Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2020(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0049/2010

Ingivna texter :

A7-0049/2010

Debatter :

Omröstningar :

PV 25/03/2010 - 6.16
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0084

Antagna texter
PDF 158kWORD 73k
Torsdagen den 25 mars 2010 - Bryssel
Rekommendation till rådet om FN:s generalförsamlings 65:e session
P7_TA(2010)0084A7-0049/2010

Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 25 mars 2010 om den 65:e sessionen i FN:s generalförsamling (2010/2020(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–   med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Alexander Graf Lambsdorff för ALDE-gruppen om EU:s prioriteringar för den 65:e sessionen i FN:s generalförsamling (B7-0243/2009),

–   med beaktande av Europaparlamentets förslag till rekommendation till rådet av den 24 mars 2009 om EU:s prioriteringar för den sextiofjärde sessionen i FN:s generalförsamling(1),

–   med beaktande av EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 64:e generalförsamling, vilka antogs av rådet den 9 juni 2009 (10809/09),

–   med beaktande av den 64:e sessionen i FN:s generalförsamling, särskilt generalförsamlingens resolutioner ”Towards global partnerships”(2), ”Women in development”(3), ”International Strategy for Disaster Reduction”(4), ”Harmony with Nature”(5), ”Situation of human rights in the Islamic Republic of Iran”(6), ”Promotion of equitable geographical distribution in the membership of the human rights treaty bodies”(7), ”Enhancement of international cooperation in the field of human rights”(8), ”Globalisation and its impact on the full enjoyment of all human rights”(9), ”Strengthening United Nations action in the field of human rights through the promotion of international cooperation and the importance of non-selectivity, impartiality and objectivity”(10), ”Promotion of a democratic and equitable international order”(11), ”Rights of the child”(12), ”The girl child”(13), ”Report of the Human Rights Council”(14), ”Protection of global climate for present and future generations of humankind”(15), ”Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty”(16), ”Towards a nuclear-weapon-free world: accelerating the implementation of nuclear disarmament commitments”(17), ”Nuclear disarmament”(18), ”Promotion of multilateralism in the area of disarmament and non proliferation”(19),

–   med beaktande av FN:s millennieutvecklingsmål och EU-medlemsstaternas biståndsåtaganden för att bekämpa hunger och fattigdom,

–   med beaktande av 2010 års utvärderingskonferens mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och utvärderingarna av millennieutvecklingsmålen, FN:s råd för mänskliga rättigheter och den fredsbyggande kommissionen,

–   med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till den,

–   med beaktande av sin resolution av den 16 december 2009 om utsikterna för utvecklingsagendan från Doha efter WTO:s sjunde ministermöte(20),

–   med beaktande av sin resolution av den 25 november 2009 om EU:s strategi inför Köpenhamnskonferensen om klimatförändringar (COP 15)(21),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2009 om främjande av demokrati i EU:s yttre förbindelser(22),

–   med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2009 om effekterna av den globala finansiella och ekonomiska krisen på utvecklingsländerna och utvecklingssamarbetet(23),

–   med beaktande av sin resolution av den 7 maj 2009 om jämställdhetsperspektivet i EU:s yttre förbindelser samt freds- och nationsuppbyggnad(24),

–   med beaktande av sin resolution av den 24 april 2009 om icke-spridning och framtiden för fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT)(25),

–   med beaktande av sin förklaring av den 22 april 2009 om kampanjen ”Säg NEJ till våld mot kvinnor”(26),

–   med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 om millennieutvecklingsmålavtalen(27),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2005 om en reform av Förenta nationerna(28),

–   med beaktande av artiklarna 121.3 och 97 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0049/2010), och av följande skäl:

A.  FN, vars legitimitet grundar sig på det globala medlemskapet, har fortfarande en central roll för att utforma och stärka det globala beslutsfattandet och möta de globala utmaningarna genom genuint multilaterala metoder som grundar sig på internationell rätt, FN-stadgans principer och det gemensamma åtagandet att genomföra de mål som antogs vid FN:s världstoppmöte 2005.

B.  Europeiska unionen eftersträvar multilateralt samarbete och ett stärkande av FN. EU bör därför driva på ansträngningarna för att reformera organisationen, och även i fortsättningen verka för att FN ska spela en viktig internationell roll.

C.  FN:s säkerhetsråd har i dag en struktur som inte svarar mot 2000-talets realiteter och behov. FN:s generalsekreterare anser att reformeringen av säkerhetsrådet ingår i de pågående ansträngningarna att skapa en bredare representation i detta oumbärliga organ, och göra dess arbete effektivare.

D.  EU och dess medlemsstater är FN:s viktigaste bidragsgivare och svarar för omkring 40 procent av FN:s budgetbehov, mer än 40 procent av kostnaderna för alla fredsbevarande insatser, 12 procent av soldaterna och mer än hälften av grundfinansieringen av FN:s fonder och program.

E.  I yttre förbindelser och internationella forum kommer Europeiska unionen enligt Lissabonfördraget nu att företrädas av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (”den vice ordföranden/höga representanten”), med stöd av EU:s nya diplomattjänst. Genom Lissabonfördraget ändras också prioriteringarna för unionens utrikespolitik. Bland annat ska de olika delarna av unionens yttre åtgärder integreras bättre, framför allt utvecklingspolitiken.

F.  EU kommer att ersätta Europeiska kommissionen som observatör i FN:s generalförsamling och andra FN-organ, som part i ett antal FN-konventioner samt i vissa enstaka sammanhang som medlem, t.ex. i FN:s organ för livsmedels- och jordbruksfrågor.

G.  EU:s medlemsstater hade nyligen olika syn på det lämpliga i att medverka vid konferensen för översyn av åtagandena från Durbankonferensen mot rasism. Andra meningsskiljaktigheter har uppkommit om EU:s övervakning av Kinas respekt för mänskliga rättigheter inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter, samt vid omröstningen om Goldstonerapporten. Allt detta har minskat EU:s inflytande och förmåga att få gehör för sina värderingar inom ramen för FN.

H.  Ökad och okontrollerad spridning av kärnvapen utgör ett allt store hot för den fria världen. Vid den kommande utvärderingskonferensen om fördraget om icke-spridning av kärnvapen kommer en central punkt att vara stärkandet av icke-spridningsfördragets samtliga tre pelare, det vill säga icke-spridning, nedrustning och samarbete kring den civila användningen av kärnkraft.

I.  Genom att år 2000 stödja millenniedeklarationen om utveckling åtog sig Europeiska unionen att före 2015 halvera den extrema fattigdomen i världen och att framför allt arbeta för fortsatta framsteg beträffande de åtta millennieutvecklingsmålen.

J.  De institutionella nydaningarna i fråga om könsfördelning inom FN bör kunna bidra till att uppnå en holistisk och samstämd hållning vad gäller integrering av ett jämställdhetsperspektiv och ökning av kvinnornas egenmakt.

K.  Förhandlingar förs om ett vittomfattande och rättsligt bindande internationellt avtal om klimatförändringar för tiden efter 2012. Förhandlingarna torde utmynna i ett avtal som ska undertecknas i Mexico City i december 2010. Klimatförändringar kan medföra en ökad risk för konflikter om naturtillgångar.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

o
o   o

   Europeiska unionen i FN
   a) Rådet uppmanas att genom en utökad dialog med viktiga partnerländer stärka den verkliga multilateralismen för att på så sätt skapa ett starkare FN. Rådet uppmanas också att utveckla den gemensamma, enhetliga och konsekventa EU-hållning inom FN som tredje parter förväntar sig.
   b) Rådet uppmanas att försöka att inom FN framhäva sig som en ärlig medlare mellan olika medlemsgrupper för att främja samförstånd och bättre konsekvens mellan FN:s tre pelare (fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter). Rådet uppmanas dessutom att i sina bilaterala dialoger aktivt främja och systematiskt ta upp vikten av verklig multilateralism.
   c) Rådet uppmanas att främja lösningar som gör unionens stärkta utrikespolitiska roll och ökade ansvar synligare bland FN:s medlemsstater, särskilt genom en skälig tilldelning av talartid och initiativrätten i FN:s generalförsamling. Rådet uppmanas också att i stor utsträckning använda alla de verktyg som står till EU:s förfogande när det gäller yttre åtgärder, för att på så sätt vidta verksamma och samstämda EU-åtgärder inom FN, och se till att EU:s delegation till FN i New York har vad den behöver, särskilt i fråga om personal, för att kunna utöva sin stärkta roll.
   d) Rådet uppmanas att se till att EU framför sin ståndpunkt genom att tala med en röst, och att dra lärdom av klimatkonferensen i Köpenhamn i december 2009.
   e) Rådet uppmanas att se till att unionens värden och intressen företräds på ett ändamålsenligt och samstämt sätt i FN. I detta sammanhang bör rådet försöka se till att förslag till nomineringar till viktiga FN-tjänster, som lämnas av EU-medlemsstater och som EU-medlemsstaterna kommit överens om, får unionens fulla stöd. Rådet uppmanas vidare att framhäva sig själv som en sammanhållande kraft som, i synnerhet i viktiga omröstningar, är förmögen att uppnå resultat och på så sätt även uppnå enighet.
   f) Rådet uppmanas att sträva efter att utöka samarbetet och dialogen med den nya amerikanska administrationen liksom med nya globala och regionala stormakter som Kina, Indien och Brasilien, med målet att upprätta en gemensam plan och hitta gemensamma lösningar på globala utmaningar genom att arbeta multilateralt.
   g) Rådet uppmanas att, med tanke på EU:s nya möjligheter till intern samordning och yttre representation, förbättra unionens långsiktiga planering, särskilt när det gäller kommande viktiga FN-evenemang, såsom utvärderingen av millennieutvecklingsmålen och 2010 års utvärderingskonferens om fördraget om icke-spridning av kärnvapen, samt 2011 års utvärderingar av FN:s råd för mänskliga rättigheter och den fredsbyggande kommissionen.
   Globalt styre och reform av FN
   h) Rådet uppmanas att inta en ledande roll i den pågående debatten om globalt styre och se till att det finns tydliga broar mellan det arbete som bedrivs inom G20 respektive FN, som är det legitima organet för globala åtgärder.
   i) Rådet uppmanas att anmoda den vice ordföranden/höga representanten att ta fram en mer samstämd ståndpunkt från EU:s medlemsstater om reformeringen av FN:s säkerhetsråd och förespråka denna ståndpunkt i FN. Rådet uppmanas att framhålla att EU:s mål fortfarande är att få en plats i ett utvidgat säkerhetsråd.
   j) Rådet uppmanas att anmoda den vice ordföranden/höga representanten att ta fram en mer samstämd ståndpunkt från EU:s medlemsstater om reformeringen av FN:s säkerhetsråd och förespråka denna ståndpunkt i FN. Rådet uppmanas att framhålla att EU:s mål fortfarande är att få en plats i det utökade säkerhetsrådet.
   k) Rådet uppmanas att verka för att nationella och transnationella parlament i större utsträckning deltar i FN:s verksamhet. Målet ska vara att stärka den demokratiska underbyggnaden hos FN och FN:s program och byråer, och att stödja initiativ i den riktningen från det civila samhället och från parlamenten.
   l) Rådet uppmanas att öka sina ansträngningar för att göra FN:s generalförsamling aktivare när det gäller att tillsammans med viktiga partnerländer vidta gemensamma åtgärder genom att se till att förslag från de tillfälliga arbetsgrupperna och rekommendationer från FN-tjänstemän, såsom ordföranden för den 64:e sessionen i FN:s generalförsamling, omvandlas till konkreta åtgärder som kan stärka generalförsamlingens roll, auktoritet, resultat och effektivitet, samt förbättra insynen i dess arbete.
   m) Rådet uppmanas att bidra till genomförandet av den nya könsfördelningen och de relevanta institutionella nydaningarna för att snarast möjligt skapa en enda och mer samstämd enhet som arbetar för att främja jämställdhet samt skydd och egenmakt för kvinnor, bland annat i konflikter och i situationer efter kriser.
   Fred och säkerhet
   n) Rådet uppmanas att fullt ut stödja FN:s generalsekreterares ansträngningar för att bättre klargöra vad principen att ansvara för skydd (Responsibility to Protect, R2P) innebär, och uppmuntra att den tillämpas.
   o) Rådet uppmanas att stödja medlemsstaternas initiativ att anta en FN-resolution om kemiska stridsmedel som dumpas i havet och den risk som detta utgör för miljön, hälsan, säkerheten och ekonomin. Rådet uppmanas vidare att verka för ett stärkt internationellt och regionalt samarbetet på området, med utbyte av information, erfarenheter och tekniska lösningar på frivillig basis.
   Krishantering, fredsbevarande och fredsbyggande
   p) Rådet uppmanas att bidra till att förstärka FN:s fredsbevarande kapacitet för att minska risken för en alltför stor belastning och att främja införlivandet av det fredsbyggande konceptet i åtgärder som avser att skapa fred. Rådet uppmanas också att inta en ledande roll för att finna en ny linje för FN:s fredsbevarande genom att framhålla de synergieffekter som kan uppnås mellan civila och militära åtgärder och genom att förbättra samordningen mellan olika regionala partner, särskilt EU och Afrikanska unionen.
   q) Rådet uppmanas att inom ramen för partnerskapet mellan EU och FN förbättra de gemensamma insatserna inom FN:s fredsuppdrag. Det uppmanas också att uppmuntra de relevanta FN-organen att ytterligare stärka de fredsskapande partnerskapen på internationell och regional nivå, i synnerhet för att se till att de begränsade resurserna används på bästa möjliga sätt.
   r) Rådet uppmanas att arbeta för en samstämd EU-hållning och vidta åtgärder rörande 2011 års utvärdering av den fredsbyggande kommissionen. Rådet uppmanas också att stödja arbetet för att utöka den fredsbyggande kommissionens roll när det gäller att underlätta och garantera hållbara fredsavtal och stärka dess rådgivande roll gentemot säkerhetsrådet.
   s) Rådet uppmanas att fortsätta att verka för att EU och FN ska samarbeta när det gäller återhämtningen efter krisen, och sträva efter att hitta helhetslösningar för att bevara freden, förebygga konflikter och ta itu med de många politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden som bidrar till att förvärra samhällskonflikter.
   Kärnvapennedrustning, icke-spridning, konventionell nedrustning och vapenkontroll samt kampen mot terrorism
   t) Rådet uppmanas att på ett samstämt, konsekvent och effektivt sätt samarbeta med EU:s medlemsstater för att uppnå ett gott resultat vid 2010 års utvärderingskonferens om fördraget om icke-spridning av kärnvapen, och att eftersträva målet om den fullständiga kärnvapennedrustning som avses i FN:s säkerhetsråds resolution 1887, och därmed stödja målet om en kärnvapenfri värld och nedrustning som genomförs under rigorös och verksam internationell övervakning. Rådet uppmanas att fördjupa sin dialog med alla kärnvapenmakter för att få till stånd en gemensam dagordning med en tidsplan och uppnå målet att gradvis minska och eventuellt helt och hållet avveckla lagret av kärnstridsspetsar, samtidigt som man förbättrar kontrollmedlen. Rådet uppmanas att verka för att fördraget om totalförbud mot kärnvapenprov ratificeras och träder i kraft.
   u) Rådet uppmanas att stödja den amerikanska administrationens uttalade åtagande i fråga om global kärnvapennedrustning, vilket understöds av president Obamas vision om en värld utan kärnvapen. Rådet uppmanas att välkomna de initiativ som vissa av EU:s medlemsstater har tagit till att förhandla fram ett tillbakadragande av kärnvapen från europeiskt territorium, med oinskränkt samarbete från rysk sida så att tillbakadragandet sker på ett proportionerligt sätt.
   v) Rådet uppmanas att framhålla behovet av verksam vapenkontroll, däribland av handeldvapen och ammunition som innehåller utarmat uran, och att stödja bredare samt framhålla behovet av mer realistiska och verksamma nedrustningsinsatser och nedrustningsåtgärder. Rådet uppmanas att understryka vikten av att till fullo genomföra konventionen om förbud mot kemiska vapen, konventionen om förbud mot biologiska och kemiska vapen, konventionen om multipelbomber och konventionen om förbud mot truppminor. Rådet bör samtidigt betona behovet av att ytterligare skärpa de internationella mekanismer som förhindrar spridningen av massförstörelsevapen.
   w) Rådet uppmanas att stärka samarbetet och samordningen med viktiga partnerländer för att tillsammans och med full respekt för internationell rätt och mänskliga rättigheter bekämpa terrorismen. Rådet uppmanas att stödja FN:s multilaterala terroristbekämpningsinsatser (inklusive åtgärder för att få FN:s terroristförteckning att svara mot de normer som fastställs i internationell människorättslagstiftning) och det konkreta genomförandet av FN:s globala strategi för terroristbekämpning. Det uppmanas dessutom att öka ansträngningarna för att nå en uppgörelse om internationell terrorism och underteckna en omfattande konvention mot denna, och att föra ett nära samarbete i de fall då gisslans liv står på spel.
   Utveckling och klimatförändringar
   x) Rådet uppmanas att inta en ledande ställning när det gäller att göra FN:s utvecklingsbistånd verksammare, eftersom den nuvarande uppdelningen kan leda till att FN gradvis marginaliseras som en central utvecklingsaktör. Rådet uppmanas vidare att kräva en konsekventare programplanering från FN:s sida och en operationell ram som ger FN:s utvecklingsbistånd så stor effekt som möjligt.
   y) Rådet uppmanas att kräva att krisen inte får bli en förevändning för att avstå ifrån eller skjuta upp nödvändiga globala åtgärder mot klimatförändringar och miljöförstöring. Vår reaktion på krisen måste i stället utgöra en möjlighet att lägga grunden till en ny, modern, miljövänlig ekonomi. I detta sammanhang bör initiativet om en ”grön” ekonomi, som togs av FN:s miljöprogram, stödjas helhjärtat, samtidigt som de diskussioner om en ”ny grön giv” som hör ihop med detta uppmuntras.
   z) Rådet uppmanas att framhålla behovet av hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling.
   aa) Rådet uppmanas att bekräfta principen om att utvecklingspolitik bör utformas tillsammans med de mottagande länderna.
   Millennieutvecklingsmålen
   ab) Rådet uppmanas att inför utvärderingskonferensen om millennieutvecklingsmålen åter bekräfta sitt åtagande att uppnå millennieutvecklingsmålen senast 2015. Rådet bör uppmana samtliga partnerländer att göra detsamma, med tanke på att flera givarländer inte uppfyller de löften de gav 2005 om det årliga biståndet och att de övergripande framstegen har gjorts i för långsam takt för att man ska kunna uppnå målen före 2015.
  ac) Rådet uppmanas att utöva ett starkt ledarskap inför plenarmötet på hög nivå om millennieutvecklingsmålen och att särskilt föra fram följande målsättningar:
   En bekräftelse av att man åtminstone ska ha uppfyllt millennieutvecklingsmålen senast 2015 och ett åtagande om att bekämpa alla försök att urvattna, försvaga eller skjuta upp de löften som getts.
   En överenskommelse mellan industri- och utvecklingsländerna om snabbare åtgärder, inklusive tydliga och konkreta planer och åtaganden, eftersom millennieutvecklingsmålen är långt ifrån uppnådda och över en miljard människor fortfarande lever i extrem fattigdom – en siffra som dessutom förväntas stiga.
   En tydlig signal om att en ny och ännu mer ambitiös agenda för att utrota fattigdomen kommer att antas före 2015, så att man garanterar fortsatta ansträngningar för att snarast utrota fattigdomen.
   Insatser för en bättre samordning mellan FN:s organ och en mer samstämmig operativ ram inom FN för att undvika uppsplittring så att millennieutvecklingsmålen kan uppnås.
   ad) Rådet uppmanas att så tydligt som möjligt påpeka att uppnåendet av millennieutvecklingsmålen inte bara är en moralisk plikt, utan att det även i hög grad kommer att bidra till att främja välstånd, säkerhet och social rättvisa internationellt.
   ae) Rådet uppmanas att understryka att det internationella samfundet måste anstränga sig ytterligare för att ta itu med de negativa konsekvenser som den globala ekonomiska krisen och klimatförändringarna har för utvecklingsländerna. Det uppmanas vidare att föreslå innovativa finansieringsmekanismer, som t.ex. en internationell skatt på finansiella transaktioner.
   af) Rådet uppmanas att göra konkreta åtaganden för att förbättra samordningen, garantera mer samstämmiga åtgärder och uppfylla utvecklingsmål 8 samt för att minska finansieringsunderskottet, så att 2010 års mål från Gleneagles om att anslå cirka 154 miljarder dollar (enligt 2008 års prisnivå) till utvecklingsbistånd kan uppnås.
   ag) Rådet uppmanas att inom ramen för plenarmötet på hög nivå om millennieutvecklingsmålen bekräfta sitt gemensamma åtagande om att anslå 0,7 procent av BNI till utvecklingsbistånd senast 2015, på grundval av tydliga och bindande tidsplaner för varje medlemsstat.
   ah) Rådet uppmanas att kräva att medel som avsatts för millennieutvecklingsmålen inte används för att hantera den ekonomiska krisens eller klimatförändringarnas effekter, utan att man i stället tar fram ytterligare medel och vidtar effektivare åtgärder för att uppnå målen på de områden där extremt små framsteg gjorts, till exempel millennieutvecklingsmål 5 (om mödravård) och utvecklingsmål 4 (om barnadödlighet). Rådet uppmanas också att fokusera på att återuppta arbetet med att nå millennieutvecklingsmålen enligt en fastställd plan och vägkarta för perioden 2010-2015.
   Klimatförändringar
   ai) Rådet uppmanas att främja en debatt om den kommande konferensen mellan parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP 16) i Mexiko i december 2010 och att börja skapa samförstånd om antagandet av ett nytt bindande internationellt klimatavtal för perioden efter 2012.
   aj) Rådet uppmanas att undvika de organisatoriska och strukturella misstag som gjordes vid COP 15 i Köpenhamn, där man misslyckades med att komma fram till ett internationellt bindande avtal. Detta bör man göra genom att föreslå särskilda röstningsregler grundade på betydande majoriteter, så att det blir lättare att få förhandlingarna att framskrida.
   Mänskliga rättigheter
   Institutionella frågor
   ak) Rådet uppmanas att anmoda den vice ordföranden/höga representanten att med en enda röst föra EU-medlemsstaternas talan i människorättsfrågor. Rådet uppmanas också att anmoda varje enskild medlemsstat att uttryckligen stödja dessa eniga ståndpunkter från EU:s sida, för att på så sätt ge dem mer tyngd. Därvid ska det i enlighet med artikel 21 i EU-fördraget beaktas att unionens åtgärder i internationella sammanhang bland annat ska utgå ifrån principerna om de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, och att dess yttre åtgärder bland annat syftar till att verka för demokrati och mänskliga rättigheter.
   al) Rådet uppmanas att, genom att i ett tidigt skede föra en omfattande dialog med EU:s medlemsstater och inom ramen för FN-medlemskapet, komma fram till en effektiv och framåtsyftande förhandlingsstrategi och en gemensam ståndpunkt i fråga om 2011 års utvärdering av FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) och beakta att översynen av dess arbetsmetoder kommer att genomföras i Genève, medan överläggningarna om organets status kommer att ske i New York. Rådet uppmanas att stärka det tredje utskottet som med sitt universella medlemskap kan utgöra en kommunikationskanal i de människorättsärenden som diskuteras inom FN:s råd för mänskliga rättigheter, mot bakgrund av att det tredje utskottet också skulle kunna uppväga MR-rådets brister.
   am) Rådet rekommenderas att komma överens med partner i olika regioner när det gäller MR-rådets översyn av medlemsskapskriterierna och de riktlinjer som ska användas i samband med valet av FN:s råd för mänskliga rättigheter, och främja ett stärkande av MR-rådet och de särskilda förfarandena utan att organets institutionella konstruktion modifieras, samtidigt som man behåller den oberoende roll som innehas av den höge kommissarien för mänskliga rättigheter. Rådet uppmanas också att stödja möjligheten för FN:s råd för mänskliga rättigheter att ta upp särskilda människorättskränkningar genom landspecifika resolutioner.
   an) Rådet uppmanas att stödja den nya assisterande generalsekreteraren vid kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter när det gäller integreringen av människorättsaspekterna i viktiga politiska och administrativa beslut vid FN:s högkvarter i New York.
   Människorättsfrågor
   ao) Rådet uppmanas att starkt förespråka att FN:s generalförsamling tar upp landspecifika situationer i sina resolutioner samtidigt som man bör undvika att använda yrkanden om passivitet (No Action Motions).
   ap) Rådet uppmanas att gå i spetsen för att främja och slå vakt om mänskliga rättigheter, exempelvis utsatta gruppers och minoriteters rättigheter, yttrande- och mediafrihet, religionsfrihet, barnets rättigheter, skyddet av människorättsaktivister och samarbete med det civila samhället.
   aq) Rådet uppmanas att starkt förespråka att människorättsfrågor prioriteras vid utarbetandet av åtgärder mot den globala finansiella konjunkturnedgången. I många länder där möjligheten att åtnjuta mänskliga rättigheter är starkt inskränkt, eller helt obefintlig, slår konjunkturnedgången oproportionerligt hårt mot de delar av befolkningen som redan är marginaliserade.
   ar) Rådet uppmanas att inrikta sig på att stärka den globala utvecklingen som pekar på ett avskaffande av dödsstraffet, genom att försöka se till att en resolution om dödsstraffet antas. Rådet uppmanas att stödja alla ansträngningar för att avskaffa tortyr, och särskilt att uppmuntra antagandet av det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr.
   Integrering av jämställdhetsperspektiv och egenmakt för kvinnor
   as) Rådet uppmanas att ge fler kvinnor egenmakt så att de kan fullgöra den viktiga roll de har när det gäller att bidra till hållbar fred, säkerhet och försoning, och att främja deras delaktighet vid medling och konfliktlösning, bland annat med tanke på den förestående tioårsdagen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325. Rådet uppmanas också att uppmuntra de EU-medlemsstater som ännu inte har skridit till verket i detta hänseende, att lägga fram nationella handlingsprogram för genomförandet av resolutionen.
   at) Rådet uppmanas att visa sitt starka engagemang för FN:s säkerhetsråds resolution 1325, som antogs 2000, genom att medverka vid högtidlighållandet av dess tioårsdag.
   au) Rådet uppmanas att med bestämdhet och med alla medel bekämpa användningen av våldtäkt och sexuellt våld som krigsvapen och förespråka att dessa brott måste bestraffas som krigsbrott och brott mot mänskligheten och att offren för sådana brott ska kunna få hjälp genom särskilda stödprogram. Rådet uppmanas också att stödja FN:s generalsekreterares nyligen utsedda särskilda företrädare i frågor som rör kampen mot sexuellt våld i konflikter.
   Slutliga rekommendationer
   av) Rådet uppmanas att arbeta för att en specifik fråga förs upp på dagordningen för den 65:e sessionen i FN:s generalförsamling, nämligen den som rör samarbete mellan FN, de regionala församlingarna, de nationella parlamenten och Interparlamentariska unionen (IPU) för att stimulera debatten om hur parlamentsledamöterna, de nationella parlamenten och de regionala parlamentariska församlingarna kan spela en aktivare roll i FN, detta i enlighet med det beslut som fattades vid den 63:e sessionen i FN:s generalförsamling i dess resolution om ”Samarbete mellan Förenta nationerna och interparlamentariska unionen” (A/RES/63/24).

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till den vice ordföranden/höga representanten, rådet och, för kännedom, till kommissionen.

(1) Antagna texter, P6_TA(2009)0150.
(2) A/RES/64/223.
(3) A/RES/64/217.
(4) A/RES/64/200.
(5) A/RES/64/196.
(6) A/RES/64/176.
(7) A/RES/64/173.
(8) A/RES/64/171.
(9) A/RES/64/160.
(10) A/RES/64/158.
(11) A/RES/64/157.
(12) A/RES/64/146.
(13) A/RES/64/145.
(14) A/RES/64/143.
(15) A/RES/64/73.
(16) A/RES/64/69.
(17) A/RES/64/57.
(18) A/RES/64/53.
(19) A/RES/64/34.
(20) Antagna texter, P7_TA(2009)0110.
(21) Antagna texter, P7_TA(2009)0089.
(22) Antagna texter, P7_TA(2009)0056.
(23) Antagna texter, P7_TA(2009)0029.
(24) Antagna texter, P6_TA(2009)0372.
(25) Antagna texter, P6_TA(2009)0333.
(26) Antagna texter, P6_TA(2009)0259.
(27) Antagna texter, P6_TA(2009)0152.
(28) EUT C 124 E, 25.5.2006, s. 549.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy