man har uppnått de önskade resultaten med hänsyn till EU:s gemensamma intresse.

E.  Det är viktigt att noggrant och på ett tidigt stadium undersöka genomförandet av IPA, för att undvika de problem som fanns vid genomförandet av de tidigare föranslutningsinstrumenten och som då identifierades för sent, med tanke på att otillbörligheter som inte uppmärksammas i tid sprider sig och att det blir mycket svårt att åtgärda dem senare eftersom de etablerar sig som permanenta missförhållanden.

F.  Bekämpningen av korruption och sektorsreformerna (inom rättsväsende, polis och offentlig förvaltning) har betydelse inte bara för god förvaltning och för rättsstatsprincipen utan också för det allmänna näringslivsklimatet.

G.  IPA erbjuder, framför allt genom översyn av fleråriga vägledande planeringsdokument, en beaktansvärd flexibilitet som möjliggör en anpassning till mottagarländernas föränderliga behov och förvaltningskapacitet.

H.  I enlighet med artikel 27 i förordning (EG) nr 1085/2006 (IPA-förordningen), har kommissionen skyldighet att senast den 31 december 2010 lägga fram en utvärderingsrapport efter halva programtiden om genomförandet av IPA till Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljt av ett lagstiftningsförslag för att ändra denna förordning.

I.  Kommissionen har på uppmaning av parlamentet åtagit sig att redan 2009 genomföra en halvtidsöversyn av paketet för externa stödinstrument, inklusive IPA.

J.  Europaparlamentet anser att parlamentet nu bör ta kontakt med de nationella parlamenten i de medlemsstater som omfattas av IPA.

Allmänna anmärkningar

1.  Europaparlamentet välkomnar den strukturerade dialog som inletts med kommissionen om genomförandet av IPA och erinrar om sin ståndpunkt i detta hänseende. Framför allt krävs lika tillgång för samtliga mottagarländer till alla de politiska verktyg som hör till instrumentet, tillräckligt hög prioritet åt kampen mot korruption och organiserad brottslighet samt större uppmärksamhet åt den institutionella kapacitetsuppbyggnaden, särskilt på parlamentarisk nivå, utvecklingen av organisationerna inom civilsamhället, åtgärder för att främja principen om tolerans och icke-diskriminering, den humanitära utvecklingen och det regionala samarbetet inom centrala politikområden.

2.  Europaparlamentet välkomnar den höga genomförandegraden av IPA-åtagandena under 2007 men beklagar att de första IPA-programmen inte antogs förrän i slutet av 2007 och att det faktiska genomförandet påbörjades först under 2008, dels på grund av det sena antagandet av det nya instrumentet, dels på grund av att inrättandet av nödvändiga strukturer och förvaltningssystem försenats i mottagarländerna. Parlamentet vädjar till kommissionen att driva på genomförandet av projekten och övervaka anslagstilldelningen och de uppnådda resultaten, så att man ser till att IPA leder till synliga resultat i de berörda länderna.

3.  Europaparlamentet anser att övervakningen, utvärderingen och rapporteringen om 2007 års IPA-program och projekt, med anledning av det sena antagandet av IPA-förordningen och förordning (EG) nr 718/2007 (IPA-tillämpningsförordningen) och följaktligen även av den första fleråriga vägledande finansieringsramen och fleråriga vägledande planeringsinstrumenten, var begränsad och ännu inte har gett resultat, och betonar att en smidig övergång till IPA från de tidigare föranslutningsinstrumenten för nya medlemsstater kräver en kontinuerlig planering, lämpligt genomförande av projekten och verkställande av betalningar.

4.  Europaparlamentet anser att samstämmigheten mellan 2007 års nationella IPA-program och EU:s föranslutningspolitik var tillfredställande genom att de flesta mål som satts upp i programmen var i linje med de prioriteringar som identifierats i kommissionens lägesrapporter.

5.  Europaparlamentet konstaterar att kandidatländerna främst inriktar sig på att genomföra EU-standarder, det vill säga standarder avseende statistik, miljö och skatter som är samstämmiga med EU:s utvidgningspolitik, men påpekar också att man inte får undergräva betydelsen av de politiska kriterierna, särskilt demokratiska styrelseformer, respekt för de mänskliga rättigheterna, religionsfrihet, kvinnors rättigheter, minoriteters rättigheter och rättsstatsprincipen, eftersom det kan leda till komplikationer och försenade förhandlingar om dessa inte uppfylls. Parlamentet anser att det borde råda en bättre balans mellan projekt som öronmärkts för att uppfylla de politiska kriterierna och projekt som öronmärkts för att genomföra regelverket.

6.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att unionens legitimitet och dess förmåga att främja reformer kan stärkas betydligt om IPA-stödet riktas till områden som direkt gynnar medborgarna i kandidatländerna och i potentiella kandidatländer, särskilt med hänsyn till de behov och utmaningar som uppstått till följd av den globala finanskrisen.

7.  Europaparlamentet anser således att syftet med IPA bör vara att stödja mottagarländernas ansträngningar för att uppfylla de krav som fastställs i färdplanen för viseringsliberalisering, så att medborgarna på västra Balkan äntligen kan få fri rörlighet och fullt ut delta i EU:s olika program. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att ytterligare öka tilldelningen av IPA-medel till förmån för programmen Tempus, Erasmus Mundus och Aktiv ungdom.

8.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen hade möjlighet att ge tillstånd till decentraliserad förvaltning till Kroatien för del I–IV och till Turkiet för delarna I och II mot slutet av 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att arbeta intensivt med kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna, så att det inom kort blir möjligt för dessa länder att förvalta medel på ett decentraliserat sätt och därigenom helt och hållet få tillgång till alla IPA-delar, men påpekar också att tilldelningen av förvaltningsbefogenheter är villkorlig och avhängig av dessa faktiskt utövas.

9.  Europaparlamentet betonar att användningen av IPA är ett delat ansvar mellan kommissionen och de nationella regeringarna i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra samarbetet och kommunikationen mellan sina respektive delegationer och myndigheter, att inrätta permanent kontroll över förfarandena för genomförande av projekt och arbeta med gemensamma åtgärder för att förbättra den administrativa kapaciteten i mottagarländerna.

10.  Europaparlamentet framhåller behovet av en öppen och effektiv förvaltning och kontroll av IPA, där man beaktar de särskilda förutsättningarna för varje lands interna gransknings- och kontrollsystem och goda förebilder från föranslutningsförfarandena i tidigare kandidatländer.

11.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen varje år rapporterar till parlamentet och dess ansvariga budgetkontrollutskott om utbetalningar och genomförande av medel inom ramen för IPA, och om de återstående Ispa-, Ipard- och Sapard-programmen, med uppgifter om varje mottagarland och föredömliga exempel, och rapporter om alla problem och oegentligheter som man stött på.

12.  Europaparlamentet konstaterar att övergripande frågor som miljökonsekvensbeskrivningar, god förvaltning, det civila samhällets bidrag, lika möjligheter och icke-diskriminering inte är tillräckligt närvarande och synliga i 2007 års IPA-projekt, och uppmanar kommissionen att särskilt ta fram regionala eller övergripande program med flera stödmottagare, särskilt när det gäller bekämpning av korruption och organiserad brottslighet, interkulturell dialog och jämställdhet.

13.  Europaparlamentet konstaterar likaså att stora geografiska områden eller omfattande politikområden tilldelas begränsat stöd och att detta stöd är uppdelat i många små projekt i stället för att vara koncentrerat till ett fåtal, mer synliga projekt, och påpekar att man i de årliga nationella programmen bör se till att det råder balans – man bör på ett lämpligt sätt fokusera på de huvudprioriteringar som identifierats i lägesrapporterna samtidigt som man undviker att medlen splittras.

Politiska och landsspecifika iakttagelser

14.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt och brådskande att använda IPA för att stärka bekämpningen av korruption och organiserad brottslighet i alla mottagarländer, särskilt när det gäller penningtvätt, olaglig invandring och människohandel. Parlamentet konstaterar att korruption inte beaktas i tillräcklig utsträckning i alla IPA program för 2007, trots att denna fråga har identifierats som ett allvarligt problem med största prioritet i alla lägesrapporter för 2008. Parlamentet föreslår vidare att medel bör öronmärkas för detta syfte, liksom i Kroatiens(15) och Montenegros(16) fall och uppmanar kommissionen att ta fram en mer enhetlig strategi på detta område, som bygger på erfarenheten från de senaste utvidgningarna.

15.  Europaparlamentet konstaterar att det civila samhällets organisationer i mottagarländerna bör involveras mer aktivt i utvecklingen och inledandet av projekt, och påpekar att man i de framtida IPA-programmen bör ta itu med frågan om organisationernas beroende av bidragsgivare för att undvika förekomsten av organisationer "på begäran". Dessutom bör man inrikta sig på att utveckla civilsamhällesorganisationer längs etnisk–politiska konfliktgränser, särskilt i Bosnien och Hercegovina, före detta jugoslaviska republiken Makedonien och Kosovo(17). Parlamentet förväntar sig att det i och med den nya finansieringsmekanismen till förmån för det civila samhället blir möjligt att ta itu med många av de problem som rör mångfalden, komplexiteten och splittringen av EU-programmen.

16.  Europaparlamentet menar att det behövs ett fortsatt stöd till frivilligorganisationerna i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna för att skapa en stimulerande och konkurrensutsatt miljö kring dem och åstadkomma långsiktighet för deras arbete med resultatorienterat genomförande av IPA och fortsatt verksamhet i programförvaltningen.

17.  Europaparlamentet konstaterar att IPA-finansierade projekt och verksamheter inte är särskilt synliga "ute på fältet", och att de inte har gett upphov till ett genomgripande samhällsstöd för ett ytterligare närmande till EU.

18.  Europaparlamentet anser att utbildning och sysselsättning för unga skapar förutsättningar för stabilitet på lång sikt, men att detta inte har hanterats på rätt sätt, och lyfter fram behovet av att bekämpa arbetslösheten, särskilt för unga och långtidsarbetslösa, vilket är en viktig övergripande fråga. I detta sammanhang föreslår parlamentet att kommissionen undersöker möjligheten att på ett bättre sätt utnyttja den flexibilitet som ges genom IPA för att därigenom och vid behov kunna finansiera åtgärder relaterade till delarna III-V genom de första två delarna.

19.  Europaparlamentet konstaterar att det regionala finansiella stödet inom ramen för IPA storleksmässigt är relativt litet (ungefär 10 procent av IPA totalt), särskilt med tanke på att det omfattar elva insatsområden i sex länder, från utbildning och ungdomsfrågor till kärnsäkerhet.

20.  Europaparlamentet är oroat över att de sammanlagda IPA-anslagen för 2007, del II, bara utgjorde 38 800 000 EUR av 497 200 000 EUR för IPA totalt (det vill säga mindre än 8 procent). Parlamentet påpekar att detta strider mot det som kommissionen hävdar – att gränsöverskridande samarbete bidrar till försoning och goda grannskapsförbindelser och att dessa är särskilt viktiga i en region som har en konfliktfylld nutidshistoria. Parlamentet beklagar att det i praktiken varit svårt att upprätta ett effektivt samarbete av ett antal orsaker, bl.a. på grund av strukturer och förfaranden mellan några parter som inte fungerat ihop, samt politiska svårigheter. Parlamentet uppmanar mottagarländerna och kommissionen att i denna del förbättra det befintliga samarbetet och utveckla ett nytt samarbete, i enlighet med målet att främja goda grannförbindelser och ekonomisk integration, särskilt inom områdena miljö, natur och kulturarv samt bekämpning av korruption och organiserad brottslighet.

21.  Europaparlamentet är vidare bekymrat över att inga av de IPA-program för 2007 som lades fram av mottagarländerna var direkt inriktade på kvinnors rättigheter eller jämställdhet, trots att genusfrågor har identifierats som en stor utmaning både i lägesrapporter och i vägledande fleråriga programdokument. Parlamentet begär åter att kommissionen tillhandhåller föranslutningsstöd för att stärka kvinnors rättigheter på Balkan, särskilt genom icke-statliga organisationer för kvinnor och genom kvinnoorganisationer. Kommissionen uppmanas att öronmärka IPA-medel för detta, för att främja en jämställdhetsintegrerad budget i föranslutningspolitiken och uppmana mottagarländerna att lämna in relevanta projektförslag.

22.  Europaparlamentet understryker behovet att i allt större utsträckning involvera icke-statliga organisationer i arbetet med att utforma och genomföra IPA-finansierade projekt, i syfte att se till att IPA-stödet motsvarar verkliga behov och förväntningar, att göra IPA-projekten mer synliga samt att verka för en utveckling mot ett aktivt och dynamiskt civilsamhälle i mottagarländerna.

23.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att senast i slutet av 2010 lägga fram en särskild utvärdering efter halva tiden av genomförandet av IPA.

o
o   o

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska revisionsrätten, samt regeringarna, parlamenten och de nationella revisionsorganen i de stater som omfattas av IPA.

(1) EUT L 210, 31.7.2006, s. 82. (2) EUT L 170, 29.6.2007, s. 1. (3) EUT C 311, 5.12.2008, s. 42. (4) EUT C 285, 27.11.2007, s. 1. (5) 31.3.2008, http://ec.europa.eu/atwork/synthesis/aar/doc/elarg_aar.pdf. (6) Antagna texter, P6_TA(2008)0363. (7) Antagna texter, P6_TA(2008)0120. (8) Antagna texter, P6_TA(2008)0172. (9) Antagna texter, P6_TA(2008)0224. (10) Antagna texter, P6_TA(2009)0005. (11) Antagna texter, P6_TA(2008)0582. (12) Enligt resolution 1244/1999 från FN:s säkerhetsråd. (13) http://www.europarl.europa.eu/activities/committees/publicationsCom.do?language=EN&body=CONT. (14) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. (15) Projekt 2007/019-247: Förbättring av samarbetet mellan myndigheterna vid bekämpning av korruption, ett projekt på 2 500 000 EUR för att stärka samordningsenheten inom justitieministeriet som ansvarar för korruptionsbekämpningsarbetet och öka medvetenheten bland allmänheten om frågor som rör korruption. (16) Projekt 2007/19300: Bekämpning av organiserad brottslighet och korruption. Syftet med detta projekt är att bekämpa organiserd brottslighet och korruption genom att förbättra arbetsrutinerna och samarbetet mellan olika rättstillämpande myndigheter. Det är kopplat till den bredare regeringsstrategin och handlingsplanen mot korruption. 3 000 000 EUR har öronmärkts för detta projekt. (17) Enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999.

Europaparlamentets resolution av den 22 april 2009 om effektiv verkställighet av domar i Europeiska unionen: insyn i gäldenärers tillgångar (2008/2233(INI))

P6_TA(2009)0238 A6-0252/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 65 i EG-fördraget,

–   med beaktande av kommissionens grönbok av den 6 mars 2008 om effektiv verkställighet av domar i Europeiska unionen: insyn i gäldenärers tillgångar (KOM(2008)0128),

–   med beaktande av kommissionens grönbok av den 24 oktober 2006 om effektivare verkställighet av domstolsavgöranden i Europeiska unionen: kvarstad på bankmedel (KOM(2006)0618) och sin resolution av den 25 oktober 2007 om denna(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 18 december 2008 med rekommendationer till kommissionen om e-juridik(2),

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 3 december 2008,

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska datatillsynsmannen av den 22 september 2008,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0252/2009), och av följande skäl:

A.  Enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna får ett gemenskapsinstrument på området civilrättsligt samarbete med återverkningar över gränserna övervägas endast om det kan visas att det på nationell nivå är omöjligt att avlägsna ett hinder för den inre marknadens upprättande eller funktionssätt.

B.  Försenade eller uteblivna betalningar av skulder äventyrar såväl företagens som konsumenternas intressen, i synnerhet om borgenären och de verkställande myndigheterna inte vet var gäldenären befinner sig eller saknar uppgifter om hans eller hennes tillgångar. Detta problem tillspetsas av det aktuella ekonomiska läget, där penningflödena är avgörande för företagens överlevnad.

C.  Svårigheterna med indrivning av skulder över gränserna kan lägga allvarliga hinder i vägen för den fria rörligheten för betalningsförelägganden inom EU och försvåra tillgången till rättslig prövning, och om domstolsavgöranden inte kan verkställas urholkas rättssamhället och normerna för affärsmoralen löses upp.

D.  Indrivning av skulder är generellt ett stort problem, som förvärras om fordran är av gränsöverskridande natur. Det gäller särskilt småföretag som inte har specialiserade jurister eller egna avdelningar för skuldindrivning till sitt förfogande och ofta hamnar i den olyckliga belägenheten att de måste avdela personal, knappa ekonomiska resurser och framför allt tid till problemet, resurser som kunde ha använts till produktiv verksamhet.

E.  Det finns tecken på att direktivet om sena betalningar(3) inte respekteras i tillräcklig utsträckning eller inte är tillräckligt känt. Om direktivet uppdaterades nu och tillämpades på rätt sätt skulle det kunna få avsevärda effekter för att minska de sena eller uteblivna betalningarna.

F.  Det finns stora skillnader i de olika systemen för nationell avtals- och insolvensrätt vad gäller borgenärers möjligheter att säkra sin fordran vid avtalsingåendet, särskilt genom användandet av klausuler om äganderättsförbehåll eller andra liknande mekanismer, som ibland kringgås på grund av dessa skillnader.

G.  En gemenskapslagstiftning för effektiv verkställighet av domstolsavgöranden bör gälla alla gäldenärer, utan att man på förhand gör åtskillnad mellan gäldenärer som handlar i ond eller god tro.

H.  Undandragna, försenade eller uteblivna betalningar av skulder förvärras ofta av oaktsamhet från parternas sida före och i samband med avtalsslutandet. Det behövs en större tonvikt på medvetenhet i affärslivet och eventuellt ett bruk av fakultativa klausuler av europeiskt snitt enligt den gemensamma referensramen. På så vis skulle man säkerställa att parterna beaktar dessa frågor i början av sin affärsrelation.

I.  Parlamentet har fått kännedom om att det i gränsöverskridande fall kan finnas ett allvarligt problem med besvärliga gäldenärer, dvs. personer som skulle kunna betala sina skulder eller fullgöra sina skyldigheter men som inte gör detta eller personer med vilka det finns en risk att de inte betalar vad de är skyldiga även om en dom har avkunnats mot dem. Sådana personer har ofta ansenliga tillgångar förvaltade i olika bolag, värdepappersfonder och portföljer, och verkställighet kan inte ske utan nödvändig information. Denna information behöver ofta skaffas utan att de besvärliga gäldenärerna förvarnas, så att de inte med kort varsel hinner föra över sina tillgångar till ett annat jurisdiktionsområde.

J.  Parlamentet har också fått veta att vissa suveräna stater inte respekterar skiljedomar eller domar från domstolar i andra stater, med följd att så kallade gamfonder har dykt upp. Dessa fonder köper upp utlandsskulder till ett kraftigt reducerat pris och försöker sedan göra en vinst genom att verkställa domen. Det vore bättre och mer rättvist om den ursprungliga borgenären fick möjlighet att själv kräva ersättning för sin fordran.

K.  Det finns få stater som över huvud taget inte har några utlandstillgångar, och om borgenären inte ser någon möjlighet att få domen verkställd i (enbart) den egna medlemsstaten eller i den berörda staten är domstolar utomlands, särskilt domstolar i andra EU-länder, den enda utvägen för en effektiv prövning.

L.  Enligt Bryssel I-förordningen(4) har varje medlemsstat sina egna interimistiska åtgärder, som utformats och styrts av den nationella lagstiftningen. Ensidiga förelägganden (ex parte) är inte föremål för ömsedigt erkännande och verkställighet enligt den förordningen, medan förelägganden mellan parterna (inter partes) verkställs av en mottagande domstol med hjälp av närmast motsvarande ersättning som är tillgänglig från den domstolen.

M.  De interimistiska åtgärderna omfattar i) förelägganden om utlämnande av uppgifter om tillgångar som kan bli föremål för åtgärder för verkställighet av en dom, ii) förelägganden om frysning av tillgångar i avvaktan på verkställighet samt iii) interimistiska betalningsförelägganden, där borgenären tillerkänns omedelbar betalning i avvaktan på en lösning av den bakomliggande tvisten.

N.  Beviljandet av interimistiska åtgärder bör vara föremål för villkor som liknar de villkor som tillämpas av domstolen, nämligen att borgenären skulle vara tvungen att övertyga domstolen om att han eller hon har en rättmätig fordran (en verkställbar rätt i form av ett domstolsavgörande eller en officiell handling eller bevis på att fordran utgör ett prima facie-fall – fumus boni juris) och visa att ärendet är av brådskande natur (en verklig risk för att verkställigheten av fordran kan hindras om åtgärden inte beviljas (periculum in mora)). Beviljandet av sådana åtgärder får göras föremål för fastställandet av en säkerhet.

O.  I mindre omfattande mål, särskilt sådana där rättskostnaderna annars skulle bli för höga, är "försenad rättvisa förnekad rättvisa". När det gäller större mål kan i stället bristen på information om tillgångar visa sig vara det största hindret. Därför kan interimistiska åtgärder utgöra en smidig lösning i båda fallen.

P.  Alla slags gemenskapsåtgärder för att göra information tillgänglig måste också övervägas i samband med denna typ av fall, där brist på information leder till allvarliga orättvisor. Borgenärer kommer bara att kunna få domar verkställda om de förfogar över information om vilka tillgångar hos gäldenärerna (särskilt de besvärliga gäldenärerna) som kan beslagtas.

Q.  I praktiken är detta problem inte begränsat till fall där en redan fälld dom inte har åtlytts utan kan också uppstå innan en kärande har framställt sina anspråk.

R.  Det är emellertid av helt avgörande betydelse att alla åtgärder som föreslås är proportionerliga. Vidare bör de inte bara överlappa sådant som redan kan uppnås genom befintliga nationella åtgärder. De bör också vara begränsade till gränsöverskridande anspråk, och onödig och olämplig harmonisering bör undvikas.

S.  Det har yppats farhågor om att vissa av tankarna om effektiv verkställighet av domar i Europeiska unionen genom insyn i gäldenärers tillgångar skulle kunna kränka grundläggande rättigheter, bland annat rätten till personlig integritet (dataskydd), urholka rättssäkerhetsgarantier och gå stick i stäv med de konstitutionella traditionerna i många medlemsstater.

T.  Alla förslag som läggs fram måste vara kostnadseffektiva och integreras med övriga delar av gemenskapens politik, så att onödigt dubbelarbete undviks.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda grönbok av den 6 mars 2008, eftersom den bidrar till Lissabonstrategin.

2.  Europaparlamentet anser att bristen på information som är nödvändig för att tvinga gäldenären att uppfylla sina skyldigheter strider mot de gemensamma principerna om god tro och ansvarsskyldighet. Parlamentet hävdar att bristen på kunskap om nationell lagstiftning avseende verkställighetsvägar eller lagstiftningens bristande effektivitet kan bromsa upp förverkligandet av en enhetlig inre marknad och medför oberättigade kostnader.

3.  Europaparlamentet påpekar att de försenade eller uteblivna betalningarna och svårigheten att driva in dessa fordringar skadar företag och konsumenter som har en fordran, minskar förtroendet för den inre marknaden och underminerar rättsliga åtgärder.

4.  Europaparlamentet stöder en integrerad och effektiv strategi enligt principerna för "bättre lagstiftning" och anser att man ska nå målet att trygga betalningarna, samtidigt som man säkerställer icke-diskriminering, skydd av känsliga uppgifter och rättssäkerhet, med proportionerliga åtgärder som medför nödvändig insyn och avsevärt minskar informations- och administrationskostnaderna.

5.  Europaparlamentet stöder att borgenären, utöver den information som är offentlig, ska kunna, under en behörig myndighets kontroll eller medverkan och utan svårigheter på hela den inre marknaden, få tillgång till nödvändiga uppgifter för att inleda verkställighetsförfarandet och kunna driva in sin fordran.

6.  Europaparlamentet är ense med kommissionen om att gränsöverskridande skuldindrivning genom verkställighet av domstolsavgöranden vållar stora problem på den inre marknaden, men anser att det behövs ytterligare arbete med de lösningar som förs fram av kommissionen för att på ett tillfredsställande sätt åtgärda det allvarligaste problemet, nämligen besvärliga gäldenärer.

Förslaget om att utarbeta en handbok över nationella bestämmelser och förfaranden på verkställighetsområdet

7.  Europaparlamentet noterar att handboken kan bli mödosam och kostsam att ta fram och uppdatera. För enskilda som söker gottgörelse kan det vara lättare att enbart ha att göra med ett system och i det största flertalet fall kommer borgenären att bli tvungen att rådfråga advokater i den relevanta utländska jurisdiktionen. Parlamentet anser dock att en enhetlig version kan vara av nytta i brist på ett fungerande gränsöverskridande system.

8.  Europaparlamentet är av den bestämda åsikten att det vore bra att offentliggöra nationella register över utländska advokater som utövar sina rättigheter på den inre marknaden enligt direktiven 77/249/EEG(5) och 98/5/EG(6). Parlamentet påpekar att dessa nationella register skulle kunna vara kopplade till kommissionens webbplats och komplettera handboken.

Utvidga den tillgängliga informationen i och förbättra tillgången till offentliga register

9.  Europaparlamentet är emot att ge omotiverad, urskillningslös och godtycklig tillgång till folkbokförings-, socialförsäkrings- och skatteregister och stöder inrättandet av en proportionerlig ram som garanterar en effektiv verkställighet av domar i Europeiska unionen.

10.  Europaparlamentet anser att tillgång till folkbokföringsregister (där sådana finns att tillgå) skulle kunna användas för att spåra otursamma privatpersoner som inte sköter sina underhållsbetalningar eller avbetalningar på privatlån samt för att undvika missbruk.

11.  Europaparlamentet anser att en förbättrad tillgång till socialförsäkrings- och skatteregister har varit en framgångsrik innovation inom vissa jurisdiktioner men att man också måste se till att reglerna om dataskydd och sekretess respekteras. Parlamentet påpekar att detta är en känslig fråga för allmänheten. Vidare kan det mycket väl tillstöta rättsliga komplikationer om man ska använda uppgifter i ett annat syfte än det som de ursprungligen samlades in för.

12.  Skattedeklarationer och socialförsäkringsuppgifter är sekretessbelagda i många medlemsstater, och Europaparlamentet framhåller att tanken på ett register – med den därmed förknippade risken att uppgifter kommer på villovägar – inte skulle tas emot välvilligt i dessa medlemsstater utan skulle ses som ett överskridande av den verkställande maktens befogenheter.

13.  Europaparlamentet vidhåller att om förslaget inte står i proportion till det mål som eftersträvas skulle det kunna leda till missbruk och kan utgöra en kränkning av rätten till personlig integritet.

Utbyte av information mellan verkställande myndigheter

14.  Europaparlamentet menar att idén om ett förbättrat samarbete mellan offentliga verkställande myndigheter kan vara värd att utreda vidare men påpekar samtidigt att sådana myndigheter inte finns i alla medlemsstater.

Deklaration från gäldenären

15.  Europaparlamentet anser att en deklaration från gäldenären med fördel skulle kunna utgöra en del av förfarandet för verkställighet av domar i de fall där deklarationen åtföljs av sanktionsmöjligheter i den nationella lagstiftningen.

16.  Europaparlamentet anser inte att det finns något behov av gemenskapsåtgärder på detta område om det inte har bevisats att medlemsstaternas befintliga instrument är ineffektiva.

Andra åtgärder

17.  Europaparlamentet anser att man kunde överväga att införa en provisorisk åtgärd av något slag på gemenskapsnivå, utöver de åtgärder som kan vidtas av nationella domstolar. Denna åtgärd skulle kunna utformas som ett enkelt, flexibelt förfarande som får effekt i hela EU, så att man undviker förseningar och onödiga utgifter. Parlamentet anser att en sådan lösning även skulle vara effektiv och rättvis för icke-parter.

18.  Europaparlamentet föreslår att en sådan åtgärd skulle kunna gälla krav på skiljedomar. Åtgärden skulle också kunna tas i beaktande i samband med den kommande översynen av Bryssel I-förordningen.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera behandlingen av detta ärende och göra a) en detaljerad bedömning av problemet, b) en genomförbarhetsstudie av möjliga gemenskapsinstrument och c) en konsekvensbedömning av möjliga åtgärder enligt gemenskapslagstiftningen när det gäller gränsöverskridande aspekter. Parlamentet anser att man i kommissionens undersökning även bör fastställa och vederbörligen motivera den korrekta rättsliga grunden för eventuella förslag till gemenskapsinstrument, som bör begränsas till gränsöverskridande fall och komplettera och inte hindra tillämpningen av nationella åtgärder på detta område.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo överväga sådana åtgärder före och i samband med avtal som skulle kunna kopplas till utvecklingen av den gemensamma referensramen och till eventuella frivilliga instrument som utgår från denna, så att man säkerställer att parter till gränsöverskridande EU-avtal beaktar frågan om försenade eller uteblivna betalningar vid avtalsingåendet.

21.  Europaparlamentet emotser otåligt översynen av direktivet om sena betalningar och uppmanar kommissionen att slutföra denna snarast möjligt, med tanke på det rådande ekonomiska klimatet.

22.  Europaparlamentet föreslår att en utredning genomförs av skillnaderna i de nationella rättsordningarna vad gäller äganderättsförbehåll och andra liknande mekanismer, i syfte att säkerställa ömsesidigt erkännande.

23.  Europaparlamentet föreslår att den som erhåller rättigheter till tillgångar genom ett domstolsavgörande ska kunna utöva sin rättighet under samma förutsättningar som den som överlåter dessa.

o
o   o

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

(1) EUT C 263 E, 16.10.2008, s. 655. (2) Antagna texter, P6_TA(2008)0637. (3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/35/EG av den 29 juni 2000 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (EGT L 200, 8.8.2000, s. 35). (4) Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 16.1.2001, s. 1). (5) Rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 78, 26.3.1977, s. 17). (6) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls (EGT L 77, 14.3.1998, s. 36).

Europaparlamentets resolution av den 22 april 2009 om överläggningarna i utskottet för framställningar under 2008 (2008/2301(INI))

P6_TA(2009)0239 A6-0232/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om överläggningarna i utskottet för framställningar,

–   med beaktande av resultaten av utskottets undersökningsuppdrag under 2008 till Rumänien, Bulgarien och Frankrike samt motsvarande rapporter och rekommendationer som godkänts av utskottet,

–   med beaktande av artiklarna 21 och 194 i EG-fördraget, som ger alla EU-medborgare och EU-invånare rätt att göra framställningar till Europaparlamentet,

–   med beaktande av artiklarna 45 och 192.6 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A6-0232/2009), och av följande skäl:

A.  Framställningsförfarandet med dess särskilda egenskaper är betydelsefullt eftersom det gör det möjligt för det ansvariga utskottet att söka efter lösningar och förklaringar åt EU-medborgare som inger framställningar till parlamentet.

B.  Antalet EU-medborgare som inger framställningar till parlamentet ökar. Samtidigt strävar framställningsutskottet efter att påskynda sina förfaranden ytterligare för att på bättre sätt bistå de medborgare som vänder sig till utskottet för hjälp.

C.  Flera av de rekommendationer som antogs i årsrapporten 2007 har ännu inte genomförts av parlamentsmyndigheterna. Detta gäller bland annat begäran om att snarast ge utskottet för framställningar bättre administrativa resurser, bland annat språklig och juridisk expertis, så att parlamentets kapacitet att genomföra oberoende undersökningar av de framställningar det mottar ökar, och till exempel ett närmare samarbete med Solvit när det gäller framställningar och klagomål som rör den inre marknaden samt inrättandet av en gemensam EU-portal för unionens medborgare.

D.  Trots betydande framsteg under perioden när det gäller att utveckla Europeiska unionens strukturer och politik möter medborgarna fortfarande många brister i tillämpningen av unionens politik och program när dessa berör dem direkt och detta är ofta föremål för de mottagna framställningarna.

E.  Inrättandet av det "medborgarinitiativ" som beskrivs i Lissabonfördraget kommer att leda till att allmänhetens deltagande i EU:s verksamhet och arbete ökar.

F.  Parlamentet har följaktligen en skyldighet att på EU-medborgarnas och EU-invånarnas vägnar se till att gemenskapslagstiftningen tillämpas bättre av de enskilda medlemsstaterna och således att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att uppnå detta mål.

G.  Många medlemsstater är dock fortfarande obenägna att samarbeta aktivt med det ansvariga utskottet och underlåter bland annat att delta i möten med utskottet. Detta tyder på bristande lojalitet i samarbetet med institutionen.

H.  Underlåtenhet från den berörda medlemsstatens sida att aktivt och i god tid delta i det ansvariga utskottets arbete för att medverka till en korrekt tillämpning av gemenskapsrätten väcker tvivel om deras vilja och avsikt att tillämpa EU:s politik och mål på rätt sätt. Myndigheterna riskerar därmed att utsättas för de åtgärder i form av sanktioner och böter som är tillgängliga enligt fördragen, och även för offentlig kritik.

I.  Många medlemsstater visar dock ett gott samarbete och arbetar tillsammans med parlamentet för att försöka besvara de frågor som medborgarna framför genom framställningsprocessen.

J.  Europaparlamentet är tacksamt för det konstruktiva bidraget vid handläggningen av framställningarna från kommissionens avdelningar, vilka regelbundet på begäran av det ansvariga utskottet lämnar preliminära utlåtanden om många av de mottagna framställningarna.

K.  Detta samarbete kan och bör ytterligare förstärkas, särskilt i förfaranden enligt artiklarna 226 och 228 i EG-fördraget i motiverade fall.

L.  Parlamentet har ansett sig ha laglig rätt att, om det visar sig behövas, använda sig av sina befogenheter enligt artikel 230 i EG-fördraget för att sätta stopp för en allvarlig överträdelse av gemenskapsrätten som framkommit när en framställning har granskats och när det fortsatt råder stora tolkningsskillnader mellan parlamentet och kommissionen om vilka åtgärder som gemenskapsrätten kräver för att skydda den berörda medborgarens intressen i fallet i fråga.

M.  Överträdelseförfarandet är inte en gottgörelse för framställarna ens om en medlemsstat av EG-domstolen åläggs att ändra sin lagstiftning så att den överensstämmer med EU:s rättsakter.

N.  Att EU-medborgare som drabbats av bristande tillämpning av EU-rätten inte kan få någon direkt gottgörelse utanför domstol är en grundläggande orättvisa som EU:s institutioner, särskilt parlamentet, behöver överväga närmare.

O.  Parlamentet har enligt artikel 230 i EG-fördraget rätt att väcka talan vid domstolen på samma villkor som rådet och kommissionen, och i enlighet med artikel 201 i EG-fördraget har det befogenhet att utöva kontroll över kommissionens verksamhet, och det förfogar därmed över både de rättsliga och de politiska instrumenten som krävs för att mer effektivt tillgodose medborgarnas legitima intressen.

P.  Parlamentet bör se över sitt eget förfarande, särskilt artikel 121 i arbetsordningen, för att göra det lättare att väcka talan vid EG-domstolen när framställarnas rättigheter står på spel.

Q.  Artikel 6 i EU-fördraget anger att Europeiska unionen bygger på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, principer som även ligger till grund för Köpenhamnskriterierna för anslutning till EU, medan artikel 7 i EU-fördraget föreskriver de specifika förfaranden som kan inledas vid allvarliga och ihållande överträdelser av dessa principer eller om risk för sådana överträdelser föreligger.

R.  Med tanke på de framställningar som mottagits om konsekvenserna av Nord Stream-gasledningen i Östersjön och om oseriösa katalogföretag har utskottet under 2008 lagt fram förslag till resolutioner som antagits av en överväldigande majoritet av ledamöterna i kammaren, i enlighet med artikel 192.1 i arbetsordningen.

S.  Växande oro över tryggheten i energiförsörjningen har lett till satsningar på projekt att bygga ut rörledningar för naturgas och flytande naturgas vilka, särskilt när de genomförs i hast utan vederbörlig bedömning av risker och alternativ, har rest farhågor hos framställare om den brist på hänsyn som tagits till de potentiellt allvarliga risker för miljön och människans hälsa och säkerhet särskilt i samband med projekt i Östersjön, Wales och Irland.

T.  En granskning av inkomna framställningar ger vid handen att det i den projektförteckning som nämns i bilagorna till rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt(1) i dess ändrade lydelse saknas ett antal viktiga anläggningar och verksamheter som har uppstått sedan den senaste ändringen av dessa bilagor, exempelvis återförgasningsanläggningar och biodieselanläggningar.

U.  De många framställningarna som ingivits i samband med Natura 2000-nätverket fortsätter att visa att uppgiften att hindra förlust av biologisk mångfald utgör en stor utmaning för EU och att habitat-(2) och fågeldirektiven(3) utgör grundläggande och oumbärliga verktyg för att uppfylla EU:s åtagande att senast 2010 få stopp på förlusten av biologisk mångfald.

V.  Granskningen av framställningar visar också att bristen på färskvattentillgångar ofta försvåras av andra faktorer såsom den växande efterfrågan på vatten som följd av överdrivna utvecklingsplaner för bebyggelse och fritidsanläggningar, otillräckligt underhåll av befintlig infrastruktur, inbegripet åtgärder för att förhindra läckage, intensiv vattenanvändning för storskaligt jordbruk och en prissättningspolitik som inte uppmuntrar till en hållbar vattenkonsumtion.

W.  Efter besök i Fos-sur-Mer, Cypern och Rumänien har utskottet för framställningar lagt fram rekommendationer.

X.  Utskottet för framställningar framförde sina betänkligheter i samband med vissa infrastrukturprojekt i Bulgarien i Rilabergen, som besöktes under ett undersökningsuppdrag 2008.

Y.  Den brittiska parlamentariska ombudsmannen för hälsovårdstjänster Ann Abraham talade inför utskottet i december 2008 och presenterade då resultatet av sina undersökningar, som det hade tagit henne fyra år att slutföra, men den brittiska regeringens svar i januari 2009, som omfattade en möjlig ex gratia-ersättning till dem som drabbats oproportionerligt hårt, kan inte ses som en korrekt gottgörelse för de många offren för detta debacle.

Z.  Europaparlamentet är tacksamt för det positiva och konstruktiva samarbetet med Europeiska ombudsmannen under 2008. Utskottet för framställningar gav sitt stöd till de rekommendationer som ombudsmannen presenterade i sin årsrapport för 2007 och i sina två specialrapporter om klagomålen 1487/2005 avseende de språk som rådet använder respektive 3453/2005 om kommissionens tillämpning av överträdelseförfarandet. Parlamentet välkomnar ändringarna av ombudsmannastadgan, som det har godkänt.

AA.  Utskottet för framställningar tog under 2008 emot 1 886 framställningar, varav 1 065 förklarades tillåtliga och 821 förklarades otillåtliga. Antalet framställningar som inte uppfyller villkoren enligt artikel 191.1 i arbetsordningen har ökat avsevärt sedan början av 2007.

1.  Europaparlamentet välkomnar deltagandet av och bidragen från framställare vid varje sammanträde som hålls i utskottet för framställningar, vilket ger möjlighet till en direkt och öppen dialog med företrädare för Europaparlamentet, och fortsätter att uppmuntra enskilda EU-medborgare och sammanslutningar i gemenskapen att lägga fram problem som gäller EU:s verksamhetsområde och som berör dem direkt. Parlamentet anser att denna process gör det möjligt för parlamentet som institution att inta en viktig övervakande roll när det gäller medlemsstaternas tillämpning av gemenskapens lagstiftning och att bättre försvara och främja alla EU-medborgares grundläggande rättigheter enligt EU-fördraget.

2.  Europaparlamentet uppmanar de nationella och regionala parlamenten att som företrädare för medborgarna fortsätta att vara vaksamma på hur medlemsstaterna tillämpar fördragen och EU:s rättsakter, särskilt i fråga om problem som gäller miljön, sociala rättigheter och anställningsrättigheter, den fria rörligheten för personer, varor och tjänster, finansiella tjänster, medborgarnas grundläggande rättigheter, inbegripet deras rätt till lagligen förvärvad egendom, erkännande av deras yrkeskvalifikationer samt alla former av diskriminering, och uppmanar EU:s institutioner att kommunicera effektivt med medborgarna så att dessa är medvetna om sina rättigheter och om de skyldigheter som åligger nationella och lokala myndigheter.

3.  Europaparlamentet framhåller att i enlighet med subsidiaritetsprincipen kan parlamentet inte betrakta sådana framställningar som tillåtliga i vilka framställaren vill överklaga beslut som fattats av de behöriga myndigheterna eller rättsorganen i medlemsstaterna och att framställarna måste informeras om detta på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Vidare framhåller parlamentet att klagomål måste uppfylla de villkor som anges i artikel 191.1. i parlamentets arbetsordning innan de kan förklaras tillåtliga.

4.  Europaparlamentet kräver att de rekommendationer som antogs i årsrapporten 2007 men ännu inte tillämpats genomförs inom en rimlig tidsram.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och deras nationella, regionala och lokala institutioner att, tillsammans med sina ständiga representationer, på lojal och konstruktiv grundval samarbeta fullt ut med Europaparlamentets ansvariga utskott i undersökningar av anklagelser eller förslag som framförs i framställningar för att försöka finna lösningar på problem som framkommer under framställningsprocessen.

6.  Europaparlamentet önskar att tänkbara förfaranden för att tillförsäkra EU-medborgarna avhjälpande åtgärder utreds till fullo av de ansvariga organen i Europaparlamentet, kommissionen och rådet och att ett nytt interinstitutionellt avtal som innehåller förstärkta befogenheter för undersökningskommittéer förhandlas fram för att ytterligare stärka EU-medborgarnas rättigheter.

7.  Europaparlamentet anser att en sådan granskning skulle komplettera det slutliga genomförandet av Lissabonfördraget genom att ge ytterligare skydd grundat på EU-medborgarnas och EU-institutionernas uttryckliga rättigheter och skyldigheter.

8.  Europaparlamentet erinrar om att det i sin resolution av den 20 april 2004 om kommissionens meddelande om artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen(4) betonade det särskilda ansvar som parlamentet har i sin egenskap av EU-medborgarnas direktvalda företrädare när det gäller respekten för och främjandet av unionens värden och försvaret av demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna. Vidare framhöll parlamentet i denna resolution att "man, genom att inte diskutera det faktum att det kan komma att bli nödvändigt att införa sanktioner, ger intrycket av att unionen inte vill eller kan utnyttja alla till buds stående medel för att slå vakt om sina värden".

9.  Europaparlamentet uppmanar ännu en gång kommissionen att se till att framställningsförfarandet får ökat erkännande och betonas mer, särskilt vad gäller tillämpningen av överträdelseförfaranden och kravet på att informera utskottet för framställningar direkt och officiellt när beslut fattas om att inleda talan enligt artiklarna 226 och/eller 228 om frågor som väckts i enskilda framställningar.

10.  Europaparlamentet erinrar om sin uppfattning att anklagelser om allvarliga kränkningar av gemenskapens lagstiftning som framställningsutskottet, efter att ha granskat framställningar, finner välgrundade men som den berörda medlemsstaten vägrar att erkänna och som kan väntas få prejudicerande verkan på nationell nivå, i sista hand bör prövas av EG-domstolen för att säkerställa en enhetligt och konsekvent tillämpning av gemenskapsrätten och den inre marknadens verklighet(5).

11.  Europaparlamentet erkänner att överträdelseförfaranden, även när de lyckas, inte nödvändigtvis leder till att den fråga som en enskild framställare har rest finner en omedelbar lösning och att detta ofta får till följd att allmänhetens förtroende för EU-institutionernas förmåga att uppfylla dess förväntningar undergrävs.

12.  Europaparlamentet anser att eftersom det finns tydliga tecken på att målsättningen att senast 2010 få stopp på förlusten av biologisk mångfald i EU inte kan uppnås måste brådskande åtgärder vidtas för att se till att habitat- och fågeldirektiven tillämpas på ett mer effektivt sätt, och uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att se till att medlemsstaterna tillämpar direktiven på ett sätt som överensstämmer med detta syfte.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med parlamentet övertyga medlemsstaterna om vikten av framåtriktat tänkande – särskilt när det gäller byggnadslov – för att bidra till att förhindra potentiella överträdelser av bestämmelser i gemenskapsrätten som antagits men som ännu inte trätt i kraft.

14.  Europaparlamentet är medvetet om att lösningar på framställarnas klagomål ibland inte kan hittas på grund av svagheter i själva den tillämpliga gemenskapslagstiftningen.

15.  Europaparlamentet bekymras av det stora antalet framställningar som utskottet har mottagit angående begäran om rösträtt vid lokala val för i Lettland bosatta "icke-medborgare". Parlamentet erinrar om att FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna, FN:s kommitté för eliminering av rasdiskriminering, Europarådets parlamentariska församling, Europarådets kommunalkongress, Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans samt OSSE:s parlamentariska församling har rekommenderat att göra det möjligt för icke-medborgare att delta i lokala val. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att noga övervaka och främja åtgärderna för att reglera statusen för Lettlands "icke-medborgare", av vilka många är födda i landet.

16.  Europaparlamentet konstaterar att många av de framställningar det mottagit från individer och föreningar till stor del gäller fall som inte utgör överträdelser av gemenskapens lagstiftning och som därför bör lösas genom att uttömma alla rättsliga möjligheter till prövning i de berörda medlemsstaterna. Lämplig instans för överklaganden, då alla lämpliga åtgärder vidtagits på nationell nivå, är Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

17.  Europaparlamentet konstaterar att framställningen om "ett enda säte", som undertecknades av 1 500 000 personer och vars mål är att parlamentet ska ha ett enda säte, ännu inte behandlats tillräckligt. Parlamentet rekommenderar att utskottet för framställningar ger prioritet åt denna fråga under nästa valperiod.

18.  Europaparlamentet uppmanar därför ansvariga lagstiftande utskott att komma ihåg de förslag som utskottet för framställningar då och då framför om medlemsstaternas tillämpning av viss EU-lagstiftning inför en eventuell översyn eller fortsatt utredning.

19.  Europaparlamentet erinrar om sin begäran till kommissionen om att utöka sin övervakning av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam(6) avseende dess tillämpning på företag som marknadsför vilseledande företagskataloger, och att redogöra för parlamentet om möjligheten att utvidga tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EC av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden(7) samt om konsekvenserna av detta, särskilt om man ersätter ordet "konsument" med orden "målet för verksamheten".

20.  Europaparlamentet stöder ombudsmannens uppmaning till rådet att utöka språkvalen på ordförandeskapets webbplats till att omfatta de EU-språk som har flest talare och på så sätt se till att medborgarna har direkt tillgång till ordförandeskapets verksamhet. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till rådets franska ordförandeskap som offentliggjorde sin officiella webbplats i enlighet med ombudsmannens rekommendationer.

21.  Europaparlamentet stöder ombudsmannens uppmaning till rådet, med hänvisning till genomförandet av arbetstidsdirektivet(8), att bemöta klagomål från medborgarna på ett sätt som är förenligt med god förvaltning när det gäller kommissionens befogenheter att inleda överträdelseförfaranden.

22.  Europaparlamentet välkomnar det konstruktiva samarbetet mellan ombudsmannen och EU inom en lämplig institutionell ram. Parlamentet stöder ombudsmannens upprepade uppmaningar om behovet av att anta en kodex för god förvaltningssed, som ska vara gemensam för EU:s samtliga institutioner och organ, i enlighet med parlamentets resolution av den 6 september 2001 om den särskilda rapporten från Europeiska ombudsmannen till Europaparlamentet efter undersökningen på eget initiativ av om de olika gemenskapsinstitutionerna och -organen antagit någon kodex för god förvaltningssed som är tillgänglig för allmänheten(9). Parlamentet anser att ombudsmannen, kommissionen och parlamentet bör utarbeta en gemensam EU-portal där klagomål riktade till EU:s institutioner kan behandlas.

23.  Europaparlamentet uppmanar samtliga berörda parter att tillämpa FN:s säkerhetsråds resolution 550 (1984) angående Cypern. så att egendom helt och fullt kan återbördas till sina rättmätiga ägare i Varosha. Om inga resultat kan uppvisas före utgången av 2009 föreslår parlamentet att det ansvariga utskottet skulle kunna besluta att i plenum ta upp denna fråga som rests av framställare i Famagusta.

24.  Europaparlamentet uppmanar de rumänska myndigheterna att vidta åtgärder för att bevara och skydda landets kulturella och arkitektoniska arv i enlighet med artikel 151 i EG-fördraget, vilket krävdes i parlamentets förklaring av den 11 oktober 2007 om behovet av åtgärder för att skydda ett hotat historiskt och arkitektoniskt monument – den romersk-katolska Sankt Josef-katedralen i Bukarest i Rumänien(10). Vad gäller problemet med att återbörda egendom som konfiskerades under kommunistregimen påpekar parlamentet att artikel 295 i EG-fördraget fastställer att frågor som rör äganderätten faller under nationell behörighet.

25.  Europaparlamentet begär att de franska myndigheterna förbereder en epidemiologisk utvärdering för att fastställa vilka konsekvenser den förbränningsanläggning som är under uppförande i Fos-sur-Mer kommer att få för närområdet kring Fos-Berre. Parlamentet konstaterar att rådets direktiv 1999/30/EG av den 22 april 1999 om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften(11) inte förbjuder uppförande av en förbränningsanläggning i ett område som redan drabbats av luftföroreningar, men framhåller samtidigt att det enligt direktiv 1999/30/EG och rådets direktiv 96/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten(12) ska vidtas åtgärder för att säkerställa att europeiska regler om luftföroreningar upprätthålls.

26.  Europaparlamentet erinrar om rekommendationerna i årsrapporten för 2007 från utskottet för framställningar om behovet att se över de administrativa förfarandena för behandlingen av framställningar i vad som exempelvis avser överföring av registreringen av framställningar till framställningsutskottets sekretariat, närmare samarbete med Solvit, ytterligare förstärkning av databasen för framställningar, utveckling av en gemensam EU-portal för unionens medborgare och så vidare. Parlamentet välkomnar ledamöternas initiativ att utarbeta en uppförandekod för behandlingen av framställningar, som skulle kunna komma att träda i kraft i början av nästa valperiod.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt dessa parlaments utskott för framställningar och ländernas nationella ombudsmän eller liknande behöriga organ.

(1) EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. (2) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7). (3) Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, 25.4.1979, s. 1). (4) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 408. (5) Se parlamentets resolution av den 9 mars 2005 om överläggningarna i utskottet för framställningar under sammanträdesperioden 2003-2004 (EUT C 320 E, 15.12.2005, s. 161). (6) EUT L 376, 27.12.2006, s. 21. (7) EUT L 149, 11.6.2005, s. 22. (8) Rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 307, 13.12.1993, s. 18). (9) EGT C 72 E, 21.3.2002, s. 331. (10) EUT C 227 E, 4.9.2008, s. 162. (11) EGT L 163, 29.6.1999, s. 41. (12) EGT L 296, 21.11.1996, s. 55.

Europaparlamentets resolution av den 22 april 2009 om integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens och delegationernas arbete (2008/2245(INI))

P6_TA(2009)0240 A6-0198/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 2, artikel 3.2, artikel 13 och artikel 141.4 i EG-fördraget,

–   med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den reviderade europeiska sociala stadgan och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas rättspraxis,

–   med beaktande av det arbete som utförts av Europarådets generaldirektorat för mänskliga rättigheter och rättsliga frågor, särskilt av dess styrgrupp för jämställdhet,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2003 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentet(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2007 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i utskottens verksamhet(3),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0198/2009), och av följande skäl:

A.  Jämställdheten mellan kvinnor och män är en grundläggande princip i gemenskapsrätten, och i enlighet med artikel 2 i fördraget ingår den i gemenskapens uppdrag.

B.  I artikel 3.2 i fördraget fastställs principen om integrering av jämställdhet genom föreskriften att gemenskapen i alla sina åtgärder ska sträva efter att undanröja ojämlikheter och främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

C.  Andelen kvinnor bland parlamentsledamöterna har stadigt ökat från 17,5 procent 1979 till 31,08 procent 2009.

D.  När det gäller toppositioner i parlamentets institutionella organ (exempelvis ordförande för utskotten eller delegationerna eller medlemmar av presidierna för dessa) är de kvinnliga ledamöterna underrepresenterade.

E.  Inom parlamentets generaldirektorat för intern respektive extern politik är kvinnor överrepresenterade och utgör 66,5 procent respektive 66 procent av personalen. Inom generaldirektoratet för intern politik har stora framsteg gjorts under de senaste åren, framsteg som fått ett erkännande genom utmärkelsen för jämställdhet och goda metoder 2007, detta både för att man lyckats skapa en arbetsmiljö som främjar jämställdhet och jämställdhetsintegrering och för att antalet kvinnor i viktiga positioner ökat i ansenlig mån (exempelvis har antalet kvinnliga enhetschefer ökat från 5 procent till 30 procent sedan 2005).

F.  Majoriteten av parlamentsutskotten fäster i allmänhet en viss vikt vid integreringen av jämställdhetsperspektivet (till exempel inom ramen för lagstiftningsarbetet, i de formella förbindelserna med utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och i utarbetandet av handlingsplaner för jämställdhet), medan en minoritet av utskotten sällan eller aldrig intresserar sig för detta.

G.  Nätverket för jämställdhetsintegrering inom parlamentsutskotten, som inbegriper ledamöter och personal vid sekretariaten, har fram till dags dato inte fungerat på ett sätt som lett till önskvärda resultat.

H.  Högnivågruppen för jämställdhet och mångfald har föreslagit att ett liknande nätverk skapas även för de interparlamentariska delegationerna med målet att införliva jämställdhetsfrågorna i EU:s yttre förbindelser.

1.  Europaparlamentet betonar att kravet på jämställdhet mellan kvinnor och män bör leda till en praktisk inriktning där kvinnor och män inte ställs mot varandra.

2.  Europaparlamentet betonar att integreringen av jämställdhet utgör en positiv utveckling för både kvinnor och män.

3.  Europaparlamentet framhåller att integreringen av jämställdhet förutsätter omorganisation, förbättring, utveckling och utvärdering av politiken så att de aktörer som normalt medverkar i politiska beslut integrerar jämställdhetsperspektivet i all sin politik på alla nivåer och i alla skeden.

4.  Europaparlamentet erinrar om att det är nödvändigt att anta och tillämpa en strategi med konkreta mål för integrering av jämställdhetsperspektivet i den gemenskapspolitik som tillhör parlamentsutskottens och parlamentsdelegationernas behörighetsområden.

5.  Europaparlamentet understryker vikten av mandatet för högnivågruppen för jämställdhet och mångfald och uppmanar den att fortsätta att stimulera och främja denna process i hela parlamentet samt i förbindelserna och samarbetet med kommissionen, rådet och övriga institutioner.

6.  Europaparlamentet lyckönskar de utskott som har genomfört integreringen av jämställdhetsperspektivet i sitt arbete och uppmanar övriga utskott samt delegationerna att göra detsamma.

7.  Europaparlamentet kräver att nätverket för jämställdhetsintegrering stärks så att det även omfattar interparlamentariska delegationer och valobservatörsuppdrag.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar generalsekreteraren att prioritera utbildning om integreringen av jämställdhetsperspektivet för tjänstemän på alla nivåer i parlamentets utskott och delegationer. Parlamentet upprepar sitt krav på att alla parlamentsledamöter från och med början av den kommande mandatperioden ska få jämställdhetsutbildning.

9.  Europaparlamentet fortsätter att arbeta för inrättandet av ett nätverk för jämställdhetsintegrering bland de tjänstemän i parlamentsutskottens sekretariat och interparlamentariska delegationer som inom generaldirektoraten för intern och extern politik fått särskild utbildning i jämställdhetsintegrering så att de regelbundet kan utväxla information om bra metoder.

10.  Europaparlamentet betonar att dess utskott och delegationer behöver lämpliga verktyg för att få god kännedom om jämställdhetsintegrering, exempelvis indikatorer, uppgifter och statistik uppdelade på kön, och fördela budgetmedlen från jämställdhetssynpunkt.

11.  Europaparlamentet betonar att man vid jämställdhetsintegreringen bör beakta varje utskotts och delegations särdrag. Parlamentet uppmanar utskotten och delegationerna att delta aktivt i de utvärderingar som regelbundet görs under ledning av utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, på grundval av den enkät som skickats till ordförandena och vice ordförandena med ansvar för jämställdhetsintegrering, genom att redovisa brister i utskottens och delegationernas arbete samt de framsteg som gjorts i fråga om att integrera jämställdhet i respektive utskott.

12.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är för utskotten och delegationerna att deras roll och ansvarsområden inom jämställdhetsintegrering är väl definierade.

13.  Europaparlamentet understryker vikten av ett effektivt och samordnat samarbete mellan högnivågruppen för jämställdhet och mångfald, nätverket för jämställdhetsintegrering i utskotten och de interparlamentariska delegationerna och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.

14.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att sörja för fortsatt genomförande av den integrerade strategin för förenande av arbetsliv och familjeliv och underlättande av de kvinnliga tjänstemännens karriärutveckling.

15.  Europaparlamentet uppmanar de politiska grupperna att beakta målsättningen om ett balanserat deltagande av kvinnor och män när de utser personer till höga ansvarsbefattningar.

16.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att i kontakterna med medlemsstaternas parlament lyfta fram den positiva förebild som högnivågruppen för jämställdhet och mångfald utgör.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europarådet.

(1) EGT L 269, 5.10.2002, s. 15. (2) EUT C 61 E, 10.3.2004, s. 384. (3) EUT C 244 E, 18.10.2007, s. 225.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (14539/2/2008 – C6-0024/2009 – 2007/0195(COD))

P6_TA(2009)0241 A6-0216/2009

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14539/2/2008 – C6-0024/2009),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0528),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0216/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 22 april 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/.../EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen den slutliga rättsakten, direktiv 2009/72/EG.)

(1) Antagna texter från sammanträdet 18.6.2008, P6_TA(2008)0294.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (14541/1/2008 – C6-0020/2009 – 2007/0197(COD))

P6_TA(2009)0242 A6-0235/2009

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14541/1/2008 – C6-0020/2009),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0530),

–   med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2008)0908),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0235/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 22 april 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen den slutliga rättsakten, förordning (EG) nr 713/2009.)

(1) Antagna texter av den 18.6.2008, P6_TA(2008)0296.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 (14546/2/2008 – C6-0022/2009 – 2007/0198(COD))

P6_TA(2009)0243 A6-0213/2009

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14546/2/2008 – C6-0022/2009),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0531),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0213/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 22 april 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen den slutliga rättsakten, förordning (EG) nr 714/2009.)

(1) Antagna texter, 18.6.2008, P6_TA(2008)0295.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och upphävande av direktiv 2003/55/EG (14540/2/2008 – C6-0021/2009 – 2007/0196(COD))

P6_TA(2009)0244 A6-0238/2009

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14540/2/2008 – C6-0021/2009),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0529),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0238/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 22 april 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/.../EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och upphävande av direktiv 2003/55/EG

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen den slutliga rättsakten, direktiv 2009/73/EG.)

(1) Antagna texter, 9.7.2008, P6_TA(2008)0347.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 (14548/2/2008 – C6-0023/2009 – 2007/0199(COD))

P6_TA(2009)0245 A6-0237/2009

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14548/2/2008 – C6-0023/2009),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2007)0532),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0237/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 22 april 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen den slutliga rättsakten, förordning (EG) nr 715/2009.)

(1) Antagna texter, 9.7.2008, P6_TA(2008)0346.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar i EU (ISA) (KOM(2008)0583 – C6-0337/2008 – 2008/0185(COD))

P6_TA(2009)0246 A6-0136/2009

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0583),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 156 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0337/2008),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0136/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 22 april 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2009/EG om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen den slutliga rättsakten, beslut nr 922/2009/EG.)

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om maskiner för spridning av bekämpningsmedel och om ändring av direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner (KOM(2008)0535 – C6-0307/2008 – 2008/0172(COD))

P6_TA(2009)0247 A6-0137/2009

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0535),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0307/2008),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A6-0137/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens förklaringsom bifogasresolutionen.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 22 april 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/.../EG om ändring av direktiv 2006/42/EG vad gäller maskiner för applicering av bekämpningsmedel

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen den slutliga rättsakten, direktiv 2009/127/EG.)

BILAGA

Kommissionens förklaring

om standardisering av maskiner för spridning av bekämpningsmedel

För att uppnå överensstämmelse med de grundläggande krav som tas upp i avsnitt 2.4 i bilaga I kommer kommissionen att ge CEN mandat att utveckla harmoniserade standarder för varje typ av maskin för spridning av bekämpningsmedel utifrån bästa teknik som finns tillgänglig för att förhindra att miljön oavsiktligen utsätts för bekämpningsmedel. Mandatet ska särskilt leda till standarder som anger kriterier och tekniska specifikationer för mekaniska sköldsystem, tunnelsprutning och luftassisterade sprutsystem, för att förhindra förorening av vattenkällan i samband med påfyllning och tömning, samt utförliga specifikationer i tillverkarnas instruktioner för att förhindra avdrift av bekämpningsmedel, under beaktande av alla relevanta parametrar, såsom munstycken, tryck, sprutbommens höjd, vindhastighet, lufttemperatur och luftfuktighet samt körhastighet.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2009 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar (KOM(2008)0779 – C6-0411/2008 – 2008/0221(COD))

P6_TA(2009)0248 A6-0218/2009

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2008)0779),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0411/2008),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0218/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 22 april 2009 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning(EG) nr .../2009 om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag ║,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1)  Hållbara transporter är en av gemenskapens stora utmaningar mot bakgrund av klimatförändringarna och behovet av att främja Europas konkurrenskraft, vilket betonades i kommissionens meddelande av den 8 juli 2008 om grönare transporter(4).

(2)  I kommissionens meddelande av den 19 oktober 2006 med titeln "Handlingsplan för energieffektivitet: Att förverkliga möjligheterna"(5)betonades att det är möjligt att minska den totala energiförbrukningen med 20 % fram till 2020 genom ett antal målinriktade åtgärder, inbegripet märkning av däck.

(3)  Däcken ║står för 20–30 % av fordonens drivmedelsförbrukning, framför allt på grund av deras rullmotstånd. Detta betyder att ett minskat rullmotstånd kan bidra avsevärt till energieffektivare vägtransporter och därmed till minskade utsläpp.

(4)  Däck kännetecknas av ett antal parametrar som är kopplade till varandra. Om en enskild parameter som rullmotståndet förbättras kan det ha en negativ inverkan på andra parametrar som väggreppet på vått underlag, samtidigt som en förbättring av väggreppet på vått underlag kan ha en negativ inverkan på det externa däck- och vägbanebullret. Däcktillverkarna bör uppmuntras att optimera alla parametrar utan att underminera de redan uppnådda säkerhetsstandarderna.

(5)  Drivmedelseffektiva däck är även kostnadseffektiva, eftersom den minskade drivmedelsförbrukningen mer än väl kompenserar dessa däcks högre inköpspris på grund av högre produktionskostnader.

(6)  I ║Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2009 av den… [om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem](6) fastställs minimikrav för rullmotstånd för däck. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att minska energiförlusterna på grund av däckens rullmotstånd betydligt mer än enligt dessa minimikrav. För att minska vägtrafikens miljöeffekter bör det därför fastställas bestämmelser som uppmuntrar slutanvändarna att köpa mer drivmedelseffektiva däck genom att ge dem harmoniserad information om denna parameter.

(7)  För att öka förståelsen och medvetenheten om rullmotståndet skulle ett beräkningsverktyg för drivmedelsbesparingar, som det som redan finns för däck av klass C3, vara ett användbart verktyg för att visa hur man kan spara drivmedel, pengar och koldioxid.

(8)  Trafikbuller är en betydande olägenhet som även har skadlig inverkan på hälsan. I ║förordning (EG) nr …/2009 [om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon...] fastställs minimikrav för externt däck- och vägbanebuller. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att minska det externa däck- och vägbanebullret betydligt mer än enligt dessa minimikrav. För att minska trafikbullret från vägtransporter bör det därför fastställas bestämmelser som uppmuntrar slutanvändarna att köpa däck som ger mindre externt däck- och vägbanebuller genom att ge dem harmoniserad information om denna parameter.

(9)  Tillhandahållandet av harmoniserad information om externt däck- och vägbanebuller skulle också främja genomförandet av åtgärder mot trafikbuller och bidra till en ökad medvetenhet om vilken effekt däck har på trafikbullret inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller(7).

(10)  I ║förordning (EG) nr …/2009 [om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon...] fastställs minimikrav för däck vad gäller väggrepp på vått underlag. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att förbättra det externa väggreppet på vått underlag betydligt mer än enligt dessa minimikrav, och därmed att korta bromssträckorna på vått underlag. För att förbättra trafiksäkerheten bör det därför fastställas bestämmelser som uppmuntrar slutanvändarna att köpa däck med bättre väggrepp på vått underlag genom att ge dem harmoniserad information om denna parameter.

(11)  Andra däckparametrar, som vattenplaning och väghållning i kurvor påverkar också trafiksäkerheten. I dagsläget finns det dock inga harmoniserade testmetoder för sådana parametrar. Det är därför lämpligt att fastställa möjligheten att senare, och om nödvändigt, fastställa bestämmelser om harmoniserad information till slutanvändare om sådana däckparametrar.

(12)  Snödäck och vinterdäck för nordiska förhållanden har specifika parametrar som inte är helt jämförbara med vanliga däck. För att slutanvändarna ska kunna fatta rimliga och välgrundade beslut bör dessa däcks parametrar presenteras på ett sådant sätt att de kan jämföras med vanliga däck.

(13)  Den omständigheten att information om däckparametrar tillhandahålls i form av en standardiserad märkning kommer förmodligen att påverka slutanvändarnas inköpsbeslut på ett sätt som gagnar säkrare, tystare och mer drivmedelseffektiva däck. Detta kommer i sin tur förmodligen att påverka däcktillverkarna att optimera dessa däckparametrar, vilket kan bana vägen för mer hållbar konsumtion och produktion.

(14)  Tillverkare, leverantörer och distributörer av däck bör uppmuntras att före 2012 följa bestämmelserna i denna förordning för att öka medvetenheten om systemet och se till att dess fördelar kan förverkligas så tidigt som möjligt.

(15)  Förekomsten av en mångfald olika bestämmelser om märkning av däck i olika medlemsstater kan medföra hinder för handel inom gemenskapen och öka den administrativa bördan och testkostnaderna för däcktillverkarna.

(16)  Ersättningsdäck utgör 78 % av däckmarknaden. Det är därför motiverat att informera slutanvändarna om parametrarna för både ersättningsdäck och däck monterade på nya fordon.

(17)  Behovet av mer information om däckens drivmedelseffektivitet och andra parametrar är relevant för konsumenter, inklusive ansvariga för fordonsparker och transportföretag, som inte kan jämföra parametrarna för olika däckmärken på ett enkelt sätt i avsaknad av märkning och ett harmoniserat testsystem. Därför bör C1-, C2- och C3-däck omfattas av denna förordning.

(18)  En energimärkning som klassificerar produkter på en skala från "A till G", såsom märkningen av hushållsapparater enligt rådets direktiv 1992/75/EG av den 22 september 1992 om märkning och standardiserad konsumentinformation som anger hushållsapparaters förbrukning av energi och andra resurser(8) är välbekant för konsumenterna och har visat sig framgångsrik när det gäller att främja effektivare apparater. Märkningen avseende däcks drivmedelseffektivitet bör utformas på samma sätt.

(19)  En märkning av däcken som syns på försäljningsstället och i tekniskt reklammaterial bör säkerställa att både distributörer och potentiella slutanvändare får harmoniserad information om däckens drivmedelseffektivitet, väggrepp på vått underlag och externa däck- och vägbanebuller.

(20)  Vissa slutanvändare väljer däck innan de kommer till försäljningsstället eller köper däck via postorder. För att ge även dessa slutanvändare möjligheten att göra ett väl underbyggt val på grundval av harmoniserad information om däckens drivmedelseffektivitet, väggrepp på vått underlag och externa däck- och vägbanebuller bör märkningen synas på allt tekniskt reklammaterial, även sådant material som tillhandahålls via Internet.

(21)  Potentiella köpare bör få ytterligare standardiserad information om märkningens olika delar – drivmedelseffektivitet, väggrepp på vått underlag och bullerutsläpp – och om deras betydelse, inbegripet genom ett beräkningsverktyg för drivmedelsbesparingar som visar de genomsnittliga besparingarna i fråga om drivmedel, koldioxidutsläpp och kostnader. Denna information bör finnas på EU:s webbplats för däckmärkning och i broschyrer och på affischer vid alla försäljningsställen. Webbadressen bör anges tydligt på märkningen och i allt tekniskt reklammaterial.

(22)  Information bör tillhandahållas i enlighet med de harmoniserade testmetoder som fastställs i ║förordning (EG) nr …/2009 [om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon...] i syfte att möjliggöra för slutanvändare att jämföra olika däck och för att begränsa tillverkarnas kostnader för provtagning.

(23)  I syfte att lyckas tackla utmaningen med minskade koldioxidutsläpp från vägtransportsektorn bör medlemsstaterna införa incitament som främjar drivmedelseffektiva däck. Dessa incitamentbör vara förenliga med artiklarna 87 och 88 i fördraget. I syfte att förhindra fragmentering av den inre marknaden bör det fastställas olika klasser för lägsta drivmedelseffektivitet.

(24)  En förutsättning för att uppnå syftet med märkningskravenoch säkerställa jämlika villkor inom gemenskapen är att tillverkare, leverantörer och distributörer uppfyller dessa krav. Medlemsstaterna bör därför besluta om effektiva åtgärder, inbegripet marknadsövervakning, regelbundna efterhandskontroller och effektiva sanktioner som är tillräckliga för att säkerställa verkställandet av bestämmelserna i denna förordning.

(25)  När medlemsstaterna tillämpar de relevanta bestämmelserna i denna förordning bör de sträva efter att avstå från åtgärder som medför onödiga byråkratiska och invecklade krav på små och medelstora företag och, när detta är möjligt, beakta små och medelstora företags särskilda behov och ekonomiska och administrativa begränsningar.

(26)  För att trygga en god utvärdering av denna förordning bör man genomföra en översyn i syfte att avgöra huruvida ändringar är nödvändiga. Översynen bör framför allt vara inriktad på konsumenternas förståelse av däckmärkningen, inbegripet gränsvärdena för buller, och anpassningen till tekniska förändringar.

(27)  De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(9).

(28)  Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att införa klassificeringskrav för däckklasserna C2 och C3 när det gäller väggrepp på vått underlag, att införa krav avseende andra väsentliga däckparametrar än drivmedelseffektivitet, väggrepp på vått underlag och externt däck- och vägbanebuller samt att anpassa bilagorna till den tekniska utvecklingen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Denna förordning syftar till att göra vägtransporterna säkrare och ekonomiskt och miljömässigt effektivare genom att främja drivmedelseffektiva, säkra och tysta däck.

Genom denna förordning fastställs en ram för tillhandahållande av harmoniserad information om däckparametrar genom märkning i syfte att möjliggöra för konsumenterna att göra välgrundade val vid köp av däck.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.  Denna förordning ska tillämpas på C1-, C2- och C3-däck.

2.  Genom undantag från punkt 1 ska denna förordning inte tillämpas på följande:

Artikel 3

Definitioner

Artikel 4

Kommissionens ansvar

1.  Kommissionen ska senast i september 2010 upprätta och förvalta "EU:s webbplats för däckmärkning" som en referenskälla med beskrivande information om märkningens alla olika delar.

2.  Webbplatsen ska innehålla

Artikel 5

Däckleverantörernas ansvarsområden

Artikel 6

Däckdistributörernas ansvarsområden

Artikel 7

Fordonsleverantörernasochfordonsdistributörernasansvarsområden

Artikel 8

Harmoniserade testmetoder

Den information som ska tillhandahållas enligt artiklarna 5, 6 och 7 om däckens drivmedelseffektivitetsklass, uppmätt värde för externt däck- och vägbanebuller och klass i fråga om väggrepp vid vått väglag ska tas fram genom tillämpning av de harmoniserade testmetoder som avses i bilaga I. De harmoniserade testmetoderna ska tillhandahålla slutanvändarna en tillförlitlig klassificering som är helt representativ för de egenskaper som testats.

Artikel 9

Kontrollförfarande

1.  Medlemsstaterna ska, i enlighet med förfarandet i bilaga IV, bedöma överensstämmelsen för de deklarerade klassificeringarna i fråga om drivmedelseffektivitet och väggrepp på vått underlag, i den mening som avses i bilaga I delarna A och B, och det deklarerade uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller i den mening som avses i bilaga I del C ║.

2.  Sådana bedömningar ska inte påverka EU-typgodkännanden av fordon eller däck som erhållits enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon(10) eller förordning (EG) nr .../2009 [om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon...]. När medlemsstaterna bedömer överensstämmelsen ska de i förekommande fall även stödja sig på dokumentation om däckets typgodkännande och på relevanta styrkande handlingar som leverantören ska tillhandahålla.

3.  Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna inför ett system med rutinmässiga och icke rutinmässiga inspektioner vid försäljningsställen för att säkerställa att kraven i denna förordning uppfylls.

Artikel 10

Inre marknaden

1.  När kraven i denna förordning uppfylls får medlemsstaterna varken förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av däck på marknaden på grundval av produktinformation som omfattas av denna förordning.

2.  Medlemsstaterna ska anse att märkning och produktinformation uppfyller kraven i denna förordning om det inte finns bevis om motsatsen. De kan kräva att leverantörer tillhandahåller teknisk dokumentation i enlighet med artikel 5.4, så att de kan bedöma tillförlitligheten för deklarerade värden.

Artikel 11

Incitament

Medlemsstaten ska inte tillhandahålla några incitament som omfattar däck ▌ som är lägre än klass C avseende drivmedelseffektivitet eller väggrepp på vått underlag, i den mening som avses i bilaga I, del A och B.

Artikel 12

Ändringar och anpassning till den tekniska utvecklingen

Artikel 13

Efterlevnad och påföljder

1.  För att få till stånd en enhetlig tillämpning av denna förordning ska medlemsstaterna genom ett kontinuerligt informationsutbyte säkerställa ett nära marknadsövervakningssamarbete. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för regelbundna efterhandskontroller, för att säkerställa att däck som inte har vederbörligenmärkts i enlighet med bestämmelserna antingen märks i enlighet med bestämmelserna eller avlägsnas från marknaden.

2.  Medlemsstaterna ska införa bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning, inbegripet bestämmelser om påföljder vid överträdelser av de ║bestämmelser som antas enligt denna förordning och bestämmelser som säkerställer att de tillämpas.

3.  Dessa åtgärder ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

4.  Medlemsstaterna ska utan dröjsmål delge kommissionen bestämmelserna och eventuella ändringar av dessa.

Artikel 14

Kommitté

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 15

Översyn

1.  Senast tre år efter det att denna förordning har börjat tillämpas ska kommissionen se över genomförandet av denna förordning, bland annat i fråga om

2.  Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet, på grundval av denna översyn och efter en konsekvensanalys och en konsumentundersökning, lägga fram en rapport och, om tillämpligt, ett förslag till ändring av denna förordning.

Artikel 16

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 november 2012.

Artiklarna 5 och 6 ska dock inte tillämpas för däck som tillverkats före den 1 juli 2012.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i ║

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

Bilaga I

Klassificering av däckparametrar

Del A: Drivmedelseffektivitetsklasser

Drivmedelseffektivitetsklassen ska fastställas på grundval av rullmotståndskoefficienten (RRC) enligt den A–G-skala som anges nedan och mätas i enlighet med ║ [Föreskrifter nr … från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) ║

▌

Del B: Klasser avseende väggrepp i vått väglag

Klasserna avseende väggrepp på vått underlag för C1-däck måste fastställas på grundval av indexet för väggrepp på vått underlag (G) enligt den A–G-skala som anges nedan och mätas i enlighet med Föreskrifter nr 117 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av däck med avseende på däck-/vägbanebuller och väggrepp på vått underlag(11).

Del C: Externt däck- och vägbanebuller

Det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller ska deklareras i decibel och mätas i enlighet med Föreskrifter nr 117 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av däck med avseende på däck-/vägbanebuller och väggrepp på vått underlag.

Del D: Märket "låg bullernivå"

För däck med låg bullernivå ska märkningen av det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller uttryckt i dB kompletteras med märket "låg bullernivå", i enlighet med följande graderingsskala:

* Märket "låg bullernivå":

Bilaga II

Märkningens utformning

Den dekal som avses i artiklarna 5.1 och 6.1 består av två delar:(1) ett märke upptryckt i det format som beskrivs nedan och (2) ettutrymme där leverantörens namn, däckgrupp, däckdimension, belastningsindex, hastighetskategori och andra tekniska specifikationer anges (nedan kallat "varumärkesutrymmet").

1.  Märkningens design

1.1.  Det märke som är tryckt på dekalen som avses i artiklarna 5.1 och 6.1 ska vara utformat i enlighet med illustrationen nedan:

1.2.  Designen ska kompletteras med följande:

Adressen till EU:s webbplats för däckmärkning ska anges med stort typsnitt längst ner på märket.

1.3.  Nedan tillhandahålls specifikationer för märkningen:

1.4.  Märkningen ska vara minst 75 mm bred och 110 mm hög. Om märkningen trycks upp i ett större format måste den ha samma proportioner som specifikationerna ovan.

1.5.  Märkningen ska uppfylla följande krav:

a)  Färgerna är CMYK – cyan, magenta, gult och svart – och anges i följande exempel: 00-70-X-00: 0 % cyan, 70 % magenta, 100 % gul, 0 % svart.

b)  De nummer som anges nedan avser siffrorna i punkt 1.3:

Drivmedelseffektivitet

Piktogram enligt förlaga: bredd: 19,5 mm, höjd: 18,5 mm – Linjen i piktogrammets ram: 3,5 pt, bredd: 26 mm, höjd: 23 mm – Ram runt klassificeringen: linje: 1 pt – Ramens ändar: linje: 3,5 pt, bredd: 36 mm – Färg: X-10-00-05.

Väggrepp på vått underlag

Piktogram enligt förlaga: bredd: 19 mm, höjd: 19 mm – Piktogrammets ram: linje: 3,5 pt, bredd: 26 mm, höjd: 23 mm – Ram runt klassificeringen: linje: 1 pt – Ramens ändar: linje: 3,5 pt, bredd: 26 mm – Färg: X-10-00-05.

Externt däck- och vägbanebuller

Piktogram enligt förlaga: bredd: 23 mm, höjd: 15 mm – Piktogrammets ram: linje: 3,5 pt, bredd: 26 mm, höjd: 24 mm – Ram runt värdet: linje: 1 pt – Ramens ändar: linje: 3,5 pt, höjd: 24 mm – Färg: X-10-00-05.

Kant runt märkningen:linje:1,5 pt – Färg: X-10-00-05.

A-G-skala

Ÿ A: X-00-X-00.

Ÿ B: 70-00-X-00.

Ÿ C: 30-00-X-00.

Ÿ D: 00-00-X-00.

Ÿ E: 00-30-X-00.

Ÿ F: 00-70-X-00.

Ÿ G: 00-X-X-00.

Hänvisning till däckklass:Helvetica fetstil 7,5 pt, 100 % svart.

c)  Bakgrunden ska vara vit.

1.6.  Däckklassen (C1, C2 eller C3) ska anges på märkningen i det format som föreskrivs i illustrationen i punkt 1.3.

2.  Varumärkesutrymme

║ Leverantörerna måste lägga till sitt namn, däckgruppen, däckens dimension, belastningsindex, hastighetskategori och andra tekniska specifikationer på dekalen i valfri färg, utformning och design, under förutsättning att varumärkesutrymmets proportionella storlek inte överstiger 4:5 i förhållande till märkningens storlek och att det meddelande som tryckts upp tillsammans med märkningen inte stör märkningens budskap.

3.  Utformning av märkning med utökad förklarande information

Den förklarande variant av märkning som avses i artikel 6 ska vara utformad i enlighet med illustrationen nedan och texten ska vara översatt till det språk som är relevant på försäljningsstället. Denna märkningsvariant ska ges till kunden på eller tillsammans med fakturan, om detta inte medför en orimlig börda för distributören, som i så fall ska ge informationen i enlighet med punkt 4 i bilaga II.

4.  Utformning av information på kvittot

Om kostnaderna för att trycka den förklarande märkningen i enlighet med beskrivningen i punkt 3 i bilaga II innebär en orimlig börda för distributören, ska märkningsinformationen ges i enlighet med illustrationen nedan: