Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2560(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0148/2010

Ingivna texter :

B7-0148/2010

Debatter :

PV 11/03/2010 - 2
CRE 11/03/2010 - 2

Omröstningar :

PV 11/03/2010 - 8.2
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0064

Antagna texter
PDF 129kWORD 50k
Torsdagen den 11 mars 2010 - Strasbourg
Investera i teknik med låga koldioxidutsläpp
P7_TA(2010)0064B7-0148/2010

Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2010 om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 28 februari 2008,

–   med beaktande av kommissionens meddelande om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen) (KOM(2009)0519) och arbetsdokumenten som behandlar utarbetandet av teknikplanerna för 2010–2020 för genomförandet av SET-planen (SEK(2009)1295) och FoU-investeringar i prioriterade teknikområden (SEK(2009)1296),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2008 om en europeisk strategisk plan för energiteknik (2008/2005(INI))(1),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013)(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet(4),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG(5),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser(6),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2007 om en energipolitik för Europa, i vilket EU:s centrala mål för energi fastställs, nämligen hållbarhet, konkurrenskraft och trygg energiförsörjning (KOM(2007)0001),

–   med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2010 om resultatet av Köpenhamnskonferensen om klimatförändringar (COP 15)(7),

–   med beaktande av frågorna av den 12 februari 2010 om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen) (O-0015/2010 – B7-0011/2010, O-0016/2010 – B7-0012/2010),

–   med beaktande av artikel 115.5 och artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen kan endast uppnå sitt mål att senast 2020 minska växthusgasutsläppen med 20 %, eller med 30 % om ett internationellt avtal kommer till stånd, minska användningen av primärenergi jämfört med de beräknade nivåerna med 20 % och producera minst 20 % av all energi från förnybara energikällor, om unionen ökar sina insatser för att få fram ett utbud av kostnadsmässigt överkomlig, ren, effektiv och hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp.

B.  Sådan teknik kan ingå i den lösning som krävs för att man verkligen ska kunna ta itu med de utmaningar som klimatförändringarna innebär, trygga energiförsörjningen i EU och se till att våra ekonomier blir konkurrenskraftiga.

C.  De offentliga och privata medlen för energiforskning har minskat sedan 1980-talet. Den nuvarande omfattningen av dessa medel går inte ihop med de många utmaningar som det innebär att gå mot ett hållbart energisystem med låga koldioxidutsläpp.

D.  Finansieringen är en av de huvudsakliga utmaningarna för att driva på innovation på energiområdet i EU.

E.  I de sex europeiska näringslivsinitiativen fastställer kommissionen att det under de närmaste tio åren behövs både offentliga och privata investeringar på 6 miljarder euro i vindenergi, 16 miljarder euro i solenergi, 2 miljarder euro i elnät, 9 miljarder euro i bioenergi, 13 miljarder euro i avskiljning och lagring av koldioxid, 7 miljarder euro i kärnklyvning och 5 miljarder euro i det gemensamma teknikinitiativet för bränsleceller och vätgas.

F.  SET-planen har som mål att förvandla EU till en innovativ ekonomi, vilket den även har potential att göra, och därmed skapa hundratusentals nya kvalificerade arbetstillfällen under det kommande årtiondet och ytterligare stimulera en snabbt växande industrisektor.

G.  Det paradigmskifte som måste ske på energiområdet kräver en riskdelningsstrategi, som innebär att alla berörda aktörer, både offentliga och privata, måste dela ansvaret, vilket inte enbart förutsätter ökat ekonomiskt stöd från den offentliga sektorn, utan även att industrin, bankerna och privata investerare tar större gemensamt ansvar för de tekniska och marknadsmässiga riskerna.

H.  Forskningen är kroniskt underfinansierad i EU.

1.  Europaparlamentet välkomnar att SET-planen innehåller konkreta åtgärder för forskning om ren, hållbar och effektiv energiteknik med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet framhäver sin potential att kunna göra EU till en innovativ ekonomi, och betonar även att EU utan denna nya strategi inte kommer att kunna uppnå sina energi- och klimatmål till 2020.

2.  Europaparlamentet inser att de offentliga och privata investeringarna i utvecklingen av hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp måste ökas avsevärt, så att man kan påskynda utvecklingen av denna teknik och se till att den byggs ut på ett kostnadseffektivt sätt och tillämpas snabbt och i stor utsträckning under de kommande tio åren.

3.  Europaparlamentet är övertygat om att de medel som behövs för att genomföra SET-planen endast kan skaffas fram genom att den offentliga och privata sektorn ställer ytterligare medel till förfogande, och att SET-planen endast är trovärdig om nya medel anslås till den från EU:s budget.

4.  Europaparlamentet uppmanar både offentliga och privata intressenter att genast anslå ytterligare medel till genomförandet av de överenskomna teknikplanerna; den största delen måste då komma från den privata sektorn, med en avsevärd ökning av andelen offentliga investeringar på både EU-nivå och nationell nivå.

5.  Mot bakgrund av den ekonomiska krisen betonar Europaparlamentet att man i första hand bör investera i denna nya teknik, som har de bästa möjligheterna att skapa arbetstillfällen. Detta kommer enligt parlamentet att skapa marknader och nya intäktsströmmar samt bidra till utvecklingen av EU:s ekonomi och konkurrenskraft. Parlamentet betonar slutligen att detta dessutom kommer att öka tryggheten i energiförsörjningen i EU och minska dess energiberoende i fråga om ett begränsat antal energikällor, leverantörer och transportvägar.

6.  Europaparlamentet upprepar sin begäran att det måste garanteras lämplig finansiering för att främja ren, hållbar och effektiv energiteknik med låga koldioxidutsläpp, vilken totalt uppgår till minst 2 miljarder euro per år av EU:s budget, som skulle anslås utöver medlen från det sjunde ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation från och med 2010. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att snabbt upprätta en tidsplan för finansieringen av de medel som de kommer att avsätta för att medlen ska kunna börja användas från 2010.

7.  Europaparlamentet uppmanar vidare rådet och kommissionen att utnyttja diskussionerna om halvtidsöversynen av den nuvarande budgetplanen och diskussionerna om nästa budgetplan för att bättre samordna EU:s nuvarande och framtida budget med EU:s politiska prioriteringar, framför allt när det gäller forskning, klimatåtgärder och tryggad energiförsörjning.

8.  Europaparlamentet ser det som absolut nödvändigt att man snabbt använder de 300 miljoner EU-utsläppsrätter som tagits undan från reserven för nya deltagare i systemet för handel med utsläppsrätter till att stödja avskiljning och lagring av koldioxid samt innovativa förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska investeringsbanken (EIB) att anpassa sina utlåningskriterier till godtagbara och innovativa anläggningar som utnyttjar förnybar energi.

9.  Europaparlamentet erinrar medlemsstaterna om att inkomsterna från utauktionering av utsläppsrätter inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter är en viktig källa till finansiering av åtgärder för att motverka klimatförändringarna och för att använda och utveckla hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp.

10.  Europaparlamentet efterlyser en stärkt roll för EIB vid finansiering av energirelaterade projekt, särskilt genom att man utökar bankens energiutlåningsmål, stärker dess kapacitet att erbjuda energiprojekt lånegarantier och förbättrar samordningen och kontinuiteten för finansiering av energirelaterade FoU-projekt med högre risker.

11.  Europaparlamentet uppmanar EIB att med tillräckligt hög prioritet reflektera över de projekt som realistiskt sett ökar bärkraften för demonstrationen av hållbar teknik med låga koldioxidutsläpp (exempelvis utvecklingen av intelligenta nät och små vattenkraftanläggningar).

12.  Europaparlamentet välkomnar pågående initiativ som finansieringsinstrumentet med riskdelning (RSFF), ”Margueritefonden” (den europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur), investeringarna i riskkapital och instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF), vars roll för att bidra till finansieringen av initiativen inom SET-planen bör stärkas och utvärderas på vederbörligt sätt inom ramen för en halvtidsöversyn.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med EIB utan dröjsmål och senast 2011 lägga fram ett omfattande förslag till instrument för finansiering av projekt för förnybar energi och energieffektivitet samt utveckling av smarta nät.

14.  Europaparlamentet betonar att kapaciteten hos EU:s forskningsbas måste bli större och att vidareutbildning och fortbildning är nödvändigt för att de mänskliga resurserna ska ha den omfattning och kvalitet som krävs för att man fullt ut ska kunna dra nytta av nya tekniska möjligheter.

15.  Europaparlamentet betonar behovet av att skapa korrekta villkor samt stabila och gynnsamma regler till stöd för inrättandet av offentlig-privata partnerskap, som är en förutsättning för genomförandet av SET-planen och de europeiska näringslivsinitiativen.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att tekniktillverkare kan ansöka direkt om finansiering enligt SET-planen, och inte enbart som medlemmar i konsortier av allmännyttiga energibolag, såsom är fallet med programmet för ekonomisk återhämtning och NER300.

17.  Europaparlamentet erkänner att små och medelstora företag är en viktig drivkraft bakom utvecklingen av många typer av hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp, särskilt när det gäller utveckling av mer decentraliserade energisystem, och betonar därför att tillgången till offentliga bidrag och lån, medräknat finansiering enligt SET-planen, måste utformas på ett sätt som gynnar små och medelstora företag. Parlamentet vill att en avsevärd andel av EU:s finansiering enligt SET-planen ska öronmärkas för små och medelstora företag.

18.  Europaparlamentet välkomnar fokuseringen på (storskaliga) demonstrationsprojekt men betonar dock att resurser också bör göras tillgängliga för grundläggande och tillämpad medellångsiktig och långsiktig forskning som är förbunden med risker.

19.  Europaparlamentet uppmanar European Energy Research Alliance (EERA) att starta och genomföra gemensamma program för fullföljandet av SET-planen genom att utveckla starka förbindelser till de europeiska näringslivsinitiativen och utvidga sin verksamhet. Parlamentet understryker att det bör anslås tillräckliga medel i EU:s och medlemsstaternas budgetar för att EERA fullt ut ska kunna ta på sig denna roll.

20.  Europaparlamentet är oroat över att Europeiska forskningsrådet (ERC) inte planerar några särskilda energirelaterade program, vilket visar att det saknas tillräckliga investeringar i grundläggande forskning.

21.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska tekniska institutets (ETI) initiativ att inrätta särskilda kunskaps- och innovationsgrupper (KIG) för hållbar energi samt för anpassning till och motverkande av klimatförändringar.

22.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om att det nya initiativet för smarta städer, som fokuserar på energieffektivitet i europeiska städer (särskilt signatärer till borgmästarförsamlingen), ska läggas till de sex befintliga europeiska näringslivsinitiativen för att inrätta villkor som kan utlösa ett omfattande marknadsgenomslag för energieffektiv teknik och förnybar energiteknik samt smarta distributionsnät i stadsområden. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att snabbt genomföra detta nya initiativ, som främjar den lokala ekonomin och social sammanhållning, och till fullo involvera lokala och regionala myndigheter som spelar en avgörande roll för att främja och utnyttja hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp.

23.  Europaparlamentet erinrar kommissionen om dess rapporteringsskyldighet enligt förordningen om Europeiska energiprogrammet för återhämtning och dess åtagande att lägga fram ytterligare förslag som skulle möjliggöra finansiering för projekt på områdena energieffektivitet och förnybar energi om det finns pengar kvar efter förslagsinfordran. Parlamentet förväntar sig att 116,19 miljoner euro av de medel som inte har utnyttjats ska göras tillgängliga för sådana projekt.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare undersöka och sprida innovativa metoder för stadsplanering och stadsutveckling, särskilt integrerad stadsplanering som tillgodoser behoven av stärkt social integration, territoriell sammanhållning samt ett omfattande utnyttjande av hållbar energi och rena transporter, i syfte att bygga motståndskraftiga urbana system.

25.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram kompletterande initiativ för att utreda den stora potentialen hos andra tekniska vägar som anges i dess meddelande av den 7 oktober 2009 om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen), liksom hos saltgradientenergi och geotermisk energi. Parlamentet betonar att ytterligare resurser bör göras tillgängliga från EU:s budget för att finansiera dessa initiativ.

26.  Europaparlamentet välkomnar urvalet av de sex europeiska näringslivsinitiativen och utarbetandet av teknikplanerna för 2010–2020, som innehåller konkreta mål för att göra alla former av hållbar teknik med låga koldioxidutsläpp kostnadsmässigt konkurrenskraftiga. Parlamentet uppmanar kommissionen att lansera långt utvecklade europeiska näringslivsinitiativ och se till att deras administrativa struktur är lätt, inte präglas av byråkrati och tillåter insyn. I detta sammanhang anser parlamentet att alla initiativ bör ha regelbunden kontakt med SET-planens ledningsgrupp och EIB.

27.  Europaparlamentet uppmanar SET-planens ledningsgrupp att rapportera till parlamentet en gång per år och planera en bredare expertisstruktur genom att inrätta tekniska arbetsgrupper inom de berörda områdena i syfte att göra fler aktörer delaktiga i diskussionen och beslutsprocessen.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja internationellt samarbete med andra strategiska nyckelparter i industriländerna, tillväxtländerna och utvecklingsländerna för att utveckla, använda och sprida hållbar energiteknik med låga koldioxidutsläpp, särskilt genom fonder som Geeref, som fokuserar på småskaliga projekt.

29.  Europaparlamentet välkomnar åtgärder för att främja samarbete om energiteknik, t.ex. det samarbete som inleddes i och med det nyligen inrättade energirådet för EU och Förenta staterna. I detta sammanhang uppmanar parlamentet energirådet att undersöka synergier för genomförandet av SET-planen.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja världsomfattande handel med utsläppsrätter i syfte att skapa en stabil och rättvis konkurrensmiljö för utveckling och användning av hållbar teknik med låga koldioxidutsläpp.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera att SET-planen genomförs effektivt, lägga fram ett åtföljande utvärderingssystem för detta ändamål, bedöma eventuella hinder vid genomförandet av teknikplanerna och regelbundet informera parlamentet om de framsteg som gjorts i genomförandet av SET-planen och dess teknikplaner.

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P6_TA(2008)0354.
(2) EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.
(3) EUT L 310, 9.11.2006, s. 15.
(4) EUT L 200, 31.7.2009, s. 31.
(5) EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.
(6) EUT L 140, 5.6.2009, s. 63.
(7) Antagna texter, P7_TA(2010)0019.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy