Index 
Antagna texter
Torsdagen den 21 januari 2010 - Strasbourg
Den senaste tidens attacker mot kristna samfund
 Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina, särskilt fallet Liu Xiaobao
 Filippinerna
 Europeisk strategi för Donauregionen

Den senaste tidens attacker mot kristna samfund
PDF 117kWORD 38k
Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2010 om den senaste tidens attacker mot kristna samfund
P7_TA(2010)0005RC-B7-0035/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner, i synnerhet den av den 15 november 2007 om allvarliga händelser som äventyrar kristna samfunds och andra religiösa samfunds existens,

–   med beaktande av artikel 18 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–   med beaktande av FN:s deklaration om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering grundad på religion eller annan trosuppfattning från 1981,

–   med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Främjande av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter är grundläggande principer och mål för Europeiska unionen och utgör en gemensam grund för unionens förbindelser med tredjeländer.

B.  Enligt internationell människorättslagstiftning, i synnerhet artikel 18 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, har "var och en […] rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet". Detta innefattar frihet att byta religion eller trosuppfattning och "frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom gudstjänst, iakttagande av religiösa sedvänjor, andaktsutövning eller undervisning".

C.  Europa, i likhet med andra delar av världen, går inte fritt från kränkningar av denna frihet och har upplevt brott som riktats mot medlemmar av minoriteter till följd av deras trosuppfattning.

D.  Europeiska unionen har vid upprepade tillfällen uttryckt sitt åtagande för tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet och betonat att regeringar i hela världen har en skyldighet att garantera dessa friheter.

E.  I samband med skottlossning från en bil den 6 januari 2010 dödades sju personer – sex koptiska kristna och en polisman – samtidigt som flera andra skadades när kyrkobesökare lämnade en kyrka efter en midnattsmässa på den koptiska julaftonen i staden Nagaa Hammadi i övre Egypten. Under de senaste veckorna har det skett ytterligare sammandrabbningar mellan koptiska kristna och muslimer som av den egyptiska regeringen har betecknats som enskilda händelser.

F.  Den 8 januari 2010 meddelade de egyptiska myndigheterna att de hade gripit tre personer med koppling till attacken i Nagaa Hammadi den 6 januari. Den egyptiska allmänna åklagaren har beslutat att de tre gripna ska åtalas för överlagt mord i en domstol för brådskande ärenden som rör den nationella säkerheten.

G.  Koptiska kristna utgör ca 10 procent av Egyptens befolkning. Under de senaste åren har koptiska kristna vid upprepade tillfällen utsatts för våld i Egypten.

H.  Egyptens författning garanterar friheten att välja trosuppfattning och friheten att utöva religiösa ceremonier.

I.  Förbindelser med Egypten är mycket viktiga, och Egypten och förbindelserna mellan EU och Egypten är viktiga för stabiliteten och utvecklingen i EU-Medelhavsområdet.

J.  Katolska kyrkan i Malaysia inledde 2007 en process mot regeringen efter att denna med hänvisning till den nationella säkerheten hotat att förbjuda utgivningen av tidningen "The Herald" om inte tidningen slutade att använda ordet "Allah", ett ord som vanligtvis används av det malajisk-talande kristna samfundet för att beteckna "gud".

K.  Den 31 december 2009 beslutade högsta domstolen i Malaysia att kristna i Malaysia har en författningsenlig rätt att använda ordet "Allah" som beteckning för gud och att ordet inte är förbehållet islam.

L.  Efter domstolsbeslutet genomfördes minst nio attacker mot kristna kyrkor i Malaysia.

M.  Regeringen beslagtog 2009 över 15 000 exemplar av bibeln på malajiska där ordet "Allah" användes som beteckning för gud, och har till dags dato inte återlämnat biblarna.

N.  Den malaysiska regeringen accepterar att ordet "Allah" används av de kristna församlingarna i delstaterna Sahah och Sarawak samtidigt som bruket ifrågasätts i andra delar av landet, vilket leder till ytterligare diskriminering inom hela det kristna samfundet i Malaysia.

O.  Det krävs en dialog mellan samfunden för att främja fred och ömsesidig förståelse mellan folk.

1.  Europaparlamentet betonar att rätten till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet som garanteras genom internationella rättsliga instrument, och fördömer kraftigt alla former av våld, diskriminering och intolerans grundad på religion och trosuppfattning mot religiösa människor, avfällingar eller icke-troende.

2.  Europaparlamentet är oroat över den senaste tidens attacker mot koptiska kristna i Egypten och uttrycker sitt deltagande med offrens familjer. Parlamentet uppmanar den egyptiska regeringen att garantera den personliga säkerheten och fysiska integriteten för koptiska kristna och medlemmar av andra religiösa minoriteter i landet.

3.  Europaparlamentet välkomnar de egyptiska myndigheternas insatser för att identifiera de personer som planlade och genomförde attacken den 6 januari 2010. Parlamentet uppmanar den egyptiska regeringen att se till att alla som är ansvariga för denna attack, och för andra våldsamma attacker mot koptiska kristna, andra religiösa minoriteter eller andra minoriteter, ställs inför rätta och får sin sak prövad.

4.  Europaparlamentet uppmanar den egyptiska regeringen att garantera att koptiska kristna och medlemmar av andra religiösa samfund och av andra minoriteter får utöva samtliga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter – inbegripet rätten att fritt anta eller ändra sin religion – samt att förhindra all diskriminering mot dem.

5.  Europaparlamentet beklagar de religiöst motiverade våldshandlingarna på europeisk mark, inbegripet mordet på Marwa al-Sherbini, och uttrycker sitt deltagande med offrens familjer.

6.  Europaparlamentet är oroat över den senaste tidens attacker mot kyrkor och andra gudstjänstlokaler i Malaysia och uttrycker sitt deltagande med offren. Parlamentet uppmanar de malaysiska myndigheterna att garantera den personliga säkerheten och fysiska integriteten för människor som utövar sin religion och att vidta lämpliga åtgärder för att skydda kyrkor och andra gudstjänstlokaler.

7.  Europaparlamentet uppmanar de malaysiska myndigheterna att snabbt och grundligt utreda de rapporterade attackerna mot gudstjänstlokaler och att ställa de ansvariga inför rätta.

8.  Europaparlamentet anser att det malaysiska inrikesministeriets agerande kränker religionsfriheten. Parlamentet är särskilt oroat över att den malaysiska regeringen har handlat vid sidan av lagen och att dess handlande har bidragit till ökad spänning mellan religiösa grupper i landet.

9.  Europaparlamentet välkomnar den malaysiska högsta domstolens dom, och uppmanar de malaysiska myndigheterna att respektera detta beslut. Parlamentet uppmanar den malaysiska regeringen att inte försöka återinföra förbudet mot användningen av ordet "Allah", utan att försöka lösa upp de spänningar som uppstått och avhålla sig från vidare handlingar som kan rubba den fredliga samlevnaden mellan den dominerande religionen och minoritetsreligionerna, i enlighet med vad som föreskrivs i landets författning.

10.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att inom ramen för EU:s förbindelser och samarbete med berörda länder särskilt uppmärksamma situationen för religiösa minoriteter, inbegripet kristna samfund.

11.  Europaparlamentet stöder alla initiativ som går ut på att främja dialog och ömsesidig respekt mellan olika samfund. Parlamentet uppmanar alla religiösa myndigheter att främja tolerans och att ta initiativ för att bekämpa hat och våldsam och extrem radikalisering.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Egyptens regering och parlament samt Malaysias regering och parlament.


Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina, särskilt fallet Liu Xiaobao
PDF 120kWORD 39k
Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2010 om brott mot de mänskliga rättigheterna i Kina, särskilt fallet Liu Xiaobo
P7_TA(2010)0006RC-B7-0040/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kina, i synnerhet av den 13 december 2007 om toppmötet EU/Kina och om EU–Kina-dialogen om mänskliga rättigheter och av den 26 november 2009 om minoriteters rättigheter och tillämpningen av dödsstraff,

–   med beaktande av sin resolution av den 6 september 2007 om hur dialogerna och samråden om mänskliga rättigheter fungerar med tredjeländer,

–   med beaktande av ordförandeskapets uttalande för EU av den 19 december 2008 om Charta 2008 och arresteringen av människorättsaktivister,

–   med beaktande av toppmötet mellan EU och Kina i Prag 2009,

–   med beaktande av ordförandeskapets uttalanden för EU av den 26 juni 2009 och den 14 december 2009 om åtalet mot Liu Xiaobo,

–   med beaktande av EU–Kina-seminariet den 18–19 november 2009 och EU–Kina-dialogen om mänskliga rättigheter den 20 november 2009,

–   med beaktande av ordförandeskapets uttalande för EU av den 29 december 2009 om avrättningen av Akmal Shaikh,

–   med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Liu Xiaobo, en framstående människorättsaktivist och akademiker samt medförfattare till Charta 2008, blev den 8 december 2008 på hemlig ort i Peking föremål för en form av häktning som kan användas i upp till sex månader utan att åtal väcks.

B.  Liu Xiaobo arresterades den 23 juni 2009 och åtalades dagen därpå för uppvigling till omstörtande verksamhet enligt artikel 105 i landets strafflag.

C.  Liu Xiaobo var en av 303 personer som skrev under Charta 2008, ett upprop för konstitutionell reform, demokratisering och skydd för de mänskliga rättigheterna, som sedermera undertecknats av mer än 10 000 kinesiska medborgare.

D.  Den 25 december 2009 befanns Liu Xiaobo av en folkdomstol i Peking skyldig till uppvigling till omstörtande verksamhet och dömdes till 11 års fängelse. Regeringen grundade domen på Liu Xiaobos roll i arbetet med att utforma och organisera undertecknandet av Charta 2008 samt på sex skrifter i vilka han riktade kritik mot den kinesiska regimen och som publicerades mellan 2005 och 2007.

E.  Liu Xiaobos hustru samt personal från ett dussintal olika ambassader i Peking begärde tillstånd att observera rättegången men nekades tillträde till rättegångssalen.

F.  Domen har rönt omfattande kritik från inhemska Internetbloggare, internationella medborgargrupper samt utländska regeringar, och den har även överklagats av Liu Xiaobo.

G.  Tjeckiens förre president Václav Havel nekades tillträde till Kinas ambassad i Prag när han ville vädja om frigivning av Liu Xiaobo.

H.  De kinesiska myndigheterna hörsammade inte de upprepade kraven från EU och en av dess medlemsstater om att dödsdomen mot Akmal Shaikh skulle omvandlas.

I.  För några dagar sedan erkände för första gången en kinesisk tjänsteman att Gao Zhiseng, en kristen människorättsaktivist som nominerats till Nobels fredspris, försvunnit.

J.  I december 2009 ägde andra människorättsbrott rum i Kina, exempelvis trakasserier mot medlemmar av människorättsforumet Guizhou, som skulle hindras från att genomföra planerade aktiviteter med anledning av människorättsdagen, samt våld och misshandel av den frihetsberövade Qi Choghuai, reporter och tidigare chef för Fazhi Morning Posts redaktion i Shandong.

K.  Inför Kinas 60-årsdag den 1 oktober skärpte landets myndigheter övervakningen, trakasserierna och frihetsberövandena av aktivister, i syfte att hindra dem från att ta upp människorättsfrågor. I samband med detta blev enligt Amnesty International flera hundra aktivister och dissidenter föremål för olika former av övervakning eller husarrest.

L.  I april 2009 lämnade Kina in ett dokument till FN som syftade till att stärka landets kandidatur avseende medlemskap i människorättsrådet och enligt vilket Kina förbinder sig att främja och skydda det kinesiska folkets mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

M.  Den 13 januari 2010 tillkännagav Google sin avsikt att avbryta samarbetet med den kinesiska Internetcensuren med anledning av de sofistikerade cyberattacker mot företagets datorsystem som man misstänkte hade sitt ursprung i Kina och som delvis var riktade mot människorättsaktivisters Gmail-konton.

N.  EU är Kinas största handelspartner och investerare, och samtidigt är Kina EU:s näst största handelspartner. Handeln och de ekonomiska förbindelserna har överskuggat frågorna om demokratiska reformer, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

O.  Den dialog mellan EU och Kina om mänskliga rättigheter som inrättades 2000 har hittills endast lett till marginella resultat. Detta beror även på att EU:s gemensamma utrikespolitik gentemot Kina är ineffektiv och inte har samordnats.

1.  Europaparlamentet kräver att Liu Xiaobo omedelbart och ovillkorligen friges och uttrycker sin solidaritet med hans fredliga aktioner och initiativ till stöd för demokratiska reformer och skydd av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet fördömer kraftfullt de juridiska trakasserier han utsatts för.

2.  Europaparlamentet uttrycker samtidigt sin sympati med de kineser som öppet gett uttryck för sitt missnöje med domen mot Liu Xiaobo.

3.  Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att fullgöra de åtaganden man gjort inför människorättsrådet och att efterleva bestämmelserna i FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling den 9 december 1998.

4.  Europaparlamentet uppmanar enträget Kina att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och kräver att landet ratificerar den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

5.  Europaparlamentet beklagar att Kina i samband med sin universella periodiska översyn 2009 avvisat alla rekommendationer från FN:s medlemsstater om yttrandefrihet, föreningsfrihet, rättsväsendets oberoende, garantier för juristyrket, skydd av människorättsförsvarare, etniska minoriteters rättigheter, avskaffande av dödsstraffet, avskaffande av omskolning genom arbete, förbud mot tortyr, frihet för medier och effektiva rättsmedel mot diskriminering.

6.  Europaparlamentet fördömer i skarpaste ordalag avrättningen av Akmal Shaikh och upprepar sitt absoluta och mångåriga motstånd mot tillämpningen av dödsstraff under alla omständigheter. Parlamentet är övertygat om att avskaffandet av dödsstraffet är en integrerad del av respekten för de mänskliga rättigheterna och skyddet av människovärdet i alla länder.

7.  Europaparlamentet välkomnar Googles avsikt att avbryta samarbetet med de kinesiska myndigheterna i fråga om filtrering och censurering på Internet och uppmanar alla andra företag att göra detsamma. Parlamentet uppmanar Kina att fullt ut respektera yttrandefriheten på Internet och uttrycker sin solidaritet med Kinas Internetanvändare, som är de som kommer att påverkas mest av att Google ger sig av.

8.  Europaparlamentet framhåller att den kinesiska regeringen publicerade sin första nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna (2009–2010) i april 2009. Syftet med denna är att förbättra skyddet av de medborgerliga rättigheterna, förebygga godtyckliga frihetsberövanden, förbjuda metoder som innebär att erkännanden tvingas fram genom tortyr samt säkerställa rättvisa och öppna rättegångar.

9.  Europaparlamentet framhåller att Kinas facit på människorättsområdet alltjämt ger anledning till stor oro och uppmanar rådet och kommissionen att ta upp fallet Liu Xiaobo vid nästa toppmöte mellan EU och Kina. Parlamentet noterar de tidigare rundorna av människorättsdialogen med Kina, liksom människorättsdialogen mellan EU och Kina den 20 november 2009, och framhåller att det krävs en strikt uppföljning mellan alla sådana dialoger för att se till att rekommendationerna genomförs.

10.  Europaparlamentet framhåller behovet av att ingående utvärdera och förstärka människorättsdialogerna mellan EU och Kina. Fall där människorättsförsvarare är inblandade måste systematiskt tas upp under dessa dialoger, och parlamentet hänvisar till fängslandet av 2008 års vinnare av Sacharovpriset, Hu Jia, och trakasserierna mot hans hustru Zeng Jinyan.

11.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av ekonomiska förbindelser med Kina måste gå hand i hand med en verksam politisk dialog och kräver att respekten för de mänskliga rättigheterna ska utgöra en integrerad del av det nya ramavtal som för närvarande förhandlas fram med Kina.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska rådets ordförande, kommissionen samt Kinas president, premiärminister och nationella folkkongress.


Filippinerna
PDF 115kWORD 37k
Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2010 om Filippinerna
P7_TA(2010)0007RC-B7-0043/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av ordförandeskapets uttalande av den 25 november 2009 om avrättningarna i Maguindanao-provinsen i Filippinerna och uttalandet av den 2 december 2009 av Philip Ashton, FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga avrättningar,

–   med beaktande av FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och tilläggsprotokollet till detta, som Filippinerna har undertecknat,

–   med beaktande av Europeiska kommissionens landstrategidokument för 2007–2013 för Filippinerna,

–   med beaktande av finansieringsavtalet för EU–Filippinerna-programmet för stöd till rättsväsendet, som undertecknades i oktober 2009 och som avser att snabba upp domstolsförfarandena mot förövarna bakom utomrättsliga avrättningar,

–   med beaktande av president-, parlaments- och lokalvalen som ska hållas i Filippinerna måndagen den 10 maj 2010,

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Filippinerna,

–   med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Politiska avrättningar och försvinnanden, särskilt av medlemmar i oppositionella organisationer, journalister, människorättsaktivister och religiösa ledare, är fortfarande mycket vanligt i Filippinerna. Människorättsorganisationerna talar om fler än 1 000 politiskt motiverade avrättningar och försvinnanden det senaste decenniet.

B.  De ostraffade förövarna och regeringens oförmåga att effektivt möta det politiskt motiverade våldet i landet gör det mycket svårt att ställa de ansvariga inför rätta, trots regeringens åtaganden under den universella periodiska översynen 2008.

C.  Hundratusentals människor är fortfarande internt fördrivna i konflikten mellan regeringen och Moros islamiska befrielsefront och Nya folkarmén, som fortfarande är aktiva över hela landet, samt till följd av militära operationer mot kriminella grupper som Abu Sayyef-gruppen på öprovinserna Sulu och Basilan i västra Mindanao.

D.   100 beväpnade män från lokal milis ledd av Amapatuan-familjen, inklusive företrädare för den lokala polisstyrkan, torterade och avrättade den 23 november 2009 brutalt 57 personer i en konvoj. I denna fanns kvinnliga släktingar till Esmail Mangudadatu, varav en del blev våldtagna, jurister och 30 journalister på väg att lämna in Mangudadatus kandidatur till provinsguvernörskapet i Mindanao.

E.  Denna massaker, som skördade det hittills största antalet journalisters liv i världen vid ett tillslag, blottlade på det mest chockerande sätt hur lokala krigsherrar, korruption av ordningsstyrkorna och straffrihet för de mest fasansfulla brott har tagit över i Filippinerna.

F.  Den 24 november 2009 införde den filippinska regeringen undantagstillstånd i de två berörda provinserna och satte därmed militären att ansvara för lag och ordning, den bjöd in internationella rättsmedicinska experter att bistå utredningen och, den 4 december 2009 införde den krigslagar i Maguindanao under en vecka, första gången ett sådant beslut tagits sedan 1972.

G.  Denna åtgärd ledde till att de ledande företrädarna för Ampatuan-familjen greps och anklagades för flera mord samt till att en ofattbar mängd vapen och tusentals gömda valsedlar upptäcktes, vilket pekar på ett massivt valfusk till förmån för president Arroyos parti Lakas-Kampi-CMD.

H.  Filippinska val har tidigare om åren störts av ofta förekommande utomrättsliga avrättningar av politiska motståndare utförda av privata arméer och milis, många av dem beväpnade med statligt utfärdade vapen, anställda av politiskt inflytelserika familjer.

I.  Att bortåt 60 kandidater avrättades under 2007 års valkampanj och 41 stycken 2004 stärker farhågorna för att mord på politiska aktivister kommer att öka i upptakten till valen i maj 2010.

J.  De brutala avrättningarna i Maguindanao utgör ett rejält bakslag för fred och demokrati i Filippinerna och kommer att försvåra fredssamtalen mellan den filippinska regeringen och Moros islamiska befrielsefront som återupptogs den 8 december 2009 i Kuala Lumpur tack vare benäget bistånd från den malaysiska regeringen.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt massakern i Maguindanao den 23 november 2009 och uttrycker sitt deltagande med de mördades familjer.

2.  Europaparlamentet välkomnar den filippinska regeringens svar på massakern, samtidigt som det beklagar förseningarna i början, samt understryker att polisutredningen måste bedrivas konsekvent och självständigt och följas av verkningsfulla åtal, inklusive av företrädare för de säkerhetsstyrkor som misstänks vara inblandade.

3.  Europaparlamentet är djupt oroat över att de personliga band som medlemmar av administrationen upprätthåller med Ampatuan-familjen snarare kan bli till hinder än till hjälp för en opartisk utredning av avrättningarna och uppmanar till att Ampatuan-familjen hörs av Centralkriminalpolisen.

4.  Europaparlamentet uppmanar till att omedelbart vidta åtgärder för att skydda alla vittnen, domare, jurister och åklagare som är inblandade i utredningen och åtalen.

5.  Europaparlamentet uppmanar givarländerna att erbjuda rättsmedicinsk, utredningsmässig och juridisk hjälp och stöd till Filippinernas justitiedepartement.

6.  Europaparlamentet uppmanar den filippinska regeringen att vidta bestämda åtgärder för att de utomrättsliga avrättningarna och försvinnandena ska upphöra samt att kasta ljus över alla andra olösta fall, däribland Jonas Burgos försvinnande i april 2007. Parlamentet riktar en stark uppmaning till den filippinska regeringen att ratificera FN:s konvention om olagliga frihetsberövanden.

7.  Europaparlamentet uppmanar den filippinska regeringen att vidta beslutsamma åtgärder för att omedelbart sätta stopp för all privat och lokal finansiering av separata grupper av polis och militär och att upplösa paramilitära styrkor och lokala milisförband. Parlamentet välkomnar president Arroyos uttalande av den 9 december 2009 i denna ärende och uppmanar henne att återkalla dekret 546.

8.  Europaparlamentet välkomnar i samband med detta det pistolförbud som nyligen utfärdades av valmyndigheten inför valen den 10 maj 2010.

9.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet i oktober 2009 av finansieringsavtalet för EU–Filippinerna-programmet för stöd till rättsväsendet (EPJUST), som avsätter 3,9 miljoner euro för stöd, hjälp och undervisning i syfte att stärka det straffrättsliga systemet och främja kommissionens arbete med mänskliga rättigheter och grupper från civilsamhället. Parlamentet ser fram emot rapporterna om arbetet med det övervakningssystem som ska inrättas inom EPJUST och som ska granska de framsteg som görs i landet för att bekämpa utomrättsliga avrättningar och liknande brott.

10.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att presidentens införande av undantagstillstånd, kombinerat med de större befogenheter som överförts till de väpnade styrkorna, vilka tidigare varit inblandade i ett flertal utomrättsliga avrättningar, inte kommer att kunna förhindra eller stoppa våldet i samband med valen i Mindanao-provinsen.

11.  Europaparlamentet uppmanar den filippinska regeringen att öka insatserna för att det politiska våldet ska upphöra i syfte att säkra den filippinska demokratin framgent. Parlamentet uppmanar särskilt myndigheterna att inrätta en expertgrupp på hög nivå med brett politiskt stöd för att omedelbart vidta åtgärder för att förhindra våld under de kommande månader som återstår till valen i maj samt att vidta åtgärder avsedda att skydda medier och yttrandefriheten i stort.

12.  Europaparlamentet välkomnar beslutet från högsta domstolen att låta Ang Ladlad delta i maj månads val, ett beslut som kullkastar valmyndighetens ursprungliga avslag av "moraliska skäl".

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Filippinernas president och regering, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt regeringarna i Aseans medlemsstater.


Europeisk strategi för Donauregionen
PDF 126kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2010 om en europeisk strategi för Donauområdet
P7_TA(2010)0008RC-B7-0031/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artiklarna 192 och 265.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av frågan till kommissionen av den 3 december 2009 om en europeisk strategi för Donauområdet (O-0150/09 – B7-0240/2009),

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 18–19 juni 2009, där kommissionen uppmanades att senast 2010 upprätta en europeisk strategi för Donauområdet,

–   med beaktande av EU-strategin för Östersjöområdet,

–   med beaktande av rådets arbetsprogram, som utarbetats av de spanska, belgiska och ungerska ordförandeskapen,

–   med beaktande av det Donau-forum som inrättats inom Europaparlamentet och detta forums arbete,

–   med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 om grönboken om den territoriella sammanhållningen och en lägesanalys av debatten om den framtida reformen av sammanhållningspolitiken,

–   med beaktande av Regionkommitténs yttrande "En EU-strategi för Donauområdet" från oktober 2009,

–   med beaktande av Esbo-, Århus- och Bernkonventionerna om miljöskydd,

–   med beaktande av ramdirektivet om vatten och Helsingforskonventionen,

–   med beaktande av Belgradkonventionen som reglerar sjöfarten på Donau,

–   med beaktande av det gemensamma uttalande om utvecklingen av transport på inre vattenvägar och miljöskydd i Donauområdet som antagits av Donaukommittén, den internationella kommissionen för skydd av Donau (ICPDR) och den internationella kommissionen för floden Sava (ISBRC),

–   med beaktande av Stockholmkonferensen om makroregionala strategier som anordnades av det svenska ordförandeskapet,

–   med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I Lissabonfördraget anges territoriell sammanhållning som ett av EU:s mål (artikel 3 i EU-fördraget).

B.  Makroregionala strategier syftar till att bättre utnyttja befintliga resurser för att ta itu med frågor som rör territoriell utveckling och hitta gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar.

C.  I Östersjöstrategin finns redan en modell för samordning av EU:s strategier och finansiering i geopolitiska territoriella enheter – makroregioner – som fastställs utifrån särskilda kriterier, och EU-strategin för Donau innebär, i linje med modellen för Östersjöstrategin, en potential för bättre regionalt och gränsöverskridande samarbete för fortsatt ekonomisk tillväxt och en kartläggning av gemensamma svar på gemensamma utmaningar.

D.  Donau förbinder tio europeiska länder – Tyskland, Österrike, Slovakien, Ungern, Kroatien, Serbien, Rumänien, Bulgarien, Moldavien och Ukraina – varav sex är medlemsstater i EU, och i ett vidare territoriellt perspektiv omfattar regionen också Tjeckien, Slovenien, Bosnien och Hercegovina samt Montenegro.

E.  Donauområdet utgör en viktig skärningspunkt mellan EU:s sammanhållningspolitiska program och program för länder som ingår i den europeiska grannskapspolitiken och potentiella kandidatländer, och utgör därför ett område där samverkan mellan olika EU-strategier kan utvecklas: sammanhållning, transporter, turism, jordbruk, fiske, ekonomisk och social utveckling, energi, miljö, utvidgning och grannskapspolitik.

F.  En EU-strategi för Donauområdet ska tas fram inom följande samarbetsområden: social utveckling och socialt skydd, hållbar ekonomisk utveckling, transport- och energiinfrastruktur, miljöskydd samt kultur och utbildning.

G.  EU-strategin för Donauområdet skulle kunna innebära ett viktigt bidrag till en bättre samordning mellan regionala och lokala myndigheter och organisationer som är verksamma i Donauområdet. Strategin skulle också ge området välstånd, hållbar utveckling, sysselsättning och säkerhet.

H.  Det finns en lång historia av samarbete i Donauområdet. Den europeiska kommissionen för Donau, som grundades den 30 mars 1856 och ursprungligen hade sitt säte i Galaţi (Rumänien), var en av de allra första europeiska institutionerna och har i dag sitt säte i Budapest.

I.  Donau har närmast blivit en inre vattenväg i EU efter utvidgningen 2007, och Donauområdet kan på ett betydande sätt gynna den utveckling som skett efter denna utvidgning.

J.  Donau är en effektiv vattenväg också bortom medlemsstaterna, förbinder tillsammans med Mainkanalen och Rhen Nordsjön med Svarta havet och erbjuder en möjlighet att dra nytta av Svartahavsregionens geostrategiska läge.

K.  Donauområdet är en sammanlänkad region med vitt skilda ekonomiska möjligheter. Att betrakta Donauområdet som en enda makroregion skulle hjälpa till att överbrygga de regionala skillnaderna i ekonomisk styrka och främja en integrerad utveckling.

L.  Donaudeltat är sedan 1991 ett av Unescos världsarv, och i Donauområdet finns det flera särskilda skyddsområden och särskilda bevarandeområden inom Natura 2000. Donau och Donaudeltat har ett unikt och sårbart ekosystem med sällsynta växtarter som är hotade på grund av föroreningar.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt inleda breda förhandlingar med alla länder längs Donau för att täcka in olika aspekter av regionalt samarbete, och att senast vid utgången av 2010 lägga fram en EU-strategi för Donauregionen.

2.  Europaparlamentet anser att en EU-strategi för Donauområdet är ett lämpligt instrument för att förbättra den territoriella utvecklingen genom intensifierat samarbete om tydligt definierade politikområden, där ett verkligt europeiskt mervärde har identifierats av alla regeringsparter. Parlamentet vill att denna strategi ska utarbetas som en del av målet om ett europeiskt territoriellt samarbete.

3.  Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att alla makroregionala strategier införlivas i EU:s regionalpolitik, som en samordnad politik för hela EU. Parlamentet understryker dessutom att man måste undersöka strategins mervärde för genomförandet av målet om territoriell sammanhållning på unionens territorium.

4.  Europaparlamentet betonar behovet av att göra de berörda regionala och lokala aktörerna i Donauområdet delaktiga i förberedelseprocessen, för att tydligt identifiera behoven, både när det gäller välavvägd, hållbar utveckling av territorier och kapacitetsbyggande, så att man kan hitta lösningar på gemensamma utmaningar, effektivt genomföra de konkreta projekten och erbjuda en mekanism för goda styrelseformer. Parlamentet uppmanar enträget regeringarna att stödja och underlätta åtgärder för att informera och rådfråga icke-statliga organisationer, branschorganisationer och det civila samhället, såväl när det gäller fastställandet av strategin som genomförandet av den i framtiden

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tydligt identifiera en "styrelsestruktur" för en framtida politik för Donauområdet, och anser att strategins genomförande inte får inkräkta på det regionala och lokala styrets ansvar.

6.  Europaparlamentet stöder Donauområdets ekonomiska och sociala utveckling som ett prioriterat område för EU och vill se en fördjupad regional integration i Donauområdet, så att det blir en dynamisk del av ett vidare europeiskt ekonomiskt och politiskt område.

7.  Donau är i dag en förorenad flod, och Europaparlamentet kräver att dess ekologiska status förbättras så att föroreningarna minskar och ytterligare utsläpp av olja och andra giftiga och skadliga ämnen förhindras.

8.  Europaparlamentet konstaterar att såväl EU:s medlemsstater som de andra länderna längs floden bär ansvaret för föroreningen av Donauområdet. Parlamentet betonar att miljöskyddet i Donaubäckenet är en viktig aspekt som har betydelse för jordbrukets och landsbygdens utveckling i regionen, och uppmanar länderna längs floden att med högsta prioritet bygga gemensamma hydrologiska anläggningar för prover av vattenkvaliteten.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för kampen mot klimatförändringen ägna särskild uppmärksamhet åt, och samarbeta för bevarandet av, de lokala ekosystemen, och uppmanar kommissionen att stödja forskning i och utveckling av ny teknik för att förbättra möjligheten att prognostisera och vidta åtgärder vid översvämning, extrem torka och oavsiktlig förorening.

10.  Europaparlamentet understryker behovet att skydda och stärka fiskbestånden i Donau. Kommissionen uppmanas att utarbeta en omfattande plan för att bevara och återställa Donaus naturliga bestånd av stör.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja de operativa erfarenheterna från Östersjöstrategin och efterlyser följaktligen en handlingsplan för att komplettera dokumentet. Parlamentet anser att handlingsplanen bland annat bör innehålla följande: miljövänlig användning av Donau genom sjöfart på inre vattenvägar, blandad transport längs Donau genom förbättring av all infrastruktur (med prioritet för bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur) och genom att upprätta ett system med flera transportmedel längs hela floden, miljövänlig användning av vattenkraft längs Donau, bevarande och förbättring av Donaus vattenkvalitet i enlighet med ramdirektivet om vatten, stränga säkerhetskrav för fartyg, utveckling av miljövänlig turism och förbättringar på områdena utbildning, forskning och social sammanhållning.

12.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att diversifiera energikällorna och uppmanar kommissionen och alla länder längs floden att samarbeta mer på energiområdet, att – med tanke på regionens potential som bioenergikälla – främja och genomföra gemensamma projekt avseende energieffektivitet och förnybara energikällor samt uppmuntra användningen av biomassa samt sol-, vind- och vattenenergi.

13.  Europaparlamentet understryker att det bör vara ett krav, för att säkerställa efterlevnaden av internationella miljöskyddsnormer, att alla transport- och energirelaterade infrastrukturprojekt föregås av vederbörliga strategiska och andra miljökonsekvensbeskrivningar som tar fasta på konsekvenserna för flodens alla ekosystem, efter det att de partner hörts som kan beröras av beslut härvidlag.

14.  Europaparlamentet pekar på den anmärkningsvärt höga graden av ömsesidigt ekonomiskt beroende som kännetecknar länderna i Donauområdet och stöder bildandet av affärsutvecklingsnätverk och icke-statliga handelsfrämjande organ, vilka kan erbjuda samordning och framtida utvecklingsmöjligheter för framför allt små och medelstora företag, för att garantera en hållbar och effektiv tillväxt och för att stimulera tillväxten av den gröna ekonomin i hela makroregionen kring Donau.

15.  Europaparlamentet föreslår att EU:s transportsystem integreras med transportsystemen i EU:s grannländer i Donauområdet och betonar hur viktigt det är att bereda väg för sammodalitetsprojekt.

16.  Europaparlamentet anser att navigationssystemet för inre vattenvägar är en viktig aspekt för utvecklingen av transporter i regionen, men erkänner samtidigt att sjöfarten på inre vattenvägar minskat, huvudsakligen på grund av den kraftiga konjunkturnedgången. Parlamentet betonar vikten av att flaskhalsarna undanröjs på vattenleden Rhen/Maas-Main-Donau och att hela det intermodala transportsystemet längs Donau förbättras, samtidigt som man fokuserar på kombinationen av förbättrade flodhamnar och logistik, sjöfarten på inre vattenvägar och järnvägstransporter, och tar hänsyn till de ytterligare möjligheter som närsjöfarten erbjuder.

17.  Parlamentet föreslår att det transeuropeiska nätet uppgraderas i syfte att förbättra intermodaliteten i hela regionen och utöka förbindelserna till Svarta havet genom vägar och järnvägar (godståglinjer och höghastighetslinjer).

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja en mer utbredd användning av modern informations- och kommunikationsteknik och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att så fort som möjligt åstadkomma ett effektivt enhetligt system för navigeringsregler på Donau.

19.  Europaparlamentet anser att hållbar turism är ett viktigt instrument för att främja ekonomisk tillväxt i regionen, och noterar t.ex. de möjligheter som ekoturismen erbjuder och den ekonomiska potentialen hos en cykelled längs nästan hela Donau.

20.  Europaparlamentet stöder program som syftar till att stärka den mångkulturella miljön längs Donau genom att främja ökad rörlighet över nationsgränserna, uppmuntra till dialog mellan kulturer, gynna konst och kommunikation, stödja utbildningscentrum och företagsinkubatorer inom dessa sektorer samt värna det kulturella och historiska arvet, liksom att stimulera nya kulturnäringar.

21.  Europaparlamentet stöder akademiska utbytesprogram inom regionen, och förslår att universitet i regionen skulle kunna gå samman i nätverk för att skapa centrum med spetskompetens som kan konkurrera på internationell nivå.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra sin förvaltning i syfte att minska den administrativa börda som följer med en effektivare utveckling och av EU-strategin för Donauområdet och genomförandet av den.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med parlamentet när man fastställer prioriteringarna för utvecklingen av EU-strategin för Donauområdet och att regelbundet informera och rådfråga parlamentet om hur genomförandet av strategin utvecklar sig.

24.  Europaparlamentet understryker att det krävs samordnade insatser med syftet att staterna längs Donau ska kunna tillgodogöra sig tillgängliga EU-medel på ett bättre och mer effektivt sätt, om strategins mål ska kunna uppfyllas.

25.  Europaparlamentet uppmuntrar till utnyttjande av de nuvarande operativa programmen för att finansiera projekt inom strategin, och uppmanar med kraft alla berörda parter att också utforska andra icke-finansiella instrument som skulle underlätta strategins genomförande och omedelbart få positiv effekt på plats.

26.  Europaparlamentet föreslår att EU vartannat år, efter samråd med lokala och regionala intressenter, håller ett toppmöte för Donauområdet och att slutsatserna läggs fram för Europeiska rådet och parlamentet.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Regionkommittén och övriga berörda institutioner.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy