Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/0063(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0035/2010

Ingivna texter :

A7-0035/2010

Debatter :

PV 19/04/2010 - 18
CRE 19/04/2010 - 18

Omröstningar :

PV 05/05/2010 - 13.33
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0123

Antagna texter
PDF 356kWORD 81k
Onsdagen den 5 maj 2010 - Bryssel
Avgifter för luftfartsskydd ***I
P7_TA(2010)0123A7-0035/2010
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 maj 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om avgifter för luftfartsskydd (KOM(2009)0217 – C7-0038/2009 – 2009/0063(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2009)0217),

–   med beaktande av artiklarna 251.2 och 80.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C7-0038/2009),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665),

–   med beaktande av artiklarna 294.3 och 100.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 5 november 2009,

–   efter att ha hört Regionkommittén,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A7-0035/2010).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 maj 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/.../EU om avgifter för luftfartsskydd
P7_TC1-COD(2009)0063

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 100.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(2), och

av följande skäl:

(1)  Luftfartsskyddet vid de europeiska flygplatserna är huvudsakligen ett statligt ansvar. ▌Det är ▌ nödvändigt att anta en gemensam ram för att reglera de väsentliga aspekterna av avgifterna för luftfartsskydd och sättet att fastställa dessa avgifter, eftersom det finns risk för att de grundläggande kraven i relationen mellan de organ som fastställer sådana avgifter och flygplatsanvändare annars inte uppfylls.

(2)  Uppbörden av avgifter i samband med tillhandahållandet av flygtrafiktjänster och marktjänster har redan behandlats i kommissionens förordning (EG) nr 1794/2006 av den 6 december 2006 om ett gemensamt avgiftssystem för flygtrafiktjänster(3) och rådets direktiv 96/67/EG av den 15 oktober 1996 om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen(4).

(3)  Det är mycket viktigt att flygplatsanvändarna regelbundet erhåller information från det organ som fastställer eller tar ut avgifterna om hur och utifrån vilket underlag avgifterna för luftfartsskydd beräknas. Denna information kommer att ge flygplatsanvändarna insikt i de kostnader som är förknippade med luftfartsskyddstjänster, som de som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten(5) samt dess genomförandebestämmelser, med produktiviteten för därmed sammanhängande investeringar och med alla bidrag och subventioner som beviljas av myndigheterna för luftfartsskyddsändamål. För att det behöriga organ som fastställer eller tar ut avgifterna ska kunna göra en korrekt bedömning av vad som krävs inför framtida investeringar bör flygplatsanvändarna ▌ i god tid dela alla sina relevanta operativa prognoser, utvecklingsprojekt och särskilda behov och önskningar med det behöriga organet.

(4)  Metoderna för finansiering eller fastställande och uppbörd av de belopp som krävs för att finansiera luftfartsskyddet varierar i unionen, och det är därför nödvändigt att harmonisera grunden för uppbörd av avgifter för luftfartsskydd vid unionens flygplatser där kostnaderna för luftfartsskydd avspeglas i avgifterna för luftfartsskydd. Vid dessa flygplatser bör avgiften vara kopplad till kostnaderna för tillhandahållandet av luftfartsskydd och hänsyn tas till eventuell offentlig finansiering av kostnaderna för luftfartsskyddet, för att man ska undvika vinster och tillhandahålla lämpliga och kostnadseffektiva skyddstjänster och anordningar på de berörda flygplatserna.

(5)  Det är viktigt att skapa öppenhet och insyn i fråga om tillämpningen av nationella skyddsåtgärder som är strängare än de gemensamma grundläggande standarder som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 300/2008.

(6)  I varje medlemsstat där avgifter för luftfartsskydd tas ut vid flygplatser bör en oberoende tillsynsmyndighet ▌ övervaka att detta direktiv tillämpas på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten bör ha de resurser i fråga om personal, sakkunskap och ekonomiska medel som krävs för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter.

(7)  Medlemsstaterna bör ha möjlighet att tillämpa ett gemensamt avgiftssystem för att täcka ett flygplatsnät eller andra flygplatsgrupper som betjänar samma ort eller storstadsregion.

(8)  När avgifterna för luftfartsskydd beräknas med avseende på kostnadssamband, bör objektiva kriterier användas som grund, såsom de kriterier som fastställs i relevanta dokument från Internationella civila luftfartsorganisationen, i vilka man rekommenderar en användning av antalet passagerare, luftfartygets högsta tillåtna startvikt eller en kombination av dessa.

(9)  Eftersom målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, då system för avgifter för luftfartsskydd inte kan införas på nationell nivå på ett enhetligt sätt i hela unionen, och det därför på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte längre än vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1.  Genom det här direktivet fastställs gemensamma principer för uppbörd av avgifter för luftfartsskydd vid unionens flygplatser.

2.  Direktivet är tillämpligt på varje flygplats som är belägen på ett territorium som omfattas av bestämmelserna i fördraget och som är öppen för kommersiell trafik.

Detta direktiv ska inte tillämpas på avgifter som tas ut som ersättning för flygtrafiktjänster en route och terminaltjänster i enlighet med förordning (EG) nr 1794/2006 eller på avgifter som tas ut som ersättning för marktjänster enligt bilagan till direktiv 96/67/EG.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

   a) ”flygplats”: varje markområde som är särskilt inrättat för landning, start och manövrering av luftfartyg, samt de närliggande byggnader som kan behövas för flygtrafiken och för service till luftfartygen och byggnader och anläggningar som behövs för de kommersiella luftfartstjänsterna,
   b) ”flygplatsens ledningsenhet”: den enhet som tillsammans med eller självständigt från annan verksamhet och i kraft av nationella lagar och andra författningar har i uppdrag att administrera flygplatsens infrastrukturer och samordna och kontrollera den verksamhet som aktörer som befinner sig på de berörda flygplatserna bedriver,
   c) 'flygplatsnät”: ett antal flygplatser i en medlemsstat som drivs av en flygplatsledningsenhet som utsetts av den behöriga nationella myndigheten,
   d) ”behörigt organ”: flygplatsens ledningsenhet eller någon annan enhet eller myndighet som ansvarar för tillämpningen och/eller fastställandet av avgiftssystemen eller nivån på avgifterna för luftfartsskydd vid unionens flygplatser,
   e) ”flygplatsanvändare”: varje fysisk eller juridisk person som med flyg transporterar passagerare, post och/eller gods från eller till den berörda flygplatsen,
   f) ”avgift för luftfartsskydd”: en avgift som tas ut av en enhet, flygplats eller flygplatsanvändare på varierande sätt och som specifikt utformats för att täcka ▌ kostnaderna för åtgärder som syftar till att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar. Denna kostnad för luftfartsskydd kan inbegripa de kostnader som uppstått vid tillämpningen av förordning (EG) nr 300/2008, eller vid fullgörandet av den behöriga myndighetens tillsyns- och övervakningskostnader i samband härmed.
   g) ”luftfartsskydd”: en kombination av åtgärder och personella och materiella resurser som syftar till att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar som äventyrar skyddet av den civila luftfarten.

Artikel 3

Icke-diskriminering

Medlemsstaterna ska säkerställa att avgifterna för luftfartsskydd inte medför diskriminering av flygplatsanvändare eller flygpassagerare.

Artikel 4

Flygplatsnät

Medlemsstaterna kan tillåta att det behöriga organet för ett flygplatsnät inför ett gemensamt och öppet avgiftssystem för luftfartsskydd i syfte att täcka flygplatsnätet.

Artikel 5

Gemensamt avgiftssystem

Efter att ha meddelat kommissionen och i enlighet med unionslagstiftningen får medlemsstaterna tillåta att det behöriga organet tillämpar ett gemensamt och öppet avgiftssystem för flygplatser som betjänar samma ort eller storstadsregion, förutsatt att varje flygplats följer samtliga krav om öppenhet som anges i artikel 7.

Artikel 6

Samråd och rättsmedel

1.  Medlemsstaterna ska se till att det behöriga organet har tillgång till all nödvändig information om kostnaderna för att tillhandahålla luftfartsskyddstjänster vid flygplatsen.

2.  Medlemsstaterna ska se till att det ▌ inrättas ett obligatoriskt förfarande för regelbundna samråd mellan det behöriga organet och flygplatsanvändarna eller företrädare för eller sammanslutningar av flygplatsanvändare, för att hantera systemet för avgifter för luftfartsskydd och nivån på dessa avgifter. Sådana samråd ska äga rum minst en gång om året, om inte annat överenskommits vid det senaste samrådet. Om det finns ett flerårigt avtal mellan det behöriga organet och flygplatsanvändarna, ska samråden äga rum i enlighet med avtalet. Medlemsstaterna ska ha rätt att begära samråd oftare.

3.  Det behöriga organet ska lämna varje förslag om ändring av systemet för avgifter för luftfartsskydd eller nivån på dessa avgifter till flygplatsanvändarna eller företrädare för eller sammanslutningar av flygplatsanvändare senast fyra månader innan ändringarna träder i kraft, tillsammans med skälen för de föreslagna ändringarna. Det behöriga organet ska hålla samråd med flygplatsanvändarna om de föreslagna ändringarna och ta deras synpunkter i beaktande innan beslut fattas.

4.  Det behöriga organet ska offentliggöra sitt beslut senast två månader innan det träder i kraft. Om det behöriga organet och flygplatsanvändarna inte kan enas om de föreslagna ändringarna ska det behöriga organet motivera sitt beslut med avseende på flygplatsanvändarna.

5.  Om en tvist uppstår avseende ett beslut om avgifter för luftfartsskydd som det behöriga organet har fattat, ska medlemsstaterna se till att varje part får hänskjuta ärendet till den oberoende tillsynsmyndighet som avses i artikel 10, som ska granska de skäl som anges för ändringen av systemet för avgifter för luftfartsskydd eller deras nivå.

6.  En medlemsstat får besluta att inte tillämpa punkt 5 avseende ändringar av luftfartsskyddsavgifternas nivå eller struktur vid de flygplatser för vilka:

   a) den nationella lagstiftningen föreskriver att avgifterna för luftfartsskydd, eller deras högsta nivå, enligt ett obligatoriskt förfarande ska fastställas eller godkännas av den oberoende tillsynsmyndigheten, eller
   b) den nationella lagstiftningen föreskriver att den oberoende tillsynsmyndigheten, enligt ett obligatoriskt förfarande regelbundet eller på begäran från berörda parter, ska undersöka huruvida flygplatsen är konkurrensutsatt. När situationen efter en sådan undersökning visar att det är befogat ska medlemsstaten besluta att avgifterna för luftfartsskydd, eller deras högsta nivå, ska fastställas eller godkännas av den oberoende tillsynsmyndigheten. Beslutet ska gälla så länge som det behövs enligt den undersökning som gjorts av samma myndighet.

De förfaranden, villkor och kriterier som medlemsstaten använder vid tillämpningen av denna punkt ska vara relevanta, objektiva, icke-diskriminerande och transparenta.

Artikel 7

Insyn

1.  Medlemsstaterna ska se till att det behöriga organet informerar varje flygplatsanvändare eller företrädare för eller sammanslutningar av flygplatsanvändare om vilket underlag som använts för fastställandet av strukturen och nivån på alla avgifter för luftfartsskydd som uppbärs vid flygplatsen, varje gång de samråd som avses i artikel 6.2 ska hållas. Denna information ska omfatta åtminstone

   a) en förteckning över de olika tjänster och infrastrukturer som tillhandahålls i utbyte mot de avgifter för luftfartsskydd som tas ut,
   b) metoden för beräkning av avgifter för luftfartsskydd,
   c) den övergripande kostnadsstrukturen för de anläggningar och tjänster som avgifterna för luftfartsskydd avser,
   d) intäkterna av avgifterna för ▌ luftfartsskydd och den sammanlagda kostnaden för de tjänster som de omfattar,
   e) det totala antalet anställda sysselsatta med de tjänster som ger upphov till uppbärande av avgifter för luftfartsskydd,
   f) eventuell offentlig finansiering av de anläggningar och tjänster som avgifterna för luftfartsskydd avser,
   g) prognoser över nivån på avgifter för luftfartsskydd med hänsyn till föreslagna investeringar, trafikens utveckling och ökade hot mot säkerheten,
   h) eventuella planerade investeringar som väsentligt kommer att inverka på nivån på avgifterna för luftfartsskydd.

2.  Medlemsstaterna ska se till att flygplatsanvändarna före varje samråd enligt artikel 6 informerar det behöriga organet särskilt beträffande

   a) trafikprognoser,
   b) prognoser om sammansättningen och den planerade användningen av sin flotta,
   c) sina utvecklingsprojekt avseende den berörda flygplatsen,
   d) sina behov avseende den berörda flygplatsen,
   e) storleken på den avgift för luftfartsskydd som flygplatsanvändarna tar ut av passagerare som avreser från den berörda flygplatsen, och information om kriterier utifrån vilka dessa avgifter beräknas, i enlighet med punkt 1 a–h.

3.  Medlemsstaterna ska se till att information om storleken på de avgifter för luftfartsskydd som det behöriga organet och flygplatsanvändarna tar ut är allmänt tillgängliga.

4.  Med beaktande av den nationella lagstiftningen ska den information som tillhandahålls på grundval av den här artikeln betraktas som konfidentiell eller ekonomiskt känslig och behandlas i enlighet med detta. För flygplatsers ledningsenheter som är börsnoterade ska särskilt börsreglerna iakttas.

Artikel 8

Strängare åtgärder

1.  Medlemsstaterna ska stå för de ytterligare kostnader som uppstår då de genomför strängare åtgärder i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 300/2008.

2.  Innan kommissionen vidtar strängare åtgärder i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 300/2008 ska den genomföra en konsekvensanalys avseende effekterna av nivån på avgifterna för luftfartsskydd. Kommissionen ska samråda med den rådgivande grupp om luftfartsskydd som inrättats enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 300/2008 om resultatet av denna konsekvensanalys.

Artikel 9

Kostnadssambanden i fråga om avgifterna för luftfartsskydd

Avgifter för luftfartsskydd får endast användas för att täcka kostnader för luftfartsskydd. Kostnaderna fastställs i enlighet med de redovisnings- och värderingsregler som är allmänt vedertagna i varje medlemsstat. De sammanlagda intäkterna från avgifter för luftfartsskydd får inte överstiga de totala kostnaderna för luftfartsskydd för flygplatsen, flygplatsnätet eller flygplatsgruppen.

Medlemsstaterna ska dock se till att särskild hänsyn tas till

   kostnaderna för att finansiera hjälpmedel och anläggningar som används för skyddsåtgärder, inklusive rimlig värdeminskning för dessa hjälpmedel och anläggningar,
   den nationella och/eller internationella nivån på hotet mot säkerheten,
   utgifterna för personal sysselsatt med luftfartsskydd och skyddsåtgärder,
   bidrag och subventioner som beviljats av myndigheterna för luftfartsskyddsändamål.

Kostnadsbasen för beräkningen av avgifter för luftfartsskydd ska inte omfatta kostnader för mer allmänna säkerhetsfunktioner som utförs av medlemsstaterna, t.ex. allmänt polisarbete, underrättelseverksamhet och nationell säkerhet.

Artikel 10

Den oberoende tillsynsmyndigheten

1.  Medlemsstaterna ska utse eller inrätta ett oberoende organ som sin oberoende nationella tillsynsmyndighet för att säkerställa att de åtgärder som vidtas i enlighet med direktivet genomförs på ett korrekt sätt. Det kan vara samma organ som fått i uppdrag av en medlemsstat att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/12/EG av den 11 mars 2009 om flygplatsavgifter(6).

2.  Detta direktiv ska inte förhindra den nationella oberoende tillsynsmyndigheten från att, under dess tillsyn och fulla ansvar och i överensstämmelse, delegera genomförandet av detta direktiv till andra oberoende tillsynsmyndigheter, förutsatt att genomförandet sker i enlighet med samma standarder.

3.  Medlemsstaterna ska garantera den oberoende tillsynsmyndighetens oberoende genom att säkerställa att den är rättsligt åtskild från och verksamhetsmässigt oberoende av varje behörigt organ eller lufttrafikföretag. Medlemsstater som behåller äganderätten till eller kontrollen över flygplatser, ledningsenheter eller lufttrafikföretag ska säkerställa att tillsynsverksamheten organisatoriskt sett är helt åtskild från sådan verksamhet som har samband med ägande eller kontroll. Medlemsstaterna ska se till att den oberoende tillsynsmyndigheten utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet sätt.

4.  Medlemsstaterna ska meddela kommissionen den oberoende nationella tillsynsmyndighetens namn och adress, de uppgifter och ansvarsområden som den anförtrotts och de åtgärder som vidtagits för att följa bestämmelserna i punkt 3.

5.  Medlemsstaterna ska se till att det, i fråga om tvister som rör avgifter för luftfartsskydd, vidtas åtgärder för att

   a) fastställa ett förfarande för att lösa tvister mellan det behöriga organet och flygplatsanvändarna,
   b) fastställa på vilka villkor en tvist får föreläggas den oberoende tillsynsmyndigheten och framför allt för att ge myndigheten möjlighet att avvisa klagomål som den inte anser vara vederbörligen motiverade eller tillräckligt dokumenterade,
   c) fastställa de kriterier mot vars bakgrund tvister ska bedömas för att det ska vara möjligt att nå en lösning.

Dessa förfaranden, villkor och kriterier ska vara icke-diskriminerande, öppna och objektiva.

6.  Den oberoende tillsynsmyndigheten ska offentliggöra en årlig rapport om sin verksamhet.

7.  När en medlemsstat tillämpar ett reglerings- eller lagstiftningsförfarande i enlighet med sin nationella lagstiftning för att nationellt fastställa och godkänna strukturen eller nivån på avgifterna för luftfartsskydd ska de nationella myndigheter som är behöriga att undersöka dessa avgifters giltighet uppfylla sina uppgifter som oberoende tillsynsmyndighet enligt punkterna 1–6.

Artikel 11

Rapportering och översyn

1.  Kommissionen ska senast den ...(7) lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv, vid behov tillsammans med förslag till lämpliga åtgärder.

2.  Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta vid tillämpningen av detta direktiv, särskilt i fråga om inhämtning av de uppgifter som behövs för utarbetandet av den rapport som avses i punkt 1.

3.  Kommissionen ska senast den ...(8)* lägga fram en rapport om finansieringen av luftfartsskyddet tillsammans med en bedömning av hur kostnaderna för luftfartsskydd och metoderna för att finansiera detta har utvecklats.

Artikel 12

Införlivande

1.  Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den […](9). De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och detta direktiv.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

3.  En medlemsstat ska inte vara skyldig att iaktta punkterna 1 och 2, såvida det inte tas ut avgifter för luftfartsskydd på någon flygplats i den medlemsstaten, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.2.

Artikel 13

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 14

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 128, 18.5.2010, s. 142.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 maj 2010.
(3) EUT L 341, 7.12.2006, s. 3.
(4) EGT L 272, 25.10.1996, s. 36.
(5) EUT L 97, 9.4.2008, s. 72.
(6) EUT L 70, 14.3.2009, s. 11.
(7)* Fyra år efter detta direktivs ikraftträdande.
(8)** Två år efter detta direktivs ikraftträdande
(9)* EUT: Vänligen för in det datum som motsvarar två år efter datumet för detta direktivs ikraftträdande.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy