Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt), särskilt ”särbehandlingsklausulen” från 1979,

–   med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 5 juni 2008 om förslaget till rådets förordning om tillämpning av Allmänna preferenssystemet under perioden 1 januari 2009-31 december 2011 (2007/0289(CNS)),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 732/2008 av den 22 juli 2008,

–   med beaktande av kapitel 1 i avdelning V i fördraget om Europeiska unionen,

–   med beaktande av artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 115 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Särbehandlingsklausulen är WTO:s rättsliga grund för ordningen med allmänna tullförmåner (Allmänna preferenssystemet).

B.  Gemenskapen har sedan 1971 beviljat utvecklingsländer handelsförmåner inom ramen för Allmänna preferenssystemet.

C.  Parlamentet har hörts om kommissionens förslag till rådets förordning om Allmänna preferenssystemet under perioden 1 januari 2009–31 december 2011 (KOM(2007)0857).

D.  Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009.

E.  Enligt kapitel 1 i avdelning V i fördraget om Europeiska unionen ska Europeiska unionens åtgärder i internationella sammanhang utgå från demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet och måste stödja en hållbar utveckling av ekonomi, samhälle och miljö i utvecklingsländerna med utrotandet av fattigdomen som sitt huvudsakliga mål.

F.  Enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska parlamentet och rådet genom förordningar, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, besluta om åtgärder för att fastställa inom vilken ram den gemensamma handelspolitiken ska genomföras.

1.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av det Allmänna preferenssystemet, som ger de utvecklade länderna möjlighet att erbjuda icke-ömsesidig förmånsbehandling av produkter med ursprung i utvecklingsländerna.

2.  Europaparlamentet framhåller att Europeiska gemenskapen inrättade Allmänna preferenssystemet 1971 som ett instrument för att lösa problemet med obalans i handeln mellan utvecklade länder och utvecklingsländer och att systemet förväntades bidra till hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Parlamentet anser att systemet har varit ett EG- och EU-handelsinstrument för att hjälpa utvecklingsländerna genom att skapa inkomster från internationell handel och på så vis bidra till deras hållbara utveckling och till gott styre.

3.  Europaparlamentet konstaterar att den nuvarande förordningen om Allmänna preferenssystemet upphör att gälla den 31 december 2011. Med tanke på den tid som krävs för att anta en ny förordning i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, uppmanar parlamentet kommissionen att lägga fram ett förslag om en översyn av förordningen om Allmänna preferenssystemet inför parlamentet och rådet senast den 1 juni 2010.

4.  Europaparlamentet anser att de preferenser som ges genom Allmänna preferenssystemet bör riktas mot de utvecklingsländer som har störst behov av dem, och att den nya förteckningen över länder som omfattas av systemet därför bör avspegla den aktuella ekonomiska situationen i utvecklingsländerna.

5.  Europaparlamentet betonar att alla länder som drar nytta av Allmänna preferenssystemet (GSP+), i enlighet med artikel 15.1, bör ratificera men också effektivt genomföra alla de 27 ILO- och FN-konventioner som finns förtecknade i bilaga III till förordningen om Allmänna preferenssystemet.

6.  Europaparlamentet framhåller att det behövs mer öppenhet och insyn samt demokratisk ansvarighet när det gäller hur undersökningsprocesser inleds och genomförs. Därför måste kommissionen hålla parlamentet fullständigt underrättat och låta parlamentet delta i lämplig utsträckning under alla faser av förfarandena för Allmänna preferenssystemet (GSP och GSP+), även i fråga om rådets förslag om förteckningen över länder som omfattas av systemet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga följa läget i Sri Lanka och den srilankesiska regeringens förmåga att snabbt reagera för att normalisera läget i landet innan man faktiskt genomför avstängningen från GSP+.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga följa människorättsläget i Colombia och att rapportera till parlamentet.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra en konsekvent politik avseende GSP+, särskilt när det gäller eventuell avstängning från systemet i fall av brott mot de mänskliga rättigheterna, och att involvera parlamentet helt och fullt i processen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att innan den nuvarande förordningen upphör att gälla och i tid för en diskussion om nästa förordning lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om läget för ratificeringen och genomförandet av de 27 konventionerna i vart och ett av de länder som omfattas av de särskilda stimulansordningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin reviderade förordning om Allmänna preferenssystemet fastslå vilka övervakningsorgan som ska lämna rekommendationer om huruvida ett visst land bör vidta ytterligare åtgärder för att effektivt genomföra en konvention. Kommissionen måste i denna rapport också utvärdera huruvida de särskilda stimulansordningarna är ändamålsenliga och uppnår sina syften samt, vid behov, föreslå ändringar i bilaga III.

11.  Europaparlamentet ber kommissionen att vid översynen av förordningen om Allmänna preferenssystemet ta med föreskrifter om en regelbunden bedömning av hur varje land som omfattas av systemet uppfyller sina åtaganden enligt Allmänna preferenssystemet (GSP+) , och därigenom se till att inget av skälen för tillfälligt upphävande, vilka fastställts i artiklarna 15.1, 15.2, 16.1 och 16.2, föreligger. En årlig rapport ska översändas till parlamentet och rådet.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, innan den ser över systemet, genomföra en konsekvensbedömning av Allmänna preferenssystemets effekter under perioden 1 januari 2006–31 december 2009 och att utvärdera hur dess ursprungliga målsättningar har mötts i fråga om de specifika socioekonomiska indikatorerna för varje land och i synnerhet fattigdomsminskningen. Parlamentet konstaterar att undersökningen därefter måste översändas till parlamentet och rådet samt att man i det nya förslaget till översyn av förordningen om Allmänna preferenssystemet måste ta vederbörlig hänsyn till vad som framkommit vid konsekvensbedömningarna.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.