Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2004(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0033/2010

Ingivna texter :

A7-0033/2010

Debatter :

PV 24/03/2010 - 16
CRE 24/03/2010 - 16

Omröstningar :

PV 25/03/2010 - 6.19
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0086

Antagna texter
PDF 245kWORD 81k
Torsdagen den 25 mars 2010 - Bryssel
Prioriteringar för budgeten 2011, avsnitt III – kommissionen
P7_TA(2010)0086A7-0033/2010

Europaparlamentets resolution av den 25 mars 2010 om prioriteringar för budgeten 2011, avsnitt III – kommissionen (2010/2004(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget,

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet (IIA) av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1),

–   med beaktande av kommissionens uppdaterade budgetplanering för 2007–2013, som lagts fram i enlighet med punkt 46 i det ovannämnda interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006,

–   med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010,

–   med beaktande av resultatet från medlingskommittémötet den 18 november 2009,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0033/2010).

Allmänna budgetaspekter

1.  Europaparlamentet konstaterar att för 2011 föreskriver den fleråriga budgetramen 2007–2013 åtagandebemyndiganden (ÅB) på totalt 142,629 miljarder EUR, vilket motsvarar en potentiell maximal ökning på bara 0,83 procent jämfört med budgeten för 2010 såsom den antogs av Europaparlamentet (141,453 miljarder EUR i ÅB). Betalningsbemyndigandena (BB) är fastställda till 134,263 miljarder EUR, en ökning med 9,2 procent jämfört med 2010 års budget (122,937 miljarder EUR i BB). Dessa belopp motsvarar bara cirka en procent av EU:s BNI och är betydligt lägre än det nuvarande beslutet om egna medel.

2.  Europaparlamentet påpekar att skillnaden mellan ÅB och BB i den fleråriga budgetramen uppgår till 8,366 miljarder EUR. Trots en skillnad på bara 6,689 miljarder EUR för 2010 i den fleråriga budgetramen, visar den antagna budgeten för 2010 en skillnad på 18,515 miljarder EUR till följd av ytterligare minskningar i betalningsbemyndigandena. Parlamentet upprepar sin oro över de ökade skillnaderna mellan ÅB och BB, vilket skapar underskott i det långa loppet, och betonar att det ska göra sitt yttersta under hela budgetförfarandet för att hålla skillnaden på en hållbar och hanterlig nivå.

3.  Europaparlamentet påminner om att budgetmyndigheten, utöver övervägandena avseende taken i den fleråriga budgetramen för de återstående åren (2011–2013), varit tvungen att omarbeta den fleråriga budgetramen flera gånger, eftersom denna inte gjorde det möjligt för EU att reagera ordentligt och på ett tillfredsställande sätt på olika utmaningar som uppstått under de senaste åren. Parlamentet upprepar att det är övertygat om att en grundlig översyn och omarbetning av den fleråriga budgetramen är absolut nödvändig. Kommissionen ombeds att före utgången av första halvåret 2010 offentliggöra sin rapport om hur det interinstitutionella avtalet (IIA) fungerar och om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, på grundval av förklaringarna 1 och 3 i IIA av den 17 maj 2006, tillsammans med konkreta förslag om att justera och revidera det nuvarande IIA.

4.  Europaparlamentet påpekar att 2011 års budget är den fjärde av sju under den nuvarande fleråriga budgetramen och betonar att punkt 37 i det interinstitutionella avtalet om användningen av femprocentsmarginalen för lagstiftningsflexibiliteten nu är ytterst rimlig, eftersom budgetmyndighetens två grenar tydligare ser bristerna och de positiva utvecklingstendenserna i befintliga program. Oavsett bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet, är en lämplig flexibilitet i EU-budgeten en förutsättning för att den ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet förväntar sig att rådets förordning om den fleråriga budgetramen antas på grundval av KOM(2010)0072 slutlig och att det kommande interinstitutionella avtalet antas på grundval av KOM(2010)0073 slutlig, så att en större flexibilitet blir möjlig.

5.  Europaparlamentet påpekar att det faktum att ett antal politikområden på EU nivå förstärks till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande logiskt bör innebära att EU tillförs finansiell kapacitet.

6.  Europaparlamentet ber kommissionen att i samband med halvtidsöversynerna av programmen som inrättats enligt medbeslutandeförfarandet, tillhandahålla en omfattande översikt över budgetkonsekvenserna för samtliga rubriker.

7.  Europaparlamentet välkomnar att, enligt kommissionens egenbedömning från juli 2009, majoriteten av de verksamhetsförklaringar som låg till grund för det preliminära budgetförslaget för 2010 innehöll en klar och koncis motivering av EU-mervärdet, och inkluderade SMART-mål och resultatrelaterade mål och indikatorer. Parlamentet betonar dock behovet av en förbättrad kvalitet på utgiftsrelaterade utdata och en bättre användning av utvärderingsresultaten. Parlamentet beklagar att anslagsvariationerna sällan förklarades med hjälp av uppgifter om prestationerna. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen kommer att förbättra sina verksamhetsförklaringar för 2011 i enlighet härmed.

8.  Europaparlamentet understryker att de återstående förbättringar som behövs i detta hänseende, särskilt när det gäller generaldirektoraten inom Relexfamiljen och föranslutningen, är av avgörande betydelse både för att garantera att budgetmyndigheten är bättre informerad vid beslutsfattandet och för att dra full nytta av införandet av verksamhetsbaserad budgetering och strategisk planering och programmering inom kommissionen, i synnerhet när man beaktar de nya uppgifter och utmaningar som förutses i Lissabonfördraget.

Prioriteringar för 2011 års budget

9.  Europaparlamentet påminner om att EU, inom den fleråriga budgetramens begränsningar, kunde bidra med visst europeiskt mervärde utöver de nationella insatserna i medlemsstaterna för att bekämpa den ekonomiska och finansiella krisen genom att anta en ekonomisk återhämtningsplan för Europa, men konstaterar att den totala ekonomiska situationen i EU fortfarande inte är tillfredsställande.

10.  Europaparlamentet betonar att ungdomen är enormt viktig både nu och för EU:s framtid och att den bör ges särskild uppmärksamhet när de medellånga och långsiktiga prioriteringarna fastställs. Parlamentet påpekar att ungdomen står i centrum för de sociala och integrerande strategierna och att dess innovationsförmåga är en nyckelresurs för den utveckling och tillväxt som EU bör förlita sig på. Parlamentet påminner om att investeringar i ungdom och i utbildning betyder investeringar i dag och i framtiden, såsom framgår av EU:s ungdomsstrategi, och att denna samordnade och ämnesövergripande investering måste inledas omedelbart som ett tvärpolitiskt tema.

11.  Europaparlamentet betonar att ungdomspolitiken måste få en bred definition som omfattar enskilda människors möjligheter att byta jobb och ända anställningsförhållanden flera gången under livet och utan hinder växla mellan lärlingsutbildning, akademiska och yrkesmässiga miljöer och yrkesutbildning. Ett av målen bör vara övergången från utbildningssystemet till arbetsmarknaden.

12.  Europaparlamentet anser att det måste införas instrument som gör det möjligt att främja språkstudier och interkulturell dialog och att dessa instrument ska stå i centrum för den offentliga sektorns ungdomsåtgärder. Med hjälp av sådana instrument skulle man kunna göra befolkningen mer medveten om EU-frågor och därmed uppnå en allt djupare rotad europeisk identitet.

13.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av innovation och den digitala agendan för den ekonomiska utvecklingen och skapande av arbetstillfällen i Europa och påpekar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt nya färdigheter, exempelvis e-färdigheter och entreprenörskap. Parlamentet understryker att prioriteringarna forskning, innovation och den digitala agendan är av avgörande betydelse för en hållbar utveckling i Europa och påminner om vikten av vissa program, exempelvis Europeiska institutet för innovation och teknik, som bidrar till detta mål.

14.  Europaparlamentet är i samband med den globala lågkonjunkturen övertygat om att EU bör koncentrera sina insatser på att aktivt stödja innovativ och särskilt grön teknik som avsevärt bidrar till att övervinna den ekonomiska krisen, garantera tillträdet till marknaderna för små och medelstora företag och etablera EU som en ledande hållbar och konkurrenskraftig ekonomi. Ett smidigt genomförande av FoU-programmen bör garanteras för att uppnå detta mål.

15.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att de små och medelstora företagen spelar en avgörande roll för utvecklingen av strukturellt missgynnade regioner, särskilt på landsbygden, och därmed för att stärka ekonomin i hela EU. Parlamentet påpekar därför att det är nödvändigt att ta fler initiativ till pilotprojekt för små och medelstora företag som avser landsbygdsutveckling.

16.  Europaparlamentet anser i detta hänseende att innovativa resultat inom forskningen med stor sannolikhet har en avgörande inverkan i form av ekonomisk aktivitet, och menar att EU nu till fullo bör vara förberett på att tillhandahålla den ekonomiska stimulans som behövs på alla förvaltningsnivåer, oavsett om det är på nationell, regional eller lokal nivå. Detta europeiska mervärde, som tillkommer utöver de nationella insatserna till stöd för forskningsverksamhet, kommer att ge upphov till ökade spridningseffekter till förmån för samliga medlemsstater.

17.  Europaparlamentet betonar att rörlighet, som är en frihet som fastslås i fördragen och ett grundläggande villkor för att en verklig inre marknad inom EU ska fungera, måste betraktas som en av förutsättningarna för alla stödåtgärder till förmån för ungdomen. Parlamentet betonar således vikten av att även utforma EU:s budget så att den speglar den ökade rörligheten bland ungdomar.

18.  Europaparlamentet betonar att transporter är en mycket viktig del i den europeiska ekonomin som gör det möjligt för personer, varor och kunskaper att röra sig över gränserna. Transporter hjälper till att öka jämlikhet och social rörlighet, i synnerhet för unga människor, eftersom de öppnar möjligheter och förbättrar chanserna till utbyte på området för kunskap och utbildning.

19.  Europaparlamentet menar att stödet till företagsamhet och små och medelstora företag är en hörnsten i EU:s politik för ungdom och innovation. Parlamentet är övertygat om att det är nödvändigt att bekräfta stödet till samtliga program och instrument som syftar till att främja entreprenörskap även i landsbygdsområden, att tillhandahålla bistånd för inledningsfasen för nystartade företag och att stödja erfarenhetsutbytet bland unga företagare. Parlamentet påminner i detta sammanhang om den roll som spelas av Small Business Act, vilken underlättar tillgången till finansiering och offentlig upphandling för små och medelstora företag och ytterligare främjar deras färdigheter och innovationskapacitet. Parlamentet har föreslagit flera pilotprojekt och förberedande åtgärder under de senaste åren i syfte att stödja unga företagare, främja kontakterna mellan små och medelstora företag och öka arbetstagarnas rörlighet, och parlamentet understryker att det noggrant kommer att följa upp lagstiftningsförslag som kommer att läggas fram efter att dessa projekt och åtgärder har slutförts.

20.  Med tanke på den betydande roll som ungdomen kommer att behöva spela i återhämtningen från den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen anser Europaparlamentet att man även inom Europeiska socialfonden bör betona och förstärka främjandet av lika möjligheter och ett ytterligare underlättande av övergången från utbildning till inträdet på arbetsmarknaden, eftersom EU inte längre har råd med att i synnerhet ungdomen drabbas av fattigdom, dåliga utbildningssystem och hög arbetslöshet.

21.  Europaparlamentet påminner om att 2011 har utsetts till Europeiska året för volontärarbete för främjande av aktivt medborgarskap och 2010 till Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Parlamentet påpekar att frivilligarbete spelar en avgörande roll inom många sektorer, så varierande och så olika som, bland annat, utbildning, hälsovård, social omsorg och utvecklingspolitik, och att det kan ge människor nya färdigheter och kunskaper, vilket förbättrar deras anställbarhet och bidrar till social integrering.

22.  Europaparlamentet påpekar att klimatförändringarna påverkar Europas miljö, ekonomi och samhälle. I detta sammanhang understryker parlamentet betydelsen av ett integrerat och samordnat tillvägagångssätt på EU-nivå för att stödja och stärka åtgärder på nationell, regional och lokal nivå. Det är nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder som lämpliga svar på denna utmaning och att utveckla en kunskapsbas som också är tillgänglig för andra länder. Parlamentet upprepar sin övertygelse om att EU-budgeten fortfarande inte på ett tillfredsställande sätt återspeglar den allmänna uppfattningen att klimatförändringarna ska minimeras.

23.  Europaparlamentet anser att dessa prioriteringar utgör en gemensam ansträngning att sätta EU-medborgarna först, vilket bör vara en av EU:s prioriteringar även i fortsättningen.

24.  Europaparlamentet understryker betydelsen av det gränsöverskridande samarbetet mellan regioner inom ramen för Euroregionerna och dess betydelse för att fördjupa den europeiska integrationen. Parlamentet begär därför att det inrättas fler pilotprojekt för att främja det gränsöverskridande ekonomiska, sociala och kulturella samarbetet mellan regionerna i EU.

25.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbetsdokument om framtidsstrategin ”EU 2020”(2), som fastställer tre drivkrafter av största betydelse för EU:s framtid samtidigt som den behandlar de verkliga problem som EU måste ta itu med, som en grund för en bred diskussion om EU:s ekonomiska strategi. Denna strategi bör dock hårdare betona kampen mot arbetslösheten. Parlamentet understryker dock i samband med de prioriteringar som sätts för 2011 års budget att tydliga proaktiva åtgärder måste vidtas för att förse EU 2020 med mer substans, särskilt när det gäller klimatförändringar, miljö och socialpolitik, och förfäktar bestämt att denna strategi inte ska omvandlas till ännu en vag och enbart vägledande resultattavla för medlemsstaterna. Parlamentet vägrar att åter uppleva den frustrerande erfarenheten från Lissabonstrategin, där rådet gör systematiska nedskärningar i budgetposter som stöder insatser som är förenliga med den överenskomna strategin.

26.  Europaparlamentet efterfrågar därför tydliga och ambitiösa finansiella åtaganden under budgetförfarandet, i linje med dessa prioriteringar, för att bana väg för ett fullföljande av EU 2020-strategin och visa EU:s beredvillighet att gå i spetsen för dessa avgörande frågor. Parlamentet väntar sig att kommissionens utkast till budgetförslag ska matcha denna ambition och skulle beklaga en försummad möjlighet att inleda budgetförfarandet på ett sätt som motsvarar de kommande utmaningarna.

27.  Europaparlamentet betonar att det avser att använda alla medel som föreskrivs i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 för att mobilisera anslag för dessa prioriteringar, och understryker att denna finansiella ansträngning kan nödvändiggöra ett skifte av anslag från andra instrument och program. Parlamentet anser att detta arbete inte bara ska grundas på en kvantitativ övervakning av befintliga program utan också på en noggrann och grundlig kvalitativ övervakning. Budgetutskottet bör förlita sig på det arbete som utförs av parlamentets specialiserade utskott i detta hänseende. Därmed skulle man få ut mer för sina utgifter och öka det europeiska mervärdet, vilket är mycket viktigt i ett läge med ansträngda offentliga finanser.

28.  Europaparlamentet anser att en tydlig och heltäckande presentation av EU:s budget är nödvändig och avser att vara mycket uppmärksam på den ekonomiska planeringen och de ändringar som gjorts genom de senaste större budgetöverenskommelserna. Parlamentet välkomnar kommissionens förbättrade presentation av sina dokument för ekonomisk planering men efterfrågar ytterligare klarlägganden av fördelningen mellan driftsutgifter och administrativa utgifter, samtidigt som det erkänner att denna åtskillnad kan vara svår att göra i vissa fall. Adekvata utgifter för administration är en nödvändighet för att genomföra programmen.

29.  Europaparlamentet påminner om att finansieringen av dessa prioriteringar genom en eventuell omfördelning av anslag inte får ske på bekostnad av grundläggande EU-politik som sammanhållnings-, struktur- och den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet påpekar att sammanhållningspolitiken, genom sin unika struktur med flera förvaltningsnivåer och övergripande karaktär, spelar en central roll i den ekonomiska återhämtningplanen för Europa och är förutbestämd att spela en viktig roll i genomförandet av EU 2020-strategin, i och med att den främjar subsidiariteten genom en strategi som utgår från basen (bottom-up) samt förstärker acceptansen och mobiliserar stöd från unionens medborgare. Dessa politikområden uppfyller nämligen en av EU:s grundläggande principer, nämligen social integrering och solidaritet mellan medlemsstater och regioner.

30.  Europaparlamentet understryker att detta första förfarande under det nya fördragets bestämmelser ger större möjligheter att genomföra en fullständig parlamentarisk granskning av EU-budgeten som helhet och påpekar att det inte har för avsikt att avstå från sina budgetbefogenheter.

Rubrik 1a

31.  Europaparlamentet påminner om att ett antal policyer och åtgärder som ingår i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa faller under denna rubrik, tillsammans med ett stort antal fleråriga program (ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, sjunde ramprogrammet för forskning, transeuropeiska nät, etc.) som kommer att ha nått full mognad 2011. Kommissionen uppmanas att lägga fram en uppföljningsrapport om genomförandet av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, inbegripet om åtgärder som anförtrotts EIB.

32.  Europaparlamentet betonar att prioriteringarna för 2011, med tanke på strategin EU 2020, huvudsakligen kommer att finansieras från denna rubrik, och att Lissabonfördragets utvidgning av EU:s befogenheter (till exempel inom rymdpolitiken och turismen) förmodligen kommer att få budgetkonsekvenser. Parlamentet betonar att en rymdpolitik som strävar efter att främja europeiska vetenskapliga, tekniska och miljömässiga framsteg och industriell konkurrenskraft kräver en verklig finansiell insats från både EU och medlemsstaterna. Parlamentet påpekar i synnerhet att det behövs konkreta förslag när det gäller en adekvat finansiering av GMES.

33.  Europaparlamentet anser att programmet för livslångt lärande stöder de ansträngningar som måste göras för ungdomen, särskilt för att de ska kunna bli självständiga, genom att det inriktas på vanlig utbildning och yrkesutbildning. Detta program bör täcka de verksamheter som är planerade i början av programperioden samt integrera eventuella nya utvecklingstendenser, och bland annat göra det möjligt att upprätta ett tydligt samband mellan utbildningar och arbetsmarknaden, vilka båda är av avgörande betydelse för ekonomisk utveckling och återhämtning. Parlamentet betonar den begäran som redan tillstyrkts av parlamentet om att gå vidare med ett särskilt rörlighetsprogram för att främja ungdomars första anställning under namnet ”Erasmus första jobb”.

34.  Europaparlamentet påminner om att i samband med Europas ekonomiska återhämtning har transportinvesteringar, särskilt via investeringar i TEN-T, en avgörande roll att spela för att driva på tillväxt och sysselsättning samt för att föra Europas ekonomiska och miljömässiga intressen framåt. Parlamentet fäster i detta sammanhang stor vikt vid investeringar till förmån för transportsäkerheten inom alla transportsätt.

35.  Europaparlamentet påminner om att finansieringen av andra mycket viktiga delar fortfarande inte är beslutad och kommer att behöva beaktas och beslutas under budgetförfarandet, även om de inte var förutsedda för 2011 i den fleråriga budgetramen: genomförandet av paketet för finansiell tillsyn som innebär att det inrättas ett EU-system för finansiell tillsyn (ESFS), finansieringen av avvecklingen av kärnkraftanläggningen i Kozloduy (75 miljoner EUR under 2011) som finansierades genom flexibilitetsinstrumentet under 2010 och finansieringen av GMES, den globala övervakningen för miljö och säkerhet, (10 miljoner EUR under 2011).

36.  Europaparlamentet är därför extremt oroat över den kraftiga minskningen av anslag som förutses i den fleråriga budgetramen och som uppgår till 1,875 miljarder EUR jämfört med 2010 års budget. Parlamentet förstår att finansieringen av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa delvis förklarar denna situation men är absolut övertygat om att en ambitiös och konsekvent halvtidsöversyn av den nuvarande fleråriga budgetramen är en nödvändig förutsättning för en effektiv EU-budget.

Rubrik 1b

37.  Europaparlamentet anser att man vid bedömningen av sammanhållnings- och strukturpolitiken huvudsakligen bör inrikta sig på en förenkling av denna politik och på genomförandet både kvantitativt och kvalitativt. Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna inlämnat beskrivningar av sina förvaltnings- och kontrollsystem för nästan alla operativa program och att kommissionens godkännandegrad vid utgången av 2009 låg på 87 procent. Därför förväntas en kraftig ökning av delbetalningarna under 2010 och 2011.

38.  Europaparlamentet påminner om att stärkandet av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning är ett av EU:s grundläggande mål enligt Lissabonfördraget. Parlamentet anser därför att förstärkningen av EU:s sammanhållningspolitik bör förbli högprioriterad för 2011. Parlamentet betonar att det är nödvändigt med en noggrann övervakning av N+2- och N+3-regeln och begär att fullständig och uppdaterad information ska lämnas till budgetmyndigheten i tid, i synnerhet om budgetåtaganden som riskerar att förfalla.

39.  Europaparlamentet noterar att flera förseningar har rapporterats i inledningsfasen för den pågående programperioden och framför sin oro över den låga utnyttjandenivån för samtliga EU:s strukturfonder under de gångna åren, vilket leder till en allt större skillnad mellan åtagande- och betalningsbemyndiganden under denna rubrik. Kommissionen uppmanas att intensivt arbeta med i synnerhet de medlemsstater som hade en låg utnyttjandenivå under den tidigare programperioden, i syfte att förbättra situationen.

40.  Europaparlamentet påminner om det gemensamma uttalande som antogs vid medlingen i november 2009, i vilket man begär en förenkling av genomförandeförfarandena och uppmanar medlemsstaterna att använda sig av möjligheten att revidera sina operativa program för att bättre ta itu med följderna av den ekonomiska krisen. Parlamentet välkomnar i detta hänseende den pågående omarbetningen av den allmänna förordningen om strukturfonderna 2007–2013 (förordning (EG) nr  1083/2006) som syftar till att ytterligare förenkla förvaltningen av fonderna samt att införa åtgärder som gör det möjligt för medlemsstaterna att hantera konsekvenserna av den ekonomiska krisen. Parlamentet begär att dessa bestämmelser omedelbart tillämpas i medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas att uppskatta den eventuella inverkan av de nya bestämmelserna på betalningsbemyndigandena och även bedöma effekterna på budgeten av det föreslagna undantaget från (N+2, N+3) regeln om automatiskt återtagande av åtaganden.

41.  Europaparlamentet insisterar på att en förbättring av genomförandet av utgifterna och av utgifternas kvalitet bör vara en vägledande princip för att uppnå optimal användning av EU-budgeten. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att styra sina ansträngningar i denna riktning och noga övervaka genomförandet av åtgärderna på fältet.

Rubrik 2

42.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den smala marginalen i rubrik 2, vilket skulle kunna leda till en tillämpning av finansiell disciplin enligt artikel 11 i förordning (EG) nr  73/2009, om priserna på jordbruksvaror uppvisar ett liknande volatilitetsmönster som under de senaste åren. Kommissionen uppmanas att noga övervaka jordbruksmarknaderna för att förhindra en sådan situation. Parlamentet önskar en tillräcklig marginal för rubrik 2 i 2011 års budget.

43.  Europaparlamentet påminner om att den andra delen av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa – bredband för Internet i landsbygdsområden – finansieras under budgetposten för landsbygdsutveckling under 2010 (420 miljoner EUR), och att inga nya åtaganden planeras för 2011.

44.  Europaparlamentet påminner om att avskaffandet av skillnaden mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter i grunden kommer att förändra den traditionella interinstitutionella dialogen, och bekräftar att den avser att noggrant granska alla anslag under förfarandets olika etapper med tanke på svårigheterna att förutse förändringar på jordbruksmarknaderna. Kommissionen uppmanas därför att lägga fram sin ändringsskrivelse om jordbruket så snart som möjligt för att göra det möjligt för förlikningskommittén att konstruktivt och effektivt fatta beslut.

45.  Europaparlamentet understryker att det fortsatta åldrandet inom jordbruket kräver åtgärder för att underlätta för en generationsväxling, i syfte att upprätthålla ett konkurrenskraftigt jordbruk som kan bemöta de nya utmaningarna på miljöområdet efter Köpenhamnsmötet.

46.  Europaparlamentet förväntar sig att kampen mot klimatförändringarna även i fortsättningen kommer att stå högt upp på EU:s politiska agenda efter Köpenhamnsmötet under 2010 och 2011, och påminner generellt om att hållbar utveckling är ett ständigt ansvar mot kommande generationer. Kommissionen ombeds att tillhandahålla en tydlig handlingsplan och en tidtabell för genomförandet av anslag under EU:s handlingsprogram för att bekämpa klimatförändringarna. Transportsektorn utgör en stor potential i kampen mot klimatförändringarna och kommissionen uppmanas att ge prioritet åt åtgärder för att minska koldioxidutsläppen inom samtliga transportsätt. Frigörandet av reserven för denna budgetpost kommer att vara beroende av kommissionens förslag.

47.  Europaparlamentet påminner om att den gemensamma jordbrukspolitikens främsta mål är att garantera en stabil marknad, tillhandahålla trygghet och säkerställa rimliga priser för konsumenter och producenter, och uppmanar därför kommissionen att i budgeten för 2011 tillhandahålla de medel som krävs för att tillfredsställa de nya behov som uppstår till följd av den ekonomiska krisen.

48.  Europaparlamentet ber kommissionen rapportera om genomförandet av åtgärderna mot mjölkkrisen vilka infördes i budgeten för 2010, och att presentera ett permanent synsätt inom detta område tillsammans med konkreta förslag för att ta itu med prisvolatiliteten på mejerimarknaderna och andra råvarumarknader i framtiden.

Rubrik 3a

49.  Europaparlamentet bekräftar sin avsikt att bibehålla en nivå på finansieringen som står i proportion till inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i unionen och betonar vikten av att befintliga instrument inom detta område till fullo och effektivt tillämpas, genomförs och utvärderas. Parlamentet anser det vara nödvändigt att i detta syfte åter utvärdera om de finansiella instrumenten och medlen inom detta område är tillräckliga mot bakgrund av Stockholmsprogrammets mål, till exempel inom områdena migration, gränskontroll och gränsförvaltning, dataskydd och terroristbekämpning. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att många program inom detta område snart kommer att bli föremål för en halvtidsöversyn, och då kan det också bli nödvändigt att på nytt överväga de ekonomiska medel som tilldelats dem.

50.  Europaparlamentet anser det vara viktigt att som en del av främjandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, stärka invandringspolitiken och stödet till integrationen av invandrare. Parlamentet anser därför att åtgärder för att harmonisera de enskilda medlemsstaternas invandringspolitik måste utgöra en politisk prioritering för EU, i syfte att nå en verklig jämvikt mellan säkerhetskrav och skydd för grundläggande mänskliga rättigheter.

51.  Europaparlamentet avser att genomföra en grundlig granskning av den ekonomiska förvaltningen av utvecklandet av de stora datanätsystemen, särskilt övergången från Schengens informationssystem I (SIS I) till Schengens informationssystem II (SIS II), som drabbats av flera förseningar och bakslag, innan det beslutar om huruvida man ska behålla den planerade finansieringsnivån för dessa system, och förbehåller sig rätten att i reserven bevara medel som hänför sig till övergången till SIS II i väntan på resultatet av ytterligare analyser och tester.

52.  Europaparlamentet kommer att vara särskilt uppmärksam på genomförandet av förändringar, såsom det fullständiga införandet av Europol i gemenskapssfären och inrättandet av Europeiska byrån för samarbete i asylfrågor liksom granskningen av de finansiella behoven för Frontex.

Rubrik 3b

53.  Europaparlamentet påminner om att denna rubrik täcker ett stort antal åtgärder för ungdomen genom fleråriga program som Aktiv ungdom, Kultur och Ett Europa för medborgarna samt årliga evenemang, bland annat Special Olympics och Erasmus Mundus(3). Parlamentet avser därför att stödja dessa EU-program, som är knutna till detta område, vilket är direkt relevant för prioriteringarna för 2011 års budget, och att noggrant övervaka deras genomförande både kvalitativt och kvantitativt. Parlamentet beklagar dock att taket för denna rubrik för 2011 bara är 15 miljoner EUR över den budget som antogs för 2010.

54.  Europaparlamentet betonar att de systematiska nedskärningar som den andra grenen av budgetmyndigheten gjort i dessa program är oberättigade och har en kontraproduktiv inverkan på utvecklingen av ett ”Europa för medborgarna”.

Rubrik 4

55.  Europaparlamentet påminner om det konstanta nästan outhärdliga trycket på finansieringen av verksamheter som EU genomför som global partner, där handlingsutrymmet kläms emellan små ekonomiska marginaler, oförutsebara och allt större kriser i tredjeländer och en önskan att hävda sina prioriteringar och sitt ansvar i globala sammanhang. Parlamentet understryker behovet av att förse unionen med de nödvändiga ekonomiska medlen för ett samstämt och adekvat svar på oförutsedda globala utmaningar och betonar i synnerhet att den planerade GUSP-budgeten kan visa sig vara alltför lågt beräknad. Parlamentet beklagar att varje ökning utöver de planerade beloppen skulle utsätta rubrik 4 för ytterligare tryck.

56.  Europaparlamentet pekar på behovet att omarbeta 2006 års interinstitutionella avtal om budgetdisciplin när det gäller parlamentets rättigheter avseende budgeten för GUSP/GSFP enligt Lissabonfördraget, inbegripet behovet av nya regler om den flexibla användningen av GUSP-budgeten för civila GSFP-uppdrag och fullständig transparens vid militära krishanteringsoperationer, särskilt användningen av startfonden.

57.  Europaparlamentet påpekar att efter en ändringsbudget för 2010 kommer 2011 att bli det första operativa året för den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (EEAS). Parlamentet avser att tillhandahålla EEAS de nödvändiga administrativa medlen för att den ska kunna fullgöra sitt uppdrag, i synnerhet när det gäller civil krishantering, men påminner om att parlamentet, enligt fördraget och i full överensstämmelse med den allmänna avsikten att utöka parlamentets medverkan i utformningen och förvaltningen av EU:s yttre förbindelser, till fullo kommer att genomföra sin granskning av avdelningens budget och kontroll av densamma. Parlamentet påminner om att full budgetinsyn måste råda när det gäller avdelningens tjänsteförteckning, och betonar att den nya förvaltningen bör ge skalfördelar genom att onödiga dubbleringar tas bort. Parlamentet påpekar samtidigt att EU-delegationer till multilaterala organisationer måste ha tillräckliga personalresurser.

58.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över knappheten på information när det gäller finansieringen av EU:s åtagande att stödja utvecklingsländerna i deras kamp mot klimatförändringarna, och påminner om att detta åtagande inte förutsågs i den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar kraftigt att finansieringen av dessa åtgärder bör tillkomma utöver de befintliga medlen för offentligt utvecklingsbistånd.

59.  Europaparlamentet bekräftar sitt beslutsamma åtagande att bistå folket på Haiti i så stor omfattning som möjligt efter den förödande jordbävning som drabbat landet. Efter en ingående behovsbedömning ombeds kommissionen lägga fram en så ambitiös biståndsplan som möjligt för Haiti. En sådan plan bör inte äventyra befintliga åtaganden gentemot andra utvecklingsländer och mindre utvecklade länder, och bör finansieras från nya källor. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sin ståndpunkt när det gäller att inrätta en permanent EU-räddningstjänststyrka och uppmanar ännu en gång kommissionen att lägga fram konkreta förslag i detta hänseende.

60.  Europaparlamentet påpekar att EU för närvarande mobiliserar alla sina resurser, vid sidan av befintliga program, för att stödja fredsskapande åtgärder och återuppbyggnadsinsatser i konfliktområden, nämligen i Georgien, Afghanistan, Mellanöstern och Afrika söder om Sahara, och parlamentet anser det oacceptabelt att byta ut befintliga prioriteringar mot nya.

61.  Europaparlamentet påminner om vikten av en tillräcklig finansiering för stabiliseringen av västra Balkanregionen och för dess gradvisa integrering i Europeiska unionen.

62.  Europaparlamentet betonar att det östliga partnerskapet, som en del i grannskapspolitiken, är av stor betydelse för EU och upprepar sitt stöd för den föreslagna ramen. Parlamentet anser att det är lika viktigt att garantera en adekvat finansiering som återspeglar EU:s åtagande gentemot sina grannar i söder.

63.  Europaparlamentet påminner om att frågan om att finansiera åtgärder i samband med bananodling, efter Genèveöverenskommelsen om handeln med bananer, inte behandlades under medlingen om budgeten för 2010. Parlamentet protesterar kraftigt mot förslaget att använda marginalerna i rubrik 4 för sådan finansiering (25 miljoner EUR per år), vilket inte förutsågs i den fleråriga budgetramen och anser att denna punkt förtjänar en lämplig flerårig finansieringslösning.

Rubrik 5

64.  För att uppnå ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av EU-medel önskar Europaparlamentet noggrant utvärdera situationen när det gäller denna rubrik när väl ytterligare information lämnats om kommissionens faktiska äskanden, uppskattad tillväxttakt och övergripande handlingsutrymme under taket i den fleråriga budgetramen.

65.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att vara transparent och förutseende när det gäller ett antal frågor med betydande ekonomiska följder, exempelvis personalbehov, pensioner, en kostnads- och energieffektiv fastighetspolitik, outsourcingpolitiken samt administrativa kontra operativa funktioner och trender.

66.  Europaparlamentet påpekar att när det gäller löner och pensioner var den ökning som i december 2009 antogs av rådet 1,85 procent, dvs. bara hälften av den procentsats som är resultatet av ”metoden”, och att, beroende av resultatet av domstolsutslaget till följd av att kommissionen och Europaparlamentet inlämnat en klagan, skillnaden med retroaktiv effekt skulle kunna uppgå till cirka 135 miljoner EUR för samtliga institutioner tillsammans.

67.  Europaparlamentet påminner om att även om kommissionens tillväxtprognos för 2010 begränsades till 0,9 procent, inkluderade den inte ett antal administrativa områden som faktiskt finansieras utanför denna rubrik, exempelvis budgetposter för tekniskt och administrativt stöd (tidigare BA-budgetposter), exekutiva byråer (vid sidan av forskningsbyråer) och administrativa utgifter för decentraliserade byråer samt direkt och indirekt forskning. Kommissionen ombeds att lämna sina synpunkter när det gäller de kriterier som ska tillämpas för att fastställa de totala administrativa utgifterna och att fortsätta att tillhandahålla en klar beskrivning av dessa områden utanför rubrik 5. Parlamentet begär att alla administrativa utgifter ska ingå i rubrik 5.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en uppdaterad ”undersökningsrapport” med en klar analys och uppföljning av personalbehoven.

Decentraliserade byråer

69.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta den policy man använt i de senaste budgetförfarandena när det gäller finansieringen av de decentraliserade byråerna, bland annat genom att beakta de överskott som uppstått vid genomförandet av deras budgetar, när denna beslutar om vilket stöd som ska föreslås. Parlamentet insisterar dock på att dessa byråer, som till viss del är beroende av inkomster från avgifter, fortfarande i stor utsträckning bör kunna använda inkomster avsatta för särskilda ändamål, så att de kan få den budgetflexibilitet de behöver. Parlamentet välkomnar den transparenta presentationen av de begärda årliga stöden i ett arbetsdokument om de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 som bilaga till kommissionens budgetförslag.

70.Europaparlamentet förväntar sig att arbetet i den interinstitutionella arbetsgruppen för de decentraliserade byråerna snart ska återupptas, och framför åter sin förväntan om att denna grupp ska kunna ta fram operativa slutsatser som gör det möjligt för institutionerna att komma överens om ett gemensamt synsätt på inrättandet, förvaltningen och finansieringen av decentraliserade byråer samt deras plats i unionens institutionella landskap.
Förfarandet för att anta 2011 års budget

71.  Europaparlamentet betonar att budgetförfarandet för att anta 2011 års budget kommer att vara det första som helt genomförs enligt de nya regler som fastställts i Lissabonfördraget. Europaparlamentet påminner om att parlamentet, rådet och kommissionen kom överens om övergångsbestämmelser för budgetförfarandet efter Lissabonfördragets ikraftträdande(4), som skulle tillämpas tills de nödvändiga rättsakterna (den nya förordningen om den fleråriga budgetramen, den omarbetade budgetförordningen och ett eventuellt resterande interinstitutionellt avtal), som fastställer bestämmelserna för dessa frågor, träder i kraft.

72.  För att garantera att budgetförfarandet under 2010 löper smidigt anser Europaparlamentet att parlamentet, rådet och kommissionen måste komma överens om principer och villkor för hur förlikningskommittén ska organiseras, inrättas och fungera, vilket föreskrevs i punkt 7 i den ovannämnda gemensamma förklaringen. Parlamentet betonar att dessa principer måste vara förenliga med de principer som fastställdes i parlamentets resolution om de finansiella effekterna av Lissabonfördraget(5) och i parlamentets resolution om övergångsriktlinjer för budgetförfarandet för att beakta ikraftträdandet av Lissabonfördraget(6). Parlamentet ger sitt budgetutskott i uppdrag att förhandla om dessa principer med rådet och kommissionen.

o
o   o

73.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, och revisionsrätten.

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(2) KOM(2009)0647 slutlig.
(3) Detta särskilda program faller under rubrik 1a.
(4) Se bilaga 5 till Europaparlamentets resolution av den 17 december 2009 om rådets ändrade förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010 (alla avsnitt).
(5) Resolution av den 7 maj 2009.
(6) Resolution av den 12 november 2009.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy