Index 
Antagna texter
Torsdagen den 17 september 2009 - Strasbourg
Interventionsperioder 2009 och 2010 för smör och skummjölkspulver *
 System för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken *
 SWIFT
 Partnerskaps- och samarbetsavtal EU-Tadzjikistan
 Partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och Tadzjikistan ***
 Litauiska lagen om skydd av minderåriga
 Krisen i mejerisektorn
 Trygg energiförsörjning (Nabucco och Desertec)
 Mord på människorättsaktivister i Ryssland
 Fallet Jevgenij Zhovtis i Kazakstan
 Syrien: fallet Muhannad al-Hassani

Interventionsperioder 2009 och 2010 för smör och skummjölkspulver *
PDF 253kWORD 39k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 september 2009 om förslaget till rådets förordning om undantag från förordning (EG) nr 1234/2007 ("enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden") vad gäller interventionsperioderna 2009 och 2010 för smör och skummjölkspulverr (KOM(2009)0354 – C7-0103/2009 – 2009/0094(CNS))
P7_TA(2009)0014A7-0005/2009

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2009)0354),

–   med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7-0103/2009),

–   med beaktande av artikel 55 och 46.2 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A7-0005/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Artikel 2a (ny)
Artikel 2a
Ändring av förordning (EG) nr 72/2009
Artikel 4.8 i rådets förordning (EG) nr 72/2009 av den 19 januari 2009 om ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken genom ändring av förordningarna (EG) nr 247/2006, (EG) nr 320/2006, (EG) nr 1405/2006, (EG) nr 1234/2007, (EG) nr 3/2008 och (EG) nr 479/2008 samt genom upphävande av förordningarna (EEG) nr 1883/78, (EEG) nr 1254/89, (EEG) nr 2247/89, (EEG) nr 2055/93, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 2596/97, (EG) nr 1182/2005 och (EG) nr 315/20071ska utgå.
_________
1EUT L 30, 31.1.2009, s. 1.

System för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken *
PDF 193kWORD 30k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 september 2009 om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (KOM(2009)0321 – C7-0093/2009 – 2009/0084(CNS))
P7_TA(2009)0015A7-0004/2009

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2009)0321),

–   med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7-0093/2009),

–   med beaktande av artikel 55 och 46.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A7-0004/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.


SWIFT
PDF 129kWORD 47k
Europaparlamentets resolution av den 17 september 2009 om det planerade internationella avtalet om att låta Förenta staternas finansdepartement få tillgång till betalningsuppgifter för att förebygga och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism
P7_TA(2009)0016B7-0038/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 6.2 i EU-fördraget och artikel 286 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artiklarna 95 och 300 i EG-fördraget,

–   med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt artiklarna 5, 6, 7 och 8,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7, 8, 47, 48 och 49,

–   med beaktande av Europarådets konvention nr 108 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(1),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism(3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 av den 15 november 2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel(4),

–   med beaktande av avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater 25 juni 2003, särskilt artikel 4 (om identifiering av bankinformation)(5),

–   med beaktande av det amerikanska programmet för att spåra finansiering av terrorism (Terrorist Finance Tracking Program, TFTP), vilket inrättades genom presidentdekret 13224(6), som i nationella krissituationer ger framför allt det amerikanska finansdepartementet rätten att genom administrativa förelägganden få tillgång till finansiella uppgifter som skickas över nät med finansiella uppgifter, till exempel de nät som förvaltas av Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunications (Swift),

–   med beaktande av de villkor som det amerikanska finansdepartementet har fastställt för tillgång till Swifts uppgifter (enligt definitionen i Förenta staternas påpekanden(7)) och med hänsyn till den information som kommissionen mottagit av den "framstående personen" när det gäller de amerikanska myndigheternas efterlevnad av de ovannämnda påpekandena,

–   med beaktande av de tidigare resolutioner i vilka parlamentet uppmanat Swift att strikt följa EU:s rättsliga regelverk, särskilt när europeiska finansiella transaktioner genomförs på EU:s territorium(8),

–   med beaktande av förhandlingsdirektiven för rådets ordförandeskap och det planerade internationella avtalet mellan EU och Förenta staterna om överföring av Swift-uppgifter som har klassificerats som "EU Restricted",

–   med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttrande av den 3 juli 2009, vilket har klassificerats som "EU Restricted",

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Swift tillkännagav i oktober 2007 att man senast 2009 skulle börja strukturera sina meddelanden på ett nytt sätt.

B.  En följd av denna strukturförändring är att merparten av de finansiella uppgifter som Swift har förelagts att överföra till det amerikanska finansdepartementets TFTP inte längre behöver göras tillgängliga för TFTP.

C.  Den 27 juli 2009 antog rådet enhälligt förhandlingsdirektiven för ordförandeskapet, som därmed ges rätten att, tillsammans med kommissionen och på grundval av artiklarna 24 och 38 i EU-fördraget, förhandla med Förenta staterna om att fortsätta överföringen av Swift-uppgifter till det amerikanska TFTP.

D.  Förhandlingsdirektiven och det rättsliga utlåtandet från rådets juridiska avdelning om valet av rättslig grund har inte offentliggjorts eftersom dessa dokument klassificeras som "EU Restricted".

E.  Det internationella avtalet kommer att kunna tillämpas provisoriskt och omedelbart från det att det undertecknas till dess att det träder i kraft.

F.  EU har inte själv inrättat något eget program för att spåra finansiering av terrorism.

G.  Tillgången till de uppgifter som förvaltas av Swift gör det möjligt att upptäcka inte bara transfereringar som är kopplade till olaglig verksamhet utan även information om de berörda personernas och ländernas ekonomiska verksamhet, och dessa uppgifter kan därför missbrukas i samband med omfattande former av ekonomiskt spionage och industrispionage.

H.  Swift har med det amerikanska finansdepartementet ingått ett samförståndsavtal som har avgränsat tillämpningsområdet för överförda uppgifter och datasökningar till specifika fall av terrorismbekämpning och sådana överföringar och sökningar har blivit föremål för en oberoende översyn och granskning, inklusive övervakning i realtid.

I.  En förutsättning för alla avtal mellan EU och Förenta staterna är att man upprätthåller skyddsmekanismerna i samförståndsavtalet och i det amerikanska finansdepartementets påpekanden, till exempel skyddsmekanismerna för de uppgifter som lämnats ut av Swifts amerikanska operativa centrum efter ett föreläggande av det amerikanska finansdepartementet.

1.  Europaparlamentet erinrar om sin beslutsamhet att bekämpa terrorism och om sin fasta övertygelse om behovet att finna rätt balans mellan, å ena sidan, säkerhetsåtgärder och, å andra sidan, skyddet av medborgerliga friheter och grundläggande rättigheter, samtidigt som man ser till att privatlivet och dataskyddet åtnjuter största möjliga respekt. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att nödvändighet och proportionalitet är grundläggande principer och att utan dem kan kampen mot terrorismen aldrig bli effektiv.

2.  Europaparlamentet understryker att Europeiska unionen är grundad på rättsstatsprincipen och att alla överföringar av europeiska personuppgifter till tredjeländer av säkerhetsskäl bör ske i överensstämmelse med såväl de garantier som gäller rättsliga förfaranden och rätten till försvar som den dataskyddslagstiftning som gäller på nationell och europeisk nivå(9).

3.  Europaparlamentet påminner rådet och kommissionen att inom den transatlantiska ramen för avtalet mellan EU och Förenta staterna om ömsesidigt rättslig hjälp, som träder i kraft den 1 januari 2010, innehåller artikel 4 i avtalet bestämmelser om tillgång på begäran till eftersökta finansiella uppgifter genom nationella statliga myndigheter, och detta kan eventuellt utgöra en rimligare rättlig grund för överföring av Swift-uppgifter än det föreslagna interimsavtalet. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen uppmanas att förklara varför ett interimsavtal är nödvändigt.

4.  Europaparlamentet välkomnar Swifts beslut i juni 2007 att flytta alla överföringar av finansiella uppgifter inom EU till två operativa centrum i Europa. Parlamentet uppmärksammar rådet på den omständigheten att detta beslut fattades i enlighet med den belgiska dataskyddsmyndigheten, och på begäran av EU:s Artikel 29-arbetsgrupp och i linje med parlamentets ståndpunkt.

5.  Europaparlamentet konstaterar att det tog rådet nästan två år att anta förhandlingsdirektiven efter det att Swift tillkännagav ändringen i meddelandenas struktur.

6.  Europaparlamentet oroas över att institutionernas juridiska avdelningar har uttryckt olika uppfattningar om den rättsliga grunden för det planerade avtalet, och konstaterar att rådets juridiska avdelning anser att det är en fråga som faller inom gemenskapens behörighetsområde.

7.  Europaparlamentet anser att om ett internationellt avtal är absolut nödvändigt och så måste det åtminstone säkerställa följande:

   a) Överföring och bearbetning av uppgifter får endast ske som ett led i kampen mot terrorismen, enligt definitionen i artikel 1 i rådet rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism(10), och endast med inriktning på individer eller organisationer som EU betraktar som knutna till terrorismen.
   b) Behandlingen av dessa uppgifter – dvs. hur de överförs (endast med ett "push"-system), lagras och används – måste stå i proportion till syftet för vilket de har överförts och därefter behandlats.
   c) Begärandena om överföring bör gälla specifika och klart angivna fall, vara tidsbegränsade och föremål för rättsligt bemyndigande och ytterligare bearbetning får endast ske av uppgifter som avslöjar en koppling till personer eller organisationer som är föremål för utredning i Förenta staterna. Uppgifter som inte avslöjar sådana kopplingar bör raderas.
   d) Unionsmedborgare och företag i EU bör tillerkännas samma möjligheter i fråga om rätten till försvar, förfarandegarantier och rätten till tillgång till rättslig prövning som existerar i EU, och lagenligheten och proportionaliteten hos begärandena om överföring bör kunna bli föremål för rättslig prövning i Förenta staterna.
   e) Överförda uppgifter bör omfattas av samma mekanismer för domstolsprövning som skulle gälla för uppgifter inom EU, inbegripet ersättning vid fall av olaglig behandling av personuppgifter.
   f) Överenskommelsen bör innehålla förbud mot att amerikanska myndigheter använder Swift-uppgifter för andra syften än att kartlägga finansiering av terrorism och överföring av sådana uppgifter till tredje part som inte är en myndighet med uppdrag att bekämpa finansiering av terrorism bör också vara förbjuden.
   g) Man bör strikt följa en ömsesidighetsmekanism som ålägger de behöriga amerikanska myndigheterna att på begäran överföra relevanta uppgifter om finanstransaktioner till de behöriga myndigheterna i EU.
   h) Avtalet måste uttryckligen upprättas för en fastställd period genom att innehålla en bortre tidsgräns som inte är längre än tolv månader, utan att detta påverkar det förfarande som ska tillämpas enligt Lissabonfördraget i fråga om ett eventuellt nytt avtal på området.
   i) I det tillfälliga avtalet bör det tydligt fastställas att de amerikanska myndigheterna omedelbart bör informeras när Lissabonfördraget trätt i kraft och att ett eventuellt nytt avtal kommer att förhandlas fram i enlighet med EU:s nya regelverk som gör Europaparlamentet och de nationella parlamenten delaktiga fullt ut.

8.  Europaparlamentet begär att rådet och kommissionen förtydligar den exakta rollen för den "offentliga myndighet" som ska ges ansvar för att ta emot begäranden från det amerikanska finansdepartementet och att särskilt beakta vilka befogenheter en sådan "myndighet" skulle förses med och på vilket sätt dessa skulle kunna verkställas.

9.  Europaparlamentet begär att rådet och kommissionen bekräftar att buntar och stora filer, exempelvis transaktioner i samband med det gemensamma eurobetalningsområdet Sepa, inte omfattas av tillämpningsområdet för vilka uppgifter som kan efterfrågas av eller översändas till det amerikanska finansdepartementet.

10.  Europaparlamentet betonar att Swift är en central infrastruktur för flexibiliteten hos de europeiska betalningssystemen och värdepappersmarknaderna och att det inte bör på ett orättvist sätt missgynnas i förhållande till konkurrerande leverantörer av finansiella meddelanden.

11.  Europaparlamentet understryker betydelsen av rättssäkerhet och immunitet för medborgare och privata organisationer som omfattas av överföringar av uppgifter i enlighet med arrangemang som det föreslagna avtalet mellan EU och Förenta staterna.

12.  Europaparlamentet konstaterar att det skulle kunna vara nyttigt om kommissionen utvärderade behovet av att inrätta en europeisk motsvarighet till TFTP.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och ordförandeskapet att se till att Europaparlamentet och alla nationella parlament får heltäckande tillgång till förhandlingsdokument och förhandlingsdirektiv.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, Förenta staternas regering och kongressens båda kamrar.

(1) EUT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(2) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.
(3) EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.
(4) EUT L 345, 8.12.2006, s. 1.
(5) EUT L 181, 19.7.2003, s. 34.
(6) Dekret 13224 utfärdades av president Bush den 23 september 2001, i enlighet med International Emergency Economic Powers Act (IEEPA), 50 USC, avsnitt 1701–1706. Presidenten delegerade sina befogenheter enligt dekretet till finansministern. Det amerikanska finansdepartementet utfärdade föreläggandena till SWIFT enligt dekret 13224 och de tillhörande genomförandebestämmelserna.
(7) Det amerikanska finansministeriets behandling av personuppgifter från EU i syfte att bekämpa terrorism – SWIFT (EUT C 166, 20.7.2007, s. 18).
(8) Resolutionen av den 14 februari 2007 om SWIFT, PNR-avtalet och den transatlantiska dialogen om dessa frågor (EUT C 287 E, 29.11.2007, s. 349), resolutionen av den 6 juli 2006 om amerikanska underrättelsetjänsters tillgång till överförda SWIFT-bankuppgifter (EUT C 303 E, 13.12.2006, s. 843).
(9) Framför allt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt artiklarna 5, 6, 7 och 8, stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7, 8, 47, 48 och 49, Europarådets konvention nr 108 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter enskilda vid automatisk behandling av personuppgifter, direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001.
(10) EUT L 164, 22.6.2002, s. 3.


Partnerskaps- och samarbetsavtal EU-Tadzjikistan
PDF 227kWORD 59k
Europaparlamentets resolution av den 17 september 2009 om ingående av ett avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tadzjikistan, å andra sidan
P7_TA(2009)0017B7-0025/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Centralasien, särskilt resolutionerna av den 23 oktober 2003 om Turkmenistan och Centralasien(1), den 20 februari 2008 om en EU-strategi för Centralasien(2) och den 14 februari 2006 om klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i Europeiska unionens avtal(3),

–   med beaktande av sin ståndpunkt av den 2 september 2008 om förslaget till rådets och kommissionens beslut om ingående av protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tadzjikistan, å andra sidan, med anledning av Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen(4),

–   med beaktande av avtalen om partnerskap och samarbete mellan EU och Uzbekistan, Kirgizistan och Kazakstan, som alla trädde i kraft 1999,

–   med beaktande av människorättsklausulerna i de avtalen,

–   med beaktande av det nuvarande ramverket för förbindelserna mellan EU och Tadzjikistan, nämligen handels- och samarbetsavtalet mellan EU och f.d. Sovjetunionen, vilket kommer att ersättas av ett avtal om partnerskap och samarbete så snart detta har ratificerats av samtliga medlemsstater och Tadzjikistan och efter det att parlamentet har gett sitt samtycke,

–   med beaktande av att avtalet om partnerskap och samarbete med Tadzjikistan har ratificerats av samtliga 27 EU-medlemsstater och av Tadzjikistan,

–   med beaktande av det interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Republiken Tadzjikistan, å andra sidan, som undertecknades den 11 oktober 2004 och trädde i kraft i maj 2005(5),

–   med beaktande av den strategi för ett nytt partnerskap med Centralasien som antogs vid Europeiska rådets möte den 21 och 22 juni 2007,

–   med beaktande av den gemensamma framstegsrapport från juni 2008 som rådet och kommissionen lämnade till Europeiska rådet om genomförandet av EU:s strategi för Centralasien, och dess bedömning att strategin är på god väg att genomföras,

–   med beaktande av Europeiska rådets handlingsplan (2007–2013) för en energipolitik för Europa, antagen av Europeiska rådet den 8 och 9 mars 2007,

–   med beaktande av sin resolution av den 26 september 2007 med titeln "Mot en gemensam europeisk utrikespolitik för energi"(6),

–   med beaktande av det första mötet inom ramen för den officiella människorättsdialogen mellan EU och Tadzjikistan i oktober 2008, och av den lista med rekommendationer som mötet resulterade i, vilken förväntas beaktas fullt ut under pågående rättsliga reformer,

–   med beaktande av det första civilsamhällsseminariet om mänskliga rättigheter inom ramen för förbindelserna mellan EU och Tadzjikistan, vilket hölls i Dusjanbe den 10-11 juli 2009, och av den människorättsdialog som enligt planerna kommer att föras i Dusjanbe den 23 september 2009,

–   med beaktande av den EU-finansierade internationella konferens om narkotika som hölls i Dusjanbe i oktober 2008,

–   med beaktande av diskussionen mellan parlamentets utskott för utrikesfrågor och Tadzjikistans president, Emomali Rahmon, den 10 februari 2009,

–   med beaktande av det fjärde interparlamentariska sammanträdet med Europaparlamentet och Tadzjikistans parlament – Majlisi oli –, vilket hölls i Dusjanbe den 6 och 8 april 2009,

–   med beaktande av sin ståndpunkt av den 17 september 2009(7) om ingående av ett avtal om partnerskap och samarbete med Tadzjikistan,

   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Länderna i Centralasien, däribland Tadzjikistan, befinner sig i ett nyckelområde mellan Europa och Asien och har historiskt och traditionellt utgjort ett viktigt område för möten och en central gränsövergång mellan de två världsdelarna.

B.  Europeiska unionen lägger mycket stor vikt vid säkerheten och stabiliteten, utvecklingen och konsolideringen av demokratiska institutioner samt respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i regionen, särskilt med tanke på att den strategiska, politiska och ekonomiska utvecklingen samt de allt större utmaningarna i förbindelserna mellan regioner i Centralasien får såväl direkta som indirekt konsekvenser för Europeiska unionens egna intressen.

C.  Den nya EU-strategin för Centralasien syftar till att förbättra den politiska dialogen och till att stärka banden mellan EU och dess olika partner i Centralasien, i överensstämmelse med de värden som EU grundas på.

D.  Tadzjikistan är med sin över 1300 km långa gemensamma gräns med Afghanistan en regional nyckelaktör i gränsområdet med Afghanistan i EU:s och andra internationella aktörers strävan att bekämpa narkotikasmuggling, extremism och hot mot den regionala säkerheten.

E.  EU:s politiska mål gentemot Tadzjikistan är i första hand inriktade på stöd för fattigdomsbekämpning, sunt styrelseskick och reformer samt – regionalt – för en effektivare kamp mot narkotikasmuggling och organiserad brottslighet. EU bidrar med sådant stöd framför allt genom stöd till gränsförvaltningen genom gränsförvaltningsprogrammet i Centralasien (Bomca) och handlingsplanen mot narkotika i Centralasien (Cadap).

F.  I avtalet om partnerskap och samarbete med Tadzjikistan ingår åtaganden och samarbetsåtgärder när det gäller dels återtagande, dels kontroll av illegal invandring. Det bör upprättas ett särskilt avtal om detaljerna i detta samarbete.

G.  Inbördeskriget, som upphörde 1997, förstörde infrastruktur och institutioner och ödelade Tadzjikistans ekonomi så att landet förvandlades till det fattigaste bland de forna Sovjetrepublikerna. Även om Tadzjikistan fått uppleva en kraftig återhämtning under de senaste åren lever omkring 60 procent av befolkningen ännu i yttersta misär, och i de fattigare områdena saknas fortfarande tillgång till sjukvård och utbildning. Tadzjikistanier lever i stor utsträckning på penningförsändelser från utvandrade arbetstagare. Denna inkomstkälla hotas dock allvarligt av den ekonomiska krisen i regionen, och det är därför oerhört viktigt att Tadzjikistan får hjälp med att utveckla ett hållbart och sunt ekonomiskt system.

H.  Tadzjikistan har det högsta födelsetalet i Centralasien, och av landets befolkning – 7,3 miljoner människor – är uppemot 40 procent under 15 år gamla. Det är därför avgörande för landets framtid att det skapas ett bra utbildningssystem.

I.  Tadzjikistans viktigaste ekonomiska drivkrafter är bomulls- och aluminiumindustrierna. Priserna på bomull och aluminium faller emellertid på världsmarknaden. Landet har ingen olja och endast begränsat med gas, och har trots sina betydande vattenkraftsresurser drabbats allvarligt av energibrist.

J.  Den institutionella, rättsliga och finansiella miljön är inte gynnsam för utvecklingen hos tadzjikistanska företag och kräver betydande stimulansåtgärder.

K.  Tadzjikistan är beroende av utländskt stöd och humanitärt bistånd, och uppemot hälften av den sammanlagda arbetskraften arbetar utomlands, huvudsakligen i Ryssland, och försörjer familjerna i hemlandet genom penningförsändelser.

L.  Upplösningen av Sovjetunionen orsakade ett sammanbrott i de traditionella ekonomiska förbindelserna och störningar i de regionala marknaderna, vilket bidragit till den nuvarande ekonomiska nedgången. EU bör göra allt för att återuppbygga förtroendet mellan länderna i regionen och därigenom främja ett återupptagande av det regionala samarbetet.

M.  Tadzjikistan erhåller stöd inom ramen för finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete men deltar dessutom även i flera pågående regionala program.

N.  Medan president Rahmon skenbart har befolkningens stöd har han systematiskt undertryckt all opposition och effektivt satt stopp för den maktfördelning som 1997 års fredsavtal avsåg att garantera.

O.  I den slutliga valobservatörsrapporten från OSSE/ODIHR (OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter) framhölls bristen på verkliga alternativ och reell pluralism under presidentvalet 2006.

P.  Det är allmänt känt att korruption förekommer som ett naturligt och genomgående inslag på alla nivåer, och stora delar av de internationella medel som givarna bidrar med går inte till det ändamål som var avsett.

Q.  Civilsamhället har precis börjat utvecklas. Dess verkliga utveckling har ofta hindrats av regimen, och det är långt kvar innan dess fulla potential att främja mänsklig utveckling i landet kan utnyttjas. I vissa fall har kravet på registrering hos den statliga myndigheten för religionsfrågor och andra restriktiva åtgärder enligt en ny lag om religionsfrihet och religiösa sammanslutningar satt hinder i vägen för verksamhet som bedrivs av religiösa grupper.

1.  Europaparlamentet välkomnar att Tadzjikistan har gjort klart att landet avser att samarbeta med EU, öka handeln med EU och främja utbildningssamarbeten samt genomföra konkreta åtgärder inom viktiga områden, såsom social trygghet, hälso- och sjukvård, utbildning, korruptionsbekämpning och en ökad respekt för mänskliga rättigheter för att visa att man tar dessa åtaganden på allvar.

2.  Europaparlamentet är medvetet om den tydliga känslan av besvikelse hos den tadzjikistanska regeringen över att avtalet om partnerskap och samarbete ännu inte har ingåtts, särskilt med tanke på EU:s ståndpunkt att det är absolut nödvändigt att unionen – med hänsyn till de kraftigt varierande politiska, ekonomiska och sociala förhållandena i de centralasiatiska länderna – på motsvarande sätt gör en differentiering i sin politik. Parlamentet avser mot bakgrund av detta att ge sitt samtycke, och ser fram emot att avtalet om partnerskap och samarbete snarast möjligt ingås.

3.  Europaparlamentet ser sitt samtycke till ingåendet av avtalet om partnerskap och samarbete som ett tecken på viljan att samarbeta med Tadzjikistan och som en uppmuntran till Tadzjikistan att vidta alla de åtgärder som krävs för att de nödvändiga reformerna ska kunna genomföras. Parlamentet uppmärksammar emellertid Tadzjikistan framför allt på de villkor som ingår i avtalets klausuler om respekten för mänskliga rättigheter och möjligheten till upphävande av avtalet.

4.  Europaparlamentet anser att en fullständig utveckling av avtalet om partnerskap och samarbete samt en stärkning av de bilaterala förbindelserna bör grunda sig på en noggrann och läglig bedömning av de framsteg som gjorts inom centrala områden och uppmanar därför kommissionen att fastställa tydliga riktmärken och villkor.

Den ekonomiska situationen

5.  Europaparlamentet noterar de svåra ekonomiska utmaningar som Tadzjikistan står inför och landets sårbara transport- och energiinfrastruktur. Det är mycket allvarligt att 1,5 miljoner av landets invånare i maj 2009 till följd av krisen och bristerna i jordbrukssektorn befann sig i en situation där man inte lyckats uppnå tryggad livsmedelsförsörjning.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den tadzjikistanska regeringen att på utbudssidan ta itu med roten till problemen och att se över sina politiska överambitiösa projekt som på intet sätt bidrar till en lösning vad avser de grundläggande och omedelbara behoven hos befolkningen. Den tadzjikistanska regeringen uppmanas samtidigt att stärka de regionala marknaderna och förbättra den lokala produktionen samt att omgående genomföra program för livsmedelsstöd och skapande av arbetstillfällen.

7.  Europaparlamentet uppmanar den tadzjikistanska regeringen att omedelbart ta itu med den katastrofala situationen inom sektorerna för utbildning och hälso- och sjukvård, vilken riskerar att orsaka en ny våg av sociala problem hos de kommande generationerna och undergräva landets framtid.

8.  Europaparlamentet noterar även att den kroniska fattigdomen bidrar till ökad narkotikahandel; det förekommer rapporter som gör gällande att 30–50 procent av landets ekonomiska verksamhet är kopplad till narkotikasmuggling.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Tadzjikistan att utnyttja sin enorma vattenkraftspotential på ett rationellt och demokratiskt sätt mot bakgrund av oron hos nedströms belägna länder som av tradition förlitar sig på säkra årstidsbetingade vattenflöden. Kommissionen uppmanas i detta avseende med kraft att göra allt den kan för att främja utvecklingen av gemensamma projekt som inbegriper alla potentiellt berörda regionala aktörer och som är i överensstämmelse med EU:s normer.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Tadzjikistan att genomföra strukturella förändringar som förbättrar investeringsklimatet för utländska företag.

11.  Europaparlamentet uppmanar Tadzjikistan att genomföra nödvändiga ekonomiska reformer fullt ut, och understryker särskilt behovet av jordbruksreformer så att jordbrukarna kan befrias från sina skulder och det kan ske en övergång från en bomullsmonokultur till alternativa jordbruksformer.

Den politiska situationen

12.  Europaparlamentet konstaterar att Tadzjikistan är ett relativt stabilt land där varken yttre hot eller välorganiserade lokala uppror tycks förekomma. Det finns dock vissa tecken på instabilitet hos regimen (till exempel förekom under 2008 våld och demonstrationer i den självständiga bergsregionen Badakhshan, liksom nyligen en säkerhetsoperation i östra Tavildaradistriktet mellan regeringsstyrkor och väpnade före detta oppositionsstyrkor och utländska militanta grupper), vilket föranlett frågor om huruvida presidenten håller på att förlora greppet om makten. Likaså framhåller parlamentet risken att den kroniska fattigdomen, den otyglade korruptionen och en alltmer auktoritär regim bidrar till ökad framtida politisk, ekonomisk och social instabilitet.

13.  Europaparlamentet påminner Tadzjikistan om millennieutvecklingsmålen och om EU:s stöd för verkliga ansträngningar att göra framsteg på detta område.

14.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten på den parlamentariska strukturen, som domineras av det presidentvänliga partiet People's Democratic Party (PDP), och beklagar djupt det faktum att oppositionspartierna har satts ur spel och potentiella motkandidater fängslats eller tvingats gå i exil. Parlamentet uppmanar den tadzjikistanska regeringen att med tanke på det val som presidenten utlovat för 2010 uppfylla sina åtaganden vad avser en demokratisering genom att tillåta att ett verkligt flerpartisystem växer fram och se över vallagen (till exempel att öppna för opartiska observatörer, avskaffande av kandidaternas registreringsavgifter och ökad öppenhet och insyn i rösträkning och röstredovisning).

15.  Europaparlamentet motsätter sig de restriktioner som införts mot icke-statliga organisationer och frånvaron av inflytelserik och synlig verksamhet från civilsamhällets sida i Tadzjikistan, eftersom denna frånvaro skulle kunna undergräva en framtida demokratisk utveckling. Parlamentet betonar på nytt behovet av betydande reformer och en respekt för mänskliga rättigheter i alla sektorer i samhället.

16.  Europaparlamentet konstaterar att det är allmänt känt att korruptionen är ett stort problem i Tadzjikistan, bland annat på grund av bristen på en rättskultur och landets oförmåga att avlöna sina tjänstemän på lämpligt sätt. Parlamentet efterlyser konkreta belägg för att lagen om korruption, antikorruptionsbyrån och den ambitiösa antikorruptionsstrategin för 2008–2012, som nu trätt i kraft, inte bara är en tom fasad.

17.  Europaparlamentet uppmanar Tadzjikistan att vidta åtgärder för full transparens inom den ekonomiska sektorn, inklusive offentlig redovisning vad avser alla inkomster som kommer från statliga företag (såväl inhemsk som utlandsbaserad verksamhet), såsom det tadzjikistanska aluminiumföretaget Talco och elbolaget Barqi Tojik, samt transparens i finansieringen av bomullsindustrin.

Regionala frågor

18.  Europaparlamentet betonar Tadzjikistans geografiska grannskapsroll gentemot Afghanistan och i därmed sammanhängande frågor, såsom narkotika, terrorism och extremism, och framhåller Tadzjikistans potential när det gäller att skapa en modern och välfungerande stat förmögen att fungera som brandvägg mot spridningen av extremism från Afghanistan och regionen i övrigt. Parlamentet betonar vikten av att fördjupa samarbetet med Tadzjikistan i syfte att hjälpa landet att bli en stabil och välfungerande stat. Kampen mot terrorism får inte tjäna som förevändning för att undertrycka eller skrämma oppositionen utan måste ske med fullständig respekt för mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter.

19.  Europaparlamentet konstaterar att energi och vatten är avgörande frågor när det gäller människors säkerhet och förbindelserna mellan de olika länderna i Centralasien. Parlamentet fäster särskilt uppmärksamheten på energikonflikten mellan Tadzjikistan och Uzbekistan (som manifesterats bland annat i att Uzbekistan tillfälligt men oannonserat stängde gränsen och ställde in gasleveranser men även i att priserna fördubblats) och vattenkonflikterna mellan Uzbekistan och Kirgizistan. I detta sammanhang efterlyser parlamentet omedelbara samråd med parter i hela regionen om en rationell användning av energiresurserna.

Mänskliga rättigheter

20.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över de olika typer av brott som ostraffat begåtts mot mänskliga rättigheter i Tadzjikistan. Bland annat har såväl regeringen som kriminella nätverk satt press på domstolar, domare och massmedier, men det har även förekommit många brott mot kvinnors rättigheter, barnarbete, utnyttjande av studenter – inbegripet minderåriga – i samband med bomullsskörden, arbetstagare som tvingats leva under förhållanden som av den amerikanska organisationen Freedom House beskrivits som ekonomiskt slaveri, hemska förhållanden med tortyr och andra former av misshandel vid frihetsberövande samt människohandel.

21.  Europaparlamentet välkomnar i detta avseende inledandet av en officiell och resultatinriktad människorättsdialog mellan EU och Tadzjikistan och anser att framsteg på detta område är oerhört viktigt för utvecklingen av bilaterala förbindelser. Parlamentet understryker vikten av att formellt och på ett omfattade sätt låta icke-statliga organisationer verksamma i Tadzjikistan delta i en sådan dialog.

22.  Europaparlamentet beklagar djupt den nya lagen om icke-statliga organisationer – baserad på rysk lag –, som omfattar betungande krav på registrering och omregistrering.

23.  Europaparlamentet understryker att trots att Tadzjikistans lagstiftning innehåller bestämmelser om yttrande- och pressfrihet så söker myndigheterna ofta skrämma personer som motsätter sig regeringens politik och hindra dem från att yttra sig fritt eller framföra kritik. Parlamentet kritiserar också att oberoende medier utsätts för olika former av hot och kontroller som tvingar dem till självcensur.

24.  Europaparlamentet är även oroat över att religionsfriheten är på tillbakagång och att den nya religionslagen, som undertecknades av presidenten den 25 mars 2009, förbjuder många olika typer av religiös verksamhet och kan göra ett stort antal religiösa samfund olagliga och tvinga dem under jord.

25.  Europaparlamentet understryker att diskriminering och våld mot kvinnor fortfarande är ett utbrett problem. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta särskilda program för att öka kvinnors möjligheter och uppmanar de tadzjikistanska myndigheterna att göra allt för att få ett slut på kränkningarna av kvinnors rättigheter och underlätta kvinnors tillgång till rättslig prövning.

26.  Europaparlamentet konstaterar med oro att 2007 års lag om uppmärksammande av nationella traditioner och ritualer medför begränsningar när det gäller tadzjikistaniernas klädsel och firande i samband med traditionella högtider.

27.  Europaparlamentet beklagar den utbredda användningen av tortyr och påpekar att definitionen av tortyr i Tadzjikistans lagstiftning alltjämt är ofullständig och efterlyser på nytt de åtgärder som krävs för att FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande bestraffning ska respekteras, särskilt genom att tjänstemän som gjort sig skyldiga till förnedrande behandling eller misshandel ställs till svars för sina handlingar och att det frivilliga protokollet till konventionen mot tortyr (Opcat), som ser till att interneringsanläggningar övervakas, ratificeras. Parlamentet uppmanar också till ett fullständigt avskaffande av dödsstraffet.

28.  Europaparlamentet konstaterar att Tadzjikistans parlamentariska utskott med ansvar för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter har i uppdrag att kontrollera lagstiftningens överensstämmelse med gällande människorättsbestämmelser, men att utskottet inte varit särskilt effektivt i detta avseende.

29.  Europaparlamentet ser positivt på att en ombudsman nyligen utsetts och uppmanar den tadzjikistanska regeringen att se till att ombudsmannen blir fullständigt oberoende.

Det internationella samfundet

30.  Europaparlamentet uppmanar internationella givare att göra allt för att främja och stödja framväxandet av ett livskraftigt och dynamiskt civilsamhälle och att uppmuntra oberoende massmedier att rapportera om den statliga korruptionen och flödet av internationella medel.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med rådets ordförandeskap se till att respekten för demokrati och mänskliga rättigheter beaktas fullt ut på alla nivåer i dialogen med Tadzjikistan och att EU erbjuder Tadzjikistan det stöd som landet behöver på dessa områden.

32.  Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare medel anslås direkt till lokala myndigheter och det civila samhället och framhåller att villkoren för dessa medel är öppenhet och möjligheten till kontroll.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till parlamentet om utvecklingen på områdena demokrati och mänskliga rättigheter och att hålla parlamentets utskott för utrikesfrågor fullt underrättat om framsteg som görs inom ramen för den politiska dialogen. Parlamentet uppmanar rådet att engagera det i människorättsdialogen med Tadzjikistan.

34.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att snarast möjligt inleda förhandlingar med Tadzjikistans regering om att slutföra genomförandeavtalen till avtalet om partnerskap och samarbete, till exempel det om återtagande och kontroll av illegal invandring.

35.  Med tanke på Tadzjikistans roll som transitland för narkotika från grannlandet Afghanistan till Ryssland och Västeuropa uppmanar Europaparlamentet med kraft EU att i ytterligare utsträckning stärka stödet för åtgärder som riktar sig mot sådan verksamhet i Tadzjikistan, särskilt finansieringen av Tadzjikistans byrå för narkotikakontroll, utan att för den skull undergräva den gränsöverskridande handeln, som är mycket viktig för den ekonomiska utvecklingen i gränsområdena.

36.  Europaparlamentet framhåller att det förekommer odetonerade klustervapen i Tadzjikistan, och efterlyser med eftertryck ytterligare medel för att dessa ska kunna oskadliggöras.

o
o   o

37.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Republiken Tadzjikistans regering.

(1) EUT C 82 E, 1.4.2004, s. 639.
(2) EUT C 184 E, 6.8.2009, s. 49.
(3) EUT C 290 E, 29.11.2006, s. 107.
(4) Antagna texter, P6_TA(2008)0375.
(5) EUT L 340, 16.11.2004, s. 2.
(6) EUT C 219 E, 28.8.2008, s. 206.
(7) Antagna texter, P7_TA(2009)0018.


Partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och Tadzjikistan ***
PDF 194kWORD 30k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 september 2009 om förslaget till rådets och kommissionens beslut om ingående av ett partnerskaps- och samarbetsavtal om upprättande av ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tadzjikistan, å andra sidan (12475/2004 – 11803/2004 – C6-0118/2005 – 2004/0176(AVC))
P7_TA(2009)0018A7-0007/2009

(Samtyckesförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rådets och kommissionens beslut (KOM(2004)0521),

–   med beaktande av förslaget till partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tadzjikistan, å andra sidan (12475/2004 och 11803/2004),

–   med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 300.3 andra stycket i EG-fördraget, artikel 44.2, artikel 47.2 sista meningen, artiklarna 55 och 57.2, artikel 63 första stycket punkt 3 samt artiklarna 71, 80.2, 93, 94, 133 och 181a (C6-0118/2005),

–   med beaktande av artikel 101 i Euratom-fördraget,

–   med beaktande av artikel 81 och artikel 90.8 i arbetsordningen,

–   med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A7-0007/2009).

1.  Europaparlamentet ger sitt samtycke till ingåendet av avtalet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Tadzjikistan parlamentets ståndpunkt.


Litauiska lagen om skydd av minderåriga
PDF 169kWORD 35k
Europaparlamentets resolution av den 17 september 2009 om den litauiska lagen om skydd av minderåriga mot skadlig påverkan från offentlig information
P7_TA(2009)0019RC-B7-0026/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av internationella och europeiska skyldigheter på människorättsområdet, inbegripet enligt FN-konventionerna om mänskliga rättigheter och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna av den 4 november 1950 samt av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989,

–   med beaktande av EU:s bestämmelser om mänskliga rättigheter, i synnerhet artikel 6 i EU-fördraget och artikel 13 i EG-fördraget samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av artikel 13.1 i EG-fördraget, i vilken det föreskrivs att "utan att det påverkar tillämpningen av de övriga bestämmelserna i detta fördrag och inom ramen för de befogenheter som fördraget ger gemenskapen, kan rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning",

   med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG(1) och rådets direktiv 2000/78/EG(2) om förbud mot direkt eller indirekt diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning samt av kommissionens förslag av den 2 juli 2008 till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (KOM(2008)0426), samt artikel 21.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där det fastslås att "all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska vara förbjuden",

–   med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen och av följande skäl:

A.  EU är en värdegemenskap som bygger på mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, demokrati och rättsstatsprincipen, jämlikhet och icke-diskriminering. Direktiv, inbegripet dem vilka kampen mot diskriminering på grund av sexuell läggning ingår, har föreslagits och godkänts för att detta mål ska uppnås.

B.  Den sexuella läggningen är något som ingår i individens rätt till personlig integritet vilken garanteras i internationell, europeisk och nationell människorättslagstiftning. Jämlikhet och icke-diskriminering bör främjas av offentliga myndigheter, och yttrandefriheten för medier, frivilligorganisationer och privatpersoner bör garanteras.

C.  Den 14 juli 2009 godkände det litauiska parlamentet ändringar i lagen om skydd av minderåriga mot skadlig påverkan från offentlig information, som kommer att träda i kraft den 1 mars 2010, och enligt vilken det kommer att vara förbjudet att till minderåriga direkt sprida offentlig information som främjar homosexuella, bisexuella eller polygama förhållanden, eftersom detta har skadlig påverkan på de minderårigas utveckling.

D.  Formuleringen av lagen är vag och rättsligt osäker, särskilt artikel 4, vilket kan leda till kontroversiella tolkningar.

E.  Till följd av att det veto som lämnats av Republiken Litauens president har upphävts håller nu de litauiska nationella myndigheterna på att se över lagen.

F.  Det är oklart vilket slags material lagen skulle omfatta och om dess tillämpningsområde skulle inbegripa böcker, konst, tidningar, reklam, musik och offentliga förevisningar såsom teater, utställningar eller demonstrationer.

G.  Det svenska ordförandeskapet i EU har diskuterat den ändrade lagen med de litauiska myndigheterna, och Republiken Litauens nya president har uutalat att hon kommer att agera för att lagen ska ändras i enlighet med EU:s krav och internationella krav.

1.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter att lämna ett yttrande om lagen och ändringar av den med utgångspunkt i EU:s fördrag och lagstiftning.

2.  Europaparlamentet framhåller vikten av att EU bekämpar alla former av diskriminering, och framför allt diskriminering på grund av sexuell läggning.

3.  Europaparlamentet hävdar den princip som anges i ingressen till FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1959, nämligen att "barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad innefattande lämpligt rättsligt skydd".

4.  Europaparlamentet välkomnar uttalandena från Republiken Litauens nya president och inrättandet av en arbetsgrupp i Litauen med ansvar för utvärdering av eventuella ändringar i lagen. Parlamentet uppmanar Republiken Litauens president och myndigheter att se till att nationell lagstiftning är förenlig med de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna enligt folkrätten och EU:s lagstiftning.

5.  Europaparlamentet konstaterar att lagen om skydd av minderåriga mot skadlig påverkan från offentlig information, som antogs av Litauens parlament den 14 juli 2009, ännu inte trätt i kraft och att den bör ses över innan den träder i kraft.

6.  Europaparlamentet ger sitt behöriga utskott i uppdrag att följa upp frågan.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, Republiken Litauens president och parlament, byrån för grundläggande rättigheter och Europarådet.

(1) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.
(2) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.


Krisen i mejerisektorn
PDF 122kWORD 44k
Europaparlamentets resolution av den 17 september 2009 om krisen inom mejerisektorn
P7_TA(2009)0020RC-B7-0047/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 33 i EG-fördraget,

–   med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2007 om stigande priser på foder och livsmedel(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2008 om hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2008 om stigande livsmedelspriser i EU och i utvecklingsländerna(3),

–   med beaktande av sin förklaring av den 19 februari 2008 om utredning av och åtgärder mot det maktmissbruk som stormarknader med verksamhet i Europeiska unionen utövar(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2009 om livsmedelspriser i Europa(5),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 72/2009 av den 19 januari 2009 om ändring av den gemensamma jordbrukspolitiken genom ändring av förordningarna (EG) nr 247/2006, (EG) nr 320/2006, (EG) nr 1405/2006, (EG) nr 1234/2007, (EG) nr 3/2008 och (EG) nr 479/2008 samt genom upphävande av förordningarna (EEG) nr 1883/78, (EEG) nr 1254/89, (EEG) nr 2247/89, (EEG) nr 2055/93, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 2596/97, (EG) nr 1182/2005 och (EG) nr 315/2007(6),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 juli 2009 till rådet om situationen på mejerimarknaden 2009 (KOM(2009)0385),

–   med beaktande av förslaget till rådets förordning om undantag från förordning (EG) nr 1234/2007 ("enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden") vad gäller interventionsperioderna 2009 och 2010 för smör och skummjölkspulver (KOM(2009)0354) samt sin ståndpunkt av den 17 september 2009 om detta(7),

–   med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Under de senaste tolv månaderna har det skett en dramatisk försämring av situationen på mejerimarknaden. Priset på mjölk har sjunkit till under 0,21 EUR per liter, trots interventionsåtgärder och exportsubventioner, och många mjölkproducenter säljer nu mejeriprodukter till ett pris som inte täcker produktionskostnaderna.

B.  För många EU-mjölkproducenters del finns det nu en stor risk för att produktionen blir olönsam, eftersom många producenter endast lever på egna besparingar, vilket självfallet inte är en hållbar lösning och har lett till att producenter har hållit stora demonstrationer runt om i EU.

C.  Den världsomspännande ekonomiska krisen har lett till att efterfrågan på mejeriprodukter avsevärt har minskat. Samtidigt har utbudet ökat på grund av att sådana tredjeländer som Nya Zeeland, Australien, Brasilien och Förenta staterna har börjat producera större mängder mejeriprodukter.

D.  Inom ramen för EU:s budgetförfarande 2009 prioriterade parlamentet inrättandet av en särskild EU-mjölkfond för att hjälpa sektorn genom en svår anpassningsperiod.

E.  Parlamentet har upprepade gånger betonat skillnaden mellan det pris konsumenten betalar för jordbruksprodukter i affären och den summa producenten förtjänar. Parlamentet har krävt att en grundlig undersökning genomförs för att utreda eventuella fall av marknadsmissbruk.

F.  Kommissionen har räknat ut att under perioden maj 2006 till maj 2009 ökade konsumentpriset på mjölk och ost med mer än 14 procent. Samtidigt minskade producentpriserna i vissa medlemsstater med 40 procent under ett år.

1.  Europaparlamentet anser att både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder måste vidtas på grund av det fortsatta kritiska läget på mejerimarknaden. Parlamentet betonar att de åtgärder som hittills vidtagits av kommissionen inte är tillräckliga för att få ett slut på krisen inom sektorn.

2.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte förutsåg allvaret i den nuvarande krisen och föreslog lämpliga åtgärder tidigare.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i brådskande ordning fastställa vilka åtgärder som kunde resultera i en stabilisering av marknaden och att i samarbete med aktörer och medlemsstater genomföra en djupgående utvärdering av mjölksektorns framtid, i syfte att utreda möjligheten att stärka sådana förvaltningsmekanismer som förhindrar prisvolatilitet.

4.  Europaparlamentet konstaterar att det finns många olika åsikter i medlemsstaterna om möjligheten att inte öka mjölkkvoterna 2010. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en detaljerad analys av alla faktorer som påverkar det pris som mjölkproducenterna har erhållit, inbegripet kvotökningen.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att importerade livsmedel uppfyller samma standarder som produkterna från mjölkproducenterna i EU, i syfte att förhindra att importen av produkter som inte uppfyller dessa standarder underminerar EU:s insatser för att stärka en hållbar mjölkproduktion.

6.  Europaparlamentet bekräftar sitt åtagande att inrätta en EU-mjölkfond på 600 miljoner EUR för att bistå producentorganisationer och kooperativ och för att stödja investeringar inom jordbruket, modernisering, diversifiering, områdesbaserade åtgärder, marknadsföringsåtgärder, små producenter och unga jordbrukare och påminner om att parlamentet redan framförde denna begäran inom ramen för budgetförfarandet 2009.

7.  Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram förslag till åtgärder som hjälper producenter att öka mervärdet för sina produkter och uppmanar dem att producera högkvalitativa mjölkbaserade produkter (t.ex. ost), i synnerhet inom sådana områden där det finns få produktionsalternativ.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart vidta åtgärder för att stimulera efterfrågan på mejeriprodukter och anser att utvidgningen av omfattningen och produktsortimentet för samt finansieringen av skolmjölksprogrammet är ett bra exempel på ett genomförbart initiativ. Parlamentet efterlyser i detta avseende bättre samordning mellan kommissionens generaldirektorat.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja avtalsförhållanden i livsmedelskedjan och stärka producentorganisationerna för att på så sätt balansera förbindelserna mellan olika aktörer inom sektorn och förebygga marknadsriskerna, utöver andra regleringsinstrument som är nödvändiga för denna sektor.

10.  Europaparlamentet anser att det finns ett behov av att särskilt främja produkter från mjölkproducenter som arbetar under förhållanden som medför ständiga naturbetingade och geografiska svårigheter, såsom i bergsområden, eller som har en uttalat ekologisk inriktning, eftersom deras produkter har ett miljömässigt och kulturellt mervärde som inte är marknadsorienterat.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram förslag på hur utbud och efterfrågan på EU:s mejerimarknad kan balanseras.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda möjligheterna att starta ett program för förtidspensionering för mejeriproducenter, exempelvis genom inrättandet av ett system för återköp av kvoter, liknande systemet för slutlig nedläggning av vinodlingar inom den gemensamma organisationen av marknaden för vin.

13.  Europaparlamentet kräver, eftersom krisen i mejerisektorn är en europeisk fråga, att kommissionen utför sitt uppdrag att söka efter gemensamma lösningar för att undvika skillnader mellan medlemsstaterna och snedvridningar av marknaden som följer av nationella stödinsatser.

14.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att undersöka vilka åtgärder, t.ex. fördelaktiga lån och ömsesidiga garantisystem, som skulle kunna bidra till att minska prisvolatiliteten på marknaderna för jordbruksråvaror.

15.  Europaparlamentet understöder den omedelbara användningen av mjölkpulver för att utfodra kalvar som ett sätt att öka efterfrågan på mejeriprodukter.

16.  Europaparlamentet påminner om att märkningen av substitut för mejeriprodukter såsom ostar och andra icke-djurfettsbaserade produkter är synnerligen viktig och bör omfatta en specificering av råvarorna och ursprungslandet, och insisterar på att produkter som saluförs som mejeriprodukter måste innehålla animaliska produkter (mjölk eller mjölkprodukter).

17.  I syfte att hjälpa jordbrukare att klara sig igenom den pågående krisen, särskilt i mejerisektorn, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att omedelbart öka maximibeloppet för utbetalning av statligt stöd av mindre betydelse till alla produktiva jordbrukssektorer från 7 500 EUR till 15 000 EUR genom undantag från gällande nationella gränser för statligt stöd.

18.  Europaparlamentet konstaterar att lägre priser på foder skulle bidra till att minska produktionskostnaderna för mjölkproducenterna.

19.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att förlänga interventionsperioden för smör och skummjölkspulver till den 28 februari 2010 och anser att interventionspriset bör höjas, åtminstone på kort sikt. Parlamentet ser detta som en nödåtgärd för att motverka den extrema obalansen på marknaden och inte som en långsiktig lösning.

20.  Europaparlamentet begär att den privata lagringen utvidgas till att omfatta ostprodukter och att tillräckligt stöd beviljas för att denna åtgärd ska kunna bli effektiv. Vidare begär parlamentet att man ökar antalet tredjeländer, såsom Förenta staterna, till vilka EU:s ostprodukter får exporteras med hjälp av exportbidrag.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda hur man på längre sikt, och efter det att exportbidragen stegvis avvecklats, ska kunna bevara motsvarande anslag inom mejerisektorn.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i likhet med Förenta staterna tillåta exportkreditförsäkringar inom jordbruket.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra öppenheten i fråga om priser i livsmedelskedjan, eftersom konsumentpriserna i flera medlemsstater fortsättningsvis är iögonfallande höga trots att producentpriserna sjunkit dramatiskt.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast läggs fram sitt meddelande om livsmedelspriser i Europa. Parlamentet påminner om att det redan länge begärt att kommissionen ska utreda fall av potentiellt missbruk av marknadsposition i livsmedelskedjan, i synnerhet inom mejerisektorn, och anser att denna utredning borde ha genomförts för länge sedan.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en EU-omfattande uppförandekod som reglerar förhållandet mellan återförsäljare och producenter.

26.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att inrätta ett insynsvänligt system med hjälp av vilket produktpriserna kan övervakas, i synnerhet de priser som betalas av konsumenterna.

27.  Europaparlamentet beklagar att man i slutsatserna från rådet den 7 september 2009 inte lagt fram förslag på konkreta lösningar för att snabbt få ett slut på krisen inom den europeiska mjölksektorn, vilken berör samtliga producenter inom EU.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kraftigt motsätta sig de initiativ från vissa medlemsstater som går ut på att åternationalisera den gemensamma jordbrukspolitiken.

29.  Europaparlamentet kräver att kommissionen regelbundet underrättar parlamentet om situationen på mejerimarknaderna under de kommande månaderna.

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 263 E, 16.10.2008, s. 621.
(2) EUT C 66 E, 20.3.2009, s. 9.
(3) Antagna texter, P6_TA(2008)0229.
(4) EUT C 184 E, 6.8.2009, s. 23.
(5) Antagna texter, P6_TA(2009)0191.
(6) EUT L 30, 31.1.2009, s. 1.
(7) Antagna texter, P7_TA(2009)0014.


Trygg energiförsörjning (Nabucco och Desertec)
PDF 124kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 17 september 2009 om de externa aspekterna av en tryggad energiförsörjning
P7_TA(2009)0021RC-B7-0040/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sin resolution av den 26 september 2007 om en gemensam europeisk utrikespolitik om energi(1),

–   med beaktande av det mellanstatliga avtalet mellan Bulgarien, Rumänien, Turkiet, Ungern och Österrike om den rättsliga ramen för gasledningsprojektet Nabucco som undertecknades den 13 juli 2009 i Ankara,

–   med beaktande av det ryska olje- och gasbolaget Surgutneftegas förvärv av en stor minoritetsandel (21,2 procent) av det ungerska petrokemiska företaget MOL, som ingår i Nabucco-konsortiet,

–   med beaktande av protokollet om gassamarbete mellan Ryssland och Turkiet, som undertecknades den 6 augusti 2009 i Ankara, enligt vilket Turkiet preliminärt ger sitt samtycke till byggandet av South Stream-gasledningen och tillåter Ryssland att på Turkiets territorialvatten genomföra undersökningar om ledningen,

–   med beaktande av det samförståndsavtal som undertecknades den 13 juli 2009 mellan 12 EU-företag om upprättandet av industriinitiativet Desertec som syftar till att utveckla Mellanösterns och Nordafrikas omfattande potential inom solenergi,

–   med beaktande av kommissionens meddelande med titeln "Andra strategiska energiöversynen - En handlingsplan för energitrygghet och energisolidaritet" (KOM(2008)0781),

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av direktiv 2004/67/EG (KOM(2009)0363),

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska gemenskapen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 736/96 (KOM(2009)0361),

–   med beaktande av partskonferensens kommande 15:e möte (COP 15) inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och det femte mötet för parterna i Kyotoprotokollet (COP/MOP 5) som ska hållas den 7-18 december 2009 i Köpenhamn,

–   med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Energiförsörjning är en viktig del av EU:s säkerhet, stabilitet och välstånd i allmänhet och är viktigt för Europas fortsatta ekonomiska och sociala utveckling, men har hittills inte någon grund i fördragen.

B.  Avsaknaden av en genuin och effektiv gemensam europeisk energipolitik gentemot omvärlden undergräver konsekvensen och trovärdigheten i EU:s yttre åtgärder.

C.  EU är i våra dagar starkt beroende av importerad energi och som det nu ser ut förväntas detta beroende öka.

D.  Priserna på olja och gas har visserligen gått ned till följd av den globala finanskrisen, men när krisen väl är över kommer läget på marknaderna för fossila bränslen ofrånkomligen att skärpas igen och oljekonsumentländernas importberoende att öka, eftersom det går så trögt med omställningen till mer förnybara energikällor och produktionen från världens olje- och gasfält minskar, trots att nya reserver upptäckts, samtidigt som efterfrågan fortsätter att öka.

E.  Flera medlemsstater är starkt beroende av en enda leverantör av naturgas, och leveransavbrott utan skälig orsak kan vålla allvarliga problem, vilket framgick i samband med den senaste gaskrisen mellan Ryssland och Ukraina i början av 2009.

F.  Flera medlemsstater saknar tillräckliga naturresurser för att klara av kriser.

G.  Med hänsyn till det befintliga och allt större beroendet av energi från politiskt instabila regioner har det visat sig otillräckligt med enbart nationella insatser för att trygga försörjningen eftersom de inte ser till alla medlemsstaters långsiktiga intressen.

H.  De nuvarande instrumenten för tidig varning visade sig vara otillräckliga för att förutsäga gaskrisen i januari 2009.

I.  Hot mot en trygg energiförsörjning kommer att bestå så länge de länder som producerar energi och de länder genom vilka energin transiteras inte följer gemensamma och öppna regler, i den form de fastslagits i fördraget om energistadgan och transitprotokollet.

J.  Ett åtagande om energieffektivitet i och utanför EU och en inriktning mot en mycket större andel förnybar energi i EU:s nuvarande energimix skulle på ett avgörande sätt kunna leda till ett minskat beroende av importerad energi. Därmed skulle dels energiförsörjningen kunna förbättras, dels skulle EU få lättare att uppfylla åtagandet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent senast 2020, eller mer om man enas om det i Köpenhamn.

K.  En mycket kostnadseffektiv lösning för ett minskat energiberoende för EU består i att man främjar energisparande, förnybar energi och energieffektivitetsåtgärder, som också bidrar till att motverka klimatförändringen och till framsteg i riktning mot en resurseffektiv ekonomi.

L.  Nära samarbete inom energiförsörjning är en av de mest effektiva och oumbärliga förtroendeskapande åtgärderna i EU:s förbindelser med grannländerna.

M.  Även om man redan har gjort en hel del behövs en sann gemensam energipolitik med anknytning till bestämmelserna om den inre marknaden – dock inte en energimix för enskilda länder, som fortfarande är något som bestäms av medlemsstaterna – samt externa aspekter som tar hänsyn till alla medlemsstaters politiska och ekonomiska intressen.

N.  Med hjälp av en gemensam europeisk energipolitik gentemot omvärlden, baserad på solidaritet, mångsidighet, enighet i försvaret av gemensamma intressen, ökat samarbete med de viktigaste producent-, transit- och konsumentländerna samt främjande av hållbarhet kan vi uppnå samverkansvinster på vägen mot en tryggad energiförsörjning för Europeiska unionen. Dessutom får EU ökad styrka, större handlingsförmåga på det utrikespolitiska planet samt mer trovärdighet som global aktör.

1.  Europaparlamentet förväntar sig att rådet, kommissionen och medlemsstaterna visar ett starkare strategiskt ledarskap för att skapa en sann gemensam europeisk energipolitik gentemot omvärlden, som parlamentet efterlyste i sin ovannämnda resolution av den 26 september 2007.

2.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder för en diversifiering och förbättring av EU:s energiförsörjning som kommissionen föreslår i sin andra strategiska energiöversyn. Parlamentet anser dock att det behövs klart definierade prioriteringar och snabba åtgärder för att genomföra dem samt att parlamentet underrättas fullt ut.

3.  Europaparlamentet upprepar att en välfungerande inre energimarknad är av avgörande betydelse för en diversifiering av energikällor och för att man ska kunna förebygga framtida gasavbrott och gaskriser. Parlamentet understryker därför behovet av ökade investeringar i förnybara och koldioxidsnåla energikällor och energieffektivitet, vilket bör vara en central del av energihandlingsplanen för 2010–2014.

4.  Europaparlamentet ser positivt på de ovannämnda nya förslagen till förordningar om åtgärder för att trygga gasförsörjningen och om investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska gemenskapen som bidrar till en tryggare gasförsörjning i EU genom att få medlemsstaterna att vidta förebyggande åtgärder och förbättra sina krishanteringsmekanismer och genom ökad insyn och minskad byråkrati.

5.  Europaparlamentet vill att man ska göra mera för att på förhand bereda sig på eventuella problem med energileveranserna för att undvika framtida störningar genom att bland annat utveckla kontaktnätverket för trygg energiförsörjning (Nesco) och uppmanar kommissionen att snarast se över befintliga mekanismer för tidig varning, Nesco och övriga instrument som visat sig ineffektiva mot bakgrund av energikrisen mellan Ryssland och Ukraina 2009.

6.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att upprätta gaslager med snabb frigöringskapacitet.

7.  Europaparlamentet anser att det krävs bättre sammanlänkningar inom Europa, eftersom luckorna i näten i dag måste täppas till för att den inre marknaden ska fungera effektivt samt med hänsyn till solidariteten i energifrågor. Parlamentet välkomnar därför avtalet om finansiering av infrastrukturprojekt som en del av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa (250 miljoner EUR) och idén om ett nytt europeiskt supernät för el och gas, men insisterar på att en allmän ökning av den offentliga finansieringen på energiförsörjningsområdet är ett måste.

8.  Europaparlamentet understryker det akuta behovet av ett snabbt genomförande av de strategiska projekten med inriktning på en diversifiering av energiförsörjningen, särskilt i den södra korridoren. Parlamentet lyckönskar i detta sammanhang Bulgariens, Rumäniens, Turkiets, Ungerns och Österrikes regeringar till att de har blivit mer oberoende av ryska leverantörer i och med undertecknandet den 13 juli 2009 av det mellanstatliga avtalet om den rättsliga ramen för projektet med Nabucco-ledningen, vilket är ett viktigt steg i genomförandet av detta EU-prioriterade projekt men understryker samtidigt att det är viktigt med en allmän ordning för utvecklingen av den korridor som ska koppla samman EU med nya gaskällor från Mellanöstern och området kring Kaspiska havet, oberoende av ett visst företag eller en viss rörledning och med det primära syftet att sammankopplingen ska bli klar snabbt. Parlamentet uppmanar med kraft de berörda företagen och medlemsstaterna att i nära samarbete med kommissionen se till att de första avtalen med de potentiella leverantörerna av gas till rörledningarna upprättas.

9.  Europaparlamentet framhåller att EU bör föra en nära dialog med viktiga energileverantörer för att göra hela EU mer oberoende av energi och trygga energiförsörjningen, med särskilt fokus på större effektivitet, tillträde till marknaden på lika villkor, icke-diskriminering och insyn.

10.  Europaparlamentet betonar att energidialogerna under inga omständigheter får föras på bekostnad av rättframma och resultatinriktade dialoger om de mänskliga rättigheterna samt att skyddet av mänskliga rättigheter och en tryggad energiförsörjning bör vara en prioritering på dagordningen för nästa toppmöte mellan EU och Ryssland och utgöra en central del i det nya avtalet mellan EU och Ryssland.

11.  Europaparlamentet föreslår att EU utarbetar en gemensam strategi för förhandlingar med externa partner och uppmanar medlemsstaterna att underrätta varandra och kommissionen om strategiska beslut och avtal om energiinfrastrukturprojekt.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart vidta åtgärder om oidentifierbara utländska aktörer tänker göra fientliga uppköp på EU:s energimarknad och att strikt tillämpa EU:s konkurrenslagstiftning. Parlamentet ser med oro på att Surgutneftegas nyligen förvärvat andelar i det ungerska energiföretaget MOL samt att Surgutneftegas inte kan ge sådana upplysningar om sin ägarstruktur och om vilka intressen som i sista hand står bakom företaget som den ungerska tillsynsmyndigheten för energimarknaden vederbörligen begärt att få. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka icke-insynsvänliga utländska aktörers verksamhet, exempelvis Centrex, som nyligen förvärvade 20 procent av andelarna i österrikiska Baumgartens handels- och lagringsverksamhet.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU att samarbeta med Nordsjöländerna med tanke på deras betydande potential i fråga om energikällor, framför allt genom produktion av havsbaserad vindenergi.

14.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna i Medelhavsområdet och länderna i Nordafrika med hänsyn till deras betydande potential när det gäller energiresurser och avsevärda möjligheter till egen utveckling, särskilt inom ramen för Barcelonaprocessen. Parlamentet uppmuntrar i synnerhet användning av sol- och vindenergi i dessa regioner och ser positivt på de framsteg som nyligen gjorts inom industriinitiativet Desertec när det gäller att utveckla Mellanösterns och Nordafrikas omfattande potential inom solenergi. Parlamentet betonar att EU:s åtgärder när det gäller Desertec-projektet måste vara sammanhållen och aktivt bidra till utvecklingen i länderna i Nordafrika och Mellanöstern. Parlamentet uppmanar därför företag och medlemsstater som är delaktiga i detta projekt att i nära samarbete med kommissionen främja utvecklingen genom verklig tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad riktad mot lokala företag och det civila samhället, i syfte att säkerställa ägandet och bygga upp ett långvarigt partnerskap med de Medelhavsländer där Desertec kommer att utvecklas.

15.  Europaparlamentet betonar den arktiska regionens strategiska betydelse för EU, när det gäller såväl energiresurser som miljö, biologisk mångfald och transportfrågor, i och med öppnandet av Nordostpassagen.

16.  Europaparlamentet betonar att framstegen med att skapa en gemensam europeisk energipolitik i hög grad beror på om Lissabonfördraget träder i kraft. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att åstadkomma en bindande, framstegsvänlig och heltäckande fördragsfäst grundval för en gemensam europeisk politik för energiförsörjning och energitrygghet. Parlamentet efterlyser en snabb ratificering av Lissabonfördraget och anser det vara ett steg i rätt riktning, eftersom det innehåller en energisolidaritetsklausul och gör energipolitiken till ett delat ansvarsområde för EU och medlemsstaterna.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 219 E, 28.8.2008, s. 206


Mord på människorättsaktivister i Ryssland
PDF 119kWORD 39k
Europaparlamentets resolution av den 17 september 2009 om morden på människorättsaktivister i Ryssland
P7_TA(2009)0022RC-B7-0060/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland, särskilt resolutionerna av den 25 oktober 2006 om mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja(1) och den 18 december 2008 om angrepp på försvarare av de mänskliga rättigheterna i Ryssland och rättegången om mordet på Anna Politkovskaja(2),

–   med beaktande av uttalandet från ordförandeskapet i rådet på EU:s vägnar av den 12 augusti 2009 om morden på den tjetjenska människorättsförsvararen Zarema Sadulajeva och hennes make Alik Dzjabrailov,

–   med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Ryska federationen, som trädde i kraft 1997 och som förlängts i avvaktan på att det ersätts av ett nytt avtal,

–   med beaktande av de pågående förhandlingarna om ett nytt avtal som ska tillhandahålla en ny övergripande ram för förbindelserna mellan EU och Ryssland,

–   med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna samt FN:s förklaring om enskildas, gruppers och samhällsorgans rättighet och skyldighet att främja och skydda allmänt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter,

–   med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen och av följande skäl:

A.  Ryssland är medlem av Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och har därmed åtagit sig att skydda och främja mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstatsprincipen.

B.  Förstärkt samarbete och goda grannförbindelser mellan EU och Ryssland har en avgörande betydelse för stabiliteten, säkerheten och välståndet i hela Europa.

C.  EU strävar efter ett strategiskt partnerskap med Ryssland som bygger på de värden som representeras av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

D.  Situationen för försvarare av de mänskliga rättigheterna försämras i en alarmerande takt, särskilt i norra Kaukasien.

E.  Det arbete som människorättsorganisationer som Memorial och Demos utför är väsentligt för att ett stabilt och fritt samhälle ska kunna byggas upp. Rysslands regering borde därför vara stolt över den viktiga roll som dessa institutioner spelar.

F.  Stanislav Markelov, en jurist på området mänskliga rättigheter som även företrädde den lönnmördade journalisten Anna Politkovskaja, blev själv lönnmördad den 20 januari 2009 tillsammans med journalisten Anastasia Barburova, som dog när hon försökte skydda Markelov.

G.  Den 10 juli 2009 återfanns kvarlevorna efter människorättsaktivisten Andrej Kulagin i ett stenbrott i Petrozavodsk, två månader efter att han försvunnit.

H.  Natalja Estemirova, chef för Memorial i Tjetjenien, blev den 15 juli 2009 bortförd i Groznyj och hittades sedan död i det angränsande Ingusjetien. Den 16 juli 2009 höll Europaparlamentets kammare en tyst minut till minne av Natalja Estemirova. Efter detta mord har Memorial i Tjetjenien avbrutit sitt arbete.

I.  Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov har anfört klagomål mot Oleg Orlov, ordförande för människorättscentret Memorial, för förtal efter ett uttalande av Orlov, offentliggjort på Memorials webbplats den 15 juli 2009, där han anklagar president Kadyrov för att vara inblandad i mordet på Natalja Estemirova. På grundval av detta klagomål ska en rättegång om ärekränkning inledas i september 2009 i Moskva.

J.  Den 10 augusti 2009 blev de tjetjenska civilrättsaktivisterna Zarema Sadulajeva och hennes make Alik Dzjabrailov, som båda arbetar för den humanitära organisationen "Save the Generation", bortförda från sitt kontor i Groznyj. De hittades mördade dagen därpå.

K.  Den 4 december 2008 utsattes kontoret i Sankt Petersburg för forsknings- och informationscentret Memorial för en räd av maskerade män från den ryska åklagarmyndigheten, då hårddiskar och CD-skivor som innehöll centrets hela databas över tusentals offer för stalinismens förtryck togs i beslag. Databasen återlämnades sedan till Memorial efter ett domstolsbeslut.

L.  Den 3 september 2009 blev de hyreshus där chefen för människorättscentret Memorial, Oleg Orlov, och hans medarbetare Alexander Tjerkassov har sina hem undersökta av statliga inspektörer som låtsades arbeta för skattemyndigheten.

M.  Den 3 september 2009 beordrade Högsta domstolen i Ryssland en ny utredning av mordet på Anna Politkovskaja 2006, två månader efter att domstolen begärt en ny rättslig prövning av tre misstänkta som frikändes i februari 2009.

N.  Ett stort antal klagomål har lämnats in av ryska medborgare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.

1.  Europaparlamentet uttalar sitt fullständiga fördömande av och djupa beklagande över trakasserierna av försvarare av de mänskliga rättigheterna, jurister och journalister i Ryssland och angreppen mot deras liv.

2.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de ryska myndigheterna att göra allt som står i deras makt för att säkerställa skyddet av försvarare av de mänskliga rättigheterna, i enlighet med FN:s förklaring om enskildas, gruppers och samhällsorgans rättighet och skyldighet att främja och skydda allmänt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet uppmanar särskilt de ansvariga myndigheterna att se till att Memorial och andra människorättsorganisationer kan återuppta sin verksamhet i Tjetjenien under trygga förhållanden. Parlamentet välkomnar att det beslagtagna arkivet från Memorial i Sankt Petersburg har återlämnats efter räden den 4 december 2008.

3.  Europaparlamentet uppmanar de ryska federala myndigheterna att omgående, grundligt och effektivt utreda de ovannämnda morden och att ställa både de som är ansvariga för och de som var inblandade i dessa brutala dåd inför rätta.

4.  Europaparlamentet framhåller att straffriheten i Tjetjenien leder till en destabilisering av hela regionen i norra Kaukausien.

5.  Europaparlamentet noterar telegrammet från Rysslands president Dmitrij Medvedev till människorättsorganisationen Memorial i juli 2009, i vilket han lovar att mordet på Natalja Estemirova ska utredas fullständigt.

6.  Europaparlamentet välkomnar initiativet från president Medvedev om att ändra lagen om icke-statliga organisationer i syfte att lätta på vissa restriktioner och minska besvären med registrering för ryska icke-statliga organisationer och förväntar sig väsentliga förbättringar.

7.  Europaparlamentet välkomnar den ryska Högsta domstolens beslut av den 3 september 2009 om att inleda en ny utredning av mordet på Anna Politkovskaja och att behandla utredningarna om de tre män som frikändes i den första rättegången i samma förfarande som den påstådde lönnmördaren Rustam Machmudov och de som stod bakom honom. Parlamentet kräver att denna rättegång inleds så snart som möjligt, att en jury medverkar och att domstolsförhandlingarna hålls öppna för alla journalister och medier.

8.  Europaparlamentet begär att människorättsdialogen mellan EU och Ryssland intensifieras och kräver med eftertryck att detta dialogförfarande öppnas för en effektiv medverkan av Europaparlamentet, statsduman, det ryska rättsväsendet samt av organisationer från det civila samhället och människorättsorganisationer. Parlamentet uppmanar Ryssland att fullt ut respektera sina förpliktelser som medlem av OSSE och Europarådet, inbegripet i fråga om respekten för föreningsfriheten och rätten att hålla fredliga demonstrationer. Parlamentet betonar sin ståndpunkt att skyddet av mänskliga rättigheter bör vara en prioriterad fråga på dagordningen för nästa toppmöte mellan EU och Ryssland och utgöra en central del av det nya avtalet mellan EU och Ryssland.

9.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att följa samtliga avgöranden från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och att ratificera tilläggsprotokoll 14 till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna om en reformering av konventionens kontrollsystem utan dröjsmål.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ryska federationens regering och parlament samt till OSSE och Europarådet.

(1) EUT C 313 E, 20.12.2006, s. 271.
(2) EUT C 58 E, 12.3.2009, s. 180.


Fallet Jevgenij Zhovtis i Kazakstan
PDF 116kWORD 39k
Europaparlamentets resolution av den 17 september 2009 om fallet Jevgenij Zhovtis i Kazakstan
P7_TA(2009)0023RC-B7-0062/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kazakstan och republikerna i Centralasien,

–   med beaktande av sin resolution av den 20 februari 2008 om en EU-strategi för Centralasien(1),

–   med beaktande av Europeiska unionens strategi för ett nytt partnerskap med Centralasien, vilken antogs av Europeiska rådet den 23 juni 2007,

–   med beaktande av kommissionens regionala strategidokument för Centralasien 2007–2013,

–   med beaktande av slutsatserna från det tionde mötet som hållits av samarbetsrådet EU-Kazakstan,

–   med beaktande av slutsatserna från det åttonde mötet för den parlamentariska samarbetskommittén EU–Kazakstan i Bryssel den 31 mars 2008,

–   med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EG och Kazakstan(2), som trädde i kraft den 1 juli 1999,

–   med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Förbindelserna och samarbetet mellan EU och Republiken Kazakstan ökar hela tiden på alla plan. Kazakstan spelar en avgörande roll för stabiliteten och säkerheten i Centralasien samt för den ekonomiska utvecklingen i hela regionen.

B.  Kazakstan kommer 2010 att ta över ordförandeskapet för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Därigenom kommer landet att framträda med en större profil och få ett större ansvar på demokratins och de mänskliga rättigheternas område. OSSE har med kraft uppmanat Kazakstan till mera djupgående demokratiska reformer innan landet tar över ordförandeskapet.

C.  Trots detta viktiga internationella uppdrag har den interna situationen i Kazakstan försämrats under de senaste månaderna genom skärpta begränsningar för medier och en rad kontroversiella åtal.

D.  Jevgenij Zhovtis, som är chef för Kazakstans internationella byrå för de mänskliga rättigheterna och rättsstaten och gjort sig bemärkt som försvarare av de mänskliga rättigheterna, dömdes den 3 september 2009 för vållande till annans död, efter det att han den 26 juli 2009 med sin bil kört på en fotgängare varvid vederbörande omkommit. Domen löd på fyra års vistelse i straffkoloni.

E.  Den 27 juli 2009 kallades Jevgenij Zhovtis att vittna vid en polisutredning som inletts samma dag. Den 28 juli 2009 ändrades hans ställning från vittne till misstänkt, men inte förrän den 14 augusti 2009 fick hans jurister veta om det. Ett sådant handlingssätt strider mot Kazakstans lag.

F.  OSSE:s byrå för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter hävdar att "tvivelaktiga förfaranden kan ha kränkt Zhovtis' rätt till en korrekt rättegång, i den form denna rätt garanteras i Kazakstans statsförfattning, landets åtaganden inför OSSE och grundläggande internationella normer".

G.  Vid möten som hållits av OSSE på senaste tiden hade Zhovtis ingående redogjort för brott mot de mänskliga rättigheterna i sitt hemland, som gör att man kan fråga sig om landet är lämpligt som ordförande i en organisation med uppgift att försvara demokratins principer.

H.  Tidigare har det yppats allvarliga farhågor om rättegångarna mot andra människorättsaktivister i Kazakstan, inbegripet Ramazan Jesergepov och Sergej Duvanov, vilka lett till att dessa personer hamnat i fängelse.

I.  I juni 2008 och återigen i maj 2009 utfäste sig Kazakstans utrikesminister Marat Tahzin, inför landets kommande ordförandeskap för OSSE, att de mänskliga rättigheterna i Kazakstan skulle stärkas och försvaras bättre.

J.  I artikel 2 i partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Kazakstan föreskrivs det respekt för demokrati, de folkrättsliga principerna och de mänskliga rättigheterna.

1.  Europaparlamentet vill visserligen inte bestrida rättsväsendets oberoende, som ju är en grundläggande beståndsdel i ett demokratiskt samhälle, men det oaktat uttrycker parlamentet allvarliga farhågor över hur denna tragiska trafikolycka utretts och den därpå följande rättegången skötts mot Jevgenij Zhovtis och riktar även uppmärksamhet mot påståendet att vittnesmål till försvar för Zhovtis inte tillåtits bland bevismaterialet under rättegången.

2.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstans myndigheter att omedelbart göra en ny, fullständig och opartisk undersökning av omständigheterna kring olyckan och därvid fullständigt uppfylla kraven på att insyn ska råda och att allt ska gå till i laga ordning, samt utgående från resultaten ompröva domen mot Jevgenij Zhovtis och bevilja honom resning i målet.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Kazakstans myndigheter att tillhandahålla officiella detaljuppgifter om fallet Jevgenij Zhovtis och att säkerställa ett korrekt rättsförfarande inför rätta, också med rätt att överklaga, i enlighet med Kazakstans lag.

4.  Europaparlamentet erinrar om att organisationerna för försvar av de mänskliga rättigheterna, i samband med att beslutet om att Kazakstan skulle få ordförandeskapet för OSSE kungjorts under 2007, uttryckt starka reservationer om huruvida Kazakstans regering verkligen gått in för en förändring. Parlamentet väntar sig att Kazakstans myndigheter inte ska sky några mödor för att få en förbättring till stånd och göra konkreta framsteg på väg mot en ökad demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna, innan landet övertar ordförandeskapet för OSSE.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen med tanke på detta att öka EU:s bistånd och samarbete med Kazakstan inom dessa områden för att bättre förbereda Kazakstans regering inför övertagandet av detta viktiga internationella uppdrag.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att beslutsamt föra det här fallet på tal med Kazakstans myndigheter och framför allt ta upp fallet Jevgenij Zhovtis inom ramen för den dialog om de mänskliga rättigheterna som förs mellan EU och Kazakstan och vars nästa omgång är planerad att äga rum den 21 oktober 2009, och likaså inför samarbetsrådet EU–Kazakstan i mitten av november.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utöka sina projekt och program i Kazakstan inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, FN:s generalsekreterare, EU:s särskilde representant för Centralasien, OSSE, Europarådet samt Kazakstans parlament, regering och president.

(1) EUT C 184 E, 6.8.2009, s. 49.
(2) EGT L 196, 28.7.1999, s. 3.


Syrien: fallet Muhannad al-Hassani
PDF 115kWORD 37k
Europaparlamentets resolution av den 17 september 2009 om Syrien: fallet Muhannad al-Hassani
P7_TA(2009)0024RC-B7-0071/2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–   med beaktande av FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna från 1998,

–   med beaktande av 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, som ratificerades av Syrien 1969,

–   med beaktande av 1984 års FN-konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som ratificerades av Syrien 2004,

–   med beaktande av artikel 11.1 i EU-fördraget och artikel 177 i EG-fördraget, enligt vilka främjandet av de mänskliga rättigheterna är ett av målen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

–   med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från 2004,

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien, särskilt resolutionerna av den 8 september 2005(1), den 15 juni 2006(2) och den 24 maj 2007(3),

–   med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen och av följande skäl:

A.  Mellan EU och Syrien finns viktiga politiska, ekonomiska och kulturella band. Syrien har en viktig roll att spela i arbetet med att åstadkomma varaktig fred och stabilitet i Mellanöstern. Vissa positiva steg har tagits i denna riktning, vilket ligger till grund för förnyade ansträngningar att sluta ett associeringsavtal.

B.  Associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sedan och Arabrepubliken Syrien å den andra väntar fortfarande på att undertecknas och ratificeras. Artikel 2 i detta avtal stipulerar att respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer är vägledande för parternas interna och internationella politik och utgör ett väsentligt inslag i avtalet.

C.  Muhannad al-Hassani, en ledande människorättsadvokat och ordförande för den syriska människorättsorganisationen Swasiah, greps av de syriska myndigheterna den 28 juli 2009. Han fördes till justitiepalatset i Damaskus, där han förhördes och formellt åtalades för att ha "försvagat de nationella stämningarna" och "spridit falska nyheter". Förhöret skedde bakom stängda dörrar, utan att hans advokat fick närvara.

D.  Muhannad al-Hassani har varit delaktig i övervakningen av fängelseförhållandena i Syrien och framför allt av de rättsliga förfarandena i Statens högsta säkerhetsdomstol, vars rättegångar inte lever upp till internationella normer enligt en rapport från Human Rights Watch från februari 2009. Redan före gripandet hade han blivit förhörd vid ett flertal tillfällen, framför allt med anledning av sin verksamhet på människorättsområdet och sitt försvar av politiska fångar.

E.  Parlamentet och dess talman har redan ingripit flera gånger för att människorättsförsvarare, parlamentariker och andra politiker som sitter i syriska fängelser, inbegripet Michel Kilo och Mahmoud Issa, ska släppas fria. Parlamentet välkomnar alla lyckosamma initiativ från syriska och internationella aktörer som har till syfte att få människorättsförsvarare fria.

F.  Den undantagslag som är i kraft sedan 1963 begränsar på ett effektivt sätt medborgarna i utövandet av deras medborgerliga och politiska rättigheter. De syriska myndigheterna har tidigare hindrat Muhannad al-Hassani och andra människorättsadvokater från att resa utomlands för att delta i evenemang till stöd för de mänskliga rättigheterna och i utbildningsseminarier. Detta är en inarbetad metod som de syriska myndigheterna använder sig av för att trakassera och bestraffa människorättsförsvarare.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin allra djupaste oro över fängslandet av Muhannad al-Hassani, vars syfte tycks vara att bestraffa hans verksamhet på människorättsområdet, framför allt hans övervakning av Statens högsta säkerhetsdomstol och av fängelseförhållandena i Syrien.

2.  Europaparlamentet uppmanar de syriska myndigheterna att omedelbart frige Muhannad al-Hassani och att under alla omständigheter garantera hans fysiska och psykiska integritet.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin allra djupaste oro över det påtagliga förtryck som människorättsförsvarare i Syrien alltjämt utsätts för och över bristen på framsteg i de syriska myndigheternas respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet är övertygat om att Syrien, som skulle kunna spela en viktig fredsskapande roll i regionen, kommer att förbättra och stödja de mänskliga rättigheterna och yttrandefriheten i landet.

4.  Europaparlamentet uppmanar de syriska myndigheterna att upphöra med förföljelsen och trakasserierna av människorättförsvarare och deras familjer och att omedelbart frige alla samvetsfångar, människorättsförsvarare – inbegripet Anwar al-Bunni and Kamal Labwani – och fredsaktivister.

5.  Europaparlamentet uppmanar de syriska myndigheterna att säkerställa insyn i rättsväsendet, med särskild hänsyn till Statens högsta säkerhetsdomstol.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de syriska myndigheterna att strikt efterleva FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, samt andra relevanta internationella dokument och normer, för att se till att fångarna i Syriens fängelser

   a) behandlas väl och inte utsätts för tortyr eller annan misshandel,
   b) får omedelbar, regelbunden och obegränsad tillgång till sina familjer, advokater och läkare.

7.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att främjandet av de mänskliga rättigheterna är en av grundbultarna i förbindelserna mellan EU och Syrien. Parlamentet välkomnar den fortlöpande dialogen mellan EU och Syrien och hoppas att de kontinuerliga ansträngningarna kommer att leda till förbättringar inte bara vad gäller den ekonomiska och sociala situationen i Syrien utan även politiskt och på människorättsområdet. Parlamentet uppmanar det svenska ordförandeskapet, rådet och kommissionen att innan associeringsavtalet undertecknas anta en färdplan med tydliga uppgifter om vilka förbättringar i fråga om mänskliga rättigheter man förväntar sig av de syriska myndigheterna.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt Syriens regering och parlament.

(1) EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 349.
(2) EUT C 300 E, 9.12.2006, s. 519.
(3) EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 485.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy