Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förklaringarna från de fem toppmöten mellan Latinamerikas, Västindiens och EU:s stats- och regeringschefer som hittills har hållits i Rio de Janeiro (28–29 juni 1999), Madrid (17–18 maj 2002), Guadalajara (28–29 maj 2004), Wien (12–13 maj 2006) och Lima (16–17 maj 2008),

–   med beaktande av det gemensamma uttalandet från det fjortonde ministermötet mellan Riogruppen och EU, vilket hölls i Prag den 13–14 maj 2009,

–   med beaktande av det gemensamma uttalandet från ministermötet inom ramen för San José-dialogen mellan EU:s trojka och de centralamerikanska ländernas ministrar, vilket hölls i Prag den 14 maj 2009,

–   med beaktande av den förklaring som antogs vid det nittonde iberoamerikanska toppmötet för stats- och regeringscheferna, vilket hölls i Estoril (Portugal) den 29 november-1 december 2009 (Lissabonförklaringen),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2009 ”Europeiska unionen och Latinamerika: Globala aktörer i partnerskap” (KOM(2009)0495),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 8 december 2009 om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Latinamerika,

–   med beaktande av resolutionerna från den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika (Eurolat), särskilt resolutionen av den 20 december 2007 om förbindelserna mellan EU och Latinamerika inför det femte toppmötet i Lima, med särskild tonvikt vid demokratiskt styrelseskick, resolutionen av den 8 april 2009 om en stadga för fred och säkerhet mellan EU och Latinamerika och resolutionsförslaget av den 15 oktober 2009 om partnerskapet mellan EU och Latinamerika inför det sjätte toppmötet i Madrid i maj 2010,

–   med beaktande av sina resolutioner av den 15 november 2001 om en övergripande associering och en gemensam strategi för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Latinamerika(1), av den 27 april 2006 om ett förstärkt partnerskap mellan Europeiska unionen och Latinamerika(2) och av den 24 april 2008 om det femte toppmötet i Lima mellan länderna i Latinamerika och Västindien och EU(3),

–   med beaktande av sina resolutioner av den 10 februari 2010 om jordbävningen i Haiti, av den 11 februari 2010 om Venezuela och av den 11 mars 2010 om situationen för politiska fångar och samvetsfångar i Kuba,

–   med beaktande av sin resolution av den 11 oktober 2007 om mord på kvinnor (kvinnomord) i Mexiko och Centralamerika samt Europeiska unionens roll i kampen mot denna företeelse(4),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0111/2010), och av följande skäl:

A.  Det biregionala strategiska partnerskapet mellan EU och Latinamerika är av central betydelse, och det är viktigt för båda regionerna att fortsätta att fördjupa och förbättra detta partnerskap.

B.  Stärkandet av förbindelserna mellan EU och Latinamerika är en av de prioriterade frågorna för EU:s spanska ordförandeskap och kommer att vara det även för de kommande belgiska och ungerska ordförandeskapen.

C.  Detta biregionala strategiska partnerskap har utvecklats rejält sedan det första toppmötet hölls 1999. Ett särskilt stort framsteg gjordes när man vid toppmötet i Wien inrättade Eurolat-församlingen, som är den parlamentariska grenen av det biregionala strategiska partnerskapet. Det finns dock fortfarande steg som behöver tas och utmaningar som måste mötas.

D.  Ett av de viktigaste målen med det bilaterala strategiska partnerskapet är att förbättra den regionala integrationen genom att ingå subregionala och bilaterala partnerskapsavtal samt strategiska partnerskap.

E.  De sydamerikanska ländernas union (Unasur) – som förvisso är ett organ av något annorlunda karaktär jämfört med de olika kontinentala integrationsprocesserna (Andinska gemenskapen, Sydamerikanska gemensamma marknaden, Centralamerikanska integrationssystemet) – kan fungera som drivfjäder för dessa processer.

F.  I samband med eventuella pågående och framtida interamerikanska konflikter bör de berörda regeringarna – i enlighet med subsidiaritetsprincipen – först utnyttja de latinamerikanska rättsliga instanserna fullt ut, innan de vänder sig till andra instanser utanför Latinamerika.

G.  Militärutgifterna har ökat markant på senare år i både Latinamerika och Europa.

H.  Det bilaterala strategiska partnerskapet har ytterligare befäst samordningen mellan de båda parterna i internationella forum och institutioner. Parterna bör dock inte bara skapa en gemensam agenda utan även fortsätta att samordna ståndpunkterna i globala frågor. Hänsyn bör i detta fall tas till båda parternas intressen och angelägenheter.

I.  EU ratificerade nyligen FN:s konvention om skydd av personer med funktionsnedsättning. Detta var en historisk milstolpe, och genomförandet av konventionen kan bidra till ett effektivt utövande av de medborgerliga och sociala rättigheterna och till ett främjande av lika möjligheter för över 60 miljoner personer med funktionsnedsättning i Latinamerika.

J.  I och med att Förenta staterna fick en ny regering skapades stora förväntningar.

K.  Latinamerika har mer än 600 miljoner invånare och står för 10 procent av världens BNP. I regionen finns även 40 procent av jordens växtarter. Dessutom har man tillgång till ett mycket stort humankapital.

L.  Förbindelserna mellan EU och Latinamerika grundar sig på gemensamma värderingar, och respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna utgör ett fundamentalt inslag i det strategiska partnerskapet.

M.  Utvecklingen av förbindelserna med Latinamerika ger ömsesidiga förmåner och kan medföra fördelar för alla EU:s medlemsstater och alla latinamerikanska länder.

N.  Genom att beakta jämställdhetsperspektivet i alla politiska frågor kan man bidra till rättvisare och mer demokratiska samhällen, där kvinnor och män betraktas som jämlika i alla livets aspekter.

O.  EU, Latinamerika och Västindien har sammanlagt över en miljard invånare och utgör tillsammans en tredjedel av FN:s medlemsländer.

P.  EU är världens största givare av utvecklingsbistånd, den största investeraren och den näst största handelspartnern i Latinamerika (utom i Mercosur och Chile, där EU är den största handelspartnern). Sedan det biregionala strategiska partnerskapet inleddes 1999 har EU finansierat projekt och program till ett totalt värde av mer än 3 miljarder euro.

Q.  Återhämtningen efter den globala recessionen kommer att gå långsamt även år 2010. Även om Latinamerika har stått emot krisen bättre än andra avancerade ekonomier och kommer att ha en genomsnittlig tillväxt på nästan tre procent under 2010, kommer återhämtningen att vara mycket ojämn och tillväxtnivån otillräcklig för att kraftigt förbättra de sociala villkoren för befolkningen, som fortfarande omfattas av ett mycket sämre socialt skydd än sina europeiska partner.

R.  Ungdomsarbetslösheten är hög i vissa stora länder i Latinamerika och EU.

S.  Även om avsevärda framsteg har gjorts måste regionen kraftigt minska barna- och mödradödligheten.

T.  Narkotikaframställning och narkotikahandel är alltjämt ett mycket allvarligt problem i regionen. I Sydamerika har antalet kokabladsodlingar stigit markant och det råder en politisk-kulturell klyfta mellan FN:s konventioner och resolutioner – enligt vilka kokabladsodling är förbjuden – och vissa regeringars officiella ståndpunkter, enligt vilka kokabusken utgör en del av ursprungskulturen.

U.  I många latinamerikanska länder finns det ursprungsbefolkningar som lever i fattigdom och under ojämlika och diskriminerande förhållanden.

V.  Det har gjorts stora framsteg inom telekommunikationssektorn, och nu krävs liknande framsteg inom viktiga sektorer såsom energi, vatten, infrastrukturer och kommunikationer.

W.  Utan en adekvat anpassning av infrastrukturen kommer Latinamerikas utveckling och regionens förmåga att bidra till integrationsprocessen att försvåras.

X.  EU:s invandringspolitik väcker stor oro i Latinamerika, och det är nödvändigt att ingå avtal som tar hänsyn till de legitima intressen som EU:s latinamerikanska partnerländer har i denna mycket känsliga fråga.

Y.  Europeiska investeringsbanken (EIB) började sin verksamhet i Latinamerika 1993 och har, under den innevarande mandatperioden (2007–2013), tillgång till över 2,8 miljarder euro för att finansiera projekt i regionen.

Z.  Innovation och kunskap är mycket viktiga redskap för att utrota fattigdom, bekämpa svält och få till stånd en hållbar utveckling, vilket slogs fast vid det senaste iberoamerikanska toppmötet.

AA.  Enligt en nyligen genomförd undersökning från den iberoamerikanska organisationen för utbildning, vetenskap och kultur (OEI) och Ekonomiska kommissionen för Latinamerika och Västindien (ECLAC) kommer det att behövas 55 miljarder euro för att inom en tioårsperiod (2011–2021) förverkliga utbildningsmålen för 2021. Dessa syftar till att överbrygga de enorma samhällsklyftorna, utrota analfabetismen, garantera skolutbildning för 15 miljoner barn mellan tre och sex års ålder som fortfarande inte går i förskola, inrätta stabila och effektiva yrkesutbildningssystem och kraftigt förbättra villkoren för tillgång till högre utbildning.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Europeiska unionen och Latinamerika: Globala aktörer i partnerskap”, som syftar till att utarbeta, bedöma och föreslå operativa riktlinjer för ett fullt biregionalt strategiskt partnerskap.

2.  Europaparlamentet lovordar det spanska ordförandeskapets initiativ för att se till att associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika undertecknas, liksom flerpartshandelsavtalen med Colombia och Peru. Parlamentet gläder sig också över att det finns en orubblig vilja och ett tydligt intresse för att återuppta förhandlingarna mellan EU och Mercosur.

3.  Europaparlamentet upprepar att stöd till de olika regionala integrationsprocesserna i Latinamerika är en grundläggande princip för det biregionala strategiska partnerskapet och hyser gott hopp om att detta partnerskap kommer att möjliggöra en närmare samordning av ståndpunkterna i krissituationer och i globalt viktiga frågor. Denna samordning bör bygga på gemensamma värden, intressen och angelägenheter.

4.  Europaparlamentet noterar de politiska förändringar som har inträffat i båda regionerna och pekar på att man måste följa utvecklingen, så att EU:s Latinamerikapolitik kan läggas om och vid behov anpassas till de nya omständigheterna.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av de principer och värden som ligger till grund för det biregionala strategiska partnerskapet, t.ex. den pluralistiska och representativa demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna (på det politiska, ekonomiska och sociala området) och de grundläggande friheterna, yttrandefriheten, rättsstatsprincipen, respekten för spelreglerna, rättssäkerheten och avståndstagandet från alla former av diktatur och auktoritärt styre.

6.  Europaparlamentet uppmanar alla partner i det biregionala strategiska partnerskapet att ta sitt ansvar för en god samhällsstyrning och social rättvisa.

Europaparlamentets vision för det bilaterala strategiska partnerskapet mellan EU och Latinamerika

7.  Europaparlamentet vidhåller att huvudsyftet med det bilaterala strategiska partnerskapet mellan EU och Latinamerika är att omkring år 2015 skapa ett område för övergripande interregionalt partnerskap mellan EU och Latinamerika i frågor som rör politik, ekonomi, handel, social verksamhet och kultur. Härigenom kan man få till stånd en hållbar utveckling i båda regionerna.

Åtgärder för att uppnå målen i samband med området för övergripande interregionalt partnerskap mellan EU och Latinamerika
Politiken inom det bilaterala strategiska partnerskapet

8.  Europaparlamentet begär att de nya möjligheter som uppkommer i och med genomförandet av Lissabonfördraget ska användas på ett sätt som gynnar det biregionala strategiska partnerskapet.

9.  Europaparlamentet begär att vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, med stöd av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, ska säkerställa enhetlighet, konsekvens och effektivitet i unionens yttre åtgärder gentemot Latinamerika genom att delta aktivt i nästa toppmöte mellan EU och Latinamerika/Västindien, vilket kommer att hållas i maj 2010 i Madrid.

10.  Europaparlamentet uppmanar framför allt den vice ordföranden/höga representanten och rådet att dra upp tydliga riktlinjer om hur man på bästa sätt kan samarbeta för att främja en effektiv multilateralism, skydda miljön och naturtillgångarna, bekämpa klimatförändringarna, stärka FN:s fredsbevarande och fredsbyggande insatser och uppnå millennieutvecklingsmålen och för att inom ramen för folkrätten möta gemensamma hot mot freden och säkerheten, bl.a. den illegala narkotika- och vapenhandeln, den organiserade brottsligheten, straffriheten och terrorismen, vilket man kom överens om i Lima.

11.  Europaparlamentet begär även att det, i överensstämmelse med slutsatserna från toppmötet i Lima, inrättas lämpliga mekanismer för institutionellt samarbete mellan Eurolat-församlingen och EU:s olika organ.

12.  Europaparlamentet upprepar att den framtida europeiska avdelningen för yttre åtgärder måste se till att parlamentet – i EU:s delegationer, och framför allt i viktiga områden såsom Latinamerika – har representativa samtalspartner som kan garantera ett fullt samarbete med parlamentet.

13.  Europaparlamentet rekommenderar att det antas en stadga för fred och säkerhet mellan EU och Latinamerika som, med FN:s stadga och därtill knuten internationell rätt som grund, ska innehålla gemensamma strategier och politiska och säkerhetsinriktade handlingslinjer för att man ska kunna möta gemensamma hot mot och utmaningar för partnerna i det biregionala strategiska partnerskapet.

14.  Europaparlamentet erkänner det arbete som utförts av Unasur och de diplomatiska framsteg som gjorts i Sydamerika.

15.  Europaparlamentet bekräftar sin övertygelse att det krävs statliga reformer för att intern stabilitet ska kunna uppnås i många av de latinamerikanska partnerländerna, och att samtliga ursprungsbefolkningar och andra minoriteter fullt ut och effektivt måste bli delaktiga i reformernas beslutsprocesser för att undvika alla former av diskriminering och slå vakt om deras kulturella rättigheter och traditioner, eftersom dessa kommer att bidra till en ännu större berikning av samhällena och stärka det demokratiska styrelseskicket.

16.  Europaparlamentet uppmärksammar att man genom ett effektivt och oberoende rättsväsende och en effektiv politik som respekterar de mänskliga rättigheterna inom ramen för en ansvarsfull, kontrollerbar och transparent förvaltning, ger invånarna säkerhet, stärker deras förtroende för det parlamentariska representativa systemet och förhindrar att de ställer sig likgiltiga inför ett sådant system.

17.  Europaparlamentet begär att man fortsätter och fördjupar en konstruktiv dialog om migrationsfrågor i EU och Latinamerika, med såväl bestämmelseländerna som ursprungs- och transitländerna. I detta hänseende stöder parlamentet den strukturerade biregionala och globala migrationsdialog mellan Europeiska unionen och Latinamerika och Västindien som inleddes den 30 juni 2009, eftersom den bidrar till fullgörandet av de åtaganden som gjordes vid toppmötet i Lima. Dessutom välkomnar parlamentet att det inom den parlamentariska församlingen EU-Latinamerika har bildats en arbetsgrupp för migration. Denna arbetsgrupp ska upprätta ett forum för dialog och förslag på detta område och ska även beakta de frågor som är känsliga för de båda parterna.

18.  I fråga om de pågående projekten i Peru, Colombia och Bolivia rekommenderar Europaparlamentet en höjning av anslagen för program som avser avskaffandet av narkotikaodling genom alternativ utveckling. Det bör i detta sammanhang utarbetas ett system som gör det möjligt att engagera de berörda befolkningarna.

19.  Europaparlamentet beklagar att vissa länder har satsat alltför mycket på att öka sina militära budgetanslag när de i stället bör försöka lindra de allvarliga konsekvenserna av underutveckling, pandemier, undernäring, brottslighet och naturkatastrofer.

20.  Europaparlamentet begär att klimatförändringarna och den globala uppvärmningen ska fortsätta att stå på den politiska dagordningen för EU och länderna i Latinamerika och Västindien. Parlamentet betonar vikten av att man kommer överens om gemensamma ståndpunkter i de olika forumen för dialog om miljön och klimatförändringarna, särskilt inom FN:s ram, och stöder även nästa toppmöte, som kommer att hållas i Mexiko i slutet av 2010. Parlamentet begär även att miljöministrarna från de båda regionerna ska fortsätta att hålla sina ministermöten efter det första mötet, som hölls i Bryssel i mars 2008. Parlamentet framhåller dessutom att det är de allra fattigaste, och i synnerhet ursprungsbefolkningarna, som i första hand drabbas av de negativa effekterna av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Parlamentet hoppas också att investeringsmekanismen för Latinamerika bl.a. kommer att kunna bidra till att stödja projekt som har till syfte att bekämpa följderna av klimatförändringarna och främja kollektivtrafiken i närområdet, elbilar, Yasuní ITT-projektet i Ecuador osv.

Ekonomin och handeln inom det bilaterala strategiska partnerskapet

21.  Europaparlamentet upprepar sitt förslag om att det i två steg ska inrättas ett område för övergripande interregionalt partnerskap mellan EU och Latinamerika. Utgångspunkten bör vara en kompatibel s.k. WTO-regionalism-modell.

22.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att man, för att slutföra det första steget, måste återuppta förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Mercosur. Om man snabbt antar ett associeringsavtal av detta slag, som är mycket viktigt och påverkar sjuhundra miljoner personer, blir det avtalet nämligen världens mest ambitiösa biregionala avtal. Parlamentet är också övertygat om att förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Mercosur måste slutföras före toppmötet i Madrid och stöder fullt ut en översyn av 2003 års avtal med Andinska gemenskapen om politisk dialog och samarbete samt en fördjupning av de befintliga associeringsavtalen med Mexiko och Chile. Förhandlingarna om flerpartshandelsavtalen mellan EU och länderna i Andinska gemenskapen har nu slutförts på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet bemödar sig om att genomföra den parlamentariska ratificeringen av dessa avtal med stor noggrannhet för att se till att samtliga aspekter av ömsesidigt intresse påverkas positivt.

23.  Europaparlamentet påminner om att förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika påbörjades på grundval av ett regioninriktat tillvägagångssätt och understryker att de bör slutföras på samma sätt, så att man ser till att inget land blir efter.

24.  Europaparlamentet begär att man, för att slutföra det andra steget och få till stånd ett övergripande interregionalt partnerskapsavtal omkring 2015, ger rättsligt och institutionellt stöd och täcker in alla de geografiska områden som omfattas av det biregionala strategiska partnerskapets olika delar. Det måste införas allmänna gemensamma bestämmelser och regler som underlättar utövandet av de olika friheterna, så att man kan skapa ett så brett partnerskap som möjligt genom en fördjupning dels av integrationsavtalen i Latinamerika, dels av unionens arbete för att ingå partnerskap med samtliga länder och regionala grupper.

Sociala frågor inom det bilaterala strategiska partnerskapet

25.  Europaparlamentet anser att båda regionerna, för att visa upp en enad front, bör samordna sina synpunkter om hur millennieutvecklingsmålen ska uppnås. Denna samordning bör genomföras inför det FN-sammanträde på hög nivå som ska hållas i september 2010, och i synnerhet gäller detta de mål som avser fattigdomsbekämpning, skapande av fasta arbetstillfällen av hög kvalitet, socialt inlemmande i samhället av marginaliserade grupper, i första hand ursprungsbefolkningar, barn, kvinnor och funktionshindrade.

26.  Europaparlamentet anser att millennieutvecklingsmålen tillhör de viktigaste målsättningar som ska uppnås senast år 2015 genom att investeringarna koncentreras till de fattigaste länderna och de mest sårbara befolkningsgrupperna, och uppmanar de båda regionerna att hitta gemensamma beröringspunkter inför det högnivåmöte om millennieutvecklingsmålen som ska hållas i september 2010.

27.  Europaparlamentet är förvissat om att man genom att inleda en seriös och grundlig dialog om vetenskap, teknik och innovation kan påskynda inrättandet av ett område med innovation och kunskap i EU och Latinamerika, och påpekar att det avtal om innovation som ingåtts med Chile utgör ett exempel på detta.

28.  Europaparlamentet upprepar att utbildning och investeringar i humankapitalet ligger till grund för den sociala sammanhållningen och den socioekonomiska utvecklingen. Parlamentet begär betydande insatser och tillbörliga ekonomiska medel för att bekämpa analfabetismen, som fortfarande är omfattande i vissa länder i regionen, framför allt bland flickor och kvinnor, och begär även tillträde till de allmänna utbildningssystemen och gratis grundskole- och gymnasieutbildning, som idag är begränsat på grund av brist på medel i vissa länders budgetar. I detta sammanhang stöder parlamentet det projekt som tagits fram av OEI, ”Metas Educativas 2021: la educación que queremos para la generación de los bicentenarios” (Utbildningsmål 2012: den utbildning vi vill ge den nya generationen).

29.  Europaparlamentet framhåller att utan en väsentlig förändring av den socioekonomiska situationen kommer Latinamerika inte att kunna bli ett kunskapssamhälle, som är det strategiska inslag som är av allra störst betydelse för utvecklingen.

30.  Europaparlamentet välkomnar initiativen för att främja och utbyta kunskaper och bästa praxis på det rättsliga området, t.ex. inrättandet härförleden av ett centrum för juridisk forskning, utveckling och förnyelse för Latinamerika. Parlamentet välkomnar också bildandet av ”Grupo de los 100” och anser att sådana initiativ kan utgöra ett synnerligen användbart redskap för att stödja de insatser som kommissionen gjort för att bygga upp det bilaterala strategiska partnerskapet.

31.  Europaparlamentet rekommenderar att de latinamerikanska länder som är eller riskerar att hamna i tvist med grannländer – vare sig tvisten handlar om gränsdragning eller något annat – så långt det är möjligt vänder sig till de domstolar som inrättats genom de olika integrationsprocesserna eller till de mer allmänna kontinentala domstolarna, och undviker att flytta tvisterna till domstolar som ligger utanför Latinamerika.

32.  Europaparlamentet välkomnar insatserna för jämställdhet mellan könen men begär att de stärks och rekommenderar att man utvecklar politiska åtgärder för samarbetet mellan EU och Latinamerika som främjar en stärkt rättslig ställning för kvinnor, jämlikt tillträde till utbildning och arbete samt mänskliga och samhälleliga rättigheter. De berörda regeringarna och samarbetsorganisationerna uppmanas att stödja dessa initiativ med tillräckliga mänskliga, finansiella och tekniska resurser.

33.  Europaparlamentet begär att berörda institutioner, inom ramen för de strategiska partnerskapen, tillhandahåller tillbörligt ekonomiskt och tekniskt stöd för politik som avser förebyggande och skydd när det gäller våld mot kvinnor.

34.  Europaparlamentet välkomnar den dom som den interamerikanska människorättsdomstolen nyligen avkunnade i Campo Algodonero-målet rörande kvinnomord i Mexiko och anser den vara ett prejudikat för hela regionen. Parlamentet uppmanar regeringarna i EU, Latinamerika och Västindien att använda denna dom som riktlinje för sitt framtida arbete, och att se till att deras kraftiga fördömande av våld mot kvinnor åtföljs av tillräckligt finansierade program för skydd, förebyggande och rättsliga åtgärder. Parlamentet efterlyser vidare ett starkt engagemang för att bekämpa könsrelaterat våld generellt, tillräckliga investeringar i reproduktiv hälsa och i program som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, sexualundervisning och tillgång till olika former av familjeplanering, i överensstämmelse med ICPD:s handlingsprogram (1994).

35.  Europaparlamentet välkomnar de insatser för social sammanhållning som under de senaste åren har gjorts av Europeiska kommissionen, Interamerikanska utvecklingsbanken, FN:s utvecklingsprogram (UNDP), Ekonomiska kommissionen för Latinamerika och Västindien (ECLAC), Internationella valutafonden och Världsbanken, och rekommenderar att programmen Eurosocial, URB-AL och EUrocLIMA förnyas och förstärks. Parlamentet rekommenderar också att FN:s konvention om skydd av personer med funktionsnedsättning genomförs på lämpligt sätt, så att man främjar lika möjligheter för de mer än 60 miljoner medborgare som har någon form av funktionsnedsättning och därmed löper stor risk för socialt utanförskap i Latinamerika.

36.  Europaparlamentet framhåller ånyo vikten av att man utbyter erfarenheter rörande frågor av gemensamt intresse såsom social sammanhållning för att bekämpa fattigdomen och minska orättvisorna. Parlamentet stöder i detta sammanhang det möte mellan EU, Latinamerika och Västindien om social sammanhållning som hölls i Lima den 8-10 februari 2010 på temat ”Hur man skapar värdig sysselsättning för unga och hur man främjar social sammanhållning”. Parlamentet välkomnar Bahiadeklarationen som utfärdades som avslutning på det fjärde internationella nätverksmötet EUROsociAL den 25 juni 2009.

37.  Europaparlamentet ser fram emot nästa möte om samordningen av de sociala trygghetssystemen, vilket kommer att hållas den 13–14 maj 2010 i Alcalá de Henares (Madrid) mellan de ministrar och höga tjänstemän som ansvarar för social trygghet i EU, Latinamerika och Västindien. Parlamentet välkomnar också det arbete som bedrivs av den latinamerikanska organisationen för social trygghet (Organización Iberoamericana de Seguridad Social, OISS) som främjar ekonomiskt och socialt välstånd med hjälp av samordning och ömsesidigt utbyte av erfarenheter i fråga om social trygghet. Parlamentet begär att både ministermötet och OISS lägger fram kreativa förslag för att säkerställa största möjliga sociala skyddsnät för de berörda befolkningarna.

38.  Europaparlamentet framhåller att den regionala integrationen – som många latinamerikanska regeringar eftersträvar och som EU stöder – bör stödja bättre infrastrukturer, ökad interregional handel och bättre kunskaper i varje enskilt land om de politiska, sociala och ekonomiska aktörerna i de övriga länderna.

39.  Europaparlamentet upprepar att man genom en strategi bestående av konkreta och praktiska integrationsfrämjande åtgärder (till exempel vägar, järnvägar, olje- och gasledningar, utveckling av den interregionala handeln och samarbete kring förnybar energi) samt information om de olika aktörerna i regionen, skulle kunna främja integrationen och stärka känslan av gemenskap i regionen.

40.  Europaparlamentet framhåller att det krävs en samordnad strategi inom energi-, vatten- och kommunikationssektorerna för att förhindra att tillväxten i regionen avstannar och för att undvika att den hållbara utvecklingen stoppas.

41.  Europaparlamentet uppmanar de latinamerikanska regeringarna att vidta resoluta och konsekventa åtgärder i form av till exempel investeringar i offentliga arbeten, främjande av den inhemska marknaden, stöd till små och medelstora företag, utökade kreditmöjligheter, större investeringar i hälso- och sjukvård och utbildning samt mer beslutsamma insatser för att få bukt med ungdomsarbetslösheten och könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden. Parlamentet hoppas att EU i så stor utsträckning som möjligt kommer att ge sitt stöd till denna enorma uppgift och är medvetet om att de sociala förhållandena är svåra trots att ekonomin är förhållandevis stark.

42.  Europaparlamentet erinrar om att det förvisso inte är lätt att finna de ekonomiska resurser som krävs för att finansiera ovannämnda mål, men att det är nödvändigt att skapa ett rättvist, skäligt och modernt skattesystem som bekämpar skattefusk och att se över de alltför höga militärutgifterna.

43.  Europaparlamentet uppmanar EU och de latinamerikanska länder där det bor ursprungsbefolkningar att med hjälp av ökat samarbete genomföra effektiva program för att bekämpa problem som rör hunger, underutveckling, analfabetism och kroniska sjukdomar.

44.  Europaparlamentet anser att EU–LAC-partnerskapets mål om social sammanhållning endast kan uppnås om det genererar en hög utvecklingsnivå och en rättvis inkomst- och välståndsfördelning, och påpekar att detta mål kräver att man vidtar konkreta åtgärder för att utrota fattigdomen, i överensstämmelse med millennieutvecklingsmålen, och för att stärka LAC-ländernas rättssystem.

45.  Europaparlamentet betonar vikten av en tryggad livsmedelsförsörjning för LAC-länderna och tillräcklig kapacitet för att lagra livsmedel, så att dessa länder kan bemöta de kommande problemen i förbindelse med livsmedelsförsörjningen.

46.  Europaparlamentet uppmanar EU att tvinga EU-baserade transnationella företag i LAC-länderna att som minimistandarder tillämpa miljöstandarder och sociala standarder som upprättats genom internationella avtal, såsom Internationella arbetsorganisationens agenda för anständigt arbete i världen, och att inte kringgå dessa standarder.

Mekanismer för att uppnå de huvudsakliga målen med det strategiska partnerskapet
Institutionella mekanismer

47.  Europaparlamentet rekommenderar att man även fortsättningsvis håller toppmöten två gånger om året. Förbindelserna med Latinamerika bör dock inte komma i förgrunden endast två gånger om året. Det vore i stället bättre att stärka förbindelserna genom en långsiktig vision.

48.  Europaparlamentet föreslår att det inleds en biregional politisk dialog med nya trepartsstrategier om gemensamma frågor, ämnen och intressen mellan EU, länderna i Latinamerika/Västindien och Asien, mellan EU, länderna i Latinamerika/Västindien och Afrika samt mellan EU, länderna i Latinamerika/Västindien och Förenta staterna. Syftet bör vara att ta steg på vägen mot ett inrättande av ett euro-atlantiskt område bestående av Förenta staterna, Latinamerika och EU.

49.  Europaparlamentet upprepar sitt förslag om att det bör inrättas en stiftelse för EU och Latinamerika/Västindien, vars huvudmål bör vara att bidra till förberedelsen av toppmötena och till uppföljningen av de beslut och politiska riktlinjer som antagits vid dessa toppmöten samt att fungera som ett forum för dialog och samordning under perioderna mellan toppmötena för samtliga politiska, ekonomiska, institutionella och akademiska aktörer och aktörer från det civila samhället som har till uppgift att förstärka förbindelserna mellan EU och Latinamerika, t.ex. Eurolat-församlingen.

50.  Europaparlamentet föreslår att denna stiftelse får en organisation liknande den som tillämpas inom Anna Lindhs stiftelse, med en ordförande och en rådgivande nämnd som utarbetar rekommendationer om stiftelsens strategiska riktlinjer, vilka tillhandahålls styrelsen, direktören och de nationella nätverken, vilket innebär att rekommendationerna sprids till samtliga inblandade nivåer.

51.  Europaparlamentet betonar att stiftelsens budget bör vara begränsad men tillräcklig för att stiftelsen ska kunna utföra sina uppgifter. Budgeten bör finansieras av bidrag från unionens deltagande medlemsstater, de latinamerikanska länder som är medlemmar av stiftelsen, EU:s budget och de egna medel som skapats av stiftelsen själv eller som gjorts tillgängliga för stiftelsen av stödorgan med anknytning till EU och Latinamerika.

52.  Europaparlamentet föreslår att det – under stiftelsens överinseende och samordnande roll – inrättas ett övervakningscentrum för migrationen, med uppgift att löpande och i detalj följa upp alla frågor som är knutna till migrationsströmmarna mellan EU och Latinamerika. Det bör också inrättas ett biregionalt centrum för konfliktförebyggande, som ska ägna sig åt att på förhand spåra orsakerna till potentiella våldsamma och väpnade konflikter och åt att på bästa sätt förebygga dessa och förhindra en eventuell upptrappning. Dessutom bör det inrättas ett biregionalt centrum för konfliktförebyggande – inte minst med tanke på den dramatiska situation som uppkom i Haiti efter den förödande jordbävningen den 12 januari 2010 och i Chile efter den jordbävning och tsunami som drabbade landet den 27 februari 2010 – så att det blir möjligt att utarbeta gemensamma strategier och ett system för varning för katastrofsituationer. Syftet bör i detta fall vara att minska den ömsesidiga sårbarheten för sådana naturkatastrofer som uppkommer som en följd av klimatförändringarna eller de tekniska förändringarna.

53.  Europaparlamentet betonar att de subregionala partnerskapsavtal som för närvarande är föremål för förhandlingar bör ingås och beklagar att vissa av dessa avtal för närvarande blockeras av olika skäl, men påpekar att man, om det uppstår oöverkomliga meningsskiljaktigheter, bör leta efter alternativa lösningar – utan att förlora den övergripande strategiska visionen ur sikte – så att man inte isolerar de länder som vill upprätta närmare politiska, handelsmässiga och sociala förbindelser med EU.

54.  Europaparlamentet ställer sig åter bakom EU:s stöd till de regionala integrationsprocesserna och den förhandlingsstrategi mellan olika block som EU har följt i associeringsavtalen, till exempel med Centralamerika. Parlamentet medger dock att de länder som vill intensifiera sina förbindelser med EU inte bör missgynnas på grund av interna problem i de regionala integrationsprocesserna, vilket är fallet med Andinska gemenskapen, eller av suveräna beslut som fattas av deltagarna i dem, hur legitima dessa än må vara.

Finansiella mekanismer

55.  Europaparlamentet stöder den investeringsmekanism för Latinamerika som kommissionen föreslagit som ett konkret uttryck för EU:s engagemang för stärkandet av den regionala integrationen och sammankopplingen i Latinamerika och hoppas att den ska bidra till att diversifiera de länder och sektorer som är mottagare av de europeiska investeringarna. Enligt planerna ska det anslås 100 miljoner euro från gemenskapsbudgeten fram till 2013, utöver andra eventuella ytterligare bidrag och bistånd från medlemsstaterna.

56.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet i november 2009 av ett samförståndsavtal mellan EIB och den interamerikanska utvecklingsbanken och stöder EIB:s insatser för att finansiera projekt i Latinamerika. För att EIB ska kunna uppnå sina mål måste man dock få mer medel och bidrag från både EU och dess medlemsstater.

57.  Europaparlamentet betonar vikten av EU:s olika finansieringsinstrument men betonar att det är viktigt att gå över från en rent biståndsinriktad syn på utvecklingssamarbetet med Latinamerika till ett system där de ekonomiska resurserna inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete koncentreras till de fattigaste länderna och de mest utsatta grupperna. Det är också viktigt att upprätta nya former av samarbete med tillväxtekonomier och medelinkomstländer i Latinamerika inom ramen för Instrumentet för samarbete med industriländer (IPI+). Parlamentet begär i detta syfte att de kriterier och principer som anges i artikel 32 i FN:s konvention om skydd av personer med funktionsnedsättning ska införlivas i EU:s samarbetspolitik i denna region, i syfte att främja och driva på en aktiv politik till förmån för en effektiv social integration av dessa personer.

58.  Europaparlamentet understryker vikten av och det lämpliga i att eftersträva en harmonisering av bestämmelserna för och kontrollen av de olika finanssystemen i Latinamerika, detta för att skapa kopplingar och i möjligaste mån få dem att konvergera med det europeiska systemet som har uppnått konkreta resultat i fråga om utvecklandet av avancerade modeller för kontroll av gränsöverskridande enheter.

o
o   o

59.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater och i samtliga länder i Latinamerika och Västindien, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika, det latinamerikanska parlamentet, det centralamerikanska parlamentet, det andinska parlamentet och Mercosurs parlament.

(1) EGT C 140 E, 16.3.2002, s. 569. (2) EUT C 296 E, 6.12.2006, s. 123. (3) EUT C 259 E, 29.10.2009, s. 64. (4) EUT C 227 E, 4.9.2008, s. 140.